Det finns ett flertal olika metoder att samla in och bearbeta information. Nedan presenteras några av de vanligaste metoderna som används i vetenskapliga undersökningar.
5.3.1 Litteraturstudier
Med litteratur menas här all form av skrivet material. Den information som fås från litteraturstudien är sekundärdata, alltså uppgifterna har tagits fram i ett annat syfte än det som föreligger för den aktuella
studien. Därför är det viktigt att vara medveten om att informationen kan vara vinklad eller inte heltäckande. (Björklund & Paulsson 2003)
För att bygga en teoretisk grund att stå på valdes det att studera tre huvudområden; produktionsteknik, produktutveckling och avfall och avfallshantering.
För att kunna göra ett antagande om spillbitarnas utseende och storlek vid sökning av företag måste det finnas kunskap om produktionsteknik. En undersökning av de vanligast förekommande metoderna gjordes för att få en bild av vilka typer av spillbitar som uppstår vid respektive produktionsmetoder. Med en grundläggande förståelse för de olika produktionsmetoderna och deras principer underlättas arbetet med att förstå uppkomsten av olika spillbitar. Vid studiebesök och kontakt med företag är det dessutom en fördel att ha kunskap om olika produktionstekniker då det underlättar kommunikationen med personalen.
Det finns en stor mängd teorier som behandlar produktutveckling. Eftersom dessa oftast är inriktade mot företag med stora resurser valdes att redogöra för fyra metoder vilka bedömdes relevanta och dessutom skiljer sig från varandra på ett sådant sätt att viktiga aspekter för Creatables täcktes in. Relevanta delar ur respektive teori valdes senare ut som underlag för Creatables sätt att genomföra en produktutveckling. En anpassning av de olika delarna gjordes eftersom Creatables är ett litet företag med små resurser till skillnad mot de företag som de befintliga teorierna riktar sig mot.
Teorier, certifieringar och lagstiftningar gällande avfall och avfallshantering utreddes för att få en bild av hur avfallshantering bedrivs i företag idag. Kunskap inom detta område underlättar kommunikationen med personal vid studiebesök på samma sätt som kunskap om produktionsmetoder gör.
Med litteraturstudierna som underlag kunde olika företag bedömas som mer eller mindre intressanta för vidare kontakt. Därefter sattes riktlinjer för vilka typer av företag som är intressanta upp för att senare kontakta dessa och genomföra studiebesök.
5.3.2 Intervjuer
Olika former av utfrågningar kan exempelvis ske genom personlig kontakt, via telefon eller e-post. Genom intervjuer får författaren tillgång till primärdata, det vill säga data som samlats in i syfte att användas i den aktuella studien. En intervju kan vara strukturerad, semi-strukturerad eller ostrukturerad. I en strukturerad intervju är alla frågor bestämda på förhand och tas upp i en bestämd ordning. I en semi-strukturerad intervju är ämnesområdena bestämda och frågorna formuleras efterhand. Då intervjun helt har formen av ett samtal där frågorna uppkommer efterhand kallas intervju ostrukturerad. (Björklund & Paulsson, 2003)
Under arbetets gång har en kontinuerlig kontakt hållits med Erik Thorstensson och Kenneth Bringzén. De allra flesta intervjuerna har genomförts i samtalsform med frågor som uppkommit efterhand. En strukturerad intervju angående företaget KAAV AB och dess relation till Creatables hölls med Erik Thorstensson via e-post.
5.3.3 Studiebesök
Ett antal studiebesök har gjorts under arbetets gång. Syftet med dessa har varit att studera produktionsprocesser hos de olika företagen samt att undersöka vilket material som blir över vid tillverkning av deras produkter. Kartläggningen av vilka material som blir över i de olika processerna har varit huvudmålet.
Innan några studiebesök genomfördes formulerades i samarbete med Erik Thorstensson ett frågeformulär som skulle fungera som en informationsenkät och ett diskussionsunderlag (se Bilaga 2). Här valdes att genomföra undersökningen på en kvalitativ nivå med djupintervju istället för en kvantitativ undersökning där enkäter med ett flertal frågor används. Intervjuerna kan betraktas som
semi-strukturerade. Frågeformuläret var också bra att ha med sig under rundvandringarna i fabrikerna och blev på så sätt mer kontinuerligt ifyllt istället för att frågorna skulle sammanfattas i slutet av mötet.
I samband med intervjuerna erhölls även en uppfattning om hur de olika företagen ställer sig till ett eventuellt samarbete. Genom att presentera Creatables idé och tankesätt lite olika från besök till besök utarbetades en informationsgrund som på ett bra och säljande sätt ska kunna förmedla Creatables idé och väcka ett intresse hos företagen. Det var framförallt under besöken på Tekniska mässan och underleverantörsmässan Elmia Subcontractor som det framgick klart och tydligt att det behövdes en detaljerad information som kunde förmedlas till de olika företagen vid besök. Det var ofta svårt för företagen att sätta sig in i situationen där det material som de anser vara skräp är en råvara för Creatables. Därför gällde det att ta fram ett effektivt sätt som förmedlar fördelarna ett samarbete med Creatables innebär.
Efter studiebesöken började arbetet med att analysera spillmaterialet för att hitta lämpliga inmatningsparametrar för databasen och passande produkter för materialet. En bedömning gjordes för att avgöra i vilken utsträckning det var intressant att inleda något produktutvecklingsarbete för de olika materialen. Några material blev således intressantare än andra och en sammanfattning av olika potentiella företags material och produktion återfinns i Bilaga 3.
Redan i ett tidigt skede stod det klart att materialdata för en databas skulle samlas in. För att senare kunna ge förslag på lämpliga inmatningsparametrar samlades den informationen in med olika förutsättning från gång till gång. Senare valdes de parametrar som på bästa sätt kunde beskriva de olika materialens egenskaper. Som exempel valdes inmatningen av mått till liten, mellan eller stor istället för exakta måttangivelser. Dels för att göra det lättare att söka i databasen men också för att begränsa mängden val som ska göras vid inmatningstillfället.