6 ANALYS OCH DISKUSSION
7. Fortsatt forskning
Syftet med detta arbete har varit att kartlägga föreställningar inom en specifik svensk kommun, därav har dess resultat relaterats till forskning inom svenska ramar. Fortsatt forskning kan relateras till utländsk forskning och övrig litteratur för att se likheter och olikheter avseende specialpedagogik, specialpedagogens arbetsuppgifter och en skola för alla ur ett internationellt perspektiv.
Under arbetets gång väcktes nya frågeställningar som skulle kunna vara utgångspunkter för fortsatt forskning, såsom:
Hur når skolchef och elevhälsans chef ut med det relationella ”perspektivtänk” till de skolor som ser ur ett kategoriskt perspektiv?
Vad anser pedagogerna i verksamheten om specialpedagogens uppdrag?
Problematiken kring relationen mellan uppnåendemål och en skola för alla.
Vilken roll kan en tredje skolform, i form av en resursskola förutom grundskola och särskola, innebära för elever som har sociala och känslomässiga svårigheter.
De så kallade ”överintelligenta” barnen räknas de som barn i behov av särskilt stöd och har de rätt till specialpedagogiskt stöd?
REFERENSER
Ahlberg, A. (1999). På spaning efter en skola för alla. Göteborg: Specialpedagogiska rapporter Nr 15. Göteborgs universitet.
Atterström, H & Persson, R.S. (2000). Brister eller olikheter? Lund: Studentlitteratur. Berglund, L. (2006). Föreläsning Malmö Högskola 20060926 Problemval och
Problemformulering.
Brodin, J & Lindstrand, P. (2004). Perspektiv på en skola för alla. Lund: Studentlitteratur.
Emanuelsson, I. (2004). Om vikten att se elevers skolsvårigheter i ett längre
perspektiv. Hämtat den 1 december 2006 från,
http://www.sit.se/net/Specialpedagogik/Forskning+och+utveckling
Fransson, O. (2006). Föreläsning Malmö Högskola 20060913 Vetenskapsteori ur ett
idé och lärdoms historiskt perspektiv.
Förenta Nationernas standardregler (2006).
http://www.ho.se/upload/FNs_standardregler.pdf
Gustavsson, L.H. (2002). Kvalitet inom elevhälsan. Skolverket ( Red.) Att arbeta med
särskilt stöd några perspektiv. (s. 21-51). Stockholm: Liber Distribution.
Haug, P. (1998). Pedagogiskt dilemma: Specialundervisning. www.skolverket.se Heimdahl. Mattson, E. (2006). Mot en inkluderande skola? Skolledares syn på
specialpedagogiska insatser.
http://sit.se/net/Specialpedagogik/Nyhetsarkiv+Specialpedagogik/
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Lassbo, G. (2003). Projekt om specialpedagogiskt lärande. Hämtat 31 oktober 2006
från, http://www.sit.se/print/Specialpedagogik/Forskning+och+utveckling/artiklar Lgr 69. (1969). Läroplan för grundskolan. Stockholm: Skolöverstyrelsen.
Lgr 80. (1980). Läroplan för grundskolan. Allmän del. Stockholm: Skolöverstyrelsen. Liber.
Liedman, S.-E. (2002). Vad är människan? Skolverket. ( Red.) Att arbeta med särskilt
stöd några perspektiv. (s. 103-127). Stockholm: Liber Distribution.
Lpo 94. (2006). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och
fritidshemmet. Stockholm: Fritzes Kundservice.
Merriam, S.B. (1994). Fallstudier som forskningsmetod. Lund: Studentlitteratur. Persson, B. (2001). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Stockholm:
Liber.
Persson, B. (2003). Vore pedagogiken riktigt bra skulle specialpedagogiken inte
behövs. Hämtat 22 november 2006 från,
http://www.vxu.se/(print)/presscenter/textarkiv/bengt_persson_iped.htlm Persson, B. (2004). Specialpedagogikens nuvarande position inom forskning och
utbildning i Sverige. Hämtat 31 oktober 2006 från,
http://www.sit.se/net/Specialpedagogik/Forskning+och+utveckling/artiklar
Rosenqvist, J. (2004). Forskningstrender inom det specialpedagogiska fältet. Hämtat 31 oktober 2006 från,
http://www.sit.se/print/Specialpedagogik/Forskning+och+utveckling/artiklar Salamancadeklarationen. (2001). www.unesco-sweden.org
Sandén, I. (2000). Skoldaghem. Ett alternativ för elever i behov av särskilt stöd. (Studia psychologica et paedagogica, 151) Malmö: CWK Gleerups.
SFS (1993:100). Högskoleförordningen. Utfärdad: 1993-02-04. Omtryck: SFS 1998:1003. uppdaterad t o m SFS 2006:1326. Källa Rixlex.
http://www.notisum.se/rnp/SLS/LAG/19930100.HTM
SFS (1994:1194). Grundskoleförordningen. Utfärdad: 1994-06-23. Omtryck: SFS 1997:599. Uppdaterad: t o m SFS 2006:205. Källa Rixlex.
http://www.notisum.se/rnp/SLS/LAG/19941194.HTM
Skolverket. (1998). Elever i behov av särskilt stöd. Stockholm: Liber.
Skolverket. (2001). Forskning inom det specialpedagogiska området. Stockholm: Liber.
Skolverket. (2002). Att arbeta med särskilt stöd några perspektiv. Stockholm. Liber Distribution.
Skolverkets allmänna råd. (2005). Den individuella utvecklingsplanen. Stockholm: Fritzes.
Stukat, S. (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
SOU 1948:27. 1946 års skolkommissions betänkande med förslag till riktlinjer för det
SOU 1961:30. Grundskola. 1957 års skolberedning. Stockholm: Ecklesiastikdepartementet.
Tideman, M., Rosenqvist, J., Lansheim, B., Ranagården, L. & Jacobsson, K. (2005).
Den stora utmaningen. Halmstad: Högskolan i Halmstad & Malmö Högskola.
Tideman, M. (2006). Föreläsning Malmö Högskola 20061109 Den stora utmaningen
– En skola för alla.
Vetenskapsrådet. Humanistiska Samhällsvetenskapliga Forskningsrådet. (1990),
Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning.
www.vr.se
von Wright, M. (2002). Det relationella perspektivets utmaning. Skolverket. ( Red.)
Att arbeta med särskilt stöd några perspektiv. (s. 9-20). Stockholm: Liber
BILAGOR
Bilaga 1 Högskoleförordningens examensordning Bilaga 2 Förenta Nationernas standardregler Bilaga 3 Missivbrev
Bilaga 1
I Högskoleförordningens examensordning, förordning 2001:23 (SFS1993:100), beskrivs de kunskaper specialpedagogen skall ha på följande sätt:
För att få specialpedagogexamen skall studenten ha de specialpedagogiska kunskaper och färdigheter som behövs för att aktivt kunna arbeta med barn, ungdomar och vuxna i behov av stöd inom förskola, skola, vuxenutbildning eller habilitering/rehabilitering.
Därutöver skall studenten kunna
identifiera, analysera och delta i arbete med att undanröja hinder och orsaker till svårigheter i undervisnings- och lärandemiljöer,
genomföra pedagogiska utredningar och analysera individers svårigheter på organisations-, grupp- och lärandemiljöer,
utforma och delta i arbetet med att genomföra åtgärdsprogram i samverkan mellan skola och hem för att stödja elever och utveckla verksamhetens undervisnings- och lärandemiljöer,
utveckla principer och former för pedagogisk mångfald inom verksamhetens ram,
vara en kvalificerad samtalspartner och rådgivare i pedagogiska frågor för föräldrar samt för kolleger och andra berörda yrkesutövare,
genomföra uppföljning och utvärdering samt delta i ledningen av den lokala skolans utveckling för att kunna möta behoven hos alla elever.
Bilaga 2
Förenta Nationernas standardregler 6 kapitlet om utbildning står det:
”Staterna ska erkänna principen om lika möjligheter till utbildning på grundskole-, gymnasie- och högskolenivå för barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning. Utbildningen bör vara integrerad med ordinarie utbildning”.
1. Myndigheter inom utbildningssektorn har ansvar för att utbildningen äger rum i en integrerad miljö och ingår i den nationella planeringen av till exempel läroplansutveckling och skolorganisation.
2. Det ska finnas teckenspråkstolkar och annat lämpligt stöd, samt rutiner för stöd och hjälp som gör utbildningen tillgänglig.
3. Föräldragrupper och handikapporganisationer ska delta i utbildningsprocessen.
4. I stater där utbildningen är obligatorisk ska den ges oavsett typer och grader av funktionsnedsättning.
5. Särskild uppmärksamhet ska riktas på följande grupper: mycket små barn, förskolebarn samt vuxna med funktionsnedsättning, särskilt kvinnor.
6. Staterna ska ha en klart uttalad policy och tillåta flexibilitet, utbyggnad och anpassning av läroplanen. De ska se till att det finns undervisningsmaterial av god kvalitet och fortlöpande utbildning av lärare och stödlärare.
7. Centralt utformade handlingsprogram ska uppmuntras kommunerna att utnyttja och utveckla sina resurser så att man kan få undervisning nära hemmet. Integrerad utbildning och insatser på lokal nivå är ett sätt att göra utbildningen för människor med funktionsnedsättning kostnadseffektiv. 8. Specialundervisning kan i vissa fall tillfälligt tillgodose behovet av
utbildning, men den ska ha som mål att förbereda för undervisning i det ordinarie skolsystemet.
Bilaga 3
Missivbrev