5 DET KOMMUNALA ARBETET MOT SEGREGATION
7.1 Fortsatt forskning
I arbetet med denna uppsats har jag ofta återkommit till att fundera på själva begreppet segregation. Vad menar människor egentligen när de använder ordet? Hur ska jag använda det? Vad är fenomen, orsak, tillstånd, eller konsekvens? Vilken typ av segregation åsyftas? I sin studie av tre svenska bostadsutredningar pekar Karin Borevi (2001) på att segregationen som begrepp och fenomen går från att i 1975 års utredning beskrivas utförligt till att i 1996 års utredning inte förklaras allt. Borevi antar att fenomenet vid den tiden fått så stor uppmärksamhet att det inte längre ansågs i behov av förklaring. Då begreppet blivit så allmängiltigt upplever jag också att det används på en rad olika sätt. I sin enkla definition verkar det just enkelt, åtskillnaden av människor utifrån olika egenskaper. I verkligheten tycks det inte vara så tydligt,
begreppet laddas med mening och innebörd. När det används förstår alla att något negativt åsyftas och får med all sannolikhet upp en bild av problemet men överensstämmer bilderna med varandra? Med verkligheten?
I denna studie har jag främst studerat hur kommunala samhällsplanerare ser på och upplever segregationsproblemet och vad de gör för att motverka det. Med tanke på segregationsbegreppets mångtydlighet, vore det en naturlig rörelse från denna studie till att studera hur det istället används och förstås i en politisk kontext. Vad menar politiker, till skillnad från experter, när de pratar om segregation? Har det förändrats över tid? I studien har vi tillexempel sett att otrygghet har blivit ett vanligt sätt att prata om segregation. Det vore spännande att se hur användningen och förståelse av själva begreppet segregation skiftar beroende på politisk färg och ideologisk övertygelse. Och överensstämmer politikernas förståelse av problemet och användande av ordet med de som valt fram dem, stadens invånare?
REFERENSLISTA
Alm Fjellborg, A. (2018). Housing tenure and residential mobility in Stockholm 1990-2014. Kulturgeografiska institutionen, Uppsala Universitet.
Andersson, E., & Fransson, U. (2001). Från Babylon och Chicago till Fittja. I Andersson & L. Magnusson Turner (Red.), Den delade staden (s. 85–118). Umeå: Boréa.
Andersson, E. K., & Malmberg, B. (2018). Segregation and the effects of adolescent
residential context on poverty risks and early income career: A study of the Swedish 1980 cohort. Urban Studies, 55(2), 365–383
Andersson, E., & Magnusson Turner, L. (Red.). (2001). Den delade staden. Umeå: Boréa. Andersson, R. (1999). Segregationens Sverige. SOU (1999: 8), Invandrarskap och
medborgarskap, Fakta Info Direkt, Stockholm, 11–31.
Andersson, R. (2009). Boendesegregation och grannskapseffekter. I G. Graninger & C.
Knuthammar (Red.), Samhällsbyggande och integration: Frågor om assimilaton, mångfald
och boende (s. 41–65). Linköping: Linköping University Electronic Press.
Andersson, R., Bengtsson, B., & Myrberg, G. (Red.). (2016). Mångfaldens dilemman:
Boendesegregation och områdespolitik (1. uppl). Malmö: Gleerups Utbildning.
Andersson, R., Bråmå, Å., & Hogdal, J. (2009). Fattiga och rika - segregerad stad.:
Flyttningar och segregationens dynamik i Göteborg 1990–2006. Göteborg Stad.
Andersson, R., Bråmå, Å., & Holmqvist, E. (2010). Counteracting Segregation: Swedish Policies and Experiences. Housing Studies, 25(2), 237–256.
Andersson, R., Franzén, M., Hedman, L., & Lindberg, H. (2017). Segregation: Vad menas
och hur mäts den? (Nr 9; Forskning i korthet). Stockholm: Forte.
Andersson, R., Hedman, J., Hogdal, J., & Johansson, S. (2007). Planering för minskad
boendesegregation (1:2007). Region Stockholm.
Andersson, R., & Holmqvist, E. (2019). Grannskapseffekter och politik och planering för
minskad segregation: Underlagsrapport till Jämlikhetskommissionen.
Andersson, R., & Musterd, S. (2005). Area-Based Policies: A Critical Appraisal. Tijdschrift
Voor Economische En Sociale Geografie, 96(4), 377–389.
Andersson, R., & Musterd, S. (2010). What scale matters? Exploring the relationships between individuals’ social position, neighbourhood context and the scale of neighbourhood. Geografiska Annaler. Series B, Human Geography, 92(1), 23–43. Atkinson, R., & Kintrea, K. (2000). Owner-Occupation, Social Mix and Neighbourhood
Impacts. Policy and Politics, 28(1), 93–108.
Backvall, K. (2019). Constructing the Suburb: Swedish Discourses of Spatial Stigmatisation. Kulturgeografiska institutionen, Uppsala Universitet.
Bergsten, Z., & Holmqvist, E. (2007). Att blanda?: En undersökning av planerares och
allmännyttiga bostadsbolags syn på planering för en allsidig hushållssammansättning.
Institutet för bostads- och urbanforskning.
Swedish cities. International Journal of Housing Policy, 13(3), 288–311.
Borevi, K. (2001). Bostadspolitiken och frågan om boendesegregation. I A. Lindbom (Red.),
Den nya bostadspolitiken (s. 291–324). Umeå: Boréa.
Borås kommun. (2012). Borås 2025-Vision och strategi.
Boverket. (2007). Bostadspolitiken -Svensk politik för boende, planering och byggande under
130 år (Nr 2011–4094/2009).
Braide Eriksson, A. (2016). Residential usability and social sustainability, Towards a
paradigm shift within housing design?. Chalmers tekniska universitet.
Browne, J. (2019). Segregation. I Encyclopædia Britannica Online. Encyclopædia Britannica Inc.
Bråmå, Å. (2006). ‘White flight’? The production and reproduction of immigrant concentration areas in Swedish cities, 1990–2000. Urban Studies (Routledge), 43(7), 1127–1146.
Caesar, Carl, & Kopsch, F. (2018). Municipal land allocations: A key for understanding tenure and social mix patterns in Stockholm. European Planning Studies, 26(8), 1663– 1681.
Dempsey, N., Bramley, G., Power, S., & Brown, C. (2011). The social dimension of
sustainable development: Defining urban social sustainability. Sustainable Development,
19(5), 289–300.
Dhalmann, H., & Vilkama, K. (2009). Housing policy and the ethnic mix in Helsinki, Finland: Perceptions of city officials and Somali immigrants. Journal of Housing and the
Built Environment; Dordrecht, 24(4), 423–439.
Dir. 2017:33. Inrättande av en delegation mot segregation. Stockholm. Regeringskansliet. Ellen, I. G., & Turner, M. A. (1997). Does neighborhood matter? Assessing recent evidence.
Housing Policy Debate, 8(4), 833–866.
Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H., & Wängnerud, L. (Red.). (2012). Metodpraktikan:
Konsten att studera samhälle, individ och marknad (4., [rev.] uppl). Visby: Norstedts
juridik.
Fainstein, S. S. (2005). Cities and Diversity: Should We Want It? Can We Plan For It? Urban
Affairs Review. 41(1), 3–19.
Fainstein, S. S. (2010). The just city. Ithaca: Cornell University Press.
Fainstein, S. S. (2015). Spatial Justice and Planning. I S. S. Fainstein & J. DeFilippis (Red.),
Readings in Planning Theory (s. 258–271). New York: John Wiley & Sons, Incorporated.
FN. (1987). Our Common Future (A/42/427; s. 1–374). the World Commission on Environment and Development.
Franzén, M. (2001). Problemet segregation: En orättvis jämförelse. I Andersson & L. Magnusson Turner (Red.), Den delade staden (s. 25–50). Umeå: Boréa.
Förordning (2018:151) om statsbidrag till kommuner med socioekonomiskt eftersatta
Galster, G. (2007). Neighbourhood Social Mix as a Goal of Housing Policy: A Theoretical Analysis. European Journal of Housing Policy, 7(1), 19–43.
Galster, G., Andersson, R., & Musterd, S. (2010). Who Is Affected by Neighbourhood Income Mix? Gender, Age, Family, Employment and Income Differences. Urban Studies,
47(14), 2915–2944.
Gillham, B. (2008). Forskningsintervjun: Tekniker och genomförande (E. Jamison Gromark, Övers.; 1. uppl). Malmö: Studentlitteratur.
Groves, R. M. (1990). Theories and Methods of Telephone Surveys. Annual Review of
Sociology, 16(1), 221–240.
Grundström, K., & Molina, I. (2016). From Folkhem to lifestyle housing in Sweden:
Segregation and urban form, 1930s–2010s. International Journal of Housing Policy, 16(3), 316–336.
Gustavsson, E., & Elander, I. (2013). Social hållbarhet inte bara ”sustainababble”?: Från
mångtydig vision till analytiskt redskap vid uppföljning av stadsbyggnadsprojekt (s. 108).
Centrum för Urbana och Regionala Studiers skriftserie. Gävle kommun. (2019). Socialt hållbarhetsprogram 2019–2023.
Hjerm, M., & Lindgren, S. (2010). Introduktion till samhällsvetenskaplig analys (1. uppl). Malmö: Gleerup.
Holmqvist, E. (2009). Politik och planering för ett blandat boende och minskad
boendesegregation. Kulturgeografiska institutionen, Uppsala Universitet.
Holmqvist, E., & Bergsten, Z. (2009). Swedish social mix policy: A general policy without an explicit ethnic focus. Journal of Housing and the Built Environment, 24(4), 477–490. Högberg, L. (2015). Vad säger forskningen om social hållbarhet vid renovering? I H. Lind &
K. Norling Mjörnell (Red.), Social hållbarhet med fokus på bostadsrenovering: En
antologi.
Jönköpings kommun. (2019). Kommunprogram för mandatperioden 2019–2022.
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun (S.-E. Torhell, Övers.; 2. uppl). Lund: Studentlitteratur.
Legeby, A. (2013). Patterns of co-presence: Spatial configuration and social segregation. KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Arkitektur, Stadsbyggnad. Legeby, A. (2015). Stadsbyggande och sociala processer: Hur stadsbyggandet kan främja
social hållbarhet. I Sju perspektiv på hållbar utveckling: Om hur hållbarhetsperspektivet
kan stärkas i en ny regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (s. 33–40). Tillväxt-
och regionplaneförvaltningen, Stockholms läns landsting.
Legeby, A., Pont, M. B., & Marcus, L. (2015). Street Interaction and Social Inclusion. I L. Vaughan (Red.), Suburban Urbanities (s. 239–262). London: UCL Press
Linköpings kommun. (2019). Kommunövergripande mål.
Loit, J. (2014). En stad i världsklass – hur och för vem?: En studie om Stockholms sociala
stadsplanering. Kulturgeografiska institutionen, Uppsala Universitet.
Tekniker och genomförande (1. uppl). Malmö: Studentlitteratur.
Lunds kommun. (2018). Lunds kommuns översiktsplan.
Magnusson Turner, L. (2001). Invandring och segregation. I Andersson & L. Magnusson Turner (Red.), Den delade staden (s. 9–24). Umeå: Boréa.
Malmberg, B., Andersson, E., & Bergsten, Z. (2013). Det fria skolvalet ökar kyftor mellan
skolor: Den svenska skolans nya geografi (s. 119–126). Vetenskapsrådet.
Malmö stad. (2020). Malmö stads budget 2020.
Massey, D. S., & Denton, N. A. (1993). American apartheid: Segregation and the making of
the underclass. Cambridge: Harvard University Press.
Mels, T., & Mitchell, D. (2013). Landscape and Justice. I N. C. Johnson, R. H. Schein, & J. Winders (Red.), The Wiley-Blackwell Companion to Cultural Geography (s. 262–279). Hoboken: John Wiley & Sons, Incorporated.
Murie, A., & Musterd, S. (2004). Social exclusion and opportunity structures in European cities and neighbourhoods. Urban Studies (Routledge), 41(8), 1441–1459.
Musterd, S. (2002). Response: Mixed Housing Policy: A European (Dutch) Perspective.
Housing Studies, 17(1), 139–143.
Musterd, S., & Andersson, R. (2005). Housing Mix, Social Mix, and Social Opportunities.
Urban Affairs Review, 40(6), 761–790.
Newman, K. (2009). Social Justice, Urban. I R. Kitchin & N. Thrift (Red.), International
Encyclopedia of Human Geography (s. 195–198). Elsevier.
Palander, C. (2006). Områdesbaserad politik för minskad segregation: En studie av den
svenska storstadspolitiken. Kulturgeografiska institutionen, Uppsala Universitet.
Pinkster, F. M. (2009). Living in concentrated poverty. Universiteit van Amsterdam.
Plan- och bygglag (2010). Stockholm. SFS 2010:900.
Regeringskansliet (2016b, juli 5). Långsiktigt reformprogram för minskad segregation år
2017–2025.
Regeringskansliet (2018). Regeringens långsiktiga strategi för att minska och motverka
segregation.
Roelofs, K., & Salonen, T. (2019). Insatser i ”utsatta” områden: En analys av 20 års
områdesutveckling och lärdomar inför framtiden. Bostad 2030.
Sarkissian, W. (1976). The Idea of Social Mix in Town Planning: An Historical Review:
Urban Studies, 13, 231–246.
Scarpa, S. (2016). Looking beyond the neighbourhood: Income inequality and residential segregation in Swedish metropolitan areas, 1991–2010. Urban Geography, 37(7), 963– 984.
Skifter Andersen, H., Andersson, R., Wessel, T., & Vilkama, K. (2016). The impact of housing policies and housing markets on ethnic spatial segregation: Comparing the capital cities of four Nordic welfare states. International Journal of Housing Policy, 16(1), 1–30. Sollentuna kommun. (2020, januari 24). Politisk plattform för mandatperioden 2019–2022.
SOU 1975:51. Bostadsförsörjning och bostadsbidrag: slutbetänkande. Stockholm. Bostadsdepartementet
SOU 1986:5. Bostadskommitténs slutbetänkande. Stockholm. Bostadsdepartementet SOU 1996:156. Bostadspolitik 2000: från produktions- till boendepolitik. Stockholm.
Inrikesdepartementet.
SOU 2005:29. Storstad i rörelse: Kunskapsöversikt över utvärderingar av storstadspolitikens
lokala utvecklingsavtal: Slutbetänkande. Stockholm. Arbetsmarknadsdepartementet.
Stockholms stad. (2019). Budget 2020-2022.
Sultana, F. (2015). Justice. I J. A. Agnew, V. Mamadouh, A. Secor, & J. Sharp (Red.), The
Wiley Blackwell Companion to Political Geography (s. 127–140). Hoboken: John Wiley &
Sons,
Sundsvalls kommun. (2019). Mål och resursplan 2019—2020 med plan för 2021–2022. Teorell, J., & Svensson, T. (2007). Att fråga och att svara: Samhällsvetenskaplig metod (1.
uppl). Malmö: Liber.
Tunström, M., Anderson, T., & Perjo, L. (2016). Segregated cities and planning for social
sustainability—A Nordic perspective. Nordregio.
Upplands Väsby kommun. (2019). Flerårsplan med budget 2020–2022. Uppsala kommun. (2017). Översiktsplan 2016 för Uppsala kommun.
Urban, S. (2016). Lokal samanhållning mot segregation—Varför då? I Andersson, B. Bengtsson, & G. Myrberg (Red.), Mångfaldens dilemman: Boendesegregation och
områdespolitik (1. uppl, s. 183–200). Malmö: Gleerups Utbildning.
van Gent, W. P. C., Musterd, S., & Ostendorf, W. (2009). Disentangling neighbourhood problems: Area-based interventions in Western European cities. Urban Research &
Practice, 2(1), 53–67.
van Kempen, R., & Bolt, G. (2012). Social Consequences of Residential Segregation and Mixed Neighborhoods. I The SAGE Handbook of Housing Studies (s. 439–460). SAGE Publications Ltd.
Vetenskapsrådet. (2018). Svensk forskning om segregation – en kartläggning. Växjö kommun. (2019). Budget 2020 med verksamhetsplan för 2021 och 2022. Örebro kommun. (2018). Arkitektur och byggande i Örebro kommun.
Internet
Holmberg, A., & Jansson, I. (2019, november 17). Stefan Löfven: ”Skolan ska finnas där och ge ett tidigt stöd”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/lofvens-forklaring-till-det-okande-gangvaldet [Hämtad 2020, mars 30]
Regeringskansliet. (2016a, januari 14). Agenda 2030 och globala målen. Regeringskansliet; Regeringen och Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/regeringens-politik/globala-malen-och-agenda-2030/ [Hämtad 2020, april 30]
BILAGOR
Bilaga 1 – Frågeformulär
Varför tycker du att är det viktigt att segregationen motverkas? Hur tar sig segregationen uttryck i din kommun?
Vilka mål för minskad segregation har du som planerare i uppdrag att arbeta mot? - I vilka styrdokument finns dessa mål utryckta?
Vilken roll har du haft i arbetet med att ta fram och formulera dessa mål? Vilka andra har arbetat med att ta fram målen?
På vilket sätt arbetar ni för att nå målen? Ge gärna ett praktiskt exempel. - Varför har ni valt att arbeta som ni gör?
- Skulle du säga att ni främst arbetar med områdesbaserade insatser eller med generella satsningar mot hela staden?
Finns det något som begränsar i ert arbete mot segregation? Ge gärna ett exempel/förklara Finns det andra enheter inom den kommunala organisationen som också arbetar mot segregation?
- Var i den kommunala organisationen tycker du att det är viktigast att segregationen hanteras?
Finns det några dokument exemplifierar ert segregationsarbete som du tycker att jag borde känna till?
Finns det någon kollega som du tycker att jag borde kontakta för att få ytterligare inblick i ert segregationsarbete?
Bilaga 2 – Respondenter
Kommun Befolkning 20184 Respondent 1 Frågeform Datum Respondent 2 Frågeform Datum
Stockholm 317 245 Strategisk samhälls-planerare Telefon 2020-03-25 - - -
Malmö 317 245 Program-arkitekt Mail 2020-03-09 - - -
Uppsala 160 926 Strategisk samhälls-planerare
Mail 2020-03-20 Strategisk samhälls-planerare Mail 2020-03-20 Upplands Väsby5 146 102 Översikts-planerare Mail 2020-03-31 - - -
Sollentuna 146 102 Översikts-planerare Mail 2020-03-10 - - -
Örebro 124 027 Översikts-planerare Telefon 2020-03-20 - - -
Linköping 113 042 Översikts-planerare Mail 2020-03-26 - - -
Jönköping 97 996 Enhetschef Telefon 2020-03-12 Chef översiktlig
planering Telefon
2020-03-17
Lund 92 069 Hållbarhets-strateg Mail 2020-03-20 - - -
Gävle 88 203 Planarkitekt Mail 2020-03-23 - - -
Borås 72 984 Strategisk
samhälls-planerare Telefon
2020-03-25 - - -
Växjö 69 127 Översikts-planerare Telefon 2020-04-15 - - -
Sundsvall 58 477 Planarkitekt Telefon 2020-03-19 Planerings-arkitekt Telefon 2020-03-19
4 Statistiska tätorter 2018; befolkning, landareal, befolkningstäthet, SCB, www.scb.se/MI0810. Publicerad 2019-10-24
Bilaga 3 – Strategidokument
Kommun Dokument
Stockholm Budget 2020–2022
Malmö Malmö stads budget 2020
Uppsala Översiktsplan 2016 för Uppsala kommun
Upplands
Väsby Flerårsplan med budget 2020–2022
Sollentuna Politisk plattform för mandatperioden 2019–2022
Örebro Arkitektur och byggande i Örebro kommun
Linköping Kommunövergripande mål
Jönköping Kommunprogram för mandatperioden 2019–2022
Lund Lunds kommuns översiktsplan
Gävle Socialt hållbarhetsprogram 2019–2023
Borås Borås 2025 - Vision och strategi
Växjö Budget 2020 med verksamhetsplan för 2021 och 2022