Jag har under arbetet med denna undersökning funnit flera perspektiv i mitt syf- te som var för sig kan vara intressanta områden för fortsatt forskning. De fråge- ställningar jag arbetat med kan var och en brytas ner och utgöra underlag för fördjupad forskning.
Skolledares syn på deras ansvar för att utveckla pedagogers värdegrund för ökad medvetenhet om vikten av vad som påverkar deras bemötande av barn, är intressant att fördjupa sig kring. Skolornas arbete är beroende av goda ledare som kan lotsa sina pedagoger i ett sådant utvecklingsarbete.
Juul och Jensen (2002) och Drugli (2003) skriver om betydelsen av det rela- tionella perspektivet och att kvalitetssäkra detta. Det är ett område som det inte finns några särskilda rutiner eller handlingsplaner kring, och som jag tror kom- mer att vara ett stort framtida forskningsområde. Det handlar om att kvalitets- säkra barns utvecklingsmöjligheter och att lyfta den nästan hitintills ogranskade yrkesrollen som innebär att vara pedagog.
REFERENSER
Aronsson, Å. (1999). SPSS En introduktion till basmodulen. Lund: Studentlit- teratur.
Danielsson, L & Liljeroth, I. (1996). Vägval och växande – förhållningssätt,
kunskap och specialpedagogik för yrkesverksamma hjälpare. (2:a uppl).
Stockholm: Liber
Drugli, M. (2003). Barn vi bekymrar oss om. Stockholm: Liber.
Gjems, L. (1997). Handledning i professionsgrupper. Lund: Studentlitteratur. Gunnarsson, B. (1999). Lärandets ekologi. Lund: Studentlitteratur.
Johannessen, E. (1995). Barn med socio - emotionella problem. Lund: Student- litteratur.
Juul, J & Jensen, H. (2002). Relationskompetens i pedagogernas värld. Stock- holm: Runa.
Kinge, E. (1999). Empati hos vuxna som möter barn med särskilda behov. Lund: Studentlitteratur.
Lpo 94. (1994). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen
och fritidshemmet. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Ogden, T. (2001). Social kompetens och problembeteende i skolan – kompe-
tensutvecklande och problemlösande arbete. Stockholm: Liber
Orlenius, K. (2001). Värdegrunden – finns den? Stockholm: Runa
Persson, Bengt. (2001). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Stockholm: Liber.
Salamanca deklarationen. (2001). Salamancadeklarationen och Salamanca + 5. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Stukát, S. (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
BILAGOR
Bilaga 1
Lomma 2006-03-05 Bästa kollega.
Jag heter Elisabet Kihlberg och går sista terminen på Specialpedagogiska
påbyggnadsprogrammet vid Malmö högskola. Jag skriver nu mitt examensarbete och ber Dig att delta i en undersökning av pedagogers bemötande av barn i skolan.
Syftet är att göra en studie i lågstadiepedagogers medvetenhet om betydelsen av det egna bemötandet, för hur barn med problembeteenden fungerar i klassrum och fritidshem. Arbetets titel är ”Bemötande – pedagogens redskap att styra problembeteenden i vardagen”.
Alla svar kommer att behandlas konfidentiellt. Inga svar kommer att kunna kopplas ihop med person eller i det samlade materialet med någon skola eller något verksamhetsområde.
För resultatets skull är jag tacksam för om Du inte diskuterar enkäten med kollegor förrän alla har lämnat in.
Har du några frågor eller funderingar, går det bra att ringa mig på kvällstid. Tack på förhand
Elisabet 040-41 64 74
Bilaga 2 Svarsfrekvensen i nedanstående enkät redovisas i procent, antalet pedagoger som deltog uppgick till 63.
Hanterande av problembeteenden
Som pedagoger hanterar vi bam/elevbeteenden som innebär svårigheter på olika sätt. Nedan följer en lista över olika bemötanden och insatser. Markera med ett kryss det alternativ som passar in på hur ofta Du använder ett visst bemötande eller insats. Om det är något bemötande eller insats som Du inte använder eller som inte är möjligt hoppar Du över det.
Sällan Ofta
Diskuterar problemet med barnet/eleven ( ) ( 5 (19 ) (76) Ignorerar mindre önskvärda beteenden (21) (30 ) (27 ) (8 ) Avleder barnet/eleven ( 6) (29 ) (43 ) (19 ) Tillrättavisar genom tillsägelse ( ) (10) (44 ) (44 ) Uppmuntrar, ger uppmärksamhet åt goda beteenden ( ) ( ) (10) (90) Ger belöning enligt överenskommen plan (18) (18) (16) (35) Diskuterar alternativa beteenden ( 3) ( 6 ) (29 ) (25) Visar ut barnet/eleven ur rummet (60) (21) (10) ( 2) Kvarsittning (skolelever) (43) ( 5) ( 8) ( ) Diskuterar regler för uppförande med enskilt barn ( ) (14) (36) (48) Diskuterar regler för uppförande med hela gruppen/klassen ( 2) ( 3) (46) (48) Diskuterar konflikthantering med eleverna/barnen ( 2) (11) (32) (56) Får under en tid ej delta i vissa attraktiva aktiviteter (56) (21) (11) ( ) Får under en tid hjälpa pedagogen (förberedelser etc.) (35) (24) (22) ( 3) Ger barnet/eleven andra uppgifter att arbeta med (16) (35) (36) ( 8) Ändrar helt arbetssätt för hela gruppen/klassen (40) (35) (14) ( ) Ger extra hemarbete (skolelever) (33) (13) (14) ( 3) Ändrar barnets/elevens placering i rummet (10) (27) (38) (19) Planerar för kort placering i annan grupp (59) (14) ( 2) ( )
Sällan Ofta ( ) ( ) (10 ) (90) ( 8) (14 ) (44) (32) (16) (22) (29) (24) ( 2) ( 2) (41) (54) (36) (25) (16) ( 3) (21) (19) (30) (19) ( 8) (18) (25) (32) (16) (22) (24) (22) (44) (21) (11) ( 6) (57) (10) ( 2) ( 5) (51) (22) (10) ( 2) (10) (27) (18) (35) (27) (18) (18) (19) (38) (13) (14) (13) (65) ( 3) ( 2) ( 2) (52) (13) ( 6) ( 3) (54) ( 6) ( 2) ( 3) (52) (13) ( 6) ( 2) (59) (13) ( 2) ( 3) (62) ( 8) ( 2) ( 3) ( 3) ( 3) ( ) ( ) 2. INSATSER
Problemet diskuteras i personalgruppen/arbetslaget Problemet diskuteras med verksamhets/skolledare Problemet diskuteras i elevvårdsteamet
Problemet diskuteras med föräldrarna Sammankallar till föräldramöte Pedagogisk handledning
Konsulterar, samarbetar med speciallärare Konsulterar, samarbetar med specialpedagog Konsulterar, samarbetar med psykolog Konsulterar, samarbetar med kurator
Konsulterar, samarbetar med hälsovårdspersonal, barnavård Upprättande av åtgärdsprogram
Specialpedagogiska insatser i gruppen/klassen
Specialpedagogiska insatser utanför den vanliga gruppen/klassen (t ex enskilt/grupp eller särskild undervisningsgrupp)
Specialpedagogiska insatser utanför den vanliga verksamheten (t ex skoldaghem, terapiskola) Psykologiska insatser Kurativa insatser Hälsovårdsinsatser Bampsykiatriska insatser Insatser av socialtjänsten Annan insats Ange vilken:_________ © LARS BERGLUND 2000
I denna del av enkäten ber jag dig att bedöma hur du upplever följande påståenden.
Yrkesrollen Instämmer inte alls Instämmer helt
Jag trivs med mitt yrkesval. ( ) (2) (27) (71)
Mitt engagemang räcker inte alltid till i arbetet med barn med problem-
beteenden. (13) (32 ) (40 ) (16 )
Jag känner osäkerhet i mötet med barn med problembeteenden. (40) (38) (22) ( )
Mitt bemötande är direkt avgörande för barnets självkänsla. ( ) (8 ) (30) (62)
Jag ser min relation till barnet som ett redskap i arbetet. (2) (2 ) (32) (65)
Min dagsform påverkar mig i mötet med barn. (8) (29) (49) (10)
Jag har för lite tid för att hinna bry mig om barn med problembeteenden på ett bra sätt.
(29) (24) (40) (6)
Jag känner mig sliten av arbete med barn med problembeteenden. (22) (33) (30) (13)
Det är svårt att känna sympati för alla barn. (41) (35) (19) (3)
Problembeteenden hos barn är huvudsakligen ett resultat av familjesitua-
tionen. (14) (36) (40) (8)
Jag tycker att barn med problembeteenden är en utmaning i mitt yrke. (5) (13) (41) (41)
Omgivningens förväntningar styr mitt bemötande av barn. (46) (49) (2) (3)
Jag har/haft kollegor som behandlat barn med problembeteenden utifrån
förutfattade meningar. (24) (19) (30) (19)
Jag har tillräcklig kompetens för att förstå och kunna hantera barn med problembeteenden.
(10) (30) (57) (3 )
Vi arbetar aktivt med värdegrundsfrågor i mitt arbetslag. (2) (10) (36) (52)
Jag tycker att barn med problembeteenden ska ha resurs. (2) (5) (21) (70)
Mitt privatliv påverkar mitt arbete. (25) (38) (29) (8)
Arbetsmiljön/laget påverkas negativt när vi har barn med problem-
beteenden på vår avdelning. (22) (36) (27) (10)
Jag tycker att barn med problembeteenden inte är mitt område. (68) (24) (8) ( )
Barn med problembeteenden upplever jag som jobbiga och tröttande. (25) (36) (32) (5)
Problembeteenden hos barn i skolan kan utvecklas i positiv respektive
negativ riktning beroende på mitt bemötande. (2) (3) (33) (60)
Jag förlitar mig på sunt förnuft i mötet med barn med problembeteenden. (6) (29) (46) (18)
Mitt förhållande till barn med problembeteenden påverkar hur andra barn
upplever sin kamrat. (3) (6) (41) (49)
De värderingar man har påverkar bemötandet av barn med problembete- enden.
Hur många år har Du varit yrkesverksam inom förskola/skola? (14 ) mindre än 5 år (19 ) 5-10 år (32 ) 11-20 år (35 ) mer än 20 år
Vilken utbildning har Du?
(Mer än ett alternativ kan vara aktuellt) ( ) Bamskötarutbildning
(46 ) Fritidspedagogutbildning (18 ) Förskollärarutbildning
(35 ) Gnmdskollärarutbildning åk l -7 eller motsvarande ( ) Grundskollärarutbildning åk 4-9 eller motsvarande ( ) Gymnasielärarutbildning
( ) Speciallärarutbildnitig ( ) Specialpedagogutbildning Annan utbildning:
Ange vilken:___2__________
Är Du kvinna eller man?
(89 ) Kvinna (10 )Man
Vilken skolform arbetar Du i?
( 2 ) Förskola (l-5 år) (94 ) Grundskola
År____ ( 5 ) Gymnasium
Program___________År_____
Vilken tjänst har Du?
( ) Barnskötare (49 ) Fritidspedagog (14 ) Förskollärare (30 ) Grundskollärare åk 1-7 ( ) Grundskollärare åk 4-9 ( ) Gymnasielärare ( ) Speciallärare (2 ) Specialpedagog Annan tjänst: Ange vilken___5_____ © LARS BERGLUND 2000 Bakgrundsfrågor
Hur stor är förskolan/skolan som Du arbetar på?
Antal barn/elever ____ 200 - 300 elever.
Hur många barn/elever finns det i Din grupp/klass ?
Flickor____ Pojkar____ 20 - 25 elever.
Hur är upptagningsområdets sociala struktur? Mycket problem ( 2 ) ( 2 ) (18 ) ( 75 ) Litet problem
Hur många barn/elever i Din grupp/klass bedömer Du har beteendeproblem av sådant slag att de behöver extra stöd och hjälp?
Flickor____ Pojkar____ 1 - 3 barn/klass.
Hur bedömer Du att barn/elever vanligtvis
beter sig i gruppen/klassen? Mindre gott( 3 ) ( 5 ) ( 38 ) (49 ) Mycket gott
Hur upplever Du vanligtvis barnen/eleverna i Din grupp/klass?
(Markera med ett kryss ett av alternativen)
( 5 ) Alltid lätta att bemöta och ger aldrig upphov till konflikter (84 ) För det mesta lätta att bemöta och trevliga att samarbeta med ( 5 ) För det mesta svåra att bemöta och jobbiga att samarbeta med ( 2 ) Alltid svåra att bemöta och ger upphov till ständiga konflikter