Fortsatt forskning

Ur ett statsvetenskapligt perspektiv skulle det vara intressant att vidare undersöka hur

ungdomars självbild påverkas av den kriminalpolitiska debatten samt om och hur förtroendet för staten och dess myndigheter påverkas av den kriminalpolitiska debatten genom

kvalitativa intervjustudier och kvantitativa metoder som enkätundersökningar. Vidare hade en studie som genom en jämförande analys skulle kunna undersöka huruvida den förändring som skett i partiernas förhållningsätt i den kriminalpolitiska debatten alltmer handlar om skärpta straff kan ha en koppling till hur partierna anpassar sig till den linje

7

SLUTSATSER

Genom att använda kritisk diskursanalys som teoretiskt och metodologiskt verktyg för att förstå hur den kriminalpolitiska debatten som förs av Socialdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna i de svenska dagstidningarna Aftonbladet, DN, Expressen och SvD har jag kunnat klarlägga att diskursen bidrar till inom den sociala praktiken där diskurserna sätts i relation till samhällets olika sociala relationer och maktstrukturer kunnat påvisa följande med viss säkerhet. Den svenska kriminalpolitiska debatten kan med viss säkerhet sägas reproducera rasifieringsprocesser av ”svenskar” som brottsoffer och ”oskyldiga” medan ”de andra”, de kriminella, konstrueras som ”invandrare” trots att de är ”svenskar”. Att svenskar blir förbehållet som ”vita” beror på den historiska och sociala process som skapat förståelsen för den etniska svensken vilket Hübinette & Lundström (2011:2014) benämner som ”den svenska vitheten”.

Reproduktionen av denna föreställning och konstruktionen av de sociala relationer som uppstår som resultat innebär att de ojämlika maktrelationer som många av de som i rasifieringsprocesser konstrueras som avvikande (”invandrare”) blir en fortsatt strukturell diskriminering av polis, samhälle och rättsväsende. Det är en form av kulturrasism som konstrueras genom den ständigt närvarande moralisering som identifierats i analysen där brottslingarna beskrivs som verklighetsfrånvända, en avsaknad av moral och saknad av respekt för mänskligt liv. Uppkomsten av den ton som kunnat identifierats i analysen av texterna tycks härledas till en politiserad kriminalpolitisk debatt som liksom Estrada (1999, 2017) hypotes kan bekräftas att den kriminalpolitiska debatten används som en politisk arena för att påvisa en politisk handlingskraft.

REFERENSER

Bjereld, U., Blombäck, S., Demker, M., & Sandberg, L., (2018)

Digital demokrati – Partierna i en

ny tid

(1. uppl.) Atlas förlag

Boréus, K. (1997). The shift to the right: Neo-liberalism in argumentation and language in the Swedish public debate since 1969. European Journal of Political Research, 31(3), 257– 286. https://doi.org/10.1111/1475-6765.00315

Boréus, K., & Bergström, G., (2018) Textens mening och makt. Metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. Studentlitteratur: Lund Connell, R.

The social organization of masculinity (2005)

. Pascoe & Bridges, (2016),

Exploring masculinities: identity, inequality, continuity, and change

(pp. 136-144)

New York: Oxford University Press.

Cöster, M., & Westelius, A. (2016).

Digitalisering

(1. uppl.). Liber

Dahl, R., & Shapiro, I. (2015).

On democracy

(2nd ed.). Yale University Press.

Damberg, M., (2020).

”Föräldrar bär ansvar för unga kriminella”

, Aftonbladet, 2020-02-22 Hämtad den 1 maj, 2021, från,

https://www.aftonbladet.se/debatt/a/jdJXkz/foraldrar-bar-ansvar-for-unga-kriminella Demker, M., & Duus-Otterström, G. (2009). Realigning criminal policy. Offender and victim in

the Swedish party system over time.

International Review of Sociology

,

19

(2), 273–296. https://doi.org/10.1080/03906700902833593

Forsell, J., Vilhelmsson, H., Carlson, A., & Pehrson, J., (2021), ”Flytta ungdomsbrottslingar till kriminalvården” Svenska Dagbladet, 2021-01-27

Hämtad den 2 juni, 2021, från

https://www.svd.se/flytta-ungdomsbrottslingar-till-kriminalvarden

Forssell, J., & Strömmer, G., (2021).

”

Så krossar vi gängen och värnar integriteten” Svenska Dagbladet, 2021-04-21,

Hämtad den 1 maj, 2021, från

https://www.svd.se/m-sa-krossar-vi-gangen-och-varnar-integriteten

Hämtad den 1 maj, 2021, från,

https://www.aftonbladet.se/debatt/a/xPGEeR/tomt-prat-stoppar-inte- gangskjutningarna

Erman, E. (2016).

Human rights and democracy: discourse theory and global rights institutions

. Routledge.

Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H., Towns, A., & Wängerud, L. (2017), Metodpraktikan: Konsten att studera samhälle, individ och marknad. (5). Stockholm: Wolters Kluwer Estrada, F. (1999).

Ungdomsbrottslighet som samhällsproblem: Utveckling, uppmärksamhet

och

reaktion.

Doktorsavhandling, Stockholms Universitetet.

Estrada, F., & Flyghed, J. (2017).

Den svenska ungdomsbrottsligheten

(Fjärde upplagan). Studentlitteratur.

FN (2016), Allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Hämtad den 1 maj, 2021, från

https://fn.se/wpcontent/uploads/2016/07/Allmanforklaringomdemanskligarattigheter na.pdf

Hellström, A., (2017) ”Rasist? Inte jag. Om rasismer - en begreppsinventering”, Forum för levande historia, Rapport.

Hoffman, J., & Graham, P. (2015).

Introduction to political theory

(Third edition.). Routledge. Hughey, W., M., (2010) The (dis)similarities of white racial identities: the conceptual

framework of ‘hegemonic whiteness’, Ethnic and Racial Studies, 33:8, 1289-1309, DOI: 10.1080/01419870903125069

Hübinette, T., & Lundström, C., (2011)

Sweden after the Recent Election: The Double

Binding Power of Swedish Whiteness through the Mourning of the Loss of “Old

Sweden” and the Passing of “Good Sweden”,

NORA—Nordic Journal of Feminist and

Gender Research, 19:01, 42-52, DOI: 10.1080/08038740.2010.547835 Hübinette, T., & Lundström, C., (2014)

Three phases of hegemonic whiteness:

understanding racial temporalities in Sweden,

Social Identities, 20:6, 423-437, DOI:

Hübinette, T., Hörnfeldt, H., Farahani, F., & Rosales, R. L. (Eds.). (2012).

Om ras och vithet i det

samtida Sverige

(Vol. 4). Tumba: Mångkulturellt centrum.

Johansson Lönn, Eva. (2014

). ‘Varför ska dom få? : Vardagsrasism mot samer i

läsarkommentarer på tre svenska nyhetssajter

’. Kulturella perspektiv - Svensk

etnologisk tidskrift, no. 1: 41–49.

Lentin, A., & Titley, G. (2011).

The crises of multiculturalism racism in a neoliberal age

. Zed Books.

Lister, R. (2007). Inclusive Citizenship: Realizing the Potential1.

Citizenship Studies

,

11

(1), 49 61. https://doi.org/10.1080/13621020601099856

Lord, C., & Beetham, D. (2001). Legitimizing the EU: Is there a “Post-parliamentary Basis” for its Legitimation?

Journal of Common Market Studies

,

39

(3), 443–462.

https://doi.org/10.1111/1468-5965.00298

Magnusson, Ö., (2010), ”Brå kritisk mot SD:s våldtäktsutspel”, SVT, 2010-08-25, Hämtad den 3 juni, 2021, från

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/bra-kritiskt-mot-sd-s-valdtaktsutspel

Marttinen, A., (2021), ”Låt kriminalvården ta hand om unga brottslingar”, Expressen, 2021-02- 02,

Hämtad den 1 maj, 2021, från,

https://www.expressen.se/debatt/sd-lat-kriminalvarden-ta-hand-om-unga- brottslingar/

Martens, P., D. Shannon & N. Thörnqvist (2008)

Diskriminering i rättsprocessen. Om

Missgynnande av personer av utländsk bakgrund

. Rapport 2008:4. Stockholm: BRÅ.

Medina, E., (2013). Från ”tyst vår” till ”hållbar utveckling” En kritisk diskursanalys av miljöfrågans utveckling 1962 - 1987

Molina, I. (1997).

Stadens rasifiering: Etnisk boendesegregation i folkhemmet.

Doktorsavhandling, Uppsala universitet.

Dilemma

.

NORA: Nordic Journal of Women’s Studies

,

20

(1), 12–18. https://doi.org/10.1080/08038740.2011.650706

Nationalencyklopedin

,

(u.å.).

Platon

Hämtad den 14 maj, 2021, från,

http://www-ne-se.ep.bib.mdh.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/platon

Novus, (2021).

Väljarnas viktigaste frågor april 2021

, Hämtad den 12 april, 2021, från

https://novus.se/wp-content/uploads/2021/04/novusviktigastefraganapril2021.pdf Olsson, L., (2020) Riksdagspartier kräver nya åtgärder mot gängbrottslighet, Sveriges Radio,

2020-06-22,

Hämtad den 2 juni, 2021, från

https://sverigesradio.se/artikel/7498658

Palonen, K., Wiesner, C., Selk, V., Kauppi, N., Hans-Jörg-Trenz, Dupuy, C., Van Ingelgom, V., & Liste, P. (2019). Rethinking Politicisation.

Contemporary Political Theory

,

18

(2), 248– 281. https://doi.org/10.1057/s41296-019-00326-y

Polisen, (2017), ”Utsatta områden - Social ordning, kriminell struktur och utmaningar för polisen”, Rapport.

Hämtad den 13 maj, 2021, från,

file:///C:/Users/Martina/Downloads/Utsatta%20omr%C3%A5den%20-

social%20ordning,%20kriminell%20struktur%20och%20utmaningar%20f%C3%B6r%2 0polisen%202017%20(2).pdf

Reed, I. A. (2013).

Power: Relational, Discursive, and Performative Dimensions

. Sociological Theory,

31

(3), 193–218. https://doi.org/10.1177/0735275113501792

Regeringen, (2020),

34-punktsprogram mot organiserad brottslighet

, Hämtad den 2 juni, 2021, från

https://www.regeringen.se/regeringens-politik/ett-tryggare-sverige/34- punktsprogrammet-regeringens-atgarder-mot-gangkriminaliteten/ Regeringsformen, SFS (1974:152) Stockholm: Justitiedepartementet

Rådström Baastad, L., (2020),

”M gör bara halva jobbet”, Svenska Dagbladet,

2020-10-05, Hämtad den 13 maj, 2021, från,

https://www.svd.se/m-gor-bara-halva-jobbet-mot- brotten?fbclid=IwAR00oQeboUfTdJ5MctbnJCdy2- XiJ3g47RNfX4G8icn1y_jAFgOBNF0oNyw

SAOB, (2021), Repression, svenska akademins ordbok, Hämtad den 13 maj, 2021, från,

https://www.saob.se/artikel/?unik=R_1023-0345.Up7E

Sarnecki, J. (2014).

Introduktion till kriminologi. 1, Brottslighetens omfattning, karaktär och

orsaker

. Studentlitteratur.

Sarnecki, J. (2015).

Introduktion till kriminologi. 2, Straff och prevention

. Studentlitteratur. Schclarek Mulinari, L., & Keskinen, S. (2020).

Racial profiling in the racial welfare state:

Examining the order of policing in the Nordic region

. Theoretical Criminology.

https://doi.org/10.1177/1362480620914914

Simonsen, K (2015)

Encountering racism in the (post‐) welfare state: danish experiences

, Geografiska Annaler: Series B, Human Geography, 97:3, 213-222, DOI:

10.1111/geob.12076

SOU 2005:41

BORTOM VI OCH DOM, Teoretiska reflektioner om makt, integration och

strukturell

Diskriminering

SOU 2020:46

En gemensam angelägenhet, Vol. 1

SOU 2020:46

En gemensam angelägenhet, Vol. 2

Statens institutionsstyrelse, (2021)

Om SiS

, Hämtad den 13 maj, 2021, från, https://www.stat-inst.se/om-sis/

Stockholms stad (2020), Statistisk årsbok: 1.63, Anmälda brott 2019,

https://start.stockholm/om-stockholms-stad/utredningar-statistik-och- fakta/statistik/statistisk-arsbok/

Street, J. (2010)

Mass Media, Politics and Democracy

. Basingstoke: Palgrave

Tham, H. (2001

). Law and Order as a Leftist Project?: The Case of Sweden

. Punishment & Society, 3(3), 409–426. https://doi.org/10.1177/1462474501003003004

Tham, H., Rönneling, A., & Rytterbro, L. (2011).

The Emergence of the Crime

Victim: Sweden in a Scandinavian Context

. Crime and Justice (Chicago, Ill.),

40

(1), 555–

611. https://doi.org/10.1086/659838

TT, (2018), ”Moderaterna vill ha häktning och buggning för fler brott”, Dagens Industri, 2018-06-11,

Hämtad den 4 maj, 2021, från,

https://www.di.se/nyheter/moderaterna-vill-att-fler-ska-haktas-och-avlyssnas/

Vetenskapsrådet, (2017)

God forskningssed

, Hämtad den 11 maj, 2021, från,

https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God- forskningssed_VR_2017.pdf

Wedin, H., Liljefors, L., Munther, V., & Bengtsson, J., (2020). “Tolvårig flicka död efter skjutning Botkyrka”, SVT.se, 2020-08-03,

Hämtad den 12 maj, 2021, från

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/skottlossning-i-norsborg-en-skadad Wierup, L., (2021),

”Här är de gripna stad för stad”,

DN, 2021-03-21,

Hämtad den 18 maj, 2021, från,

https://www.dn.se/sverige/har-ar-de-gripna-i-stad-for-stad/

Winther Jørgensen, M., & Phillips, (2000). Diskursanalys som teori och metod, Studentlitteratur: Lund

Wodak, R. (2015). Populism and politics: transgressing norms and taboos. In

The politics of

fear

(pp. 1-24). SAGE Publications Ltd, https://doi.org. /10.4135/9781446270073.n1 Young, I. (1999). Residential segregation and differentiated citizenship.

Citizenship

Studies

,

3

(2), 237–252. https://doi.org/10.1080/13621029908420712

Young, I. (2000).

Inclusion and democracy

. Oxford University Press

Åkesson, J., & Vinge, H., (2020),

”Vi sätter brottsoffer framför brottslingar”,

Svenska Dagbladet

,

2020-02-22

In document VI OCH DOM I DENKRIMINALPOLITISKA DEBATTEN : En kritisk diskursanalys av debattartiklar av Socialdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna 2020-2021 (Page 43-51)