Fakulteten för Samhälls- och livsvetenskaper
Johan Utter
Medborgarinflytande,
former och verkan
En studie av motståndet mot etableringen av ett
ungdomshem i Kristinehamn
2005-2007
Citizen Influence,
Forms and Effects
A study of the Resistance Concerning the Establishment
of a Juvenile Detention Center in Kristinehamn
2005-2007
Statsvetenskap
III-uppsats
Termin: Höstterminen 2008
Abstract
”Citizen Influence, Forms and Effects - A study of the Resistance Concerning the Establish-ment of a Juvenile Detention Center in Kristinehamn 2005-2007”
Political Science, Johan Utter
This essay circles around the concepts of citizenship and the questions if and how citizens in the modern democracy can influence and effect the political decisions made by the governing body on the local level. This is done by the means of a case-study concerning the establish-ment of an institutional facility for convicted youths in Kristinehamn. The planning of this facility and especially its planned location in Sunneberg aroused a significant negative re-sponse from the citizens, demanding a better alternative for the location.
The proposition resulted in heavy protests from the citizens as the planned location was viewed as an important recreation area, where the citizens could experience nature first hand, close to the centre of town. As a result, some citizens living close to the planned location, formed a network called “Bevara Sunneberg”, whose purpose was to influence the decision-makers and make the citizen’s voices heard. Also of interest are the classification of the resis-tance, by using already established theoretical models concerning interest groups, social movements and the concept of NIMBY-groups.
The results show that the citizen led by the group “Bevara Sunneberg” in fact managed to influence the decision-makers by adopting a wide variety of strategies, both by conven-tional and unconvenconven-tional means. As the case haven’t yet been decided, the full extent of the resistance’s efforts are yet to be seen. Whether or not the planned establishment will be build, the fact remains that the resistance managed to effect the outcome of the case.
The network “Bevara Sunneberg” showed similarities to the concept of NIMBY-groups, but evolved into a form of hybrid, positioning itself somewhere between the theoretical posi-tions of social movements and interest groups. As a conclusion I would like to state that citi-zen influence is possible in the local political context, though the extent of the influence can not be proved by this essay.
Innehållsförteckning
1 Inledning sid. 4 1.1. Ämnesval och problembild sid. 4
1.2. Problemformulering och övergripande forskningsfråga sid. 5 1.2.1. Övergripande forskningsfråga sid. 7
1.3. Syfteformulering och preciserade forskningsfrågor sid. 8 1.3.1. Syfte sid. 8
1.3.2. Forskningsfrågor sid. 8
1.4. Metod och material sid. 9
1.4.1. Avgränsningar sid. 10
1.4.2. Om validitet, reliabilitet och generaliserbarhet sid. 11 1.5. Tidigare forskning och diskursanknytning sid. 12
2 En drabbad kommun – Grunden till ett groende missnöje sid. 17 2.1. Nedläggningen av A9 i Kristinehamn sid. 17 2.2. Nedläggningen av sjukhuset i Kristinehamn sid. 18
3 Teoretiska utgångspunkter sid. 20
3.1. En modell för politiskt deltagande sid. 20 3.2. Sociala rörelser och intressegrupper sid. 22 3.2.1. Sociala rörelser sid. 22 3.2.2. Intressegrupper sid. 23
3.2.2.1. NIMBY-grupper sid. 24 3.3. Kanaler för inflytande sid. 25 4 Nätverket ”Bevara Sunneberg” sid. 27 4.1. Bildandet av ett nätverk sid. 27 4.2. Nätverkets former för inflytande sid. 28
4.2.1. Informationsblad sid. 28
4.2.2. Hemsidan sid. 32
4.2.3. Skrivelser sid. 33 4.2.4. Namninsamling sid. 35 4.2.5. Enkät till politikerna sid. 36
5 Politikernas behandling sid. 40 5.1. De första trevande stegen sid. 40 5.2. Stora beslut under början av 2006 sid. 41
5.2.1. Arbetsutskottets och kommunstyrelsens behandling sid. 41 5.2.2. Kommunfullmäktiges behandling sid. 43 5.3. Resterande ärenden under 2006 sid. 44 5.4. Antagandet av den färdiga detaljplanen sid. 45 5.5. Överklagan till länsstyrelsen sid. 46
6 Analys och slutsats sid. 48
6.1. Forskningsfrågor sid. 48
6.2. Tidigare forskning sid. 52 6.3. Avslutande kommentarer och slutsats sid. 53
1 Inledning
1.1. Ämnesval och problembild
”All offentlig makt i Sverige utgår från folket”1
Så inleds Regeringsformen, ett kraftfullt uttalande som tar vara på det mest grundläggande kriteriet för en fungerande demokrati, men lever dagens samhälle verkligen upp till detta utta-lande? Demokrati betyder ordagrant folkstyre, men det verkligen folket, medborgarna, som styr i stater som anser sig vara demokratiska? Med andra ord, har medborgaren i dagens sam-hällssystem någon reell makt att påverka och styra vad som händer i deras närområde?
I Sverige har kommunerna ofta ansetts vara något av demokratins vagga och stöttepela-re, vilket gör kommunerna till ett intressant forskningsobjekt när det gäller frågan om hur de-mokratin fungerar och gestaltar sig i det vardagliga livet. Hur mycket kan kommunmedborga-ren påverka och styra vad som sker inom deras kommun? Bryr dom sig om att försöka påver-ka och om de gör det, hur görs det då och lyssnar kommunalpolitikerna på åsikterna?
Föreliggande undersökning intresserar sig för om och hur individen som medborgare i en kommun kan påverka och utöva ”folkstyre” i frågor där politikernas och medborgarnas åsikter går isär. Tanken om representativ demokrati genom frivilliga val förutsätter att med-borgaren lämnar över sin beslutanderätt till en utsedd representant, som skall representera medborgaren i den politiska debatten. Men medborgaren som väljer kan inte veta hur deras representant kommer att ställa sig i alla tänkbara uppkommande frågor.
Här kan paralleller dras till bl.a. den hårt omdebatterade FRA-lagen på nationell nivå, som först röstades igenom i riksdagen, men som sedan efter folkets högljudda protester har omarbetats. Ingen politiker vill begå ”politiskt självmord” genom att gå rakt emot folkets vil-ja, eftersom det med största sannolikhet kommer resultera i en stor mängd tappade röster i uppkommande val. Det kan dras paralleller, men det finns också skillnader mellan nationell och kommunal nivå.
FRA-lagen upprörde stora folkmängder över hela landet, vilket gestaltades genom olika aktioner och hård debatt som fick stort utrymme i media. Detta skapade ett massivt tryck på regeringen. På kommunal nivå får frågor sällan så stor uppmärksamhet i media och även om
1
debatten kan vara hård i lokalpress så får den sällan samma kraft som på nationell nivå. Är det den mediala sfären som politikerna är rädda för och betyder detta att kommunpolitiker i större grad kan ”bortse” från sina medborgares åsikter? Det finns även en annan aspekt på det hela. Demokrati är i mycket uppbyggt kring att majoriteten är den bestämmande faktorn i t.ex. en omröstning, men majoriteten bör också ta hänsyn till minoriteten.
Den problembild jag alltså målar upp består av spänningen mellan politiker och med-borgare som kan uppstå i värdeladdade politiska frågor, där medmed-borgarens och politikern in-tressen och målbilder kolliderar. När dessa kollisioner uppstår, kan då medborgaren på kom-munal nivå påverka utgången av en politisk fråga? Det sunda förnuftet säger oss att det i en demokrati borde vara så att folkets röst ska bli hörd och respekterad, men är det verkligen så? Enligt min förutfattade mening kan politikerna allt som oftast få igenom förslag trots protester från medborgarna.
Folket har förvisso lämnat över sin beslutsrätt till den representant de röstat på, men hur hanterar demokratin det faktum att medborgaren inte alltid är överens med sin representant, till vilken medborgaren lämnat över sin beslutanderätt och sålunda givit systemet sin legitimi-tet? Problembilden kretsar inte bara kring frågan om medborgaren kan påverka och utöva in-flytande, minst lika viktigt i uppsatsen är frågan hur dessa försök gestaltar sig, d.v.s. vilka former för inflytande som nyttjas.
En händelse i Kristinehamns kommun under perioden 2005-2007 utgör ett mycket in-tressant fall med hänsyn till ovan uppmålade problembild, nämligen beslutet att bygga ett nytt ungdomshem för ungdomar dömda enligt LSU och LVU. Detta beslut och framförallt den planerade lokaliseringen av hemmet startade en protestvåg bland medborgarna. Här kan jag undersöka huruvida medborgaren endast är en invånare eller om medborgarens åsikter har något värde i den politiska sfären, samt hur motståndet gestaltade sig.
1.2.
Problemformulering och övergripande forskningsfråga
I en proposition från regeringen2, i slutet av 1999, föreslogs en ny inriktning av Sveriges för-svar med nedläggningar av flera regementen som följd. En av de drabbade kommunerna var Kristinehamns kommun där A9 var förlagt och nu skulle läggas ned. Regeringen utlovade att ge de drabbade kommunerna ersättningsjobb genom utlokalisering och nyetablering av myn-digheter. År 2005 togs beslut att statens institutionsstyrelse önskade bygga ett nytt ungdoms-hem i Kristinehamn för omhändertagande av ungdomar dömda för brott, något som skulle skapa ca 130 nya jobb.3
Bygget av ungdomshemmet möttes av protester från medborgarna i Kristinehamn och en livlig debatt fördes i lokalmedia. Ungdomshemmets planerade lokalisering till området Sunneberg kritiserades hårt, speciellt av närboende, eftersom detta område ansågs vara en ”grön oas” i staden som inte borde förstöras utan bevaras och utnyttjas för rekreation. Som största och mest högljudda motståndare av placeringen blev det nybildade nätverket ”Bevara Sunneberg”, detta nätverk kommer att utgöra ett centralt studieobjekt i min uppsats och fun-gera som något av medborgarnas förkämpar.
Med bakgrund i debatten och beslutsprocesserna kring frågan om ungdomshemmet i Kristinehamn, kommer jag att undersöka huruvida medborgaren i dagens demokrati har någon reell makt att påverka politiska beslut genom protest. Vi kommer tillbaka till problemet kring den representativa demokratin och vad som egentligen händer när väljare inte kommer över-ens med de politiker som genom val är tänkta att representera dem i politiken.
Jag vill också uppmärksamma att frågan om ungdomshemmet i Kristinehamn dyker upp vid en mycket intressant tid sett till min problembild och problemformulering. Kommunen har då nyligen drabbats av två tunga nedläggningar vilket bäddat för ett allmänt missnöje hos be-folkningen. Först lades regementet ned och kort därpå även stadens sjukhus. Detta gör att Kristinehamn befinner sig i ett intressant läge.4
Några år tidigare hade också den nya demokratiutredningen färdigställts. Demokratiut-redningen från år 2000 är relevant eftersom den förespråkar en demokratiutveckling mot ett deltagande samhälle, där medborgarna har mer makt att påverka sin situation.5 Problematiken illustreras av följande stycke:
2
prop. 1999/2000:30 Det nya försvaret
3
Kommunfullmäktiges protokoll, §2, 2006
4
”En demokratisk stat lever för och genom sina medborgare. Den äger ingen annan legitimitet än den som medborgarna ger den. Men ett styre som upphört att intres-sera sig för medborgarna, upphör också att intresintres-sera medborgarna. Om de väster-ländska demokratierna inte ska förvandlas till urätna skal, till höljen kring något som inte mera finns, krävs det att de demokratiska grundvärderingarna sätts i fo-kus.”6
Kollisionen mellan medborgare och politiker kan sägas var en krock mellan överlappande institutioner eller överlappande bundna rationaliteter, som skapar olika intressebilder konkre-tiserade av argumentationen i debatten.
1.2.1. Övergripande forskningsfråga
Intressant är inte bara om medborgarna kan påverka och utöva medborgarinflytande, utan även om de vill göra det och hur de gör det. Inflytande i politiken är omöjligt utan möjlighet till deltagande. Eftersom politiskt deltagande utan möjlighet till inflytande är en rationellt omotiverad handling, kommer jag anta att deltagandet i sig är en förutsättning för inflytande. Hur stor möjligheten är till inflytande genom deltagande är dock en annan sak. Jag vet genom tidigare forskning att Kristinehamn rankas högt på skalan över medborgerligt deltagande i kommuner7, men innebär det då också att ett högt deltagande leder till högt inflytande? För-utom detta är det även viktigt att titta närmare på vilka medel och metoder medborgarna an-vänder sig av för att försöka påverka ett beslut och vilka former som fungerar.
Min övergripande forskningsfråga formuleras enligt följande: Vilka möjligheter hade egentligen medborgarna att delta och påverka i frågan om ungdomshemmet och vilka former använde medborgarna för att söka medborgarinflytande?
5
SOU 2000:1 En uthållig demokrati, s. 23
6
1.3. Syfteformulering och preciserade forskningsfrågor
1.3.1. Syfte
Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken möjlighet medborgarna i Kristinehamn hade att delta och påverka de politiska besluten kring frågan om ungdomshemmet och i första hand dess placering, samt att med hjälp av befintlig teoribildning söka utreda formerna för mot-ståndet.
1.3.2. Forskningsfrågor
• Hur kan det motstånd som växte fram mot etableringen klassificeras, hur var det organi-serat och vilka former och kanaler för medborgarinflytande användes i strävan att påverka politikernas ställnigstaganden i frågan?
• Kunde medborgarna i kommunen påverka etableringen av ungdomshemmet, d.v.s. kan man i de politiska protokollen och handlingarna se tecken på att politikernas positioner förändrades av protesterna? Vilka möjligheter/begränsningar hade medborgarna att delta?
Uppsatsen kretsar kring dessa två deskriptiva frågeställningar och svarar på frågorna om och hur. Den första frågeställningen besvaras med hjälp av befintlig teoribildning (se kapitel 3) kring politiska fenomen såsom intressegrupper och sociala rörelser, samt genom studier av nätverket ”Bevara Sunneberg”. Frågan är viktig eftersom den belyser vilka metoder medbor-garna med nätverket i spetsen använde för att söka inflytande. Viktigt är också att undersöka huruvida dessa former fungerade och vilka former som fungerade bäst.
Den andra frågeställningen behandlar resultatet av medborgarnas försök till motstånd. Genom att titta på argumenten kan kommunpolitikernas och medborgarnas respektive intres-sen och prioriteter blottläggas. För att kunna undersöka om medborgarna hade något inflytan-de i frågan måste vi först klarlägga vad medborgarna och kommunpolitikerna ville innan vi kan jämföra detta med utgången av ärendet. Den andra frågeställningen belyser också kom-munpolitikernas vilja eller ovilja att låta medborgarna påverka ärendets utgång. Här är jag
7
intresserad av kommunens samarbetsvillighet och lyhördhet. Försökte politikerna bagatellise-ra protesterna eller gavs de stor vikt?
1.4. Metod och material
Datainsamlingen i min uppsats kommer att ske genom insamling och tolkning av befintliga data. Jag är intresserad av spänningen mellan medborgare och politiker på kommunal nivå, och om medborgaren har någon möjlighet att påverka kommunen han/hon lever i. Undersök-ningen kommer alltså kretsa kring de två analysenheterna politiker och medborgare. För att ta reda på om medborgaren har något inflytande i det valda fallet måste jag undersöka om med-borgarnas åsikter i frågan om ungdomsfängelset fick något genomslag på den politiska are-nan.
För att kunna se det måste jag först undersöka vilka argument och åsikter som lades fram av medborgarna. Detta kommer att göras genom att titta på den lokala debatten kring frågan, samt genom studier av material från nätverket ”Bevara Sunneberg” som skapades som en motståndsrörelse mot bygget och framförallt dess placering. Tanken är att genom att samla in och tydliggöra argumentationen lättare kunna jämföra med de faktiska besluten.
När argumentationen är uppstaplad kan jag sedan genom dokumentanalys titta på be-fintliga besluts- och processprotokoll i kommunen för att se om argumentationen från med-borgarna fick någon genomslagskraft. Jag kommer alltså studera befintliga data från främst kommunfullmäktiges och kommunstyrelsens möten under den aktuella tiden, men även lägre instanser kommer att studeras i händelse av remisser.
En viktig aspekt av min uppsats är också hur medborgarna mobiliserade motståndet. På vilka sätt sökte de protestera och med vilka medel? Hur försökte de nå ut med sitt budskap, vilka kanaler användes? Intressant är också en möjlighet till slutsats om vilka metoder och kanaler för medborgarinflytande som gav störst utdelning.
Genom att studera den mest välorganiserade gruppen av medborgare (Bevara Sunne-berg) med hjälp av befintlig teoribildning söker jag klassificera nätverkets aktioner och utröna vilken typ av politiskt fenomen nätverket kan sägas tillhöra. Nätverket kommer att studeras noga, genom deras egen hemsida.
och det jag kommer leta efter är främst argumentation och åsikter om bygget. Dessa får sedan utgöra basen för vad medborgarna vill, vilket sedan ska jämföras med hur det blev beslutat.
Sedan, för att kunna göra en jämförelse, ska den politiska sfären i Kristinehamn under-sökas noga. Reagerade kommunen på medborgarnas åsikter? Nämns det hårda motståndet ens i de politiska källorna? Tog kommunen hänsyn till medborgarnas åsikter vid beslutstagandet? Mina politiska källor anser jag vara mycket tillförlitliga. Här kommer jag röra mig med kvar-levor och primärkällor, d.v.s. originalprotokoll och handlingar från kommunens styre och för-valtning. Dessa dokument kan jag finna i kommunens stadsarkiv.
Materialet från nätverkets hemsida har jag medvetet varit lite försiktig med. Eftersom nätverket ingalunda kan anses vara opartiskt har jag närmat mig materialet med skepsis, spe-ciellt med tanke på faktauppgifter som presenteras där. Dock ska sägas att de uppgifter som jag kontrollerat från hemsidan överensstämt med sanningen och jag ser liten anledning för nätverket att medvetet ljuga på hemsidan med tanke på den massiva mediala granskningen av ärendet. Syftet med granskningen av nätverket ligger inte heller i insamlande av fakta, utan av argument och åsikter, vilket minimerar risken för bias med hänsyn till nätverkets icke-objektiva ställning.
I och med att generaliserbarheten i min uppsats är låg, kommer jag till stor del använda mig av tidigare forskning för jämförelser i analysdelen. Jag kommer titta på demokratiutred-ningen från år 2000 där riktlinjer dras upp just med syfte att öka medborgarnas deltagande och inflytande. Jag har också hittat en intressant undersökning där 40 svenska kommuner under-söks rörande medborgarinflytande och representativitet. Det intressanta är att Kristinehamn bl.a. rankas som den näst bästa kommunen vad gäller politiskt deltagande vid sidan av valen. Mer om dessa och ytterligare tidigare forskning i kapitel 1.6.
1.4.1. Avgränsningar
I en undersökning av denna omfattning och tidsram är det viktigt att kunna avgränsa sitt arbe-te. Därför vill jag här kort diskutera och motivera de avgränsningar och val jag gjort.
Det finns även ytterligare omständigheter som gör Kristinehamn och fallet om ungdomshem-met relevant. Frågan uppdagas i en tid när kommunen nyligen drabbats av två tunga
nedläggningar. Först nedläggningen av kommunens artilleriregemente och sedan sjukhusned-läggningen. Dessa två incidenter väckte även de starka protester, protester som dock inte fick något egentligt gehör hos politikerna, vilket jag anser bäddar för ett groende missnöje hos medborgarna. Jag menar att den observationen är viktig att göra eftersom den enligt min me-ning successivt har bidragit till ett ökat missnöje och när sedan medborgarnas tålamod ännu en gång sattes på spel i och med frågan om ungdomshemmet, var ”droppen som fick bägaren att rinna över”.
Frågan om ungdomshemmet har i skrivande stund ännu inte fått någon slutgiltig lösning, frå-gan har tagits ur kommunens händer och ligger för närvarande på regeringens bord. Att fråfrå-gan ännu inte fått någon lösning ser jag inte som något hinder för denna uppsats. Det intressanta är att se varför ärendet gått ända upp till regeringsnivå. Var det de protesterande medborgarnas förtjänst?
Jag har avgränsat mig till att undersöka tiden då frågan var som hetast på kommunal nivå, och sålunda avgränsat mig i tid till åren 2005-2007. Att följa frågan längre är menings-löst eftersom frågan lämnat den kommunalpolitiska kontexten. Det är striden på kommunal nivå jag intresserat mig för.
Jag har medvetet valt att ej undersöka den mediala sidan av frågan. Detta kan möjligen skapa vissa luckor i händelseförloppet som det är beskrivet i denna uppsats, men det blotta omfånget av lokal mediebevakning är så stort att jag inte skulle haft plats och tid till en full-god medieanalys, varför den mediala sfären lagts åt sidan.
I ett arbete med detta omfång och tidram är det inte möjligt för mig att kunna ge en rätt-visande bild av hur alla medborgare i Kristinehamn tänkte och tyckte i frågan. Därför har jag valt att koncentrera mig på den mest högljudda gruppen av medborgare, på förkämparna för frågan. Efter materialgenomgång står det klart att nätverket ”Bevara Sunneberg” utgör dessa förkämpar och får sålunda agera som ”representanter” för försöket att utöva medborgarinfly-tande i det valda fallet. Mer om detta i kapitel 3 och 4.
1.4.2. Om validitet, reliabilitet och generaliserbarhet
god. Jag vill undersöka om medborgare kan påverka den kommun de lever i. För att göra det tittar jag på ett fall där medborgare klart protesterade mot ett väntat politiskt beslut.
Detta scenario är idealt för att se om dessa protester fick något gehör, d.v.s. om, och i så fall hur, medborgarna kunde påverka kommunen att ta hänsyn till de protesterande medbor-garnas åsikter. Genom att undersöka medbormedbor-garnas kritik och sedan leta efter kompromisser gällande denna kritik i de politiska besluten, kan jag se om medborgarnas åsikter blev hörda och om de kunde påverka utgången av frågan.
Om jag kan spåra ändringar i de politiska besluten p.g.a. medborgarnas kritik, då kan jag konstatera att det finns åtminstone ett visst mått av medborgarinflytande. Om medborgar-nas protester går förbi utan omnämnande i de politiska protokollen kan jag konstatera att medborgarinflytandet är i stort sett obefintligt.
Reliabiliteten mäter tillförlitligheten i arbetet, d.v.s. att en annan forskare med samma material och metod ska komma till samma slutsatser som jag. Uppsatsen vilar på tolkningar av befintliga källmaterial och även om tolkningar av material kan vara en källa till reliabili-tetsproblem så anser jag att de tolkningar jag gjort svårligen kan tolkas på något annat sätt än mitt, då de framstår ganska klara.
Generaliserbarheten är uppsatsens svaga punkt. I och med att jag endast undersöker ett enda fall kan jag inte veta hur representativa mina resultat är för medborgarinflytandet i stort, varken i Sverige eller ens i Kristinehamn bortsett mitt fall. Generaliserbarheten blir alltså låg, men jag har tänkt avhjälpa detta med hjälp av referenser från tidigare forskning.
1.5. Tidigare forskning och diskursanknytning
Forskning om och kring medborgare, medborgarskap, deltagande och inflytande har gjorts i massor. På senare tid har forskning kring medborgarskap fått ett uppsving, mycket på grund av den allt mer framstående globala diskursen. Många forskare är idag överens om att med-borgarskapet är statt i förändring, men där slutar enigheten. Vad denna förändring består i råder det olika meningar om. Vilka effekter får denna förändring på deltagande och inflytan-de? Här försöker jag ge en kort och översiktlig bild av den forskningen med fokus på inlägg relevanta för min undersökning.
kom-munikation kan användas för meningsskapande samtal mellan kommunen och medborgarna. Svensson behandlar inte samma frågeställningar som jag gör, men diskuterar och resonerar på ett intressant sätt kring medborgarskapet som begrepp.8
Svensson skriver i inledningen att dessa medborgarutskott är ett exempel på ett försök att få liv i den representativa demokratin igen. Folket engagerar sig inte längre i politiken med bl.a. sviktande valdeltagande och färre medlemmar i de politiska partierna som exempel. Det-ta kan leda till en legitimitetskris för den represenDet-tativa demokratin.9 Svensson frågar sig:
”Hur ska en kommuns politiker kunna motivera ett styrelseskick om en stor andel av invånarna inte legitimerar det genom att gå till valurnorna, när detta styrelse-skick bygger på att de faktiskt gör det? Hur ska invånarna kunna välja represen-tanter bland företrädare för politiska partier om det inte finns tillräckligt många att välja mellan?”10
Vidare diskuterar Svensson även medborgarbegreppets innehåll. Han menar att begreppet fått en allt mer oprecis definition som beror till stor del på vilken form av demokratiteori som används. Frågan om vad medborgarskap är har blivit svårare att besvara och termen medbor-garskap används idag med många skiftande prefix. I sitt eget fall observerade han att termen medborgare inom kommunen var tömt på i stort sett allt innehåll och hade endast samma be-tydelse som invånare.11
Medborgarskapsbegreppet har upplevt ett förnyat intresse sedan Marshalls bok Citizen-ship and social class publicerades och beror delvis på att medborgarskapet håller på att för-ändras. Denna förändring kan uttryckas i termerna medborgarskapets expansion och medbor-garskapets erosion. Expansionen handlar om hur hittills marginaliserade grupper kommit att inkluderas i medborgarskapet, samtidigt som nationalstatens position som bestämmande fak-tor för medborgarskapet urholkas. Erosionen handlar om att medborgarskapet upplever mins-kade rättigheter och skyldigheter. Skyldigheterna har minskat som en reaktion på det minska-de minska-deltaganminska-det och rättigheterna inskränks i och med nyliberalt tänkanminska-de.12
Svensson skriver också att medborgarskap och inflytande hör ihop och att medborgar-skapet blir meningslöst utan möjlighet till inflytande. Det är viktigt att medborgarna vill och
8
Svensson, J,Kommunikation, medborgarskap och deltagardemokrati, s. 10ff
kan delta i politiken och speciellt viktigt är detta i deras eget närområde. Tidigare undersök-ningar visar att de flesta anser att de faktiskt kan påverka i någon mån, men samtidigt är det få som anser att de kan påverka allt.13
I rapporten Påverkan – med vilken verkan? presenterar Daniel Wohlgemuth resultatet från en kvantitativ undersökning rörande inflytande och representativitet i Sveriges kommu-ner. Intressesant nog för min undersökning är Kristinehamn med i urvalet av analysenheter.
Wohlgemuth konstaterar i inledningen att medborgerligt inflytande är en grundläggande förutsättning för den representativa demokratin. Den viktigaste och vanligaste formen av in-flytande är rösträtten vid de allmänna valen, men valdeltagande är långt ifrån de enda former-na för inflytande på kommuformer-nal nivå. En undersökning från 1997 visar att hela 76% av den vuxna svenska befolkningen någon gång under det senaste året utförd någon handling för att söka påverka politiska beslut.14
Wohlgemuth tittar på fyra olika kontaktytor som han anser troligt fungerar som kanaler för inflytande. Dessa är: Deltagande i kommunalvalet, politiskt deltagande vid sidan av valen, föreningslivet i kommunerna och vardagliga möten mellan väljare och valda. Av dessa fyra kan min uppsats sägas primärt undersöka det politiska deltagandet vid sidan av valen, varför det är intressant att se hur Kristinehamn hamnar i den kategorin. Dock ska inte den fjärde ka-tegorin, vardagliga möten mellan väljare och valda, underskattas. Även där kan jag finna kon-taktytor mot min undersökning.15
Intressant nog visar det sig i Wohlgemuths rapport att Kristinehamns kommun, av de 40 utvalda studieobjekten, placerar sig näst bäst vad gäller politiskt deltagande vid sidan av va-len, något som alltså tyder på att Kristinehamn är ett föredöme vad gäller medborgarnas del-tagande i kommunalpolitiken. Detta är viktigt för min undersökning av den anledning att det ger mig en referenspunkt, något att jämföra mina resultat emot. Om Wohlgemuths kvantitati-va obserkvantitati-vationer även kan bevisas genom min kkvantitati-valitatikvantitati-va undersökning, stärks tesen att Kris-tinehamn är en kommun där det politiska deltagandet är högt.16
Anna Österberg kommer med intressanta reflektioner om medborgarinflytande på kommunal nivå i sin magisteruppsats Kommunal demokrati och medborgarinflytande i ett samhälle i förändring. Österberg resonerar kring principerna bakom den representativa
13
Svensson, J,Kommunikation, medborgarskap och deltagardemokrati, s. 63f
14
Wohlgemuth, D, Påverkan – med vilken verkan, s. 7
15
a.a. s. 10f
16
kratin och möjligheterna att genom IT skapa en demokrati där medborgarna mer kan inklude-ras i det faktiska styret av kommunerna.17
Hennes syfte kretsar kring att undersöka vilka möjligheter som finns för en höjning av stan-darden på den kommunala demokratin genom redan nu befintlig lagstiftning, samt att utreda vilken demokratimodell som är den mest lämpliga för att öka medborgarnas deltagande och inflytande. Österberg oroar sig också för den ökade differentieringen mellan väljare och val-da18:
”Vi talar till vardags gärna om lagstiftaren eller makthavarna som om de utgjorde fristående enhe-ter, som finns till för att bestämma över oss. Orsaken till detta kan tänkas vara att både vi och våra representanter har slutat se representanterna som medborgarnas ombud gentemot förvaltningen och i stället börjat se dem som förvaltningens ombud gentemot medborgarna. Det skapas en "vi och de-känsla" och de valda representanterna kan uppfattas som en världsfrånvänd elit som inte kan, eller har intresse av, att sätta sig in i hur "vanliga" människor har det.”19
Österberg kategoriserar medborgarinflytande i fyra olika nivåer som beskriver graden av in-flytande på kommunalpolitiken. På den första nivån finns inget egentligt inin-flytande. Här finns endast möjligheten för medborgaren att få ta reda på vad som redan är beslutat. Denna nivå uppfyller alla kommuner redan idag. Den andra nivån karaktäriseras av ett visst inflytande. Medborgarna får här lämna synpunkter i frågor som politikerna väljer ut, men politikerna har ingen skyldighet att följa medborgarnas vilja. Detta kan ske genom t.ex. opinionsundersök-ningar eller samråd.20
Ett snäpp starkare inflytande hittar vi på den tredje nivån. Här får medborgarna inte bara lämna synpunkter, utan har också rätten att initiera frågor till beslutsfattarna. Som på förra nivån har dock medborgarna ingen makt att påverka utfallet. Den fjärde nivån har det starkas-te inflytandet. Nu är vi uppe på en nivå präglad av direkt demokrati. Politikerna tillfrågar här medborgarna om deras åsikt i frågor och beslutar sedan därefter.21
Österberg ställer sig också frågan om medborgarinflytande i sig är önskvärt, om det finns något egentligt värde i deltagandet. Genom historien har det funnits många motståndare till medborgerligt inflytande. Mycket av motståndet härstammar från Platons idéer och tanken att människor inte är kompetenta nog att styra sig själva och därför bör bara eliten, de som är
17
Österberg, A, Kommunal demokrati och medborgarinflytande i ett samhälle i förändring
mest kompetenta, styra i samhället. Detta grundar sig dock på tanken att det finns en absolut sanning att söka, en sanning som en upplyst elit har lättare att finna.22
Detta blir problematiskt eftersom det kanske inte finns någon absolut sanning och sanningen blir en konstruktion av den styrande eliten, byggd på övertygelse. Utan medborgarinflytande skapas passiva människor som resulterar i ett stagnerande samhälle.23
Jag vill också ta upp demokratiutredningen från år 2000, eftersom den ger en hel del in-tressanta synvinklar på den svenska demokratin och medborgarens roll i samhället. Utred-ningen bygger på en moralisk grund och inte på den mer traditionella grunden att demokrati är det bästa styrelseskicket ur nyttoaspekt. På så vis skiljer sig utredningen från tidigare och läg-ger vikten på demokratins etiska och moraliska styrkor.24
”Vi menar att demokratins människosyn vilar på en oavvislig tilltro till varje medborgares kapacitet att lära sig av sina erfarenheter, skaffa sig kunskap och bil-da sig en uppfattning. Ingen medborgare kan ursäkta sin fientlighet till demokratin med en hänvisning till vare sig arv eller miljö. Demokratin är en individuell vilje-akt, en bekännelse till ett människovärde.”25
I demokratiutredningen sätts alltså människan, medborgaren, i centrum. Detta kommer också till uttryck i demokratiutredningens argumentation till fördel för en deltagardemokratisk teori med deliberativa inslag. Detta är intressant för att det visar på en vilja från statligt håll att öka medborgarnas möjligheter till deltagande och inflytande i politiken.26
I utredningen tas även upp legitimitetsproblematiken som jag varit inne på ovan. Den representativa demokratin har mist legitimitet genom att dess verkliga handlingsförmåga och inflytande ifrågasätts. Den representativa modellen hotas enligt utredningen bl.a. av lobbying, medialisering, förhandlingssystem och partnerskap. Det finns en risk att de faktiska besluten tas på annat håll och att de representativa organen endast blir de som formellt förankrar beslu-ten. I dessa andra sammanhang är chansen för medborgerligt deltagande liten och här finns stora brister i öppenhet och insyn.27
22
Österberg, A, Kommunal demokrati och medborgarinflytande i ett samhälle i förändring, s. 22f
23
a.a. s. 23f
24
SOU 2000:1 En uthållig demokrati, s. 17f
2 En drabbad kommun – Grunden till ett groende
miss-nöje?
Innan vi ger oss i kast med undersökningen vill jag här först ge en kortare beskrivning av händelser som jag anser vara relevanta för förståelse av det valda fallet och den kontext som vi befinner oss i. Jag har varit inne på detta tidigare och jag anser att dessa faktorer bidragit till medborgarnas missnöje inför frågan om ungdomshemmet på Sunneberg.
2.1. Nedläggningen av A9 i Kristinehamn
Nedläggningen av artilleriregementet A9 i Kristinehamn utgör startpunkten för den händelse-utveckling som skulle leda fram till ungdomshemmet. Den 18 november 1999 överlämnade regeringen propositionen Det nya försvaret till riksdagen. Propositionen innehöll förslag som skulle innebära stora organisatoriska och materiella förändringar för försvarsmakten.28
I propositionen konstateras att försvaret måste förnyas och moderniseras och omstöpas till en mer flexibel och rörlig försvarsorganisation, vars uppgifter kommer att omprioriteras och byta skepnad från ett invasionsförsvar till ett insatsförsvar. Det säkerhetspolitiska läget möjliggör en slutlig frigörelse från det kalla kriget och ett fokus på kollektiv europeisk säker-het.29
Förutom de politiskt motiverade orsakerna behandlas även de ekonomiska premisserna för ett förändrat försvar i propositionen. Budgeten ska minskas med fyra miljarder kronor. För att kunna möta denna nedskärning föreslås nedläggning av ett stort antal organisationsenheter där bl.a. Värmlandsbrigaden och försvarsområdesstaben med placering i Kristinehamn är in-kluderade.30
Propositionen är början på slutet för försvarsnärvaron i Kristinehamn. Nedläggningen var från början tänkt att initieras redan den 30 juli år 200031, men efter hårt motstånd från drabbade kommuner m.fl. senarelades nedläggningarna för att ge en mjukare övergång.
28
prop. 1999/2000:30 Det nya försvaret
2.2. Nedläggningen av sjukhuset i Kristinehamn
Nästa stora smäll för kommunen kom i form av nedläggningen av sjukhuset i Kristinehamn. Även om nedläggningen av sjukhuset inte på samma sätt som regementsnedläggningen är direkt relaterat till mitt valda fall, uppvisar den ändå en hel del intressanta knutpunkter till frågan om ungdomshemmet.
Alf Sundin har i arbetsrapporten Upphandling av hälso- och sjukvård i Kristinehamn och i Säffle skrivit om nedläggningen av sjukhuset i Kristinehamn. Han skriver att landstinget i Värmland redan 1994 beslutade att behålla de fem akutsjukhus som då fanns inom området, trots kritik från socialstyrelsen rörande effektivitetsbrister i dåvarande organisation. Lands-tingets beslut skulle också visa sig vara ohållbart vilket resulterade i att man under år 2000 kunde konstatera ett underskott i landstinget på 200 miljoner.32
I detta läge fanns inte längre resurserna för att driva fem separata sjukhus inom länet och beslut togs om stora nedläggningar inom sjukvården i Kristinehamn och Säffle. Beslutet mottogs med häftiga protester i de båda kommunerna, både från politiska grupperingar och från medborgarna. Vid landstingsfullmäktiges budgetbeslut för år 2002 blev alla förhoppning-ar om en räddning av sjukhusen utsläckta, trots reservationer från borgerligt håll på ett flertal punkter.33
De gamla idéerna om en sjukvård med en befolkningsbaserad budget övergavs för att istället se sjukvården inom landstinget i ett helhetsperspektiv. All sjukvård ska finnas tillgäng-lig, men inte på alla ställen. Socialstyrelsen fick rätt i sin tidigare riktade kritik och landstinget tvingades till en ökad samordning av resurserna inom länet.34
Detta väckte som sagt stora protester bland befolkningen och inte bara i de drabbade kommunerna, utan även i omnejden. En rad intressenter organiserade sig och beslutet resulte-rade i en mängd aktioner i form av bl.a. brev, skrivelser, uppvaktningar, protestmöten och insändare i tidningarna VF, NWT, Nya Kristinehamnsposten och Säffle-tidningen. Protesterna var massiva men utan resultat, vilket ledde till bildandet av Sjukvårdspartiet i Värmland (SiV) under 2001. En klar indikation på medborgarnas missnöje visade sig också i det
32
Sundin, A, Upphandling av hälso- och sjukvård i Kristinehamn och i Säffle -En studie om politikens villkor, uppläggning, inriktning och utfall, s. 9f
33
a.a. s. 12f
34
de valet 2002 där SiV var den största vinnaren och med 17.4% av rösterna i landstingsvalet kom de från ingenstans och blev näst största parti efter socialdemokraterna.35
Detta ledde också till att den politiska kartan ritades om i länet och den borgerliga oppositio-nen bildade tillsammans med SiV majoritet och sköt bort den tidigare sittande socialdemokra-tiska och vänsterpartissocialdemokra-tiska koalitionen från makten.36
Vad jag har velat visa med dessa 2 kortare sammanfattningar är, som rubriken på kapit-let antyder, att Kristinehamn kort innan frågan om ungdomsfängelset blev aktuell hade drab-bats av två tunga nedläggningar, vilket jag anser ha skapat ett groende missnöje bland med-borgarna i kommunen. I båda dessa fall har medmed-borgarna protesterat och deltagit i diverse aktioner, men utan att få något gehör från de bestämmande. Jag menar att detta är viktigt att notera eftersom det förklarar omständigheterna innan mitt fall och klarlägger den kontext inom vilken vi bör tänka oss medborgarnas situation.
35
3 Teoretiska utgångspunkter
Detta kapitel syftar till att presentera brukbara modeller och teorier relevanta för undersök-ningen. Den teoretiska kopplingen i min uppsats rör främst motståndets karaktär och applice-ras till största del på nätverket ”Bevara Sunneberg”. Här kommer jag ta upp en modell som delar in befolkningen i olika deltagandegrader i den politiska sfären, samt teorier kring olika typer av politiska grupperingar i samhället.
Syftet är att efter genomförd undersökning jämföra nedanstående teoretiska modeller med mitt empiriska material kring nätverket för att se om nätverket kan klassificeras enligt dessa, samt undersöka om nätverket agerar i enlighet med teoribildningen. Viktigt är här ock-så att poängtera att ”Bevara Sunneberg” inte är ett nätverk i teoretisk mening. Nätverk är de-ras egen benämning. De kallade sig först för aktionsgrupp, men ansåg att detta lät för aggres-sivt och började därefter kalla sig för nätverk.
3.1. En modell för politiskt deltagande
Vad är politiskt deltagande och hur kan det klassificeras? Rod Hague och Martin Harrop dis-kuterar begreppet i boken Comparative Government and Politics och kommer till följande slutsats:
”Political participation is activity by individuals formally intended to influence who governs or the decisions taken by those who do so.37
Från detta byggs sedan en pyramidmodell upp som på ett bra och tydligt sätt visar på aspekter av politiskt deltagande. Hague och Harrop menar att det politiska deltagandet i demokratiska stater är medelmåttigt och på nedgång. I demokratiska stater väljer medborgaren själv om han/hon vill engagera sig i en fråga och på vilket sätt engagemanget ska ta sig till uttryck.38
36
a.a. s. 14f
37
Hague, R, Harrop, M, Comparative government and politics, s. 122
38
Citizens can be classified both by the extent of their political involvement (e.g. gladiators, spectators and apathetics) and by the form their engagement takes (e.g. conventional, unconventional or both).”39
I etablerade demokratier är deltagandet överlag mycket lågt. Hague och Harrop anser att del-tagandet, vid sidan av valen, endast utövas av en liten minoritet och att även deras antal mins-kar. Denna minoritet som de kallar gladiatorer är den minoritet som faktiskt deltar i den poli-tiska debatten och försöker påverka beslutsfattare. Dessa gladiatorer utgör ca 5-7% av befolk-ningen.
De resterande procenten är antingen åskådare eller apatiska. Åskådare är den delen av medborgarna (ca 60%) som följer den politiska maktkampen via t.ex. media, men som sällan eller aldrig deltar utöver att rösta vid valen. Den resterande tredjedelen av befolkningen är apatiska, d.v.s. att de inte alls bryr sig om politik eller deltagande i den politiska gemenska-pen.40
Alla stater brottas också med den problematiken att de politiska gladiatorerna på intet sätt utgör ett tvärsnitt av befolkningen i stort. Detta betyder att det endast är vissa grupper i samhället som väljer att engagera sig, vilket effektivt blockerar beslutsfattarnas synfält till bara just dessa 5-7%. Vad de övriga samhällsgrupperna tycker och tänker blir politikerna säl-lan varse, något som skapar en snedvridning av opinionen.41
Hague och Harrop identifierar dessa gladiatorer som välutbildade, medelålders vita män från medelklassen. Att det just är denna stereotyp som deltar i det politiska spelet grundas på två faktorer. Den första handlar om resurser. Hague och Harrop menar att personer från högre sociala grupper har fler verktyg med vilka de kan uttrycka sig och delta, så som utbildning, pengar och status. Utbildningen gör att dessa personer är mer informerade och har lättare att samla och förstå information. Pengar gör att personerna har resurser att avsätta tid till politisk aktivitet och status gör att personerna inger respekt och får folk att lyssna till deras argu-ment.42
Den andra faktorn är intresse. Hague och Harrop argumenterar här för att personer med högre status har ett högre intresse för politik. Denna tes underbyggs genom påståendet resurs-starka personer, som inte behöver oroa sig för att få mat på bordet, kan ägna sig åt och har mer glädje av kollektiva aktiviteter, så som politik. Personer uppväxta i högre sociala klasser
39
Hague, R, Harrop, M, Comparative government and politics,s. 123
40
a.a. s. 123
41
har också större chans att utveckla ett intresse för politik på grund av att de oftast deltar i hög-re utbildning. Hague och Harrop talar om politisk uteslutning som konsekvens av detta. Soci-alt marginaliserade grupper blir ställda utanför den politiska arenan utan möjlighet till delta-gande.43 Modellen för politiskt deltagande kan med fördel användas på mitt valda fall. Intres-sant är att studera vilka som utgjorde gladiatorer, hur många de var, samt om de lyckades ak-tivera delar av åskådarna.
3.2. Sociala rörelser och intressegrupper
Nätverket ”Bevara Sunneberg” innehar en nyckelposition i min undersökning. Som gladiator får de representera den starkast drivande kraften mot etableringen av ungdomshemmet på Sunneberg, men hur var gruppen egentligen organiserad och kan deras beteende klassificeras Kan hjälp fås att förstå deras aktioner med hjälp av befintlig teoribildning kring intressegrup-per och sociala rörelser? Här tas även tankegångar kring kanaler för medborgarinflytande upp i ett försök att definiera huruvida nätverket följer befintliga teoretiska riktlinjer eller om de inte kan klassificeras med hjälp av befintlig teoribildning.
3.2.1. Sociala rörelser
Hague och Harrop menar att sociala rörelser är uppbyggda av människor som befinner sig utanför ramarna för de förhärskande idébilderna i samhället, samlade genom ett gemensamt mål, vilket skapar en okonventionell utmaning mot den styrande eliten. Ofta består dessa grupper av helt vanliga medborgare som inte vanligtvis agerar aktivt i den politiska sfären.44
Sociala rörelser utgör något av ett unikt fenomen i politiken eftersom de agerar mot en politisk nivå, men ofta på opolitisk grund. De kan uppstå och försvinna mycket snabbt vilket kontrasterar starkt mot de flesta andra politiska fenomen, som oftast uppträder statiskt och rustikt. Sociala rörelser förknippas ofta med demonstrationer, bojkotter, strejker och liknande okonventionella stridsåtgärder.45 Sociala rörelser uppträder likt politiska partier, från samhäl-let, med ett syfte att utmana det rådande politiska styret, oftast på grund av att deras åsikter ej får gehör hos den sittande makten. Men sociala grupper skiljer sig starkt från både politiska
42
Hague, R, Harrop, M, Comparative government and politics, s. 123
partier och intressegrupper vad gäller organisation. Sociala rörelser är lösa sammanslutningar, ofta utan starka ledare, formella medlemskap och kapital insamlat från deltagare.46
I en jämförelse mellan sociala rörelser, politiska partier samt intressegrupper kan likheterna och skillnaderna dem emellan karaktäriseras, presenterat i nedanstående tabell från Hague och Harrop:47
Politiska mål, medel och struktur
Sociala rörelser Intressegrupper Politiska partier
Försöker påverka det politiska styret?
Ja Ja Ja
Försöker att själva bli den styrande makten?
Nej Nej Ja
Fokuserar på en enda fråga?
Ja Ja Nej
Formellt organiserade, ledda och finansierade?
Nej Ja Ja
Vilken taktik används? Okonventionell Konventionell Konventionell
Sociala rörelser delar två karakteristika med intressegrupper. För det första så är sociala rörel-ser och intressegrupper allt som oftast uppbyggda kring en enskild fråga eller intresse som drivs. För det andra söker varken sociala rörelser eller intressegrupper makten för sig själv. De har inga ambitioner att själva bli de styrande genom sina aktioner, endast att påverka de styrande.48
3.2.2. Intressegrupper
Intressegrupper uppträder lite annorlunda än sociala rörelser. Vi har ovan sett några grund-läggande skillnader men ska här gå in lite djupare på intressegrupperna som politiskt feno-men. Hague och Harrop definierar intressegrupper som organisationer självständiga från det politiska styret och politiska partier, men som försöker påverka desamma. Intressegrupper,
46
Hague, R, Harrop, M, Comparative government and politics, s. 129
47
a.a. s. 129
48
precis som politiska partier, befinner sig på en nivå mellan samhället och staten och utgör en länk dem emellan.49
Hague och Harrop spekulerar i uppkomsten av intressegrupper och menar att folk ur en rationellt synvinkel, inte har någon fog för att gå med i dessa grupper. Detta beror på den s.k. ”free-rider” effekten. Intressegrupper siktar ofta på att förbättra eller instifta nya kollektiva nyttigheter. Dessa kommer till nytta för medlemmar i gruppen såväl som personer utanför den, vilket innebär att det inte finns några skäl att gå med i en intressegrupp när nyttan ändå uppnås genom att stå utanför den.50
Intressegrupper ses också som ett möjligt hot mot demokratin med hänsyn till maktför-delningen inom en demokrati. I vissa fall har intressegrupper stor makt att påverka beslutsfat-tarna i politiska frågor, trots att de utgör en liten minoritet av befolkningen som helhet. Hague och Harrop frågar sig:
”Do interest groups possess power without accountability? Are interest groups … a corruption of democratic government? Or does group access to policy-making simply express the right to orga-nize in defence of specific objectives? In short, do interest groups help or hinder democracy?”51
Detta är en intressant tanke som är värd att ha med sig under undersökningens gång. Ska en minoritet av medborgarna kunna styra politikerna i sitt försök att med legitimitet försöka till-godose alla medborgarnas bästa? Hague och Harrop klassificerar intressegrupper i två olika typer. Den första kallar de för protective groups, som är grupper fokuserade på att värna sina egna medlemmars intressen gentemot det politiska styret. Den andra typen kallas promotional groups och dessa tar sin utgångspunkt i idéer, identitet, värden och attityder.52
3.2.2.1. NIMBY-grupper
Det finns en typ av intressegrupp som är av största intresse för denna uppsats, ett lokalt poli-tiskt fenomen som fokuserar på en specifik lokal fråga, nämligen NIMBY-grupper. Dessa grupper uppstår inom ett begränsat geografiskt område när intressen för de boende inom detta
49
Hague, R, Harrop, M, Comparative government and politics s. 166
område hotas. Namnet NIMBY är en förkortning för engelskans ”Not In My Back Yard”, ett uttryck som i mycket definierar denna typ av grupps verksamhet.53
Dessa grupper uppstår som en protest av de närboende, ofta mot etableringar av större mått, vilka anses på ett eller annat sätt störa omgivningen för de närboende i området. Det kan röra sig om byggande av flygplatser, motorvägar, eller fängelser. Ofta är etableringen i sig önskvärd, men gruppen vill inte att den ska lokaliseras just där de själva bor, ”bygg den var-somhelst, utom just här.”54
3.3. Kanaler för inflytande
Hague och Harrop identifierar också de tre största kanalerna genom vilka intressegrupper sö-ker inflytande och sätt att påverka politiska beslut. Den första kanalen är genom direkt kontakt med beslutsfattarna och den förvaltningsapparat som omger dem. Hague och Harrop menar att intressegrupper till största del koncentrerar sig på att försöka påverka byråkratin, eftersom det är här de detaljerade besluten utarbetas.55
I många etablerade demokratier, som Sverige, bjuds intressegrupper in för att delge sina synpunkter i frågor av delat intresse, vilket gör att grupperna inte själva behöver initiera sam-talen i många fall, samtidigt som den riktiga expertisen i vissa frågor snarare ligger hos intres-segrupperna än hos förvaltningen. Om grupper känner sig ignorerade i beslutsprocesser kan domstol komma att blandas in i vissa fall.56
Den andra kanalen är indirekt påverkan genom de politiska partierna. Hague och Harrop menar att denna form är tämligen ovanlig, eftersom intressegrupper sällan bildar starka länkar till politiska partier. Relationen mellan politiska partier och intressegrupper är snarare lösa och flexibla förbindelser som lätt kan brytas. Praxis som gäller här är, enligt Hague och Har-rop, att intressegrupper följer makten inte partierna.57
53
Hague, R, Harrop, M, Comparative government and politics, s. 167
Den tredje kanalen är indirekt påverkan genom att ändra den allmänna opinionen, oftast via media. Syftet här är tudelat. Dels vill intressegrupperna få beslutsfattarna att läsa deras åsik-ter, dels vill de göra allmänheten varse om deras position. Detta är ofta ännu viktigare, speci-ellt om intressegruppen anser sig orättvist behandlad av beslutsfattarna. Via media kan trycket öka på de beslutande genom att fler och fler ställer sig på intressegruppens sida. Media är också ett bra vapen, för annars resurssvaga organisationer, att göra sin röst hörd. 58
58
4. Nätverket ”Bevara Sunneberg”
I följande kapitel kommer jag undersöka vilka argument och vilka former medborgarna i Kris-tinehamn använde sig av för att påverka utgången av frågan om ungdomshemmet, kort sagt vad som gjordes från medborgarhåll för att hindra etableringen. Som nämnts ovan var nätver-ket ”Bevara Sunneberg” den starkaste och enda organiserade lokala grupp av medborgare med åsikter i frågan. Gruppen var den mest aktiva och starkast lysande motståndskraften mot bygget och försökte på flera olika sätt påverka beslutsfattarnas ståndpunkt.
4.1. Bildandet av ett nätverk
De första stegen mot bildandet av nätverket ”Bevara Sunneberg” togs i oktober 2005 som resultat av ett informellt möte där ett tjugotal sakägare och andra berörda invånare samlades för att diskutera vad de tyckte om förslaget att inrätta ett ungdomshem inom Sunnebergsom-rådet. Mötet ägde rum som ett svar på kommunens inbjudan för allmänheten att lämna syn-punkter i frågan och speciellt vad gällde placeringen av ungdomshemmet.59
Av mötet framkom att samtliga deltagare motsatte sig en etablering av hemmet på Sun-neberg, men poängterade samtidigt att de inte var kategoriskt emot etableringen i sig, utan kunde tänka sig en annan placering inom kommunen. Bland argumenten mot en etablering lyftes bl.a. förskolans, grundskolans och gymnasieskolans användning av området fram. För-skolan ”Kråkan” bedrev sin verksamhet enligt ”ur-och-skur” principen med bas inom Sunne-bergsområdet och både grund- och gymnasieskolan använde området för bl.a. geografi och naturkunskapsundervisning.60
Vidare argument rörde områdets stora artrikedom och förekomst av flertalet biotoper. Området ansågs även enligt nätverket besitta kulturhistoriska värden i form av bl.a. innersta-dens sista bondgård. Sunneberg var en grön oas i stainnersta-dens centrum, en plats för rekreation och nyttjande av allemansrätten. Alla dessa positiva saker skulle försvinna om området avsattes till en inrättning av ett ungdomshem. En kort tid efter mötet bildades nätverket ”Bevara Sun-neberg”.61
59
Bevara Sunnebergs hemsida, http://web.comhem.se/~u89552717/index.html dokument, info-blad december
60
ibid.
61
Nätverkets syfte var att noga granska och övervaka myndigheternas hantering av frågan och se till att gällande regelverk följdes. Syftet var också att utöva påtryckningar på politiker och tjänstemän med hjälp av sakliga argument mot en etablering på Sunneberg. Nätverket ställde sig inte helt mot en etablering över huvudtaget utan valde att överlåta det till den allmänna debatten. De hade heller inget alternativ till en bättre placering inom kommunen utan ansåg att det var beslutsfattarnas sak att utreda alternativa placeringar. Nätverket utsåg officiella representanter och träffades då och då för att utbyta information och erfarenheter av kontakter med kommunen och övriga myndigheter.62
4.2. Nätverkets former för inflytande
Nätverket var mycket aktivt under senare delen av 2005 och under hela 2006. De sökte hela tiden efter nya sätt att framföra sitt budskap och nya argument för att stödja sin sak. Uppfin-ningsrikedomen var stor och nätverket använde sig av både konventionella och okonventio-nella metoder i kontakten med myndigheter och medborgare. Jag skulle vilja påstå att nätver-ket krigade på två fronter, de försökte påverka politiker och tjänstemän, men minst lika viktigt var strävan att aktivera så många medborgare som möjligt och få dem att kämpa för samma sak.
Enligt modellen för politiskt deltagande utgör gladiatorerna blott 5-7% av befolkning-en, men lyckas gladiatorerna aktivera delar av åskådarna till att åtminstone bli tillfälliga gla-diatorer så ökar chansen till inflytande proportionellt. Ju mer tryck, ju större del av medbor-garna som unisont försöker påverka, desto större chans till inflytande. Just detta gjorde också nätverket. Genom en hel del olika kanaler försökte nätverket hålla medborgarna ajour om vad som hände i frågan och varför etableringen på Sunneberg var en dålig ide. Jag ska nedan pre-sentera de olika former som användes för att försöka påverka utgången.
4.2.1. Informationsblad
Under perioden december –05 till september –06 skickade nätverket ut fem st. informations-blad till allmänheten, innehållande allmänna upplysningar om nätverkets verksamhet och om frågan rörande ungdomshemmet. Detta var ett försök att göra Kristinehamnarna
62
samma på frågan och att argumentera för sin sak. Med modellen för politiskt deltagande i åtanke försökte alltså nätverket att aktivera åskådarna och uppbåda ett större stöd.63
I det första informationsbladet från december 2005 förklarar nätverket hur det bildats och vilka dess grundläggande mål var, något som jag redogjort för ovan. Förutom detta med-delas också att nätverket söker flera aktiva. De vill ha fler kontaktpersoner som kan fungera som informationsspridare i sitt närområde för att nå ut till så många som möjligt och söker också efter personer som är villiga att aktivt arbeta praktiskt med att ta fram och bearbeta ma-terial kring ungdomshemmet.64
Dagsläget i frågan beskrivs också. Nätverket skriver att kommunstyrelsen ska ha ett möte den 10/1 och kommunfullmäktige den 17/1. Lokaliseringen av ungdomshemmet ska då beslutas. Under mötet ska även andra möjliga lokaliseringsplatser beskrivas och finnas med i handlingarna, men fullmäktige ska inte ta ställning till dessa platser som alternativ under mö-tena. 65
Detta förargar nätverket som i starka ordalag kräver en ordentlig utredning och att samt-liga lokaliseringsalternativ ska vara med som förslag till beslut. De kallar denna hanteringen av frågan för en ”skendemokratisk manöver” utan värde, som endast har till syfte att få tyst på kritiken och undrar om detta är hur politikerna tänker tillmötesgå deras krav.66
Nätverket meddelar också att de kommer att lägga ut en annons i Nya Kristinehamns-posten med en hänvisning till hemsidan, en plats där intresserade kan ta del av utvecklingen och allmänheten uppmanas även att ta kontakt med nätverket och delge information och åsik-ter.67
Det andra informationsbladet kom ut i januari 2006. Nätverket meddelar att kommun-styrelsen vid mötet den 10/1 har antagit ett planprogram för Sunnebergsområdet. Frågan mås-te dock upp i kommunfullmäktige först efmås-tersom den nuvarande översiktsplanen är utlagt som bostadsområde och som skogsmark i förslag till ny översiktsplan. Om översiktsplanen
ska ändras för att öppna för byggandet av ett ungdomshem måste kommunfullmäktige besluta om detta.68
I ljuset av detta manar nätverket till kamp inför kommunfullmäktiges möte den 26/1 då beslut ska tas, men poängterar även att det är ändringen av översiktsplanen som ska beslutas, inte huruvida kommunen ska ha ett ungdomshem eller ej. Nätverket uppmanar medborgarna
63
Bevara Sunnebergs hemsida, http://web.comhem.se/~u89552717/index.html, dokument, info-blad december
att prata med politikerna före och efter mötet, samt att närvara vid sammanträdet för att sätta press på dem och visa att de inte kommer bli lämnade i fred. Nätverket påpekar även att de fått kännedom om att miljöpartiet är emot etableringen och väntar sig en intressant debatt un-der mötet.69
Det tredje informationsbladet, från mars 2006, manar nätverket till fortsatt kamp och att man inte ska ge upp. Under kommunfullmäktigemötet den 26/1 beslutades det nämligen, som befarat, för en ändring av översiktsplanen för att bereda plats åt det planerade ungdomshem-met. Processen fram till ett färdigt ungdomshem är lång och ännu är det inte för sent att få politikerna att ändra sig.70
Nätverket meddelar att de studerat de regelverk som gäller och styr frågor om över-siktsplaner samt bygglov och att de därigenom kommit fram till att det finns möjligheter att överklaga fullmäktiges beslut till länsrätten och länsstyrelsen. Så har också gjorts, inte av nät-verket själv, men av privatpersoner och organisationer. En handfull överklagningar har in-kommit till länsrätten. Bifogat informationsbladet är också en principskiss av hur en överkla-gan till länsrätten går till.71
Nätverket poängterar också att den enighet bland politikerna som uppvisades före mötet blivit utsatt för en rad sprickor och var inte alls självklar under mötet. Avvikande uppfattning-ar uppkom från en rad ledamöter från flertalet puppfattning-artier i fullmäktige, vilket ger hopp inför framtida beslut. Röstningen utföll med 24 ja-röster och 7 nej-röster, medan hela 15 lade ned sina röster. Intressant nog var alla dessa 15 representanter från socialdemokraterna. Nätverket frågar sig hur utfallet blivit om dessa hade valt att visa sin åsikt. Dessutom var tolv ledamöter frånvarande, varav vilka nätverket påstår att flera var motståndare till förslaget.72
I nästa informationsblad en månad senare i april 2006 har nätverket tagit krafttag och visar upp sakkunnighet och ett gediget förarbete till informationsbladet. I informationsbladet tas bl.a. upp problematiken med utslussning av de intagna och frågar sig om kommunen, sko-lorna och företagen har resurser och intresse av att ta emot de intagna i deras rehabiliterings-arbete.73
Utslussning används som ett sätt för de dömda att i slutet av sitt straff börja förberedas för att kunna fungera i framtiden, detta genom bl.a. praktikplatser. Vidare tas en rad incidenter
68
Bevara Sunnebergs hemsida, http://web.comhem.se/~u89552717/index.html, dokument, info-blad januari
69
ibid.
70
Bevara Sunnebergs hemsida, http://web.comhem.se/~u89552717/index.html, dokument, informationsblad
mars
71
Ibid.
72
upp som nyligen inträffat vid andra ungdomshem i Sverige som innefattar bombhot och skott-lossning. Nätverket försöker alltså här skrämma befolkningen till att se potentiella risker.74
Nätverket har också varit i kontakt med Statens institutionsstyrelse, myndigheten ansva-rig för ungdomshemmen, och sökt svar på vilka kriterier som krävs för en bra ungdomsvård, varför Sunneberg är en bra lokalisering och efterfrågat utredningsmaterial kring närboendes situation och oro vid byggandet av ungdomshem. Ingen av dessa frågor har fått några svar.75
Nätverket manar även till fortsatta protester och publicerar en lista på personer inom kommunen som medborgarna ska vända sig till om de vill framföra synpunkter. Vidare skrivs att det planerade ungdomshemmet kommer bli det största i Sverige och att personer dömda för bl.a. mord, mordbrand, rån och grov misshandel kommer att tas in där. För att ytterligare späda på riskerna berättas att 169 rymningar/avvikelser från liknande ungdomshem registre-rats under perioden 2000-2004, enligt SiS egen statistik.76
I informationsbladet publiceras även delar av ett brev från nätverket till samtliga leda-möter av kommunfullmäktige. Brevet innehåller en del anklagelser och stor kritik riktas mot Kristinehamns planeringschef Lars Nilsson. Kortfattat menar nätverket att Lars Nilsson i kon-takt med SiS föregått den demokratiska processen och gett intryck åt att saken redan är klar, att det kommer bli ett ungdomshem på Sunneberg, trots att frågan ännu inte är avgjord. Nät-verket uppmanar politikerna i Kristinehamn att inte låta sig hunsas av tjänstemännen, både statliga och kommunala.77
Utredningen om andra placeringsalternativ anses vara ett spel för gallerian, och nätver-ket kräver att den utredningen tas på allvar. Det riktas även anklagelser om att SiS ska ha för-sökt ”muta” sakägare genom att planera ett bygge av för allmänheten öppen sporthall i anslut-ning till ungdomshemmet. Nätverket uppmanar fullmäktigeledamöterna att höra av sig med reaktioner på brevet, men endast 2 av 49 gjorde så, vilket nätverket ser som ett bevis på att politikerna inte bryr sig om opinionen.78
I det sista informationsbladet argumenterar nätverket för bevarandet av Sunneberg ur miljösynpunkt. Kommunen har tillsammans med skogsstyrelsen inventerat skogen och ett nytt hopp har tänts hos nätverket. Ett av skogsstyrelsens mål är att skydda stadsnära skogar, inte bara ur miljösynpunkt utan även på grund av bevisade hälsosamma effekter av att vara i
73
Bevara Sunnebergs hemsida, http://web.comhem.se/~u89552717/index.html, dokument, informationsblad
gen. Nätverket ska undersöka om Sunneberg på detta sätt kan klassas som värt att bevara. I så fall får området inte förändras, bara vårdas.79
Nätverket refererar här också från en artikel i NWT där de politiska partierna inför valet 2006 ger sin åsikt om Sunnebergsområdet är en lämplig plats för byggandet av ungdomsfäng-elset. De flesta partierna svarar undvikande på frågan och hänvisar till oavslutade utredningar, men miljöpartiet, SiV och Sverigedemokraterna svarar att de är emot placeringsalternativet på Sunneberg.80
4.2.2 Hemsidan
Det mesta av mitt material är hämtat från ”Bevara Sunnebergs” egen hemsida. Här har nät-verket samlat mängder av information kring bygget och gjort det lättillgängligt för intressera-de. Självfallet finns det all anledning till kritisk granskning av materialet, nätverket är ju inga-lunda en opartisk observatör. För min undersöknings skull är detta dock inte något problem, eftersom jag inte använder detta material för att ta reda på hur något var utan för att undersöka vilka argument och medel som användes.
Som jag nämnt ovan annonserade nätverket med jämna mellanrum i den lokala tidning-en med tidning-en uppmaning till medborgarna att besöka deras hemsida för att få information i frå-gan. Hemsidan användes alltså i syfte att främja nätverkets synpunkter, samt att locka fler anhängare. Här kunde intresserade följa händelseutvecklingen och vilka åtgärder nätverket vidtog. På samma sätt som informationsbladen var hemsidans syfte att aktivera åskådarna och alltså riktad till medborgarna.
På hemsidan är bl.a. informationsbladen upplagda. Förutom det finns en detaljerad be-skrivning av Sunnebergsområdet med vackra bilder på naturen och karta över det planerade bygget. Nätverket har samlat en rad dokument relevanta för bygget samt referat till tidningsar-tiklar som behandlar frågan. Den sista uppdateringen av sidan är gjord den nionde oktober 2007, vid en tidpunkt då frågan ännu ej var avgjord. Varför nätverket helt abrupt slutar med sin verksamhet har jag inte lyckats finna.81
79
Bevara Sunnebergs hemsida, http://web.comhem.se/~u89552717/index.html dokument, informationsblad september
80
Ibid.
81
4.2.3. Skrivelser
Till skillnad från informationsbladen och hemsidan var denna form av påverkan inte riktad till medborgarna och mobilisering av dem, utan direkt till beslutsfattarna.
Den femte oktober 2005 anordnade kommunen ett informationsmöte för allmänheten rörande bygget av Sunnebergshemmet. Som ett led i detta bads allmänheten att komma med reflektioner och synpunkter i frågan. Detta ledde till ett svar från nätverket som skickades in till kommunens Miljö- och stadsbyggnadsförvaltning.82
I skrivelsen tas tretton skilda synpunkter upp som nätverket anser vara argument emot en etablering på Sunneberg. Den första punkten rör förslagets lagligt tveksamma position. Nätverket insinuerar att förslaget ej är förenligt med miljöbalken och Kristinehamns kom-muns översiktsplan. Nätverket refererar från miljöbalken och anser att bygget bryter mot fyra olika grundläggande regler i densamma.83
Bl.a. nämns att bygget kommer försämra människans hälsa och natur, att natur- och kul-turområden ska skyddas och vårdas, samt att en biologisk mångfald ska värnas. Dessa punkter uppfylls ej om bygget får ske. Nätverket menar att etableringen kommer att försämra de när-boendes hälsa genom negativ psykisk påverkan för både vuxna och barn, speciellt vid den närbelägna förskolan ”Kråkan”.84
Den andra punkten rör nätverkets skepsis till den utredning som föregår beslutet att Sunneberg är det bästa placeringsalternativet. Nätverket vill se utvärderingen offentlig och är tveksamma till hur väl genomförd denna utredning egentligen var. De ställer sig frågor som vilken placering som ansågs näst bäst och vilka kriterier som använts.85
Vidare kräver nätverket nya utredningar om möjliga platser för lokalisering, parallellt med den pågående Sunnebergsutredningen. Nya Kristinehamnsposten citeras där planerings-chef Lars Nilsson sagt att Sunneberg är den enda platsen som utreds, något som nätverket anser bryta mot gällande bestämmelser.86
Lars Nilsson kritiseras ytterligare genom sitt uttalande att en annan placering kanske skulle uppröra färre personer (100-200) istället för 300 som nu, men att protesterna ändå
82
Bevara Sunnebergs hemsida, http://web.comhem.se/~u89552717/index.htm, dokument, Första skrivelsen ”Synpunkter på planförslag för Sunneberg”
