Forskningsfrågor

Min första forskningsfråga rörde hur motståndet mot etableringen gestaltade sig, vilka former som användes för försök till inflytande, samt hur dessa stämmer överens med de i kapitel 3 redovisade teoribildningarna.

Motståndet mot etableringen var stort, men utkämpades av en minoritet av befolkningen med nätverket ”Bevara Sunneberg” i spetsen. Nätverket förde motståndets talan, men aktioner utfördes inte bara av nätverket som enhet, utan en rad skrivelser lämnades bl.a. in av privat-personer. Dock kan konstateras att nätverket både var kärnan och ledstjärnan i motståndsrö-relsen.

Tidigt under processens gång bildades nätverket av en grupp oroliga sakägare i frågan, sammanslutna av delade värderingar och åsikter i frågan och med en stark opposition mot valet av Sunneberg som lokaliseringsplats. Nätverket agerade både påtryckare på beslutsfat-tarna, men agerade också som samordnande kraft för motståndet, samt som informatör till allmänheten. Utifrån detta vill jag påstå att nätverket var motståndets mittpunkt och den faktor som organiserade motståndet och gav det kraft.

Nätverket företog en lång rad olika aktioner och åtgärder för att söka påverka beslutsfat-tarna och använde många olika kanaler för att nå ut med sitt budskap. Som vi har sett använ-des informationsblad som ett sätt att informera medborgarna om allt från nätverkets stånd-punkter och vilka åtgärder de vidtog, till att påpeka brister hos beslutsfattare och tjänstemän. Informationsbladen var också ett sätt att hålla allmänheten ajour om vad som hände i frågan.

Nätverket annonserade även under en tid i den lokala tidningen med en slogan där Kris-tinehamnarna uppmanades att besöka deras hemsida. Hemsidan i sin tur innehöll en stor mängd uppsamlat material rörande Sunnebergsfrågan och fungerade som ytterligare en sprid-ningskanal för information kring etableringen. Här kunde besökare studera natursköna bilder

från området, natur som enligt nätverket skulle gå förlorad om bygget kom till stånd. Nätver-ket samlade här även en rad dokument, både från dem själva och från andra parter, rörande frågan.

Skrivelser skrevs, namninsamling gjordes och privata brev skickades till beslutsfattare. Kontakter togs med SIS, JO-anmälan gjordes och de försökte få upp kännedom om ärendet på allmän nationell nivå, genom brev till TV-programmet Uppdrag granskning. Nätverket var också aktiva i media, något som jag inte undersökt närmare, men som bör nämnas. Samman-fattningsvis kan jag konstatera att nätverket använde i stort sett alla tänkbara medel för att påverka frågans utgång.

Vad kan då sägas rörande nätverket med hänsyn till de teoretiska verktyg som presente-rats? Klart är att nätverket uppträder som gladiator enligt modellen för politiskt deltagande. Jag vill också påstå att nätverket lyckades aktivera en del av åskådarna, d.v.s. personer som inte i normala fall deltar i den politiska sfären, men som ändå hyser ett intresse och följer poli-tiken. Antalet gladiatorer och aktiverade åskådare är svårt att kvantifiera, men det råder en-ligt min mening inget tvivel om att nätverket lyckats aktivera fler medborgare till att delta än om motståndet bedrivits av enstaka personer.

Kan nätverket förstås genom den klassificering som återfinns i tabellen i kapitel 3.2.1? Mitt svar på den frågan är att nätverket inte kan placeras i något av de fack som Hague och Harrop presenterar där. Det närmaste jag kan komma en klassificering i det hänseendet är att rubricera nätverket som en NIMBY-grupp.

Nätverket uppvisar flera likheter med NIMBY-grupper. Beskrivningen i kapitel 3.2.2.1. passar in väl både vad gäller uppkomsten av dem och de argument som brukas. Nätverket uttalar sig flertalet gånger att de inte är direkt emot en etablering inom Kristinehamn, men att de anser lokalisering vara helt felaktig. Eftersom i alla fall den inre kretsen i nätverket består av sakägare, d.v.s. närboende, är detta ett tydligt tecken på huvuddevisen hos NIMBY-grupper, nämligen att etableringen gärna får komma till stånd bara det inte blir nära mig.

Tabellen i kapitel 3.2.1. är fortfarande relevant, men den behöver kompletteras med yt-terligare en kolumn och en rad. Jag har nedan lagt till en rad där orsaken för de olika grupper-nas uppkomst identifieras. Sociala rörelser förknippas ofta med drastiska stridsåtgärder som demonstrationer, strejker och bojkotter. Ofta är de kortlivade och upplöses ofta när de fått göra sin röst hörd. Intressegrupper idkar en insidermentalitet där gruppen ofta uppstår till följd av att en grupp av människor känner sig förbisedda och går samman för att värna deras ge-mensamma intresse. Skillnaden är att här är det endast medlemmarna som ska skyddas. En

social rörelse är mer löst sammansatt och har inte som huvudmål att skydda medlemmarna, utan att framföra en åsikt.

Politiska partier uppkommer enligt min mening för att de vill förändra samhället. Någon brist i samhället har upptäckts, som inte behandlas av nuvarande partier eller behandlas på fel sätt. Uppkomsten av nya slagkraftiga partier är dock tämligen sällsynt, men här kan dras pa-ralleller till uppkomsten av SiV som nämnts ovan i samband med sjukhusnedläggningen.

Politiska mål, medel, struktur och mening

Sociala rörelser Intressegrupper Politiska partier Nätverket ”Bevara Sunneberg” Försöker påverka det

politiska styret?

Ja Ja Ja Ja

Försöker att själva bli den styrande makten?

Nej Nej Ja Nej

Fokuserar på en enda fråga?

Ja Ja Nej Ja

Formellt organiserade, ledda och finansierade?

Nej Ja Ja Nej

Vilken taktik används? Okonventionell Konventionell Konventionell Konventionell och

okonventionell Orsak för uppkomst? Att göra sin röst

hörd, när vanliga kanaler misslyckats

Att skydda eller förorda medlem-marnas intressen

Att förändra samhället

NIMBY-relaterade orsaker, hot mot den

egna geografiska intressesfären

Nätverket har ovan fått en egen kolumn, eftersom jag anser att den tidigare klassificeringsta-bellen ej klarar av att identifiera nätverket som politiskt fenomen. Jag ska här motivera på vilka grunder cellerna fyllts i som de gjort.

Att nätverket försöker påverka det politiska styret är utom tvivel, likaså att de inte för-söker bli den styrande makten. Lika självklart är att de fokuserar på en enda fråga. Följande tre poster vill jag dock utveckla i ett resonemang. Nätverket var på intet sätt formellt organise-rade, ledda och finansieorganise-rade, men jag vill ändå påstå att dessa element fanns, om än inte for-mellt. Nätverket hade formellt utsedda representanter och vissa av de skrivelser som produce-rades kunde inte ha kommit till stånd utan ett mått av organisation vad gäller informationsin-samling och bearbetning av data.

Nätverket skiljer sig från de övriga vad gäller taktik. Medan de övriga grupperingarna använder konventionella eller okonventionella metoder, skulle jag vilja påstå att nätverket

använde både och. Som jag varit inne på ovan var uppfinningsrikedomen stor och nätverket uppvisade ett brett register med de åtgärder och de försök att påverka som företogs. Allt ifrån mer konventionella metoder som skrivelser och deltagande i samråden till mer drastiska och okonventionella metoder som brevet till Uppdrag granskning och JO-anmälan.

Vad gäller orsak för uppkomst är nätverket något av en hybrid mellan sociala rörelser och intressegrupper. Nätverket uppkommer för att göra sin röst hörd och för att stoppa etable-ringen på Sunneberg. Uppkomsten motiveras också av en vilja att skydda, men att skydda de närboende snarare än dess medlemmar.

I kapitel 3.3 redovisas vilka kanaler som enligt Hague och Harrop används för att söka inflytande, och av dessa anser jag att nätverket har använt sig av två av de tre kanalerna. På-verkan genom direkt kontakt med beslutsfattarna och den förvaltningsapparat som omger dem har definitivt förekommit. Likaså har nätverket nyttjat indirekt påverkan genom att försöka ändra den allmänna opinionen. Nätverket riktade sig minst lika mycket mot resten av med-borgarna som mot politikerna med sina argument. Många försök gjordes för att öka antalet protesterande och namninsamlingen med över 1000 påskrifter vittnar om att nätverket lycka-des bra i detta åtagande.

Den tredje kanalen för inflytande har jag dock inte funnit några bevis på att den utnytt-jades. Denna kanal gäller indirekt påverkan genom politiska partier. I det genomgångna mate-rialet har jag inte funnit några tecken på att nätverket försökte påverka de politiska partiernas åsikter i frågan. Förvisso skickades brev och uppmaningar till fullmäktiges ledamöter, men dessa var riktade till att påverka varje individ för sig, oavsett partitillhörighet.

Den andra forskningsfrågan i mitt arbete rörde den politiska sfären, om motståndet fick någon effekt, samt vilka möjligheter medborgarna gavs att delta. Motståndet mot ungdoms-hemmet fick effekt, men frågan är om målet att avstyra en etablering uppnåddes eller om eta-bleringen endast sköts upp. Eftersom ärendet ännu inte är avgjort är denna fråga omöjlig att svara på, men att medborgarna med nätverket i spetsen lyckades förändra något står klart. Flera faktorer stärker detta. Den planerade byggstarten var initialt satt till hösten 2007 och hade det inte varit för de massiva protesterna hade denna tidsram förmodligen kunnat hållas. Genom överklaganden fördröjdes etablering allt längre fram i tiden. Den stora mängd syn-punkter som inkom vid de två samrådsmötena fördröjde ytterligare, eftersom de alla skulle besvaras och kommenteras.

Både kommunstyrelsen och kommunfullmäktige nämner i senare daterade protokoll att särskild hänsyn ska tas till att Sunnebergsområdet även i fortsättningen ska kunna användas

som rekreationsområde, något som inte finns med innan protester rörande detta inkommit, vilket tyder på att denna synpunkt beaktats.

Nätverket får även igenom några av de krav som ställs i skrivelsen inlämnad vid det för-sta samrådsmötet, bl.a. upprättandet av en miljökonsekvensbeskrivning. Huruvida dessa åt-gärder tillmötesgås p.g.a. nätverkets protester eller om de ändå skulle ha kommit till stånd senare i den politiska processen går dock inte att säkerställa från det material jag arbetat med.

Politikerna gjorde inga större insatser för att underlätta för medborgarna att medverka, förutom det informationsmöte som hölls den femte oktober 2005. De två samråden som hölls, samt utställningen av detaljplanen kan inte ses som insatser från politikernas sida, eftersom dessa är lagstadgade element vid planprocesser.