Det empiriska materialet består av sju transkriberade, muntliga intervjuer och sju skrivna intervjuer med relevanta nyckelpersoner på 13 svenska kommuner (bilaga 2). De frågor som ställts är i stort sett de samma i både de muntliga och skriftliga intervjuerna. I de muntliga intervjuerna har förtydligande frågor kunnat ställas utöver de i frågeguiden (bilaga 1). Förutom denna mindre skillnad mellan det muntliga och det skriftliga materialet skiljer de sig främst i frågan om omfattning. I det muntliga materialet ges utförligare svar med fler exempel än i det skrivna som generellt är mer kortfattat. Den muntliga intervjun ger också ett material av mer informell karaktär. Jag upplever att de som svarat på intervjun muntligen i något större utsträckning utgår från ett personligt perspektiv, än de som besvarat frågorna skriftligen som i stället i högre grad talar som representant för kontoret och kommunen. I några fall har jag också förstått att kollegor rådfrågats för att besvara de skriftliga frågorna. Variationen är dock stor, vissa muntliga svar är kortfattade och vissa av de skriftliga svaren är mycket ingående och detaljerade. Rent innehållsmässigt bedömer jag trots skillnaderna därför materialet likvärdigt, oberoende av hur de besvarats. De skillnader som finns har också på ett bra sätt kompletterat varandra. Utöver intervjuerna har jag också tittat på hur mål formuleras i dokumentkällor. Strategiska dokument har valts utifrån respondenternas svar och rekommendationer. Detta material består av 13 dokument som översiktsplaner, politiska plattformar och budgetar från de 13 olika kommunerna (bilaga 3).
3.3.1 Bearbetning
I transkriberingen av intervjuerna har materialet bearbetats något. Jag har bedömt att begriplighet varit viktigare än ordagrant talspråk och ordföljder då det framförallt har varit innehållet som varit viktigt för studien, snarare än på vilket sätt saker sagts (se Kvale & Brinkmann, 2009, s. 197). I så stor mån som möjligt har materialet skrivits ut så som det sagts i intervjun, men för att sammanfoga oavslutade meningar har följden i ett resonemang i vissa fall förändrats. Förtydligande tillägg har markerats liksom tillägg eller ändringar som gjorts på respondentens förfrågan i efterhand.
3.3.2 Analysmetod
Analysen av de skriftliga och muntliga intervjuerna har gjorts utifrån de generella, kvalitativa grundprinciper för kvalitativ analys som presenteras av Mikael Hjerm och Simon Lindgren (2010) i Introduktion till samhällsvetenskaplig analys (kap 6–9). Metoden utgår från de tre stegen kodning, tematisering och summering. Analysen är i grunden iterativ, det vill säga upprepande och utgår från flera omläsningar och genomgångar av materialet. Materialet har analyserats genom ständig jämförelse för att hitta mönster med nya data, tidigare forskning och studiens teoretiska perspektiv. Allt material har således förståtts och tolkats utifrån min förståelse av fältet, begrepp och tidigare forsning.
Materialet från de talade och skrivna intervjuerna har behandlats på samma sätt i analysen. I ett första steg sorterades materialet i nyckelord och kortare fraser som exempelvis: ”negativa
klyftor”, ”rika som driver” eller ”problem att lite byggs”. Därefter kodades texten. Med
utgångspunkt i uppsatsens syfte och frågeställningar vägleddes denna del av processen av ett antal frågor som ställdes till texten. Dessa frågor har varit: Varför ses segregation som ett problem? Varför ska det motverkas? Hur tar den sig uttryck? Vilka strategier används? Vad begränsar arbetet? Vad upplevs som problem i arbetet? Vad upplevs skapa eller driva på segregationen? Vad underlättar arbetet? Frågorna fungerade också som övergripande teman för att kategorisera mer noggrant ordnade koder och underkoder som genererades vid nästa genomläsning. Exempel på dessa mer ordnade koder är: ”Tydlig skillnad mellan delar av
staden” - ”Områden med problem”, ”Påverkar hela staden negativt”- ”Klyftor skapar orolighet” eller ”Binda samman olika delar av staden”-”Stråk”. Efter varje genomläsning av
materialet har teman, koder och underkoder grupperats, delats eller omformulerats. Jag har läst om materialet till dess att inga nya teman, kategorier eller koder framkommit, det vill säga tills mättnad uppstått. En viktig del av tematiseringen har varit presentationen av materialet. I detta stadie blev materialets viktigaste teman tydliga och processen gav också en god möjlighet till ytterligare genomläsningar och verifiering av koder, kategorier och teman. Resonemangen i presentationen av det empiriska materialet har exemplifierats och förtydligats med citat från intervjuerna. Det tematiserade och kodade materialet har sedan fungerat som utgångspunkt för summeringen av materialet, det vill säga den analys jag gjort och de slutsatser jag kunnat dra. För att kunna studera och jämföra den nationella strategin mot segregation mot det empiriska materialet har jag läst, sammanfattat, bearbetat och analyserat texten. Läsningen har syftat till att lyfta ut, för studien relevanta delar, som sedan ställts mot det empiriska materialet. De
teoretiska utgångspunkterna och tidigare forskning har varit en viktig lins genom vilken strategin lästs och förståtts. I syfte att se hur de politiska målen formuleras har jag också gjord översiktliga läsningar av olika kommunala styrdokumenten. Läsningen har i stor utsträckning utgått från uppgifterna och formella mål från de kommunala planerarna och syftat till att se hur de skriftliga målen relaterar till de mål som tjänstemännen själva uppger att de utgår ifrån. För att kunna studera och jämföra den nationella strategin mot segregation mot det empiriska materialet har jag läst, sammanfattat, bearbetat och analyserat texten. Jag har främst valt att studera de kommunala styrdokumenten utifrån fyra frågor, vilka alltså utgjort textanalysens analysverktyg. De frågor som ställts till texten är: (1) Finns uttryckliga mål för att motverka segregation? (2) Hur formuleras dessa? (3) Går det att se om dess mål upplevs tydliga av tillfrågad tjänsteperson? Och (4) knyter dessa mål an till de strategier och åtgärder som genomförs?