• No results found

5 DISKUSSION

5.1 Fortsatt forskning

För den framtida forskningen bidrog uppsatsen med empirin snarare än att uppsatsen hade utvecklat en teori eller metod, vilket är ofta enklare med tanke på tidsbegränsning. Det går att bygga på empirin i framtida forskning.

Analysen som kan göras utifrån uppsatsen, är en jämförelse mellan traditionell media och sociala media i de kommunikationsstrategier som används. Ett förslag skulle vara, att

jämföra hur Riks respektive SVT framställer andra samhällsfenomen. Ett förslag på problem är till exempel upploppen som skedde under påskhelgen 2022 och hur den framställs i Riks jämfört med SVT. Där kan det appliceras till exempel andra aspekter av populism som behandlar exkluderingen av andra grupper.

Att genomföra en jämförande design har diskuterats i tidigare stadiet av denna uppsats. Dock utifrån syftet och frågeställningen samt tidsbegränsningen har det ansetts vara mer rimligt att genomföra en djup analys på Riks i stället.

Utifrån uppsatsen kan det vara intressant att analysera om sociala medier bidra till mer polarisering. En analys av yttrandefrihet och sociala media samt den påtalade

“åsiktskorridor”, hade varit intressant. Det hade också varit givande, att genomföra en analys över hur andra sociala medier som till exempel Tik tok eller Twitter eller Reddit och hur de påverkar det politiska klimatet. Ett förslag på andra studier kan vara att analysera om sociala medier bidrar till mer radikaliseringen eller ej. Ett förslag är att använda WPR ansats i de studier som berör problemframställningen.

En teori som tvåstegshypotes kan också vara lämpligt här, om studier ska fokusera på

opinionsbildning. Tvåstegshypotes hade varit intressant för analysen av mekanismen bakom sociala medier och hur influensers påverkar politiken.

Teorin om Tvåstegshypotes valdes bort under arbetet eftersom den är olämplig i förhållande till min undersökning. Ett till förslag kan vara att genomföra en retorikanalys på Riks videomaterial, där kan det kopplas teorier om retorik och den populistiska politisk kommunikationen. En bok som rekommenderas i vidare forskning är Sverigevänner: ett reportage om det svenska nätkriget av Jonathan Lundberg.

6 SLUTSATSER

Medier funkar avgör publikens uppfattning om de olika samhällsfenomen. Gestaltning och de olika kommunikationsstrategier är några av de verktyg som används av medier. Syftet med uppsatsen var att analysera hur Sverigedemokraterna agerar i sin politiska kommunikation på Youtube i fråga om drivmedels prishöjningen.

Slutsatsen bli att Sverigedemokraternas Youtube-kanal Riks framställer

drivmedelsprishöjningar med fokus endast på två grupper nämligen folket kontra den politiska eliten. Riks vid gestaltning av detta problem uppmärksammar regeringen som den enda anledningen bakom problemet samt tystar Riks ner aspekter om Ukraina kriget. Riks framställer problemet på ett polariserande sätt där betonas det klyftan mellan folket och eliten, något som är typiskt för den populistiska politiska kommunikationen.

Slutsatsen är även att Sverigedemokraterna agerar populistiskt till en stor del i sin politisk kommunikationen på Youtube i fråga om drivmedelsprishöjningen. Där i Riks Youtube kanal används det bland annat vulgärt och icke formellt språk. Det förekommer även andra typiska drag för den populistiska kommunikationen som till exempel förenkling av problemet, att de påstå sig själva som representanter för folket och användning av känslor. Det som är typiskt populistiskt i deras kommunikation är även hur Riks betonar den populistiska dikotomin genom att de presenterar två skilda grupper. Detta lyfts framför allt genom att de betonar en anti elit/etablissemang tankesätt och även att de framställer folket som naiva och goda.

Slutsatsen är alltså Sverigedemokraterna agerar populistisk på Youtube i sin politiska kommunikation i frågan om drivmedels prishöjningen.

Studien har bidragit med analys av hur Sverigedemokraternas agerar på Youtube för att nå till med budskap till publiken. Det som jag som författare kan vända mig emot i studiet är att resultatet ej kan generaliseras då den framför allt handlar om Youtube kanalen Riks och Sverigedemokraternas agerande gällande politisk kommunikation snarare än sociala medier på ett generellt plan.

REFERENSER

Bacchis, C & Goodwin, S. (2016).Poststructural policy analysis: a guide to practice. New York, NY: Palgrave Pivot.

Boréus, K. & Bergström, G. (2018). Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. Lund: Studentlitteratur.

Bracciale, R & Martella, A. (2017). Define the populist political communication style: the case of Italian political leaders on Twitter. Information, communication & society, Vol.20 (9), p.1310-1329. DOI: 10.1080/1369118X.2017.1328522

Cacciatore, M& Scheufele, D & Iyengar, S. (2016). The End of Framing as we Know it ... and the Future of Media Effects. Mass communication & society, Vol.19 (1), p.7-23. DOI:

10.1080/15205436.2015.1068811

Casero-Ripollés, A& Sintes-Olivella,M & Franch, P & Payne, J. (2017). The Populist Political Communication Style in Action: Podemos’s Issues and Functions on Twitter During the 2016 Spanish General Election. The American behavioral scientist (Beverly Hills), Vol.61 (9), p.986-1001. DOI: 10.1177/0002764217707624

Carlen.L .(2022, Mars 11). Ny chockhöjning av drivmedelspriserna. SVT. Hämtad från https://www.svt.se/nyheter/inrikes/ny-chockhojning-av-drivmedelspriser

Carsten, R & Stanyer ,J & Aalberg ,T & Esser, F & De Vreese, C. (2019). Communicating populism. Taylor & Francis

Cranmer, M. (2011). Populist Communication and Publicity: An Empirical Study of

Contextual Differences in Switzerland. Swiss political science review, Vol.17 (3), p.286-307.

DOI: 10.1111/j.1662-6370.2011.02019.x

De Vreese, C. (2006). Ten Observations about the Past, Present and Future of Political Communication. Amsterdam: Amsterdam University Press

Dimitrova, D & Shehata, A & Strömbäck, J & Nord, L. (2014). The Effects of Digital Media on Political Knowledge and Participation in Election Campaigns: Evidence from Panel Data.

Communication research, Vol.41 (1), p.95-118. DOI: 10.1177/0093650211426004 Ekonomifakta. (2022). Bensinskatt. Hämtad 2022- 06-03 från:

https://www.ekonomifakta.se/fakta/energi/styrmedel/konsumtionsskatter-pa-bensin/

Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H., Towns, A.E. & Wängnerud, L. (2017).

Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad. Stockholm: Wolters Kluwer.

Finansdepartement. (2022). Frågor och svar om åtgärder för att dämpa drivmedelspriserna. Hämtad 2022-06-05 från

https://www.regeringen.se/artiklar/2022/03/fragor-och-svar-om-atgarder-for-att-dampa-drivmedelspriserna/

Finlayson, A. (2022). YouTube and Political Ideologies: Technology, Populism and Rhetorical Form. Political studies, Vol.70 (1), p.62–80. DOI: 10.1177/0032321720934630

Fuentes,J. (2020). Populism. Contributions to the history of concepts, 2020-06-01, Vol.15 (1), p.47-68. DOI: 10.3167/choc.2020.150103

Gründl, J. (2022). Populist ideas on social media: A dictionary-based measurement of populist communication. New media & society, Vol.24 (6), p.1481–1499. DOI:

10.1177/1461444820976970

Hameleers, M & Bos, L & de Vreese, C.H. (2018). Selective exposure to populist

communication: How attitudinal congruence drives the effects of populist attributions of blame. Journal of communication, Vol.68 (1), p.51–74. DOI: 10.1093/joc/jqx001

Infrastrukturdepartement. (2022). Frågor och svar särskilt drivmedel kompensation.

Hämtad 2022- 03- 16 från https://www.regeringen.se/artiklar/2022/03/fragor-och-svar-sarskild-drivmedelskompensation/

Infrastrukturdepartement & Finansdepartement. (2022). Regeringen presenterar åtgärdspaket för att möta prisökningar på drivmedel och el till följd av invasionen av Ukraina. Hämtad 2022-05-31 från

https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2022/03/regeringen-presenterar- atgardspaket-for-att-mota-prisokningar-pa-drivmedel-och-el-till-foljd-av-invasionen-av-ukraina/

Åkesson, J & Sjöstedt, O. (2022). Sänk priset på diesel med 10 kronor litern. Aftonbladet.

Hämtad från https://www.aftonbladet.se/debatt/a/G3b61J/sd-sank-dieselpriset-med-10-kronor-per-liter

Karpan, A. (2021). Media's Influence on Society [Elektronisk resurs].

Larsson. G. (2022, 24 februari). Prischock på bränsle väntas efter Rysslands invasion.

Aftonbladet. Hämtad från

https://www.aftonbladet.se/minekonomi/a/lVWoPy/bensinpriset-paverkas-av-rysslands-invasion

Lecheler, S & De vreese, C. (2018). News Framing Effects. Abingdon: Routledge

Lundberg, J. (2019). Sverigevänner: ett reportage om det Svenska nätkriget. Stockholm:

Piratförlaget

Mansbridge, J. & Macedo, S. (2019). Populism and democratic Theory. Annual Review of Law and Social Science,Vol. 15: p.59-77. https://doi.org/10.1146/annurev-lawsocsci-101518-042843

Melin. E. (2022, 04 Mars). Därför är bensin och diesel så dyrt just nu. Aftonbladet. Hämtad från: https://www.aftonbladet.se/minekonomi/a/28lJWq/darfor-stiger-priset-pa-diesel-och-bensin

Nai, A. (2021). Fear and Loathing in Populist Campaigns? Comparing the Communication Style of Populists and Non-populists in Elections Worldwide. Journal of political marketing, 2021-04-03, Vol.20 (2), p.219–250. DOI: 10.1080/15377857.2018.1491439

Nilsson, M. (2022). Varför invaderade Ryssland Ukraina. Hämtad 2022-04-05 från https://ju.se/portal/vertikals/blogs/vertikals-guest-blogger/bloggposter/2022-02-24-varfor-invaderar-ryssland-ukraina.html

Nordensvard, J & Ketola, M. (2015). Nationalist Reframing of the Finnish and Swedish Welfare States - The Nexus of Nationalism and Social Policy in Far-right Populist Parties.

Social policy & administration, Vol.49 (3), p.356–375. DOI: 10.1111/spol.12095

Nordling, J & Huitfeldt, J. (Värd). (2021, 28 september). Den svenska modellen med gäst:

Dick Eriksson, Samtiden/Riks [Poddavsnitt]. Kvartal. utgivare.

https://play.acast.com/s/kvartal/densvenskamodellenmedgast-dickEriksson-samtiden-riks Ny höjning av drivmedelspriser- mer kommer. (2022, 21 Mars). Svenska Dagbladet. Hämtad från https://www.svd.se/a/x8vgAX/ny-hojning-av-drivmedelspriser

Oscarsson & Strömbäck, J. (2019). Political Communication in the 2018 Swedish Election Campaign. Statsvetenskaplig tidskrift.Vol 121 Nr 3 (2019). p 319–345.

https://journals.lub.lu.se/st/article/view/19809

Reinemann, C & Stanyer, J & Aalberg, T & Esser, F & De Vreese, C. (2019). Communicating Populism. Taylor & Francis

Riks. (2020). OM. Hämtad 2022-04-01 från https://www.youtube.com/c/Riksstudios/about Rogers, B. (2017). Why populism? Theory and society, Vol.46 (5), p.357–385. DOI:

10.1007/s11186-017-9301-7

Skatteutskottets betänkande. 2021/22: SkU19. Sänkt energiskatt på bensin och diesel.

https://data.riksdagen.se/fil/48B02A09-FFF6-4F60-933A-61F61BC96919

Socialdemokraterna. (2022). Stödpaket mot prisökningarna på el och drivmedel. Hämtad

drivmedel?gclid=Cj0KCQjw4uaUBhC8ARIsANUuDjXmkvIPKlLQM63O3HibixqfgcE9IU6IF oZyuqZmbuir9ZlR3IPcA9caAvfxEALw_wcB

Statistiska centralbyrån. (2022). Sveriges ekonomi – statistiskt perspektiv Nummer 3 2022.

Hämtad 2022- 06-07 från: https://www.scb.se/hitta-statistik/temaomraden/sveriges-ekonomi/fordjupningsartiklar_Sveriges_ekonomi/drivmedelspriserna-pa-rekordnivaer/

Stieglitz, S & Dang-Xuan, L. (2012). Social media and political communication: a social media analytics framework. Social network analysis and mining, Vol.3 (4), p.1277–1291.

DOI: 10.1007/s13278-012-0079-3

Sverigedemokraterna. (2017). Kommunikationsplan. Hämtad 23-04-2022 från https://sd.se/wp-content/uploads/2018/08/kommunikationsplan.pdf

Sverigedemokraterna. (2011). Sverigedemokraternas Principprogram 2011.Hämtad 2022-05-31 från https://snd.gu.se/sv/vivill/party/sd/c/2014

Sverigedemokraterna. (2019). Sverigedemokraternas Principprogram 2019.Hämtad 2022-05-31 från https://sd.se/dokument/

Sverigedemokraterna. (U.Å). Miljöpolitik Sverigedemokraterna. Hämtad 2022-05-31 från https://sd.se/vad-vi-vill/miljopolitik

Sverigedemokraterna. (U.Å). Vilka vi är- Sverigedemokraterna. Hämtad 2022-05-31 från https://sd.se/vilka-vi-ar/

Tanka. (U.Å). Prishistorik. Hämtad 2022-06-03 från https://tanka.se/prishistorik

BILAGA: ANALYSENHETER

Riks. (2022, Mars, 17). Magdalenapriserna vid bränslepumpen hotar svenska jobb | De höga bränslepriserna. [Video]. YouTube.

https://www.youtube.com/watch?v=1x9krwQW_VM

Riks. (2022, Mars, 15). Socialdemokraterna %$^& oss varje dag! | Regeringens krispaket är ett hån mot svenskarna. [Video]. YouTube.

https://www.youtube.com/watch?v=CuyuMGoVX8M

Riks. (2022, Mars, 05). Mikael Damberg och regeringen skyller ifrån sig när

bränslepriserna rusar. [Video]. YouTube. https://www.youtube.com/watch?v=nylgm8iJogc Riks. (2022, Mars, 05). “Ett jävla skämt" | 1kr 30 öre lägre bränslepriser när regeringen lanserar ett “krispaket”. [Video]. YouTube.

https://www.youtube.com/watch?v=t2bxSutZJUI

Riks. (2022, Mars, 15). Regeringen svarar på kritiken om drivmedelspriserna. [Video].

YouTube.https://www.youtube.com/watchv=na91xSxnPcc&list=PLcEX_StNjpJDs0AwdWd XyZnQM8_Bnihl_&index=6

Riks. (2022, Mars, 03). Jimmie Åkesson: Vi kräver att regeringen sänker drivmedelspriserna | Sänk priset med 4 - 5 kr litern. [Video]. YouTube.

https://www.youtube.com/watch?v=pbdApvZSoSs

Riks. (2022, Mars, 08). Bränslepriserna nu nära hälften av åkeriernas kostnader | Morell (SD): "Det är förjävligt". [Video]. You tube.

https://www.youtube.com/watch?v=tEsoegbbpyc

Riks. (2022, Mars, 08). Jimmie Åkesson: Sänk bränslepriserna för svenska folket omgående. [Video]. YouTube.

https://www.youtube.com/watch?v=G0PEf8mrCzY&list=PLcEX_StNjpJDs0AwdWdXyZnQ M8_Bnihl_&index=7

Riks. (2022, Mars, 08). Chockhöjning av bensin och dieselpriserna - vad säger svenskarna?

[Video]. YouTube.

https://www.youtube.com/watch?v=r6Fjwg0L7zk&list=PLcEX_StNjpJDs0AwdWdXyZnQM 8_Bnihl_&index=9&t=10s

Riks. (2022, Mars, 14). Regeringen presenterar ett krispaket | "Det är ett hån". [Video].

Riks. (2022, Mars, 04). Bensin och dieselpriset når rekordnivåer | Kritiken: Regeringen har ingen koll på vad de snackar om. [Video]. YouTube.

https://www.youtube.com/watch?v=j2nI7zUS04c&list=PLcEX_StNjpJDs0AwdWdXyZnQM 8_Bnihl_&index=11

Riks. (2022, Mars,29). [Video]. Magdalena Andersson vägrar sänka bränslepriserna och skyller på EU. YouTube. https://www.youtube.com/watch?v=zl7Uk68teDc

Related documents