Fortsatt arbete med slipshållaren

Eftersom den slutgiltiga designen på slipshållaren är beroende på tillverkningsmetoden återstår att testa den i en nollserie.

Förslag finns att utöver slipshållaren integrera ett par kraglattor i kragstödjaren. Kraglattor är de spetsade plastformerna som ser till att skjortans krage håller formen. Ett par kraglattor bedöms relativt enkelt kunna integreras i kragstödjaren då plats finns för dem. Vid en sådan lösning kan arbetsbelastningen för arbetarna i skjortfabrikerna minskas något eftersom momentet med att sätta in kraglattorna i de små fickorna på kragens undersida försvinner.

Vidare arbete med att förädla andra delar av emballaget kan också genomföras. Ofta ingår en bit kartong i emballaget för att ge stabilitet i förpackningen. Det är oftast skjortor av högre kvalitet som har denna typ av kartong i emballaget. Utredning bör ske om produkter kan göras av denna bit kartong. Om en bra lösning till det problemet ej hittas bör en undersökning ske om kartongen kan bytas ut mot ett annat material, till exempel plast, och om detta är hållbart miljömässigt och ekonomiskt.

Efter att tillverkningsmetoden säkrats återstår bara att sälja in produkten till intresserade företag. Två val finns här: Att sälja slipshållaren som en enstaka produkt eller försöka sälja den i kombination med kragstödet. Vid försäljning av endast slipshållaren finns i dagsläget liknande lösningar. En undersökning bör då göras för att säkerställa att inga intrång i dessa patent sker. Om den ska säljas som kombination bör det övervägas att söka ett patent eller mönsterskydd eftersom produkten är mycket enkel att kopiera i detta utförande.

9 Slutsatser

I detta avsnitt besvaras frågeställningarna som sattes upp tidigare.

Vilka material och produktionsmetoder ska Creatables främst fokusera sig på?

Det är inte vilken typ av material som är intressant utan storleken på spillbitarna och hur kontinuerligt de kommer. Restmaterialet behöver heller inte vara i form av överblivna spillbitar från produktionen utan kan även vara överblivet material som inte går att ta till vara, till exempel betong på byggarbetsplatser. Genom att mata in fler och fler material i en databas ökar möjligheterna för Creatables att skapa ett varierat produktsortiment som spänner över många områden.

Produktionsmetoder som Creatables bör fokusera på är de som producerar spillbitar stora nog att användas till nya produkter. Flexibilitet hos produktionsutrustningen är viktigt då det ska gå att tillverka produkterna utan att stora omställningar måste göras. Bäst är om Creatables produkter kan tillverkas parallellt med företagens andra produkter.

I hur stor utsträckning är det godtagbart för Creatables att addera jungfruliga material eller fästelement som komplement till spillprodukter för att få fram nya produkter?

Svaret är beroende av nyhetsvärdet, utformningen och den tekniska höjden hos produkten i fråga. Då en produkt har en hög teknisk nivå och på något sätt är banbrytande ställs det inte lika höga krav på andelen restmaterial. Ju ”bättre” produkt desto lägre är alltså kraven på andelen restmaterial. Dock bör en väsentlig del av produkten komma från restmaterial för att Creatables ska kunna använda sig av sin slogan Made from Waste med gott samvete.

Hur kommer de olika materialen att påverka miljön om de först omvandlas till produkter och sedan kasseras som hushållsavfall, istället för att de omhändertas redan på fabriksgolvet?

Som tidigare nämnts bör det för varje produkt göras en kvalitativ miljöbedömning ur ett livscykelperspektiv för att kunna göra ett gott antagande angående produktens miljöpåverkan. Genom tydliga anvisningar på produkten som talar om för användaren hur produkten ska kasseras kan en eventuell negativ miljöpåverkan undvikas. Då en bedömning visar att miljön kommer att påverkas negativt av att använda spillmaterialet istället för att till exempel återvinna det bör produkten självklart inte produceras utan vidareutveckling av produkten.

Referenser

Litteratur:

Ammenberg, Jonas (2004). Miljömanagement. Studentlitteratur

Björklund, Maria & Paulsson, Ulf (2003). Seminarieboken. Studentlitteratur. 1. Uppl.

Brorson, Torbjörn & Almgren, Richard (2007). ISO 14001 För små och medelstora företag. SIS Förlag

Carlson, Raul & Pålsson, Ann-Christin (2008). Livscykelanalys – ringar på vattnet. SIS-förlag. 1. Uppl.

Giudice, Fabio & La Rosa, Guido & Risitano, Antonino (2006). Product design for the environment –

A life cycle approach. Taylor & Francis Group

Grön Design – Naturskyddsföreningens temabok 2008 (2008). Alfa Print, Stockholm

Hågeryd, Lennart & Björklund, Stefan & Lenner, Matz (2002). Modern Produktionsteknik Del 1. Liber. 2. Uppl.

Johannesson, Hans & Persson, Jan-Gunnar & Pettersson, Dennis (2004). Produktutveckling – effektiva

metoder för konstruktion och design. Liber

Norman, Donald A. (2004). Emotional Design. Basic Books

Patel, Runa & Davidson, Bo (1991). Forskningsmetodikens grunder. Studentlitteratur. 3. Uppl. Priest, John W. & Sánchez, José M. (2001). Product development and design for manufacturing. Marcel Dekker, Inc. 2nd ed

Stenberg, Bengt (1999). Polymerers bearbetning. Kungliga tekniska högskolan. Österlin, Kenneth (2007). Design i fokus för produktutveckling. Liber. 2. Uppl.

Rapporter/Avhandlingar/Undersökningar:

Avfall i Sverige 2006 – Rapport 5868 (2008). [www]

<http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/978-91-620-5868-5.pdf > Hämtat 2008-09- 29

Ericson, Christer & Frisk, Hans (2000). Ett steg mot en hållbar framtid – Rapport från EkoDesign-

Projektet 1998-2000. [www]

<http://www.svid.se/upload/Om_SVID/Vad%20vi%20gör/Projekt/Avslutade%20projekt/Ekodesign/e kodesign_I.pdf> Hämtat 2008-09-18

Goldstein, Berit (2006). Miljövinster med att minska totala avfallsmängder. [www]

<http://mkbg.se/files/Miljvinster_med_att_minska_totala_avfallsmngden.pdf> Hämtat 2008-09-22 Hållbar produktion och konsumtion i Sverige – En översiktlig bild – Rapport 5432 (2004). [www] < http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/620-5432-5.pdf> Hämtat 2008-09-29

Kort om miljön och vår konsumtion – för upphandlare och inköpare (2004). [www]

<http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/620-8173-X.pdf> Hämtat 2008-09-29

Lägesrapport 3 – ISO 14001 fyller 10 år, SIS Projekt Miljölednings Lägesrapport (2006). [www]

<http://www.sis.se/PDF/om_iso14000-serien.pdf> Hämtat 2008-10-16

Salomonsson, Charlotte & Özdemir, Elizabeth (2008). Positiva effekter av ISO 14001 mellan åren

1998 och 2008. [www] <http://his.diva-portal.org/smash/get/diva2:2291/FULLTEXT01> Hämtat 2008-10-16 Svensk avfallshantering (2008). [www] <http://www.avfallsverige.se/se/netset/files3/web/P01.m4n?download=true&id=2252_42362017> Hämtat 2008-10-21 Internet: Plastforum nr 2 (2005). [www] <http://www.plastnet.se/iuware_files/user/plastnet.se/pdf/bearbetning_a-o/05-02_53_59.pdf> Hämtat 2008-10-03 Plastforum nr 10 (2005). [www] < http://www.plastnet.se/iuware_files/user/plastnet.se/pdf/bearbetning_a-o/05-10_82_87.pdf> Hämtat 2008-10-03

Danielsson, Mats (2009). Avstå om du vill vara korrekt. [www]

<http://www.mru.se/Modern%20etikett/manligt/slipsnal.htm> Hämtat 2009-01-28 David Report utgåva 9 – I shop therefore I am (2008). [www]

<http://davidreport.com/File/update/333/> Hämtat 2008-09-17

Footprint Network (2008). September 23 is Earth overshoot day. [www]

<http://www.footprintnetwork.org/gfn_sub.php?content=overshoot#Overshoot> Hämtat 2008-10-21 Gudmundson, Per (2008). Satsning på forskning trots bister konjunktur. Svenska Dagbladet. [www] <http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/artikel_1634307.svd> Hämtat 2009-02-12

LandSea-Tec (2008). [www]

< http://www.landsea-tec.com/kortti.asp?page_id=281&luokka_id=125> Hämtat 2008-10-03 Lerner, Thomas (2003). Det gäller att bejaka slumpen. Dagens Nyheter. [www]

<http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=531&a=102476> Hämtat 2009-02-12 Malmborg, Jan (2008). Jordens resurser slut för i år. [www]

<http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=147&a=831937&rss=2216> Hämtat 2008-10-21 NE – Nationalencyklopedin (2009). Serendipitet. [www]

<http://ne.se/long/serendipitet> Hämtat 2009-02-12

Petterson, Östen (2006). Sammanfattning från DMA San Fransisco. [www] <http://www.relationshipgroup.com/2006/10/> Hämtat 2008-10-03

Thorstensson, Erik (2009). Snabb feedback [e-post]

<erik.thorstensson@gmail.com> Brev till examensarbetarna, 2009-03-02

78

SIDA - styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (2009). [www]

<http://www.sida.se/sida/road/web/article/100/jsp/Render.jsp?d=169&a=41801&m=1> Hämtat 2009- 02-25

Figurreferenser

Figur 1. http://www.footprintnetwork.org/images/EODglobe08.jpg Figur 2. Svensk avfallshantering (2008). s.7

Figur 3. Ammenberg (2004). s.18

Figur 4. Brorson & Almgren (2007). s. 21 Figur 8. Österlin (2007). s. 40

Figur 9. Norman (2004). s. 22

Figur 10. a) Hågeryd m.fl. (2007). s.375 b). Hågeryd m.fl. (2007). s.376 Figur 11. Stenberg (1999). s. 1-8

Figur 12. Stenberg (1999). s. 1-10 Figur 13. Plastforum nr 2 (2005). s. 55 Figur 14. Plastforum nr 2 (2005). s. 57

Figur 15. Eliasson (a) (2008), www.met.kth.se/utbildning/4H1063/Lect13-4H1063-

06%20Keramer.pdf

Figur 16. http://www.gnosjoregionen.se/files_gr/articles/1316/lilja2_540x367.jpg Figur 17. Plastforum nr 10 (2005). s. 82

Figur 18. Eliasson (b) (2008), www.mse.kth.se/utbildning/4H1068/lect10-Polymera%20material.pdf Figur 19. Stenberg (1999). s. 13-1 Figur 20. Hågeryd m.fl. (2007). s. 115 Figur 21. Hågeryd m.fl. (2007). s. 128 Figur 22. Hågeryd m.fl. (2007). s. 148 Figur 23. Hågeryd m.fl. (2007). s. 162 Figur 24. Hågeryd m.fl. (2007). s. 184 Figur 25. Hågeryd m.fl. (2007). s. 192 Figur 26. Hågeryd m.fl. (2007). s. 193 & 194 Figur 27. Hågeryd m.fl. (2007). s. 195 Figur 28. Hågeryd m.fl. (2007). s. 196 Figur 29. H geryd m.fl. (2007). s. 334 å

Figur 30. Hågeryd m.fl. (2007). s. 328