Fortsatt forskning

Förutom studiens bidrag till att förbereda oss för förebyggande arbete med matematikundervisning tillsammans med våra kollegor, ser vi studien som en start för fortsatt forskning på området. Den här mindre studien visar inte hur deltagarna skulle ha kunnat utveckla sin kunskap och medvetenhet om målen om de hade getts fler tillfällen än ett, till problematiserande och resonerande kring förmågornas innebörd. Studien kan ses som en pilotstudie för fortsatta studier, i vilka lärare systematiskt, kontinuerligt och under längre tid genomgår fokusgruppsdiskussioner kring förmågornas innebörd med stöd från expertis. Men vi menar precis som Timperly (2011) att utvecklingsarbetet hela tiden behöver prövas mot elevernas lärande och resultat, för att kunna visa på om lärarnas kompetensutveckling är meningsfull. Det skulle därför vara intressant att också undersöka hur väl elevernas lärande och resultat i matematik förändras genom ett sådant utvecklingsarbete.

Referenser

Ahlberg, Ann. (2007). Specialpedagogik av igår, idag och i morgon. Pedagogisk forskning i Sverige, 2007, 12 nr 2 s. 84- 95.

Ahrne, Göran & Svensson, Peter. (2011). Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber

Aspelin, Jonas. (2013). Relationell specialpedagogik – i teori och praktik. (Red. Aspelin) 2013:02. Kristianstad: Kristianstad University Press

Asp-Onsjö, Lisa. (2008). Åtgärdsprogram i praktiken - Att arbeta med elevdokumentation i skolan. Lund: Studentlitteratur

Baumert, Jürgen., Kunter Mareike., Blum, Werner., Brunner, Martin., Voss, Thamar., Jordan, Alexander., Klausmann, Uta., Krauss., Neubrand & Tsai, Yi-Miau. (2010).

Teachers´ Mathematical Knowledge, Cognitive Activation in the Classroom, and Student Progress. American Educational Research Journal, Vol 47, No. 1 (March 2010), pp. 133-180. American Educational Research Association.

Berg, Gunnar & Scherp, Hans-Åke. (2003). Skolutvecklingens många ansikten. Stockholm: Liber

Bergqvist, Ewa., Bergqvist, Tomas., Boesen, Jesper., Helenius, Ola., Lithner, Johan., Palm, Torulf & Palmberg, Björn. (2010a). Matematikutbildningens mål och

undervisningens ändamålsenlighet Grundskolan våren 2009. Nationellt centrum för matematikutbildning, Göteborg: Göteborgs universitet

Bergqvist, Ewa., Bergqvist, Tomas., Boesen, Jesper., Helenius, Ola., Lithner, Johan., Palm, Torulf & Palmberg, Björn. (2010b). Matematikutbildningens mål och

undervisningens ändamålsenlighet - Gymnasieskolan hösten 2009. Nationellt centrum för matematikutbildning, Göteborg: Göteborgs universitet

Billinger, Kajsa (2005): “Fokusgrupper - en datainsamlingsmetod” i Larsson, Sam; Lilja, John & Mannheimer, Katarina (red.): Forskningsmetoder i socialt arbete. Lund: Studentlitteratur.

Boaler, Jo. (2011). Elefanten i klassrummet – att hjälpa elever till ett lustfyllt lärande i

matematik. Stockholm: Liber.

Boesen, Jesper. (2006). ASSESSING MATHEMATICAL CREATIVITY – Comparing

national and teacher-made tests, explaining differences and examining impact. Umeå: Umeå Univeristet.

Boistrup, Björklund, Lisa (2010). Assessment Discourses in Mathematics Classrooms:

A Multimodal Social Semiotic Study. Stockholm: Stockholm University Bryman, Alan. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber. DS (2001). Elevens framgång – Skolans ansvar. (2001:19) Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Dufour, Richard. (2004). What is a ”Professional learning Community”?. Educational Leadership, May 2004, vol. 61, number 8, pp. 6-11. Schools as Learning Communities. Dyssegaard Brørup, Camilla & Sørgaard Larsen., Michael (2013): Evidens on Inclusion. På danska: Viden om inklusion. Danish Clearinghouse for Educational Research

Department of Education. Aarhus University.

Egidius, Henry. (2008). Psykologilexicon. Stockholm: Natur & Kultur. Englund, Tomas (1992): Önskas professionella lärare? Nja, helst didaktiskt

kompetenta. Didaktisk Tidskrift nr 2/3.

European Agency for Development in Special Needs Education. (2014). Organisation

of provision to support inclusive education Summery Report. Odense, Denmark: European Agency for Special Needs and Inclusive Education.

Fangen, Katrine & Sellerberg, Ann-Mari (Red). (2011). Många möjliga metoder. Lund: Studentlitteratur.

Hattie, John. (2012). Synligt lärande för lärare. Natur & Kultur: Stockholm. Hofvendahl, Johan. (2006). ”Noah har inga fel”: om bristfokus i skolans

utvecklingssamtal. Utbildning & Demokrati VOL 15, NR 3, s. 61–81. Lund: Lund University Publications.

Jewitt, Carey. (2011). The Routledge Handbook of Multimodal Analysis. Routledge: New York.

Kilpatrick, Jeremy; Swafford, Jane; Findell, Bradford. (2001). Adding It Up: Helping

Children Learn Mathematics. National Academy of Sciences: Washington DC. Kress, Günther. (2009). Assessment in the perspective of a social semiotic theory of

multimodal teaching and learning. In C. M. Wyatt-Smith & J. Cummings (Eds.),

Educational Assessment in the 21st Century (pp. 19-41). Springer: London, UK. Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend. (2013). Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur AB: Lund.

Leijon, Marie & Lindstrand, Fredrik. (2012). Socialsemiotik och design för lärande. Två

multimodala teorier om lärande, representation och teckenskapande. Pedagogisk Forskning i Sverige, årg.17, nr.3–4, s.171–192 issn 1401-6788.

Ma, Liping. (2010). Knowing and teaching elementary mathematics-

Teachers´understanding of fundamental mathematics in China and the United States.

Routledge. New York.

Magnusson, Petra (2014). Meningsskapandets möjligheter: Multimodal teoribildning

Matematikdelegationen. (2004). Analys och förslag för gymnasieskolans och

högskolans matematikutbildning. Lund.

http://ncm.gu.se/media/kollegieblocket/rapporter/bakrapport11H.pdf [2015-05-19] MacArthur, Jude; Kelly, Bernadette. & Higgins, Nancy Christine. (2005). “Supporting

the learning and social experiences of students with disabilities: What does the research say?” in D. Fraser, R.) pp. 49-74, New Zeeland: Dunmore Press.

MacArthur, Jude. (2009). Learning Better Together – working towards inclusive

education in New Zealand Schools. http://www.ihc.org.nz/wp-content/uploads/learning-better-together.pdf [2015-06-20]

Niss, Mogens. (2002) Mathematical competencies and the learning of mathematics: The

Danish KOM project. Denmark: Roskilde University.

Palm, Torulf.,Eriksson, Ingela., Bergqvist, Ewa., Hellström, Timo., and Häggström, Carl-Magnus. (2004). En tolkning av målen med den svenska gymnasiematematiken och

tolkningens konsekvenser för uppgiftskonstruktion (In Swedish). PM: pedagogiska mätningar, 199. Umeå: Enheten för pedagogiska mätningar Umeå universitet.

Persson, Bengt. (2007). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Stockholm: Liber.

Persson, Bengt & Persson, Elisabeth. (2012). Inkludering och måluppfyllelse- att nå

framgång med alla elever. Stockholm: Liber.

Pettersson, Eva. (2011). Studiesituationen för elever med särskilda matematiska

förmågor. Växjö: Linnéuniversitetet.

PRIM-gruppen. (2005). Bedömningsexempel Matematik kurs 1b.

http://www.upgrades.se/wp-content/uploads/NaP/ma_1b_ex.pdf [2005-07-21]. Schmidt, William H. (2012). At the Precipice: The Story of Mathematics Education in

the United States. Peabody Journal of Education, 87:1, pp. 133-156, DOI: 10.1080/0161956X.2012.642280

Sjöberg, Gunnar., Silfver, Eva., Bagger, Anette. (2015). Disciplined by tests. Nordic Studies in Mathematics Education, 20(1), X–Y. Umeå: Umeå Universitet.

Skolinspektionen (2010). Undervisningen i matematik i gymnasieskolan. (2010:13). Stockholm: Skolinspektionen

Skolverket (2011). Läroplanen för gymnasieskolan. Stockholm: Skolverket. Skolverket. (2012).

http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/artikelarkiv/kollegialt-larande-nyckelfaktor-for-framgangsrik-skolutveckling-1.171296 [2015-06-23].

Skolverket (2014a). Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2014b). Nationellaprov.

http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.178256!/Menu/article/attachment/5b.NT-inspiration.pdf [15-03-22].

Skolverket (2014c). Nationella prov. http://www.skolverket.se/bedomning/nationella-prov [15-03-22].

SOU 1999. Att lära och leda. En lärarutbildning för samverkan och utveckling. (1999:63). Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Spanneut, Gene. (2010). Professional Learning Communities, Principals, and Collegial

Conversations, Kappa Delta Pi Record, 46:3, 100-103, DOI: 10.1080/00228958.2010.10516704).

Thurén, Torsten (2007). Vetenskap för nybörjare. Stockholm: Liber.

Timperly, Helen S. (2011). Realizing the Power of Professional Learning. Open University Press: Berkshire, England; New York.

Timperly, Helen S. (2008). Teacher professional learning and development. Imprimerie Nouvelle Gonnet. France.

http://www.ibe.unesco.org/fileadmin/user_upload/Publications/Educational_Practices/E dPractices_18.pdf [2015-06-28]

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Elanders Gotab.

Bilagor