Vilka konsekvenser kan ett icke medvetet bemötande ha för barnet, pe dagogen, arbetslaget och barngruppen?

7.3.1 Vilka konsekvenser kan ett icke medvetet bemötande ha för barn och barngrupp?

I resultatkapitlet redovisas i diagram 6.4, svarsfrekvenserna över påståendena Mitt bemötande är direkt avgörande för barnets självkänsla, Mitt förhållande till barn med problembeteende påverkar hur andra barn upplever sin kamrat och det är svårt att känna sympati för alla barn. Påståendet Mitt bemötande är direkt avgörande för barnets självkänsla, har jag redovisat i förra kapitlet och vi såg då att pedagogerna i stor utsträckning instämde i detta. Liknande svarsfrekvens fick jag på påståendet om Mitt förhållande till barn med problembeteende påverkar hur andra barn upplever sin kamrat. Ändå är det en skillnad i dessa svar. På

första påståendet svarar över 60 procent att deras bemötande är direkt avgörande för barnets självkänsla. På påståendet om Mitt förhållande till andra barn med problembeteenden påverkar hur andra upplever sin kamrat är det färre än hälften som svarat att de instämmer helt i detta. På dessa påståenden är det även några få procent som instämmer i låg grad och inte instämmer alls. Jag tycker att resultatet visar på en oroväckande stor del som inte ser sig själva som särskilt ansvariga för att förmedla sitt förhållningssätt gentemot barn. För barn med problembeteenden kan pedagogers vilja att försöka förstå och uppmuntra vara avgörande för att barnet ska utvecklas i positiv riktning.

På påståendet om det är svårt att känna sympati för alla barn, svarar drygt 40 procent att de inte instämmer alls, men jag kan också se att ca 35 procent in- stämmer i låg grad och även nästan 20 procent som instämmer i hög grad. Dessa svar kan jag beroende på vilka svar jag bestämmer mig för att lägga samman tolka på olika vis. Jag kan bestämma mig för svarsalternativen Inte alls och In- stämmer i låg grad och då tolka svaret som att väldigt få pedagoger upplever att det är svårt att känna sympati för alla barn. Jag kan också bestämma mig för att lägga samman svarsalternativen Instämmer i låg grad och instämmer i hög grad, och få ett svar som visar att över 50 procent av pedagogerna i någon form har svårt att känna sympati för alla barn. Min tolkning blir att de flesta faktiskt inte känner sympati för alla barn, men samtidigt har svårt att förena ett erkännande av detta med professionalism.

7.3.2 Vilka konsekvenser kan ett icke medvetet bemötande ha för pedagoger och arbetslag?

I resultatkapitlet bestämde jag mig för att titta på svarsfrekvensen av hur re- spondenterna svarat på påståendet Omgivningens förväntningar styr mitt bemö- tande av barn, tabell 6.2. Svaret blev mycket tydligt - 46 procent menade att de inte instämde alls och 49 procent menade att de instämde i låg grad. Detta är såklart ett påstående som kräver mycket ärlighet för att inte ge de svar som för- väntas av professionella pedagoger.

Jag har tidigare i analyskapitlet redovisat svarsfrekvensen på påståendet Jag har/har haft kollegor som behandlat barn med problembeteende utifrån förutfat- tade meningar, diagram 6.2, och då konstaterat att nära 70 procent av respon- denterna svarat att de har/har haft detta. Av korstabuleringen i tabell 6.3, fram- kommer att den tydligaste avvikelsen mellan yrkeskategorier finns hos grund- skollärarna. 36 procent instämmer inte alls och hela 18 procent har inte svarat på påståendet!

Att hela 70 procent av respondenterna har/har haft kollegor i sitt arbetslag som agerar på detta sätt kan ge upphov till att barn inte mår bra, till onödiga konflikter både mellan pedagog och barn och pedagogerna sinsemellan. Detta kan i sin tur påverkar arbetsmiljön och utvecklingsmöjligheterna för både barn och vuxna.

På påståendet Arbetsmiljön/arbetslaget påverkas negativt när vi har barn med problembeteenden på vår avdelning, tabell 6.4, svarade yrkeskategorierna väldigt olika. Medan både förskollärare och fritidspedagoger instämmer – om än i olika grad - så svarade överraskande nog 50 procent av grundskollärarna att de inte instämde alls.

Tittar man på grundskollärarnas svar på båda de här påståendena, skiljer de sig alltså från fritidspedagoger och förskollärare. Kanske kan det bero på att de visserligen ingår i arbetslag, men mycket av deras arbetstid går åt till ensamt undervisningsarbetet i klassrum. Grundskollärarna har ett eget ansvar för under- visningen, som innebär att de använder sin planeringstid åt detta och alltså inte upplever arbetslaget och arbetsmiljön så som fritidspedagoger och förskollärare gör.

7.4 Hur kan pedagoger bli medvetna om sitt eget bemötande?

I den litteratur jag läst framhävs pedagogisk handledning som en bra modell för utvecklande av yrkespersonlig medvetenhet. När jag granskar resultaten på på- ståendena under denna rubrik framkom att den vanligaste formen av hanterande av problem i klassen var att pedagogerna diskuterade i personalgruppen eller arbetslaget. Ett gott klimat och en öppenhet i frågor som rör arbetet, däribland barn med problembeteenden, är bra för att utveckla medvetenhet kring sin yr- kesroll.

Det visade sig också att pedagogisk handledning och konsultation och sam- arbete med specialpedagog, tabell 6.5, inte var något som förekom i stor ut- sträckning. Något överraskande tycks emellertid fritidspedagoger och grund- skollärare vara flitigare användare av pedagogisk handledning. 21 procent av fritidspedagogerna och 27 procent av grundskollärarna svarar att de ofta använ- der sig av sådan hjälp, medan ingen av förskollärarna svarat så. Om vi däremot slår samman resultaten av svarsalternativen ”Ofta” och ”Mindre ofta”, finns det en ungefärlig lika stor procentuell fördelning mellan yrkeskategorierna. Det kan tyda på att handledning förekommer i lika utsträckning fast med olika upplevel- ser av ofta och mindre ofta.

Man kan vidare se att det är ungefär samma svarsfördelning när det handlar om att konsultera och samarbetar med specialpedagog, tabell 6.6. Ungefär hälf- ten av de tillfrågade använder sig av någon form av handledning. Jag menar att det ger ett stort utrymme för att utveckla pedagogernas medvetenhet både om sin egen yrkesroll och förståelse för relationellt samspel.

I tabell 6.7 kan man utläsa att en mycket stor del av respondenterna svarar att Vi arbetar aktivt med värdegrundsfrågor i mitt arbetslag. Detta är mycket po- sitivt, eftersom jag anser att aktivt arbete med våra läroplaner ger fördjupat in- nehåll till pedagogiska diskussioner och förståelse för pedagogens uppdrag. Det är också ett sätt att öka medvetenheten i sin yrkesroll.

7.5 Vilken betydelse har pedagogens engagemang i sin yrkesroll för