Forskningsetiska överväganden

Forskningsetiska överväganden handlar till stor del om att väga mellan olika intressen.

Kunskapsintresset, det vill säga vårt intresse av att finna ny kunskap om diakonerna, ställs i relation till integritetsintresset, det vill säga diakonernas rätt till skydd mot olika former av skada och risk för skada. Båda dessa intressen är legitima, och ibland kan kunskap endast nås om medverkande utsätts för en viss risk (Vetenskapsrådet, 2017). De eventuella risker som vi har utsatt våra respondenter för genom att låta dem delta i denna studie diskuteras i detta avsnitt. Vi har utgått från de etiska riktlinjer som finns i Lag om etikprövning av forskning som avser människor (2003:460). Syftet med lagen är att skydda den enskilda människan och ha respekt för människovärdet vid forskning (Vetenskapsrådet, 2017). Vi är medvetna om att lagen inte omfattar denna studie då den endast utförs inom ramen för högskoleutbildning på grundnivå. Samtidigt är de etiska frågeställningarna trots det viktiga för studenter att förhålla sig till. Vi har därför utgått från de etiska principer som Bryman (2018)

beskriver. Grundläggande etiska överväganden rör frivillighet, integritet, konfidentitalitet och anonymitet för de som medverkar i en studie.

Bryman (2018) listar några av de etiska principer som har formulerats. Dessa är

informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Informationskravet handlar om att informera de som berörs om undersökningens syfte, att deltagarna vet om att deras deltagande är frivilligt, och att de när som helst har rätt att avbryta sin medverkan. Utöver det innebär informationskravet att deltagarna har rätt att få veta vilka moment som ingår i undersökningen och vilken institution som står för den, vilket i vårt fall innebär att det bara är en intervju och att studien genomförs vid Ersta Sköndal Bräcke högskola. Alla dessa aspekter har vi informerat om i samtliga bilagor. Samtyckeskravet innebär att deltagarna själva har rätt att bestämma över sin medverkan genom att presumtiva deltagare ska få så mycket information som möjligt innan de godkänner eller nekar till att medverka i en studie. Vi har informerat de medverkande om studiens syfte, att deras deltagande är frivilligt och att de har rätt att avbryta sin medverkan om de så önskar. Detta har vi gjort både skriftligt inför studien (se bilaga 1, bilaga 2, bilaga 3) och muntligt i samband med studien, detta för att respondenterna skulle ges möjlighet att ställa eventuella frågor i samband med intervjuerna. De fick även fylla i en samtyckesblankett (bilaga 3) efter att ha tagit del av informationen (bilaga 2).

Konfidentialitetskravet innebär att respondenternas uppgifter behandlas och förvaras med största möjliga konfidentialitet och på ett sådant sätt att obehöriga inte får tillgång till materialet. Detta har vi säkerställt genom att skydda allt material med lösenord som endast vi har tillgång till i Microsoft Word. Respondenterna har informerats om att video- och ljudfiler samt transkriptioner kommer att raderas efter uppsatsens godkännande och att inga obehöriga kan få tillträde till materialet (se bilaga 1, bilaga 2, bilaga 3). Nyttjandekravet innebär att alla uppgifter som samlas in enbart får användas till studiens ändamål. I bilaga 1, bilaga 2 och bilaga 3 har vi informerat om att materialet endast kommer att användas inom ramen för denna kandidatuppsats. (Bryman, 2018)

När man diskuterar huruvida de etiska principerna inom samhällsforskning har brutits brukar man främst tala om fyra huvudsakliga principer. Det första är huruvida deltagarna kan lida skada av eller uppleva obehag genom sin medverkan i studien. Skada kan innebära allt från fysisk skada till stress.

Den andra principen gäller huruvida samtyckeskravet är uppfyllt. Som, utöver det som nämns ovan, bland annat rör att deltagarna har rätt att låta bli att svara på alla frågor. Den tredje principen, frågan om intrång i privatlivet, är nära kopplad till samtyckeskravet. Principen rör rätten till privatliv och i vilken utsträckning man studerar respondenternas privatliv. Det ställs därför krav på att deltagarna i studien har fått en ingående förståelse för vad deltagandet i studien kommer att medföra. Ämnen som kan vara privata är till exempel frågor om religion, sexuella aktiviteter och inkomst. Bedrägeri eller falska förespeglingar innebär att man för undersökningspersonerna bakom ljuset genom att beskriva undersökningen som något annat än vad den är. Vi kommer att resonera kring dessa etiska principer nedan. (Bryman, 2018)

Utifrån principen om bedrägeri eller falska förespeglingar har vi, som beskrivet ovan, informerat respondenterna om studiens syfte både skriftligt och muntligt. Utifrån principen om rätten till privatliv har vi resonerat kring att religion kan ses som en privat fråga. I och med att studien handlar om religion i relation till arbete, snarare än privat tro, har vi beslutat att inte se detta som problematiskt.

Vidare har vi också gjort antagandet att människor som är vigda till tjänst i en kyrka inte ser religion som en privat angelägenhet. I och med att det också står i diakonernas vigningsord att de ska prata om tro kan man anta att de ser det som att det ingår i deras uppdrag och därför inte ser det som en känslig fråga. Dessutom har vi, i enlighet med samtyckeskravet, vid inledandet av varje intervju varit tydliga med att de under hela intervjuns gång hade rätten att låta bli att svara på frågor.

Utifrån principen om huruvida deltagarna kan lida skada har vi även resonerat kring faktumet att båda författarna skulle närvara vid samtliga intervjuer. Vi vägde mellan att endast en av oss skulle delta och att ha en hög intern reliabilitet. Detta kan dock resultera i en maktasymmetri mellan intervjuare och undersökningsperson. En risk med maktasymmetri är att intervjupersonen uttrycker vad hon tror att intervjuaren vill höra, en annan är att hon undanhåller information. Viss

maktasymmetri ligger i den kvalitativa forskningsintervjuns natur. Till exempel då det inte är ett vardagligt samtal mellan jämbördiga parter, utan snarare en enkelriktad utfrågning där intervjuaren inleder, leder och avslutar samtalet. Poängen är därför inte att eliminera maktasymmetrin, men däremot att reflektera över dels den roll som makt spelar för den kunskap som vi producerar, dels hur vi kan hantera den på ett ansvarsfullt sätt. För att hantera den på ett ansvarsfullt sätt har vi försökt värna människan, bemöta intervjupersonerna med respekt och skapa en positiv upplevelse för dem.

(Kvale & Brinkmann, 2014)

Simon är diakonkandidat i Stockholms stift, och har regelbunden kontakt med stiftsdiakonen. Det kan innebära en oro för informationsspridning hos intervjupersonerna som skulle kunna påverka resultatet. Vi valde att vid inledningen av varje intervju informera om Simons ställning, trots att vi har gjort övervägandet att studien inte behandlar känsliga frågor och att studien därmed var genomförbar med hänsyn till såväl författaren som intervjupersonerna.

Ett annat etiskt dilemma rör intervjupersonernas anonymitet. I Stockholms stift finns cirka 140 verksamma diakoner och när urvalet består av diakoner med socionomexamen blir antalet ännu färre.

Vi har för det första därför valt att inte skriva ut namn, ålder eller församling som diakonerna arbetar i.

Vi har för det andra valt att inte heller skriva ut år för diakonvigning, då detta riskerar att leda till att anonymiteten röjs. Vi har vid upprepade tillfällen tagit hänsyn till detta genom att informera om förutsättningarna för deltagandet och i och med att alla respondenter var väl förtrogna med förutsättningarna har vi bedömt risken för att anonymiseringen skulle röjas som mycket låg.

Ett annat forskningsetiskt övervägande rör samtycke och frivillighet. Vi har resonerat kring hur frivilliga respondenterna har känt sig i sitt deltagande i och med att intervjuförfrågan skickades via en stiftsdiakon. Risken finns att deltagandet i intervjun ses som ett uppfordrande, snarare än som en förfrågan och att det är svårt att tacka nej när en diakon på regional nivå, som bland annat ansvarar för

rekrytering och fortbildning av diakoner, uppmanar till att de ska delta. Detta har vi tagit hänsyn till genom att vi, efter att diakonerna hört av sig till oss och erbjudit sig att delta, sedan haft kontakt med dem utan stiftsdiakonens inblandning. Diakonerna har då återigen fått information om studien, tillfrågats att fylla i en samtyckesblankett (bilaga 3) och vi har i samband med intervjutillfället än en gång gett dem information om att deltagandet är frivilligt. Vi ser det därför som att de har haft möjlighet att tacka nej vid flera tillfällen, och menar därför att stiftsdiakonens inblandning inte är ett problem.

Slutligen har vi resonerat kring att det är väsentligt att vi har en frihet och autonomi i valet av metod, vid tolkning av resultat samt att det är vi som styr vår forskningsprocess och att

organisationens intressen inte blandas in i detta (Sohlberg & Sohlberg, 2019). Detta med anledning av att Simon är anställd i Svenska kyrkan. Detta skulle kunna påverka studien på grund av hans lojalitet gentemot sin arbetsplats och diakonerna, som i viss bemärkelse kan ses som hans kollegor. Återigen har vi kommit fram till att studien inte behandlar så pass känsliga frågor att författaren hamnar i en lojalitetskonflikt mellan studiens och organisationens intressen.