Perspektiv på mätning och utvärdering
6. Avslutande diskussion
6.3 Fortsatt forskning
Att ett antal kommuner börjat fördela välfärdsresurser via sociala investeringar innebär alltså att lärprocesser inletts kring det nya resursfördelningssystemet som helhet, likväl som dess olika delar. Inom ramen för SKL-projektet Psynk (Psykisk hälsa, barn och unga – synkronisering av insatser) har dessutom ett flertal forskningsstudier genomförts kopplat till sociala investeringar, varav innevarande bok utgör utfallet av en av dessa. Det gör att den vetenskapliga kunskapen inom området har börjat växa. Dock finns det fortfarande centrala kunskapsgap, både utifrån ett praktiskt och vetenskapligt perspektiv. Vi lyfter här fram två sådana gap.
För det första är det viktigt att konsekvenserna av nämnda lärprocesser fortsätter att studeras utifrån ett vetenskapligt perspektiv. Med en ökad mognadsgrad i arbetet med sociala investeringar kommer strukturer avseende organisering och styrning att sätta sig, och följdkonsekvenserna av olika tillvägagångssätt utkristalliserar sig. Studier av detta kan generera viktig kunskap om hur verksamheter inom välfärdsområdet kan organiseras och styras med ett långsiktigt perspektiv som utgångspunkt. Sådan kunskap är det brist på idag, i och med att sociala investeringar är ett relativt nytt fenomen.
För det andra är övergångsfasen för sociala investeringsprojekt ett centralt studieobjekt, det vill säga den så viktiga fasen för att möjliggöra multiplikatoreffekter. Anledningen till kunskapsgapet är att få investeringsprojekt än så länge nått aktuell fas. I rapporten argumenterar vi för att projektledaren och dess medarbetare, de lärande utvärderarna och de aktiva ägarna är betydelsefulla för att multiplikatoreffekter ska kunna utvecklas. Vi lyfter specifikt fram de aktiva ägarna då det är dem som har möjlighet att skapa förutsättningar för att lärandet från de sociala investeringsprojekten internaliseras i den ordinarie verksamheten. Vi anser därför att det är nödvändigt med vetenskapliga studier som fokuserar på just utvecklingen av multiplikatoreffekter i samband med sociala investeringar. Hur ser processerna ut och vilka aspekter är viktiga att beakta? Det är betydelsefulla frågor som det behövs tydliga svar på!
Kapit
el 6
Kapit
el 6
Ref
er
enser
7. Referenser
Adolfsson, P., Solli, R., 2009, Offentlig sektor och komplexitet: Om hantering av mål, strategier och professioner, Studentlitteratur, Lund.
Albert, S., Whetten D., 1985, Organizational identity, Research in organizational behavior, 7: 263–295.
Alla barn i skolan, 2011, Ansökan till Norrköpings kommuns sociala investeringsfond, Norrköpings kommun.
Almqvist, R., Mårtensson, M., 2011, Ekonomistyrning – från budgetering till mångdimensionell verksamhetsstyrning, I Lind, R., Ivarsson Westberg, A., (red.) Ledning av företag och förvaltningar – former, förutsättningar och förändring, fjärde upplagan, SNS förlag, Stockholm. Alvesson, M., Sköldberg, K., 2008, Tolkning och reflektion: Vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod, Studentlitteratur, Lund.
Anell, A., Mattisson, O., 2009, Samverkan i kommuner och landsting – En kunskapsöversikt, Studentlitteratur, Lund.
Appelbaum, S.H., Wohl, L., 2000, Transformation or change: Some prescriptions for health care organizations, Managing Service Quality, 10 (5): 279–298.
Arnetz, B., de Bloom, J., 2012, Lång semester inte bättre än flera korta ledigheter, Dagens Nyheter, 2012-06-07, hämtad 2014-10-16: www.dn.se/debatt/lang-semester-inte-battre-an- flera-korta-ledigheter.
Balkfors, A., 2014, Sociala investeringar i Sveriges kommuner och landsting/regioner. Resultat från enkätstudie, Sveriges Kommuner och Landsting, Stockholm.
Bengtsson, U., 2013, Stora investeringar i små kommuner – Scope, Scale and Stage Constructions som strategier, akademisk avhandling, Göteborgs universitet.
Bergmark, A., Bergmark, Å., Lundström, T., 2012, The mismatch between the map and the terrain – evidence-based social work in Sweden, European Journal of social Work, 15 (4): 598–609.
Bohlin, I., Sager, M., 2011, Evidensbaserad praktik i praktiken, I Bohlin, I., Sager, M., (red) Evidensens många ansikten: evidensbaserad praktik i praktiken, Arkiv förlag, Lund.
Borgert, L., 1993, Organiserandet som mode – perspektiv på hälso- och sjukvården, Nerenius & Santérus förlag, Göteborg.
Brorström, B., Haglund, A., Solli, R., Malmer, S., 2014, Förvaltningsekonomi, Studentlitteratur, Lund.
Ref
er
enser
Brulin, G., Svensson, L., 2011, Att äga, styra och utvärdera stora projekt, Studentlitteratur, Lund.
Bullock, H.L., Lindencrona, F., Belkin, G.S., Vanderpyl, J., Watters, N., och Hennessy, K., 2014, Improving global knowledge exchange for mental health systems improvement, Global Journal of Community Psychology Practice, 5 (1): 1–9.
Carlström, E., 2005, I Skuggan av Ädel – integrering i kommunal vård och omsorg, akademisk avhandling, Göteborgs universitet.
Christensen, T., Laegreid, P., Roness, P.G., Rövik, K.A., 2005, Organisationsteori för offentlig sektor, Liber, Malmö.
De Bloom, J., Geurts, S.A.E., Kompier, M.A.J., 2013, Vacation (after-) effects on employee’ health and well-being, and the role of vacation activities, experiences and sleep, Journal of Happiness Studies, 14 (2): 613–633.
De Bloom, J., Geurts, S.A.E., Taris, T.W., Sonnentag, S., De Weerth, C., Kompier, M.A.J., 2010, Effects of vacation from work on health and well-being: Lots of fun, quickly gone, Work & Stress, 24: 196–216.
Ellström, P-E., 2009, Användning och nytta av utvärderingar: ett lärandeperspektiv, I Svensson, L., Brulin, G., Jansson, S., Sjöberg, K., (red.) Lärande utvärdering genom följeforskning, Studentlitteratur, Lund.
Fjertorp, J., 2010, Investeringar i kommunal infrastruktur – Förutsättningar för en målfokuserad investeringsverksamhet, akademisk avhandling, Lunds universitet.
Fujiwara, D., Campbell, R., 2011, Valuation techniques for social cost-benefit analysis: Stated preference, revealed preference and subjective well-being approaches – A discussion of the current issues, HM Treasury, Department for Work and Pensions, London.
Gassne, J., 2008, Salutogenes, Kasam och socionomer, akademisk avhandling, Lunds universitet.
Gustafsson, A., 1999, Kommunal självstyrelse. Kommuner och landsting i det politiska systemet, SNS Förlag, Stockholm.
Hansson, L., Blomkvist, C., 1993, Kommunen; från ekonomisk förening till ifrågasatt välfärdsproducent, I Collin, S-O., Hansson, L., (red.) Kommuner och landsting i förändring, Studentlitteratur, Lund.
Health Navigator, 2013, Norrköpings kommuns sociala investeringsfond – Slutrapport, Health Navigator, Stockholm.
Högberg, Ö., 2007, Maktlösa makthavare – En studie om kommunalt chefskap, akademisk avhandling, Linköpings universitet.
Ivarsson Westberg, A., 2011, Ledning mellan politik och förvaltning, I Lind, R., Ivarsson Westerberg, A., (red.) Ledning av företag och förvaltningar – Former, förutsättningar och förändring, fjärde upplagan, SNS Förlag, Stockholm.
Jacobsen, D.I., 2013, Organisationsförändringar och förändringsledarskap, Studentlitteratur, Lund.
Jannesson, E., Nilsson, F., Rapp, B. (red.), 2014, Strategy, control and competitive advantage – Case study evidence, Springer, Berlin.
Jensen, C., Johansson, S., Löfström, M., 2007, Projektledning i offentlig miljö, Liber, Malmö. Jess, K., Nyström, S., 2002, En investering i socialt arbete, Socialvetenskaplig tidskrift, 2–3: 240–260.
Johansson, K., Denvall, V., Vedung, E., in press, After the NPM wave. Evidence-Based practice and the vanishing client, Scandinavian Journal of Public administration, 19 (2).
Jonsson, L., 2003, Kommunstyrelseordförande – Kommunledare med politisk förankring, Nya Doxa, Nora.
Jonsson, R., 2002, Organisationstillblivelse och identitet – en studie av ÖstSam, akademisk avhandling, Linköpings universitet.
Jonsson, R, 2013, Organisatoriska bakslag – Mer än tio år av förändringar i två svenska kommuner, akademisk avhandling, Linköpings universitet.
Jonsson, L., Arnell, S-I., 2006, Att organisera kommunernas ledning – Att förena svårförenliga institutioner!, Nya Doxa, Nora.
Jonsson, L., Gustavsson, P., Arnell, S-I., Högberg, Ö., Jonsson, R., 2002, Kommunchefers chefskap – ett lokalt präglat chefskap i politisk miljö, Nya Doxa, Nora.
Jonsson, L., Jonsson, R., 2011, Roterande kommunchefskap – idéer bakom en chefskonstruktion, Rapport 3 i det nationella kommunforskningsprogrammets rapportserie, Mölndal.
Knutsson, H., Mattisson, O., Ramberg, U., Tagesson, T., 2005, God kommunal hushållning måste man arbeta för, Studentlitteratur, Lund.
LEADER, 2011, Projektstöd inom LEADER – projektdagbok för redovisning av ideell tid per person, Jordbruksverket, LSB14:11.
Lennqvist Lindén, A-S., 2010, Att lägga politiken tillrätta – Kommunala chefers professionalisering, akademisk avhandling, Örebro universitet.
Lind, R., Ivarsson Westberg, A., (red.) 2011, Ledning av företag och förvaltningar – former, förutsättningar och förändring, fjärde upplagan, SNS förlag, Stockholm.
7. Referenser
Ref
er
Linde, S., Svensson, K., (red.) 2013, Förändringens entreprenörer och tröghetens agenter: Människobehandlande organisationer ur ett nyinstitutionellt perspektiv, Liber, Stockholm. Lindvall, J., 2011, Informationssystem och verksamhetsstyrning, I Lind, R., Ivarsson Westberg, A., (red.) Ledning av företag och förvaltningar – former, förutsättningar och förändring, fjärde upplagan, SNS förlag, Stockholm.
Lo, M.S., Lin, L.L.C., Yao, W-J., Ma, M-C., 2011, Training and detraining effects of the resistance vs. endurance program on body composition, body size, and physical performance in young men, Journal of Strength & Conditioning Research, 25 (8): 2246–2254.
Luftfartsstyrelsen, 2007, Luftfartsstyrelsens miljömålsarbete, LS 2006-1503.
Löfström, M., 2010, Inter-organizational colloboration projects in public sector - a balance between integration and demarcation, The International Journal of Health Planning and Management, 25 (2): 136–155.
Montin, S., 1997, Finns det någon kommunal folkstyrelse? I Blom, A., Olsson, J., (red) Demokrati i en ny tid. Nio uppsatser om ett samhälle i förändring, Arbetsgruppen för forskningsfrågor, Inrikesdepartementet, Ds 1997:35.
Montin, S., 2002, Moderna kommuner, Liber, Malmö.
Nicholls, J., Lawlor, E., Neitzert, E., Goodspeed, T., 2012, A guide to Social Return on Investment, SROI Network, London.
Nilsson, E., Hahn, G., 2012, SROI – Social Return on Investment: Innebörd & Tillämpning, SERUS, Linköping.
Nilsson, F., Olve, N-G., Parment, A., 2010, Ekonomistyrning för konkurrenskraft, Liber, Malmö. Nordström, M., 1998, Yttre villkor och inre möten – Hemtjänsten som organisation, akademisk avhandling, Göteborgs universitet.
Nordström, M., 2000, Hemtjänsten, organisering, myndighetsutövning, möten och arbete, Studentlitteratur, Lund.
Norrköpings kommun, 2014, Norrköpings sociala investeringsfond, hämtad 2014-11-02: www. norrkoping.se/organisation/ekonomi/social-investeringsfond.
Paulsson, I., Riberdahl, C., Westerling, P., 1997, Kommunallagen: kommentarer och praxis, Kommentus, Stockholm.
Pratt, M.G., Foreman, P.O., 2000, Classifying managerial responses to multiple organisational identities, The Academy of Management Review, 25 (1): 18–43.
Rönning, R., Knutagard, M., Heule, C., Swärd, H., 2013, Innovation i välfärden – möjligheter och begränsningar, Liber, Stockholm.
7. Referenser
Ref
er
Servicetrainee, 2012, Ansökan till Norrköping kommuns sociala investeringsfond, Norrköpings kommun.
Servicetrainee, 2014a, Utvärdering av projektet Servicetrainee, diarienummer AVN 2014/0077. Servicetrainee, 2014b, Slutrapport för projektet Servicetrainee, diarienummer AVN 2014/0170-2.
Siverbo, S., 2004, Organisationskultur för framgångsrika kommuner – En studie av Munkedal, Sotenäs, Strömstad och Tanum, Studentlitteratur, Lund.
SKL, 2012a, Värdet av en god uppväxt – Sociala investeringar för framtidens tillväxt, Sveriges Kommuner och Landsting, Stockholm.
SKL, 2012b, Vänta inte! – Guide för investeringar i tidiga insatser för barn och unga, Sveriges Kommuner och Landsting, Stockholm.
SKL, 2014a, Budgetförutsättningar för åren 2013–2017, Sveriges Kommuner och Landsting, Stockholm, Diarienummer 13/7698.
SKL, 2014b, Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten, Sveriges Kommuner och Landsting, hämtad 14-10-24: www.skl.se/socialomsorgstod/evidensbaseradpraktiksocialtjanst.622.html. SKL, 2014c, Guide för effektutvärdering av sociala investeringsprojekt, Sveriges Kommuner och Landsting, Stockholm.
Skolverket, Socialstyrelsen och Statens folkhälsoinstitut, 2004, Tänk långsiktigt! – En samhällsekonomisk modell för prioriteringar som påverkar barns psykiska hälsa, Stockholm. Socialstyrelsen, 2014, Vad innebär evidens?, hämtad 14-11-25: www.socialstyrelsen.se/ fragorochsvar/evidensbaseradpraktik#anchor_0.
Solid återkomst, 2013, Ansökan till Norrköpings kommuns sociala investeringsfond, Norrköpings kommun.
SOU, 2001:76, God ekonomisk hushållning i kommuner och landsting, Finansutskottet, Sveriges riksdag.
SOU, 2008:18, Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten – till nytta för brukaren, Betänkande av utredningen för kunskapsbaserad socialtjänst, Stockholm.
Sundin, E., 2006, Kommuner – mycket speciella organisationer, I Jonsson, L., (red.) Kommunledning och samhällsutveckling, Studentlitteratur, Lund.
Svensson, L., Brulin, G., Jansson, S., Sjöberg, K., (red) 2009, Lärande utvärdering genom följeforskning, Studentlitteratur, Lund.
Svensson, L., Brulin, G., Jansson, S., Sjöberg, K., (red.) 2013, Capturing effects of projects and programs, Studentlitteratur, Lund.
7. Referenser
Ref
er
Swärd, H., Edebalk, P.G., Wadensjö, E. (red.), 2013, Vägar till välfärd: idéer, inspiratörer, kontroverser, perspektiv, Liber, Malmö.
Syssner, J., 2012, Världens bästa plats?, Nordic Academic Press, Lund.
Tollgerdt-Andersson, I., 1998, Brobygge – ett internationellt perspektiv på ledarskap i politiskt styrda organisationer, Tema demokrati, Stockholm.
Umeå kommun, 2014a, Social investeringar, hämtad 14-11-19: http://www.umea.se/ umeakommun/kommunochpolitik/planerochstyrdokument/utvecklingochplanering/ projekt/projektfinansiering/socialainvesteringar.4.63e2dc8c1328c8f067e80004645.html. Umeå kommun, 2014b, Hur och när ska jag återrapportera?, hämtad 14-11-19: www.umea. se/umeakommun/kommunochpolitik/planerochstyrdokument/utvecklingochplanering/ projekt/projektfinansiering/socialainvesteringar/hurochnarskajagaterrapportera.4.232bb3e b132b9e0c2ca800064920.html.
Van de Ven, A.H., Poole, M.S., 1995, Explaining development and change in organization, Harvard Business School Press, Boston.
Wallenberg, J., 1997, Kommunalt arbetsliv i omvandling: Styrning och självständighet i postindustriell tjänsteproduktion, SNS Förlag, Stockholm.
Weick, K.E., 1995, Sensemaking in organizations, Sage Publications, Thousand Oaks. Wetterberg, G., 2004, Den kommunala självstyrelsen, SNS Förlag, Avesta.
Whetten, D.A., Godfrey, P.C., 1998, Identity in Organizations – Building Theory Through Conversation, Sage Publications, London.
7. Referenser