ELITEN OCH FOLKET
En analys av SD; S politisk kommunikation om drivmedelspriser
NOUR ALOSTAZKurs: Kandidatuppsats, SKA207 Högskolepoäng: 15 hp
SAMMANFATTNING
Syftet med uppsatsen är att analysera hur Sverigedemokraterna agerar i sin politiska
kommunikation på Youtube i fråga om drivmedels prishöjningen. Frågeställningarna är: Hur framställer Riks drivmedelsprishöjningen som skedde under mars 2022? Den andra frågan är, hur agerar Sverigedemokraterna i sin politiska kommunikation i fråga om
drivmedelsprishöjningen?
Riks är ett Youtube-kanal som lanserades år 2020 och är finansierad av
Sverigedemokraterna. Sociala medier erbjuder nya möjligheter för spridande av politiska budskap. Det är därför relevant att undersöka hur Sverigedemokraterna agerar i sociala medier för att kommunicera deras budskap gällande de höga drivmedelspriserna. I uppsatsen används teori om gestaltning eftersom den behandlar hur problem framställs i medier. En till teori som används i arbetet är teori om populistisk politisk kommunikation i sociala medier. Metod i uppsatsen är WPR ansats som behandlar hur problem representeras i medier. Materialet för analysen är Riks videos.
Slutsatsen i uppsatsen är att kanalen gestaltar problemet på ett polariserande sätt där klyftan mellan folket och eliten betonas. l Riks framställer framför allt problemet med
drivmedelspriserna med regeringen som syndabocken. På Riks beskrivs det svenska ”folket”
som goda och naiva. Denna framställning är baserad på den populistiska premissen om att samhället består av två grupper nämligen det goda folket och den ohederliga eliten. Den politiska kommunikationen på Riks är typiskt för populistisk kommunikation.
Slutsatsen är alltså att Sverigedemokraterna agerar populistisk i hur den väljer att kommunicera de politiska budskapen gällande drivmedels prishöjningen.
Sverigedemokraterna på Youtube kanalen Riks använder sig alltså av icke formellt och vulgärt språk för att etablera en relation med publiken, framställa sig som representanten till folket och väljer de polariserande lösningar som betonar klyftan mellan folk och eliten. Detta är typiska drag för populistisk kommunikation och gynnas i sociala medier.
Nyckelord: Gestaltning, Media, Politisk kommunikation, Populism, Populistisk kommunikation, Riks, Sociala media, Sverigedemokraterna
INNEHÅLL
1 INLEDNING ... 9
1.1 Bakgrund... 10
1.1.1 Kriget i Ukraina och de globala drivmedelspriserna ... 10
1.1.2 Sverigedemokraterna... 11
1.1.3 Sociala medier ... 12
1.1.4 Riks ... 13
1.2 Syfte och frågeställning ... 13
2 TEORI ... 14
2.1 Gestaltning ... 14
2.2 Populism ... 15
2.2.1 Den populistiska politiska kommunikationen och hur den gynnas i sociala medier ... 15
3 METOD OCH MATERIAL ... 18
3.1 WPR-ansats ... 18
3.2 Datainsamling... 19
3.3 Analysmall ... 20
3.4 Databearbetning och analys ... 21
4 RESULTAT ... 22
5 DISKUSSION ... 32
5.1 Fortsatt forskning ... 35
6 SLUTSATSER ... 36
REFERENSER ... 37
FÖRKORTNINGAR
Förkortning Beskrivning
SD Sverigedemokraterna
DEFINITIONER
Definition Beskrivning
Gestaltning Gestaltning är en teori om att medier ar en aktör i politiken. Gestaltning handlar alltså om att medier presenterar samhällsproblemen på ett specifikt sätt.
Mediers gestaltning vägleder därför publikens idéer, värderingar och tanker till en vis riktning om en specifik lösning (Lecheler et al 2018, 3).
Politisk kommunikation Politisk kommunikation är ett verktyg som alla
politiska aktörerna använder sig av när de vill meddela sina budskap. Politisk kommunikation innefattar såväl verbal som icke verbal kommunikationsmedel
(Bracciale & Martella 2017, 1313).
Populism Populismens kärna bygger på idén om att, samhället består av två skilda grupper nämligen folket och eliten.
Bland folket och eliten uppstår det en konflikt,
konflikten är baserad på att den onda eliten är korrupt och inte främjar det goda folkets intresse (Fuentes 2020, 47–49).
Populistisk politisk kommunikation
Populistisk politisk kommunikation kan användas av alla politiska aktörer. Populistisk kommunikation präglas alltså bland annat av anti etablissemang, kalla till folket och att påstå att de är representanter för
Sverigedemokraterna Sverigedemokraterna har bildats år 1988 (Nordensvard
& Ketola, Markus 2015: 366). SD är socialkonservativt politiskt parti med nationalism som världsbild
(Sverigedemokraterna principprogram 2011)
WPR-ansats WPR står för ”what's the problem represented to be”, är en metod som används vid analys av lagtexter och medier. WPR ansats handlar i stort sett om hur samhällsproblemen diskuteras och framställs i medier och lagtexter (Bacchi & Goodwin 2016: 16–17).
1 INLEDNING
Medier är viktiga i modern demokrati då den bidra till att medborgarna bli informerade om allt politiskt. Media i en modern demokrati bör vara en trovärdig källa till all politisk
information. Medier ska även erbjuda mångfald av åsikter som speglar de åsikter som finns i samhället (Karpan 2021: 35). Sociala medier har fundamentalt ändrat det politiska klimatet och även den politiska diskursen. Detta bero på att sociala medier har ökat deltagandet och används därför numera mer i flera olika politiska sammanhang (Stieglitz & Dang-Xuan 2012).
Sverigedemokraterna har lyckats på sociala medier liksom alla nya icke traditionella partier.
SD kunde lyckas på sociala medier på grund av att partiet har en polariserande effekt. Denna polariserande effekt gör att det finns mer engagemang till att antingen älskar eller kritisera partiet. SD har även fått motstånd och kritik från de traditionella medierna även innan partiet hade några mandaten i riksdagen. Detta gjorde att partiet lyckades i sociala medierna bland annat på Facebook och Youtube (Lundberg 2019: 190, 192, 194).
Sverigedemokraterna finansierar Youtube-kanalen Riks (Nordling & Huitfeldt 2021, 28 september). Vid tiden när detta skrevs (1: a april), hade Youtube- kanalen 73 200
prenumeranter, totalt 48 miljoner visningar och totalt 3000 videos uppladdade (Riks U.Å).
Det bli därför intressant att analysera hur har Sverigedemokraterna agerat på Youtube
särskilt i ett relevant ämne som de drivmedels prishöjningar. Drivmedelspriserna har skjutit i höjden under mars 2022 och har varit ett eskalerande problem som resultat av kriget i
Ukraina. 9 Mars 2022 var dieselpriset 28 kronor per liter (SvD 2022). Jämfört med året innan vid samma datum låg dieselpriset på 16 kr (tanka. U.Å).
Uppsatsen kommer att behandla hur Sverigedemokraterna agerar i sin politiska
kommunikation på Youtube i fråga om drivmedels prishöjningen. Uppsatsen kommer att handla om Youtube-kanalen Riks och dess beskrivning och framställning av de höga drivmedelspriserna.
1.1 Bakgrund
Bakgrundsdelen är uppdelad i fyra delar: Den första delen behandlar de globala drivmedelspriserna i relation till kriget i Ukraina. Den andra delen presenterar
Sverigedemokraterna, den tredje del behandlar sociala medier och dess utvecklingen. I sista delen presenteras syfte och frågeställningar för uppsatsen.
1.1.1 Kriget i Ukraina och de globala drivmedelspriserna
Drivmedel används av både företag och privatpersoner, den vanligaste sorten särskilt bland privatpersoner är bensin och diesel. Drivmedlen innehåller framför allt råoljan, råoljan finns i bland annat länder som USA, mellanöstern och Ryssland. Priset på drivmedel i Sverige påverkas av världsmarknaden på grund av att dessa drivmedel endast kan köpas med amerikanska dollar. Detta i sin tur leder till att värdet på den svenska krona emot dollar styr priset på drivmedel till en stor del (Statistiska centralbyrån 2022).
I Sverige betalar konsumenter några skatter när de tankar bensin och diesel. Skatten på drivmedel innefattar bland annat koldioxidskatt, energiskatt och momsen som är rörlig (ekonomifakta, 2022). Skatten på drivmedel motsvarade 60 procent av priset på bensin och även 45 procent av priset på diesel (Statistiska centralbyrån 2022).
Ukraina invaderades av Ryssland den 24:e Februari 2022. Bakgrunden till kriget är
utvidgningen av Nato nära Rysslands östra gränser. Ukraina har riktat intresse till att bli en del av Nato, vilket provocerade och hotade Rysslands intresse av att bevara sin status som en av de stormakterna (Nilsson 2022).
Etablerade medier i Sverige, påstår att de globala höga drivmedelspriserna är ett resultat av den ryska invasionen över Ukraina. De höga drivmedelspriserna kan kopplas till den minskade globala utbudet av råolja. Bristen i utbudet av råolja bero på att Ryssland
producerar gas och olja. Export av den ryska gas och olja begränsades efter sanktionerna mot Ryssland. Att den svenska kronan har försvagats efter Ukrainakriget bidrog också till dessa höga drivmedelspriser. Reduktionsplikt som är kravet på blandning av drivmedel med biobränslen, anses vara en faktor bakom de höga drivmedelspriser (Carlén, Melin, Larsson 2022).
Mars 2022 kom regeringen med ett krispaket för att lindra krisens följder för svenska konsumenter. Krispaketet innefattade bland annat drivmedel kompensation på 1000 kr per bil och person. Kompensationen ligger även på 1500 kr per person och bil för de som bor i landsbygd (Infrastrukturdepartement 2022).
Krispaketet innefattade även ett nytt reseavdragsystem som ersätter den nuvarande system som påverkas av färdmedel och resekostnader. Det nya systemet däremot avgörs endast av avståndet till arbetsplatsen. Krispaketet innefattade även ett tillökat barnbidrag för
barnfamiljer och även en tillfällig sänkning på drivmedelsskatt så att den ligger på EU minsta tillåtna nivå. Reduktionsplikt kommer även att stoppas tillfälligt och även en fortsatt
kompensation på 100 till 1000 kr på elkonsumtion i framför allt södra och mellersta Sverige.
Krispaketet innehöll även ett bidrag med medel för klimatomställning för att underlätta klimatarbetet och för att minska användning av fossilt bränsle och så vidare
(Finansdepartement & Infrastrukturdepartement 2022).
Socialdemokraterna som utgör nuvarande regeringen menar att krispaketet är för att lindra konsekvenserna för konsumenterna. Dessa åtgärder ska inte leda till en förskjutning av klimatomställningen. Dessa skattesänkningen som presenterades i krispaketet innefattar ej koldioxidskatten då den inte kan sänkas mer på grund av att det är EU som reglerar den (Socialdemokraterna, 2022). Regeringen erkänner även att det som gör att Sverige har så höga priser är bland annat kravet på blandning av biodrivmedel (finansdepartement 2022).
1.1.2 Sverigedemokraterna
Sverigedemokraterna är ett politiskt parti som har bildats år 1988 (Nordensvard & Ketola, Markus 2015: 366). SD menar i deras principprogram att de är socialkonservativa
(Sverigedemokraterna principprogram 2011). SD ser vikten i konservatism i termer av att det som tjänade nationen bra borde bevaras. SD definierar nationalism i termer av kulturell gemenskapen snarare än etnisk tillhörighet (Sverigedemokraternas principprogram 2019).
SD beskriver sig själva i deras hemsida som “Det brukar sägas att Sverigedemokraterna inte är som andra partier. Det stämmer – och det är inte heller något som vi försöker vara” (SD U.Å). Detta betyder alltså att partiet anser sig vara avvikande från andra partier och att den är annorlunda. Det bli därför intressant att studera partiets agerande på sociala medier om de har denna utgångspunkt, speciellt när partiet har fått stöd och har blivit framgångsrika på sociala medier.
SD har varit kritiska till de etablerade medier, därför satsade de på de digitala medierna.
Syftet var att visa den bild av Sverige som enligt partiet saknas i de etablerade medier. Redan i 2018 hade partiet lyckats bäst av alla partier på Facebook och Instagram. Partiets
kommunikationschef menar att internet erbjuder nya möjligheter för nya perspektiv som inte lyfts annars (Lundberg 2019: 40, 174,181).
SD:s miljöpolitik på ett generellt plan innefattar alltså synen på Sverige som ej den största bidragande till växthusgaseffekter. Partiet föredrar arbetet med forskning över de nationella åtgärder som anses enligt SD vara ej effektiva då det finns andra större länder med större utsläpp som Kina till exempel (SD U. Å).
Till följd av de höga drivmedelspriserna föreslog SD flera åtgärder som skulle sänka priset med 10 kr på dieselpriset och med 6,50 kr på bensinpriset. SD föreslår en sänkning av momsen, bränsleskatt och reduktions plikten. SD menar att reduktions plikten är ej effektiv och bör sänkas till den nivå där andra EU länder har det (Jimmie Åkesson & Sjöstedt 2022).
Propositionen av regeringen om lagändring av skattenivåer på energi. Propositionen skulle sänka priset av drivmedel med 50 öre vid pump och det fick bifall av riksdagen och trädde i kraft 1 Maj 2022. SD menar i skatteutskottets betänkande att denna sänkning är ej tillräckligt och att de hade velat se ytterligare sänkningar och åtgärder med tanke på hur mycket folket och näringslivet har drabbats av dessa priser. SD menar alltså att skatter borde ha sänkts till EU miniminivå. SD betonar även att Sveriges politik har skapat den nuvarande negativa utveckling i och med kravet på reduktionsplikten som tvingar import av biodrivmedel. SD menar även att skatter på drivmedel bör sänkas ytterligare. SD menar även att
reseavdragsystem bör förbättras (Skatteutskottets betänkande 2021/22: SkU19: 8).
1.1.3 Sociala medier
Sociala medier ändrade journalistiken eftersom den har bidragit till att information kan lätt nå andra världsdelar. Sociala medier har även bidragit till mer deltagande på grund av dess tillgänglighet för alla då den är snabb och billig. Sociala medier öppnar möjligheten för journalister att utan några begränsningar från de statliga och traditionella medier (Karpan 2021: 19).
De nya medierna erbjuder nytt utrymme för det politiska engagemanget då den är mer tillgängligt, öppet och billigt jämfört med traditionellt media. Sociala medier är mer interaktiv där medborgarna kan lätt delta aktivt i de politiska debatter, diskussioner och enkäter. Detta i sin tur bidra till ökad politisk kunskap och även ökad tillgång till den
politiska informationen som behövs. Medborgarna bli därmed mer utbildade och därför kan fatta mer informerade beslut när det gäller och rösta till exempel. Sociala medier bidrar även till ökad kommunikation mellan politiker och medborgare (Dimitrova & Shehata &
Strömbäck & Nord 2014).
I medier vid förmedling av de politiska budskapen generellt används det olika
kommunikationsstrategier. Detta utgör den politisk kommunikation, detta är alltså alla kommunikationsstrategier som politiker och medier använder sig av för att nå med budskap till publik. Politisk kommunikation kan även används av medier. Kommunikationen mellan medier, medborgare och politiker utgör den politiska kommunikationen och har därför avgörande roll i politiken (De Vreese 2006: 9).
1.1.4 Riks
Riks är en del av Samtid & Framtid AB, kanalen beskriver sig själv som en konservativ nyhetsförmedling (Riks, 2020). Grunduppdraget med Riks är att bidra med bredare debatt med fler konservativa åsikter. Dick Eriksson som är chefredaktören för Riks menar att kanalen lyfter de samhällsfrågor som inte lyfts av etablerade medier (Nordling & Huitfeldt 2021, 28 september).
Riks finansieras av Sverigedemokraterna menar Dick Eriksson (Nordling & Huitfeldt 2021, 28 september). I SD:s kommunikationsplan skriver de att “Tidigare hade etablerad media i princip monopol på vilka politiska frågor som fördes i debatten, när och av vem. Med social media ges enskilda personer och grupper möjlighet att föra ut egna alternativa perspektiv gentemot det etablerade. ” (Sverigedemokraterna 2017).
Detta innebär alltså att Sverigedemokraterna anser att sociala medier erbjuder en bra miljö för förmedling av sina politiska budskap. Det bli därför relevant att studera hur
Sverigedemokraterna förhåller sig till det miljö som finns på sociala medier för att publicera partiets åsikter.
1.2 Syfte och frågeställning
Syftet med uppsatsen är att bidra till förståelse om hur Sverigedemokraterna i sin politiska kommunikation agerar på sociala medier i fråga om drivmedelspriserna. Syftet kommer att uppnås genom att genom att svara på frågeställningen:
-Hur framställer Sverigedemokraternas Youtubekanal drivmedelsprishöjningen som har skett under mars 2022?
-Hur agerar Sverigedemokraterna i sin politiska kommunikation på Youtube i fråga om drivmedels prishöjningen?
2 TEORI
Detta teorikapitel är indelat i tre delar. Först presenteras teori om gestaltning och sedan populism. Populism diskuteras först generellt och sedan specifikt i relation till politisk kommunikation.
2.1 Gestaltning
Gestaltning handlar om att medier har en aktiv roll i den politiska sfären. Medier har alltså en aktiv roll i politiken eftersom, den bildar publikens uppfattning om de olika fenomen och problem. Medier ramar in de olika fenomen med en viss berättelse och narrativ (Lecheler &
Vreese 2018: 3, 9, 10). Mediers gestaltning handlar alltså om att medier i sina berättelser uppmärksammar respektive tystar vissa utvalda aspekter av ett fenomen (Cacciatore et al 2016:10).
Mediers gestaltning vägleder publikens idéer, värderingar och tankar till en begränsad riktning. Fördelar med teorin är att den kan användas i dagens forskning, då teorins
definitioner är flexibla och kan appliceras även på digitala medier. Nackdelar med teorin är att den inte har någon konkret definition och tolkas därför på olika sätt (Lecheler et al 2018:
2, 5, 35–36).
Den definition av gestaltning som uppsatsen utgår ifrån är framför allt den abstrakta
tolkningen av begreppet om gestaltning i medier. Den definition som används under arbetet är alltså om att medier framställer problemen med olika ramar och berättelser nämligen genom att de tystar samt uppmärksammar vissa delar av samhällsproblem.
Utgångspunkten för analysen är bland annat teorin om gestaltning. Teorin om gestaltning underlättar arbetet med analysen. Teorin kommer att belysa de aspekter som Riks eventuellt uppmärksammar respektive tystar när drivmedels prishöjningen diskuteras. Teorin om gestaltning kommer eventuellt att underlätta arbetet med WPR ansats som är den metod som används i uppsatsen. WPR ansats belyser just hur problemen produceras och presenteras, vilket är centralt i uppsatsen. Att analysera hur Riks gestaltar problemet kommer att bidra till att frågeställningen besvaras.
2.2 Populism
Populister är alla politiska rörelser och partier som talar i folkets namn mot eliten (Rogers 2017: 359). Inom akademin beskrivs populism i termer av förakt och hat mot eliten som enbart bry sig om sina intressen (Fuentes 2020:47,48). Det betonas av Fuentes (2020:49,50) att det finns en viss konsensus om de drag som utgör den populistiska kärnan, som är bland annat idén om den ständiga kampen mellan den ohederliga eliten och det hederliga folket.
Fuentes (2020:49, 50) lyfter att folkviljan är den enda vägen för legitimitet enligt populism.
Det som populister menar när de hänvisar till folket är alltså “vanliga” medborgaren eller folk med en specifik etnisk eller kulturell tillhörighet (Rogers 2017: 359).
Populistiska rörelser, särskilt de högerpopulistiska, utnyttjar ekonomiska kriser för att meddela till folket om att eliten har slopat deras status (Macedo et al 2019:72). Populism kan studeras även som en kommunikationsstil som kan användas av alla politiska aktörer
(Rogers 2017: 363). Kommunikationsaspekten av populismen är givande att studera
eftersom den ger en stor blick över populism i medier (Stanyer & Aalberg & Esser & Vreese &
Reinemann 2019: 3).
2.2.1 Den populistiska politiska kommunikationen och hur den gynnas i sociala medier
Politisk kommunikation är en sammansättning av alla kommunikationsmedlen som politiska aktörer använder sig av. Politisk kommunikation innefattar bland annat ord, argument, uttryck och kroppsspråk (Bracciale & Martella 2017: 1313). Politisk kommunikation, studerar alltså kommunikations roll i politiken och relationen som finns mellan media, politikerna och medborgare (De Vreese 2006: 9).
Politisk kommunikationen innefattar alltså kommunicering av de politiska symboler och budskap mellan medier, politiska aktörer och medborgarna. Den politiska kommunikationen är viktigt för demokratin eftersom den garanterar en fri media som speglar alla röstar som kan därmed garanterar en fri och rättvis val (Oscarsson & Strömbäck 2019).
Politisk kommunikation är avgörande i all media och politik. En stor del av politisk
kommunikation forskningen handlar om dess effekter för politiken och för dagordningen (De Vreese 2006: 14). Politisk kommunikation är alltså viktigt för politiska aktörer, eftersom den är ett verktyg som hjälper dem med att bilda en opinion. Populister vill gärna vara
opinionsbildare, därför anses den politiska kommunikationen vara av stor vikt bland populister (Casero-Ripollés & Sintes-Olivella & Franch & Payne 2017:987).
Populistisk politisk kommunikation handlar framför allt om populismen som en
kommunikationsstil. Populistisk kommunikation används av alla politiker för olika ändamål.
Populistisk kommunikation präglas alltså av att kalla till folket oavsett om det gäller en homogen folkgrupp eller ej. Denna strategi görs av politiska aktörer för att visa att de är
bland annat anti etablissemang och även exkludering av vissa sociala grupper och att betrakta dessa grupper som hot (Cranmer 2011).
Populistisk kommunikation präglas av att hänvisa till folk som en homogen grupp med gemensamma intresse och vilja. Kampen mellan elit och folk präglas av en moralisk konflikt där folket är mer moralisk goda än eliten. Populister anser att eliten inte vet vad folket vill och att de är förblindade till deras intresse. Populister därmed påstå att de är de enda som kan representera folkets intresse (Gründl 2022).
Den populistiska kommunikationen identifieras inom några drag som till exempel, användning av vulgärt och icke formellt språk. Andra typiska drag för den populistiska kommunikationen, är en förenklad beskrivning av problemen och lösningar (Bracciale et al 2017: 1314). Det är vanligt med emotionell manipulering för den populistisk politisk
kommunikation (Fuentes 2020:49,50). Den populistiska kommunikationen utnyttjar tittarens negativa känslor som till exempel ilska och rädsla (Nai 2021: 226). Enligt Bracciale et al (2017: 1314) är ordtvister, metaforer och överdrift vanliga i den populistiska politiska kommunikationen.
Medier bidra till utveckling av populismen på grund av sättet det är bildat. Medier generellt sätt gynnar de populistiska aktörer på grund av de har ofta ett nyhetsvärde innehåll något som medier prioriterar. Populister betonar den idé om eliten som syndabocken och att de är anledningen bakom dem problemen som folk upplever något som förstärks med hjälp av uttryck som “vår “och “deras” när man vill visa dikotomin mellan de två grupper. Eliten framställs som själviska och egoistiska och som att de inte bryr sig om folkets intresse.
Medier genom dess gestaltning av en moralisk dikotomi mellan det goda folket och den onda syndabocken förstärker det denna populistiska dikotomi. (Hameleers & Bos & de Vreese 2018).
Populismens utveckling kan kopplas tillbaka till att de populistiska aktörerna lyfter vissa problem som inte lyfts annars. När medier använder det populistiska narrativet som fokus på folket, antagonism och anti- elit narrativ. Med dessa inramningar leder detta till att politiska aktörer som är populister lyckas i medier utan att de populistiska aktörerna skulle behöva vara speciellt karismatiska (Stanyer et. Al 2019: 237,238, 245).
Sociala medier gynnar och sprider fram den kontroversiella innehåll därför är sociala medier relevant och studera vid studiet populistisk politiska kommunikation (Gründl 2022). I sociala medier tenderar folk att endast följa kanaler samt innehåll med samma världsuppfattning som sig själva (Cacciatore & Scheufele et al 2016:19). Kanaler på Youtube har även tillgång till statistiken över vilka dess tittare är, därför kan de alltid anpassa sig efter tittarens önskemål. Därmed kan populister prata mer fritt då det inte finns den ansvarsutkrävning som finns på de etablerade medier (Finlayson 2022:67).
Populism vilar sig mycket på tron om folkviljan, därför föredrar populister att prata med folket på en personlig nivå (Ernst et al 2017: 1113, 1351). Den personliga kontakt som präglar
målar sig själva som de enda som främjar folkets intresse (Ernst et al 2017:1349). Den populistiska politiska kommunikationen präglas av karismatiska ledare som påstår att de är representanter för folkets intresse. Det ger de en fördel eftersom sociala medier kräver en trovärdig karaktär (Finlayson 2022:65).
3 METOD OCH MATERIAL
Avsnittet består av olika delar som berör material och hur det har hanterats. Metodavsnittet handlar om WPR ansats och de frågor som är ett verktyg för analys av materialet. Sedan finns det en till avsnitt om de etiska aspekter som finns i uppsatsen.
3.1 WPR-ansats
WPR står för ”what's the problem represented to be”, metoden behandlar
problemframställningen samt dess konsekvenser (Boréus & Bergström et al 2018:271). WPR- ansats menar alltså att politiker löser inte endast problemen som existerar. WPR- ansats vidgar ut tanken till att också inkludera de problemen som de politiska aktörerna skapar.
Alltså att politiska aktörer uppmärksammar vissa aspekter av problemen, därav medför detta med sig en vis uppfattning om lösningen (Bacchi et al 2016: 16,17). Vid WPR-analys av medier och lagtexter bör forskaren fundera över flera olika aspekter. Detta gäller alltså att ställa konkreta frågor för att kunna ta upp dessa aspekter (Boréus et al 2018:273).
För att genomföra en WPR analys av hög kvalité, bör analysen riktas på hur problemet är representerad och kategoriserad. Andra exempel av frågor som är viktiga att ta hänsyn till vid WPR analys, är kontexten och historien som har lett till denna problematisering. En annan fråga som kan ställas till texten vid WPR analys, handlar om de aspekter av problemet som har tystades ner. Forskaren ska även ta hänsyn till de premisser och antagande som ligger till grunden för just denna problemrepresentation (Boréus et al 2018:273–274).
Att använda WPR metod kommer att bidra med att besvara frågeställningen då metoden behandlar just hur problemen presenteras och diskuteras om. WPR ansats behandlar problemframställning vilket kan kopplas främst med teorin gestaltning men även med den andra teorin. Tanken är att metoden tillsammans med teori leder till en sammanhållen analys som svarar på frågeställningen.
Metoden är konkret, tydligt och relevant utifrån syftet och frågeställning. Nackdelen för användning av metoden är att det finns en risk om att det bli för mycket egna tolkningar. För att undvika egna tolkningar är det därför viktigt att konkretisera frågorna som skall ställas till texten.
3.2 Datainsamling
Undersökningen kommer enbart att utgå från Riks videos som finns offentligt på Youtube.
Undersökning är en fallstudie av Riks, analysen kommer att utgå enbart från videomaterialet.
Utifrån tidsbegränsningen samt uppsatsens syfte och omfattningen, har det ansetts vara lämpligt att analysera endast Riks. Analysens utgångspunkt är framför allt teorierna som konsumeras och används i uppsatsen. Analysen kommer enbart att behandla Riks för att fokusera på just sociala medier.
Fördelar med valet av Riks, är att analysen av materialet är givande och bidrar i stort sett till forskning med mycket empiri om just Riks. Under analysen valdes det just Riks då den är passande för studiet av om Sverigedemokraternas politiska kommunikation på Youtube.
Undersökningen görs enbart med videos som är publicerade under Mars 2022. Valet gjordes för att uppmärksamma enbart den drivmedelspris som hände till följd av kriget i Ukraina.
Sökorden som användes var “regering”, “folket”, “svenskar” och “Socialdemokraterna”. Dessa sökord valdes med anledning av att de är relevanta i förhållandet till undersökningen då de kopplas tydligt till centrala delar i teorin om populism och den populistiska
kommunikationen.
Totalt sett blev det 12 videos som behandlar flera aspekter av drivmedel prishöjningar och som kommer att bidra till en helhets komplett uppfattning om kanalens framställning av problemet. Det blev just 12 videos, på grund av att det har nåtts en vis teoretisk mättnad, alltså det blev att mönstren upprepas och inget nytt eller unikt dök upp.
I bilagan i slutet av uppsatsen, finns det hänvisningar till de videos som analyserades, dessutom står videorna i samma ordning som videorna presenterades i resultatdelen.
3.3 Analysmall
Begreppet populistisk kommunikation behöver operationaliseras för bättre förståelse av centrala begrepp inom teorin bland annat gestaltning och populistisk politisk
kommunikation. Operationalisering görs genom att identifiera några indikationer som utgör begreppen, vilket i sin tur bidra till en konkret förståelse av begreppen (Esaiasson, et al :2017:56). Operationalisering kommer göras genom att ställa frågor utifrån begreppets centrala delar. Dessa frågor kommer att leda till bättre förståelse av begreppen populistiska kommunikation.
WPR analys genomförs med hjälp av frågor som är baserade på de ovan nämnda teoretiska referensramarna. Frågorna 1,2,3,4 behandlar problemframställning och knytas tillbaka till teorin om gestaltning. Frågorna 5–8 kopplas tillbaka till den andra teorin eftersom den behandlar den populistiska politiska kommunikationen. Alla frågor är dock relevanta till arbetet i sin helhet när det gäller syftet och frågeställning. Dessa frågor bidra till ett sammanhållet resultat som sedan kan kopplas med teorierna och bidra med en givande analys som bidrar med ökat kunskap om politisk kommunikation i sociala medier.
För att säkerställa att analysen är av god kvalitet gällande validitet och reliabilitet, är det viktigt att mäta den populistiska politiska kommunikationen och även hur Riks framställer problemet utan att läsa för mycket under raderna. Det är därför viktigt att genomföra analysen på ett så objektivt sätt som det går. I analysmallen undviks det därför frågor som kräver en personlig tolkning. Det finns alltså risker gällande reliabilitet alltså mätande av dessa begrepp rätt. Därför behöver frågor vara konkreta för att det inte ska finnas ett utrymme för en egen tolkning.
De WPR-analysfrågor som används är:
1. Hur är problemet respektive lösningen representerad? Vem är syndabocken?
2. Hur representeras den politiska eliten respektive folket?
3. Vilka antaganden ligger bakom denna framställning av problemet?
4. Vad uppmärksammas speciellt mycket? Vad tystas ner i problematiseringen?
5. Väljer de polariserande lösningar som visar klyftan mellan folk och elit? Används vulgärt språk? Används det överdrift?
6. Finns det några tecken på att de framställer sig själva som trovärdiga och som representanter för folket?
7. Använder de sig av negativa känsloladdade ord?
8. Finns det några tecken på interpersonella relation? Förekommer det några uttryck som “vi”, “oss” respektive “dig”? talar de till publiken på en personlig nivå?
3.4 Databearbetning och analys
Genom att alltid ha analysfrågor i åtanken kunde analysen genomförs utifrån den linsen.
Analys av materialet genomfördes genom en transkribering av allt som sades i videon. Efter transkribering gjordes det en sammanfattning av det som betraktades vara viktigast i texten, vilket utgjorde resultats delen sedan. Resultats delen baserades på det som sades på
videomaterialet.
3.5 Forskningsetiska överväganden
De etiska aspekter i studien som krävde en övervägning är bland annat, att Riks gav inget samtycke för att undersökningen skulle genomföras. Materialet betraktades dock som offentlig då den finns på Youtube utan någon benämning hänvisning till något om hur materialet bör hanteras. Den avvägning som gjordes var grundat på att studien bidra till allmänhetens bästa och att det därför är moralisk rätt att genomföra.
Studien ger medborgarna bättre kunskap om den politiska kommunikationen på sociala medier. En annan etisk aspekt som betraktas vid uppsatsen var att det bidrar till spridning av kanalens budskap och material. Det som bör betonas därför här att uppsatsen syftar varken till att sprida Riks budskap eller något politiskt budskap för den delen. Målet var inte heller att sätta en moralisk etikett på det som Riks publicerar. Det som anses väga mer är att studien skulle kunna bidra med kunskap för allmänheten.
4 RESULTAT
Video 1: “Magdalena Priser vid bränslepumpen hotar svenska jobb”
Videon är en intervju med en småföretagare som jobbar med åkeri och transport i
landsbygden. Intervjupersonen berättar om konsekvenserna för företagare och för svenska ekonomin. I videon diskuteras det även om huruvida regeringens krispaket hjälper.
Företagaren säger att krispaketet inte hjälper. Drivmedelspriser beskrivs som “skyhöga”, och läget beskrivs som pressat. Det som uppmärksammas extra mycket i videon är hur mycket småföretagarna drabbas av prishöjningen.
Problemet om drivmedels prishöjningar målas på ett polariserande sätt som visar klyftan mellan elit och folket, där all skuld och ansvar läggs på regering. Orsaken samt lösningen till problemet redogörs även på polariserande sätt mellan folket och eliten. Framställningen av problemet förutsätter att Sverige inte är påverkad av den internationella oljemarknaden och kriget i Ukraina. Programledaren hänvisar till åtgärdspaketen som “prispaket”, det görs förmodligen för att underminera regeringens och elitens arbete.
Företagaren säger i intervjun att “man är inte rädd om småföretagarna”, vilket syftar till att visa att regeringen bryr sig varken om folket eller om näringslivet. Företagaren menar att Sveriges är på “fel väg” och “fel inriktning”, när han alltså menar att regering har satt fel prioriteringar. Återigen syftar detta förmodligen till att visa att regeringen och den politiska eliten inte är medvetna om folkets prioriteringar och därför prioriteras klimatet i stället för
“riktiga” problem.
Det finns inga direkta benämningen av elit eller folk utan det är mer indirekt när man pratar om hur verklighetsfrånvända politikerna och hur väl fel prioriteringar de har haft. Det förekommer användning av en viss interpersonell relation med publiken, till exempel när företagaren menar att åtgärdspaketet känns som ett svek och hån. Syftet med att beskriva det som ett hån eller svek, är förmodligen att påverka publiken med känslor av att de har förlorat sin status och att regeringen/eliten hånar dem. Programledaren presenterar
Sverigedemokraternas förslag på prisminskning, något som företagaren menar att det hade hjälpt mer än regeringens åtgärd. Att intervjun görs med en vanlig medborgare som visar sitt stöd till Sverigedemokraterna, syftar till att medföra att Riks och Sverigedemokraterna står vid folkets sida. Problemets framställning förutsätter att regeringen är korrupt och inte främjar folkets intresse.
Video 2: “Socialdemokraterna %$^& oss varje dag! Regeringens krispaket är ett hån mot svenskarna”
I videon diskuteras det krispaketet som presenterades av regeringen. I videon användes ofta känslomanipulation där programledaren försöker hetsa publiken. Det används flera uttryck av programledaren som klassificerar regeringen som korrupt. Detta görs till exempel när programledaren säger att regeringen tar in skatt och sen delar några “brödsmulor”.
Programledaren menar alltså att regeringen sänker drivmedelspriser endast med en krona samtidigt som den “badar i våra skattepengar”. Detta syftar till att visa att regeringen är korrupt som tar massor av medborgarnas pengar. Programledaren hävdar sig stå nära tittaren när det används uttryck som “mina vänner”, “dina”, “våra” och “oss”.
Programledaren säger även att “Du beskattas så hårt att du inte kan köra till jobbet”. Det sistnämnda citatet används för att meddela till publiken att Riks är medvetna om publikens upplevelser, och står därför nära publiken.
Programledaren i videon, framställer problemet på ett polariserande sätt, där regeringen framställs som syndabocken. Dessutom hänvisar programledaren flera gånger till folket som goda och naiva. Programledaren menade att “människor inte har råd att leva ett värdigt liv”.
Programledaren väljer att avsluta med att säga “regeringen **** oss varje dag”.
Programledaren använder sådana vulgära ord som stöd för att framställa sig själv som vanligt folk. Det som i sin del gör att programledaren kan mobilisera publiken. Det finns även en del överdrift när programledaren säger “15 kr liter, 25 kronor liter snart 100 kr liter” när hon nämner priserna på drivmedlen. Användning av metaforer förekommer till exempel när programledaren menar att “regeringen använder oss som monopolspel”. Detta för att
markera tydligt att regeringen utnyttjar folket och är korrupt. Valet att presentera problemet på det sättet byggs endast på antaganden om att regeringen är korrupt och att folket är goda.
Video 3: "Ett jävla skämt" | 1kr 30 öre lägre bränslepriser när regeringen lanserar ett krispaket”
I videon görs det en intervju med en medborgare. Detta görs antagligen för att meddela till tittarna att Riks är medveten om att folk drabbas av dessa priser, vilket i sin tur gör att publiken kan lita mer på Riks. Intervjupersonen beskriver regeringens hantering av problemet som “ett jävla skämt”. Vidare tyckte intervjupersonen att regeringen
kompensation för bilägarna är orimlig. Dessutom nämnde han att regeringen tjänar på denna prishöjning, då de tar in mer skatt. Han beskrev även att regeringens hantering av problemet görs på medborgarnas bekostnad. Dick Eriksson som är chefredaktören för Youtube-kanalen flikar in i intervjun och lyfter att regeringen hantering av problemet är kortsiktigt. Samt nämner han att dessa åtgärder görs endast för att vinna väljare inför valet.
Problemet framställs här i videon med större fokus på den åtgärdspaket som regeringen la fram. Det betonas av intervjuperson om att det är “ett jävla skämt” och “paket på ingenting”.
Det betonas flera gånger att regeringens mål med åtgärdspaketet är att vinna väljare då prispaketet håller fram till en månad efter valet. Regeringen framställas vidare som korrupt när det nämns att regeringen tjänar på denna höjning för att sedan ger folket endast en 1000 kr tillbaka. Regeringen beskrivs återigen som korrupt när Dick Eriksson säger att “Mikael Damberg utnyttjar kriget i Ukraina för att få poäng”.
Folket framställs i videon som goda och lydiga. Folket bli uppmuntrade att veta sanningen om att regeringen är korrupt och att den inte jobbar för deras bästa utan endast för maktens skull. Dick Eriksson betonar flera gånger under videon att regeringen inte kan planera långsiktigt och tänker alltså endast på valet och nästa mandatperiod. Problemet
representeras återigen polariserande sätt med regeringens politik som den enda bidragande faktor. Uppmärksamhet riktas till att folket är naiva och lurade och att Riks är de enda räddare som avslöjar sanningen för folket.
Denna framställning av problemet byggs endast på antagande om att folk är naiva och att regeringen samt att den politiska eliten lurar folk. Här nämns det inte alls Ukraina kriget som anledningen eller även bidragande faktor till den växande problemet. Däremot nämns
Ukraina kriget bara i termer av att nuvarande finansminister vill gärna skylla på kriget för att släppa ansvaret.
Video 4: “Mikael Damberg och regeringen skyller ifrån sig när bränslepriserna rusar”
I videon lyfts det, att regering inte vill ta ansvar för politiken som har lett till denna
prisutveckling. Programledaren erkänner att kriget i Ukraina har förvärrat situationen, men menar ändå att dessa höga priser fanns redan innan kriget. Vid hänvisning till regeringens uttalande kring bränslepriser säger programledaren “Socialdemokraterna lagar nu sin paradrätt och det kallas för lögn-pasta”. Detta för att förmedla att regeringen är korrupt och medvetet lurar folket. Dessutom menar programledaren att hon inte tänker bli lurad av regeringen uttalande nu inför valet.
Programledaren vidare menar att ansvaret ligger på nuvarande finansminister Mikael Damberg. Programledaren menar att det inte går att skylla bränslepriser på Putin som Mikael Damberg gör. Programledaren menar att Ukraina kriget är lika relevant för
drivmedelspriserna som det är för kriminalitet. I videon används det fler anti elit uttryck som när hon hänvisar till tidigare ministrar som korrupta och säger att “eran hall of shame har blivit ganska lång”.
I videon används det flera drag som är typiska för den populistiska kommunikationen. Till exempel, när programledaren beskrev regeringens politik som “svenskfientligt”. Detta för att uppge att regeringen inte är vid folkets sida. Dessutom används det uttryck för att
manipulera tittaren med känslor som till exempel “man straffbeskatta alla som arbetar”. Och även "människor inte har råd med att åka till jobbet”. I videon menar programledaren att folket bör kunna upptäcka nu att regeringen är korrupt.
Den enda orsaken till problemet anses vara regeringens politik. Däremot tystas ner är alla andra faktorer som bidrar till prishöjningen. Det nämns att Ukraina kriget bidrar till denna höjning, men att det är regeringen som har det mesta ansvaret. Återigen representeras problemet polariserande mellan folket och elit där ansvar/skulden läggs på nuvarande regeringen. Ingen konkret lösningen presenteras. Det finns även användning av några överdrivna respektive vulgära uttryck som “skattar sönder drivmedel” och “skitsnack”. Det som Riks vill förmedla med icke formella ord är att de har en personlig relation med tittaren.
De antagande som ligger bakom framställningen är, att regeringen är korrupt och att folk är naiva och lättlurade.
Video 5: Regeringen svarar på kritiken om drivmedelspriserna
Videon är en sketch där programledaren låtsas vara regeringen i sketchen. Programledaren har en blond peruk samt en röd tröja med Socialdemokraternas partisymbol. Dessutom presenterar programledaren den så kallad “cykel-ambulans” som inte kräver något drivmedel och kommer därför att rädda klimatet. För att markera att medborgarna är underställda regeringen och att medborgarna har förlorat status, börjar programledaren Rebecka Fallenkvist sketchen med att säga “kära undersåtar”.
Rebecka vill markera tydligt att regeringen är korrupt när hon säger att cykel-ambulansen kostade bara miljoner från skattebetalarna. Rebecka testar cykel-ambulansen och försöker att få in en skadad person i den. Detta görs för att demonstrera att regeringen är absurd och genomför orealistisk politik. Sedan visar de i sketchen studion, där några journalister från SVT och Aftonbladet hyllar idén. En journalist från Aftonbladet ville fråga något kritiskt, programledaren som “är “regeringen säger “vill vi ha kritiska frågor”, journalisten uppger att idén är det bästa han hade sett.
Riks i denna video vill markera tydligt att dessa journalister som hyllar regeringen är från SVT och Aftonbladet. Detta görs för att visa att regeringen är korr ut eftersom den har några etablerade mediekanaler bakom sig. Programledaren väljer att visa en del absurditet som aldrig skulle inträffa i verkligheten, men programledaren väljer att överdriva för att övertyga tittaren om att detta skulle kunna hända. Syftet är att förmedla att regeringen är korrupt och att den prioriterar klimatet framför människors liv. Det som belysas här är att regeringen är korrupt och att den inte främjar folkets intresse. Det visas därför samtidigt visas i sketchen att regeringsarbete är irrationell, när ambulanspersonalen inte kunde ta hand om patienten.
I videon sägs det inte mycket om själva problemet utan bara en lång beskrivning av regeringen som verklighetsfrånvänd. Det finns någon viss användning av interpersonell relation där de vill medföra att regeringen inte bryr sig om tittarens intresse. Detta görs för att manipulera tittaren med hjälp av känslor. Det som ligger bakom framställningen är att regeringen är ohederliga och har fel prioriteringar samt att regeringen är
verklighetsfrånvänd.
Video 6: “Jimmie Åkesson: Vi kräver att regeringen sänker drivmedelspriserna
| Sänk priset med 4 - 5 kr litern”
Videon är en intervju med Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson. Jimmie lyfter konsekvenserna av dessa sanktioner mot Ryssland för den svenska befolkning gällande framför allt priser på drivmedel men även livsmedelspriser. Jimmie Åkesson menar att de konsekvenser som sanktionerna medför med sig är inte hållbara. Åkesson beskriver det politiska etablissemanget som att de driver kortsiktigt politik. Åkesson menar även att regeringen måste agera för att lindra de konsekvenserna som medföljer de höga priserna.
Jimmie Åkesson hävdar att regeringen tjänar på dessa prishöjningar eftersom den tar emot mer skatter. Därför föreslår Åkesson en prissänkning på 4–5 kr per liter och en sänkning av reduktionsplikt och skatterna.
Syndabocken anses vara regeringen som driver en kortsiktig politik. Det nämns även att Sverigedemokraterna har försökt varna för denna kortsiktiga politik i flera år, detta görs för att visa att SD är de enda som kan lösa dessa problem. Jimmie erkänner att kriget har förvärrat situation. I videon används inte emotionella uttryck eller markörer för
interpersonell relation. Vulgära ord förekommer ej. Det som genomsyrar hela intervjun är anti-elitismen och anti-etablissemanget uttryck. I videon finns det mer nyans i analysen än tidigare videos. Dock är framställning av problemet vinklad. Uttalanden i videon, förutsätter en värld där regeringen väljer medvetet “fel” politik och inte bryr sig om de långsiktiga konsekvenserna. Regeringen beskrivs även som naiv eftersom den inte var medveten om att Sverige bli påverkad av omvärlden.
Video 7: “Bränslepriserna nu nära hälften av åkeriernas kostnader | Morell (SD): "Det är förjävligt"
I videon intervjuas det en åkeriägare som menar att de höga drivmedelspriser drabbar transportbranschen, det som i sin tur påverkar livsmedelsproduktion. Thomas Morell som är SD:s Riksdagsledamot menar att regeringen inte förstår hur viktigt transporten egentligen är.
Morell hänvisar till läget som “horribelt”, “förjävligt” och “häpnadsväckande”. Han menar att regeringen endast bryr sig om miljö och- klimatarbete. Det som lyfts av Morell är att
regeringen inte kan ta ansvar för den politiken som skapat dessa problem. Detta för att stärka tron om att eliten är korrupt och inte främjar folkets intresse.
Syndabocken är regeringen enligt Morell och menar att det inte går att skylla på
världsmarknad. I videon används några vulgära ord och vardagsspråk. Dessa uttryck används för att kunna nå till publiken snabbare, alltså de används för att säga att vi är vanliga folk precis som er. Problemet och även lösningen presenteras på ett polariserande sätt. Det finns även ett motstånd till tron om att kriget har någon påverkan på drivmedelspriserna.
Anledningen bakom problemet anses vara regeringens politik som är för fokuserad på
Video 8: Jimmie Åkesson: Sänk bränslepriserna för svenska folket omgående Videon är en intervju med Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson. I videon diskuteras det prishöjningar på drivmedel och även regeringens hantering av det. Jimmie Åkesson menar att läget är “skandalöst”, när han hänvisar till att regeringen inte har
presenterat några åtgärder. I videon riktas det stort kritik till delvis regeringen men även till det politiska etablissemanget. Han menar även att det politiska etablissemanget inte är medveten om hur verklighet funkar, och konstaterar därför att det är “total blindhet”.
Regeringen menas alltså vara omedveten om hur saker fungera i verkligheten och hur mycket dessa priser drabbar både medborgare och även näringslivet.
Vidare menar Åkesson att kriget har påverkat priserna, samtidigt menar han att dessa priser är endast “Sosse priser” och att man kan varken skylla på kriget i Ukraina eller på Putin.
Åkesson menar att regeringen är handlingsförlamad när han säger att de inte presenterar någonting konkret. Här lyfts det återigen regeringens politik som en orsak till de höga priserna. De höga priserna framställs vara på grund av bränsleskatt och reduktionsplikt.
Syndabocken anses vara regeringen och etablissemanget i sin helhet. Åkesson menar att regeringen inte vill ändra dess klimatpolitiken delvis för att de ta massor av skatter till följd av det men också för att de vill behålla prestigen runt klimatarbetet.
Enligt Jimmie är lösningen att regeringen borde förstå hur dessa priser drabbar folket och näringslivet. I videon konstateras det att regeringen borde bli mer handlingskraftigt och inte skylla ifrån sig ansvaret. Denna framställning baseras på tanken om att samhälle står endast av två grupper som är den korrupta elit och goda folket. Antaganden som ligger till grund för denna syn är att regeringen vill hellre behålla sin prestige gällande klimatarbete och att de därför bryr de sig ej om folket. I videon säger Åkesson att Sverigedemokraterna är drivkraft i politiken då enligt han att andra partier så småningom följer efter det som
Sverigedemokraterna föreslår. Det som Åkesson vill säga med detta är att
Sverigedemokraterna är trovärdiga. Åkesson vill även bevisa att partiet är de enda som kan representera folket och att partiet har varnat för dessa problem i förväg.
Video 9: Chockhöjning av bensin och dieselpriserna - vad säger svenskarna?
I videon intervjuar Riks folk på en bensinmack. Där Riks frågar folk om deras åsikter om dessa höga priser och att mer än hälften av det de betalar är skatt. Intervjuaren från Riks väljer att fråga dessa ledande frågor som ge specifika svar. Intervjuaren frågar den första frågan för att få med hur folket drabbas av detta. Den andra frågan däremot siktar mer på att få svar som är av anti elitistiska drag. Svaren från intervjupersonerna bli till exempel, “att det inte roligt”, “att det är för dyrt "och “det passar inte min plånbok”. Detta för att uttrycka att medborgarna är missnöjda och drabbas hårt av dessa höga priser. Det görs förmodligen intervjuer med vanligt folk som står och tankar sin bil med syfte att få en bild från själva händelsen och därmed nå med budskapet bättre.
På den andra frågan uttrycker intervjupersoner missnöjen kring den politik som regeringen driver, speciellt vad det gäller skatt. En person säger “det känns som att politikerna tycker att ju mer skatt vi betalar desto bättre” och “de tycker inte om att vi kör bil”. Det valdes vanligt folk för att manipulera tittaren med känslor. Eftersom de intervjuade pratar informell och därför känner tittarna en viss gemenskap med intervjupersoner. Här uppmärksammas att folk drabbas av detta och att regeringen är korrupt eftersom de tar höga skatter. Problemet här framställs med fokus endast på regering kontra folket. Det finns alltså inte mycket nyans i framställningen. Det tystas därför andra bakomliggande orsaker till de höga
drivmedelspriser som Ukrainakriget och oljemarknad.
Video 10: Regeringen presenterar ett krispaket | "Det är ett hån"
Krispaketet som regeringen kom med för att åtgärda problemet, diskuteras i videon.
Krispaketet beskrivs som ett “droppe i havet” och som ett “hån” flera gånger i videon. De höga drivmedelspriserna kallas för Magda-priser och Damberg-priser flera gånger under videon. Detta görs för att tydligt markera att regeringens politik orsakade problemet. I videon hävdas de att regeringen skyller problemet på Ukraina kriget för att släppa ansvaret. Riks redogör för åtgärden som “trams från början till slut “. Riks använder informella samt
känslomässigt laddade ord för nå publiken på en personlig nivå. Det budskapet som de vill nå med är, att eliten slopar folkets status och inte värnar om folkets intressen.
I videon talas det tydligt om att regeringen tar skatter och har därför svårt med att sluta ta det. Det sägs i videon att “de tycker om dina och mina och allas skattepengar”. Det riktas även en stor kritik mot etablissemanget och den politiska eliten, när de lyfter hur partier som Moderaterna har varit med och skapat reduktionsplikten. Det som betonas även här är att krispaketet presenteras endast för att vinna väljare. Allt detta för att stärka tron om att regeringen främjar endast sitt intresse. De medför att folket är lättlurade och naiva eftersom de kan köpa det som regeringen säger.
Det lyfts även att “folket har knappt och överleva” när Riks redogör för hur folket drabbas.
Problemet lyfts här på ett polariserande sätt där syndabocken är regeringen och dess
självskapade problem. Lösningen som presenteras här är att reduktionsplikten borde sänkas till EU nivå. Framställningen av problemet förutsätter en premiss om att folk är naiva och att regeringen är ond och driver fel politik. Icke formellt språk används där man talar med publiken på en personlig nivå som till exempel när de säger “dina skattepengar”.
Video 11: Bensin och dieselpriset når rekordnivåer | Kritiken: Regeringen har ingen koll på vad de snackar om
I videon intervjuas Thomas Morell, som är SD:s riksdagsledamot där han pratar om sitt möte med nuvarande finansminister Mikael Damberg. Morell betonar att regeringen inte är
medveten om vad dessa höga priser har för konsekvenser. Morell uttrycker det i flera
tillfällen som till exempel, ““vilka värld lever de i “och “Det är nästan pinsamt hur dåligt koll man har”. Morell menar att det är klart att kriget i Ukraina spelar någon roll men fortfarande att det är regeringens fel att vi har sådana priser. Morell lyfter att det inte går att skylla på de globala oljepriserna. Morell lyfter konsekvenser av dessa höga priser och menar därför att regeringen borde agera.
Morell menar att regeringen inte prioriterar rätt när han säger att “vad har klimatet för nyttan om vi inte kunde gå till jobbet”. Det som Morell vill meddela med påståendet är att regeringens prioriteringar inte är rimliga när folk har knappt råd med att tanka deras bilar.
Regeringen främjar inte folkets intresse, på grund av att regeringen är verklighetsfrånvända och inte vet hur dessa höga priser drabbar folket och samhälle. Problemet anses ligga främst på att regeringen inte genomför de rätta åtgärder och inte vet hur verkligheten fungerar.
Lösningen anses vara att regeringen måste inse att de höga priserna har omfattande
konsekvenser för samhälle. De antagande som ligger bakom framställningen av problemet, är att regeringen är verklighetsfrånvänd eller att de väljer medvetet att prioritera fel.
Video 12: Magdalena Andersson vägrar sänka bränslepriserna och skyller på EU Regeringen beskrivs som syndabocken när det sägs “de är anledningen till att du och andra svenskar knappt har råd att tanka”. För att tala med tittaren på en personlig nivå används uttryck som “du” i sistnämnda påståendet. Programledaren menar även att regeringen hade kunnat lösa problemet lätt men att regeringen inte har viljan. Regeringen försvåra livet för medborgarna och inte vill ha lägre priser menar programledaren.
Programledaren hävdar att regeringen är de enda som skapade problemet när hon säger,
“Det största problemet är Magdalena Andersson och Socialdemokraterna”. Programledaren vill alltså meddela att regeringen inte kan skylla på EU, att dessa är ursäkter och
avledningsmanövrar som är icke är relevanta för själva problemet. Regeringen betonas vara korrupt när programledaren menar att “de vill behålla så mycket som möjligt av dina och mina pengar”, här används även uttryck som” dina” för att nå till tittaren på en personlig nivå.
Folk uppmuntras till att inte lita på regeringens uttalande, programledaren uttrycker det som
“köp inte deras bortförklaringar”. De påståenden som görs i videon förutsätter endast en världsbild där folk är naiva och regeringen är ond och korrupt. Det görs även hänvisning till landsbygdsminister som uttrycker att det inte går att sänka priserna mer och att
klimatomställning måste också ske. Programledaren uttrycker en stor kritik till detta när hon säger “det helt tydligt att klimatomställning är viktigare än att svenskar ska ha råd att ta sig till jobbet”. Detta sägs förmodligen för att bevisa att regeringen prioriterar klimatarbete framför folkets intresse. Anledning till problemet tycks vara fel prioriteringar när
programledaren säger “det viktigare för dem att statskassan har pengar än att du och jag har råd att tanka”.
5 DISKUSSION
För att svara på frågeställningen kommer analysen först att rikta sig på hur
drivmedelsprishöjningen framställs av Sverigedemokraternas Youtube-kanal Riks. Denna del berör WPR fråga 1, 2, 3 och 4 den handlar framför allt om hur problemet framställs och representeras i Sverigedemokraternas Youtube kanal. Sedan kommer analysen att behandla den andra delen av frågeställningen, nämligen frågan om hur Sverigedemokraterna agerar i sin politiska kommunikation på Youtube i fråga om drivmedels prishöjningar? Den andra del beaktar analysfrågor 5–8.
Gestaltningsteorin säger att mediers berättelse/narrativ om de olika samhällsfenomen, bildar medborgarnas uppfattning om dem. Den populistiska berättelsen är tydligt i Riks
framställning av de höga drivmedelspriserna. Regeringen målas i flera tillfällen som korrupt och otrovärdig bland annat när programledaren säger “Socialdemokraterna lagar nu sin paradrätt, det bli lögn-pasta”. Riks betonar i videomaterialet att regeringen tar mer skatt till följd av prishöjningen och sedan ge “brödsmulor” tillbaka.
I sketchen av Riks visar de att traditionella mediekanaler bland annat SVT som korrupta och att de redogörs för som att de enbart stödjer och hyllar regeringens idéer och arbete. Detta är ytterligare ett exempel på att Riks gärna sänder signaler om att regeringen är korrupt och ohederlig. Riks betonar flera gånger att åtgärdspaketet är endast ett medel för att vinna röster i valet. Eriksson säger i videon till exempel att “Mikael Damberg utnyttjar kriget i Ukraina för att få poäng”.
Youtube-kanalen Riks målar en bild av regeringen som korrupt och verklighetsfrånvänd, ett exempel på det är när Morell säger “Det är nästan pinsamt hur dåligt koll man har”. Åkesson menar att regeringen inte är medveten om hur de globala kriserna påverkar Sverige. Sådana uttalande görs förmodligen för att markera att regeringen inte är medveten om hur
verkligheten funkar och har inte heller koll på hur folk drabbas. Detta byggs alltså på den populistiska tron om att eliten är förblindade till sina egna intresse och är därför
frånkopplade från verkligheten om hur mycket folk drabbas av detta.
Youtube-kanalen Riks betona de populistiska antagande om att elitens intresse krockar med folkets intresse. Det görs till exempel när Riks hänvisar till regeringens politik som
“svenskfientligt”. Det sistnämnda populistisk antagande manifestera sig även, när det sägs att prioriteringar av klimatet är “fel väg” och “fel inriktning”. Morell riktar kritik till regeringens klimatsatsning när han säger “vad har klimatet för nyttan om vi inte kunde gå till jobbet”.
Vidare byggs på idén om att regeringen/elit har fel prioriteringar i uttrycket att “det viktigare för dem att statskassan har pengar än att du och jag har råd att tanka”. I sketchen av Riks försöker de illustrera absurditeten av klimatarbetet, när programledaren presenterade en ambulans-cykel.
Att eliten främjar sina intressen i stället för folkets intressen är centralt inom den
populistiska kommunikationen. Konflikten och fiendskap mellan folket och eliten baseras på
förmedla detta även när programledaren menar att “det helt tydligt att klimatomställning är viktigare än att svenskar ska ha råd att ta sig till jobbet”. Det konstateras även att regeringen anses vara världsledande i klimatarbetet något som görs av medborgarnas bekostnad.
Mediernas gestaltning av samhällsfenomen avgör tittarens uppfattning om dessa
samhällsfenomenen. Gestaltningen görs genom inramningen av problemet på ett specifikt sätt, där medier har en viss berättelse som lyfter respektive tystar vissa aspekter. Riks i de undersökte videos tystar ner andra bidragande faktorer som orsakar problemet som till exempel Ukraina kriget och den globala oljemarknaden. I endast 4 av 12 videos nämns Ukraina kriget som en bidragande faktor till dessa höga drivmedelspriser. Även där nämns de i termer av att det inte går att skylla på kriget och att det är regeringens ansvar.
Ukraina kriget betraktas vara lika relevant för dessa höga drivmedelspriser som det skulle vara för kriminalitet. Regeringen beskrivs som ansvarslös och använder kriget i Ukraina som
“ursäkter” för att släppa ansvaret. Riks avvisar tanken om att drivmedelspriser skulle kallas för Putin priser. I stället kallar Riks dessa höga drivmedelspriser för bland annat “sosse priser, Magda priser och Damberg priser”. Gestaltning av problemen, bildar inte enbart publikens uppfattning om de bakomliggande faktorer men även om möjliga lösningar.
Riks presenterar problemet med stor fokus på regeringen som syndabocken. Gestaltningen av Riks gör att uppfattning av lösningen bli kopplad till den påstådda syndabocken/orsaken.
Lösningen uppfattas av publiken som att det är motverkandet av regeringens klimat-politik.
I Riks gestaltning av drivmedelsprishöjningen uppmärksammas det hur vanliga medborgare samt företagare drabbas av problemet. I sketchen kallar programledaren folket med uttrycket
“kära undersåtar”. Det förmodligen görs för att meddela om att folket är underställda regeringen och att de har tappat sin status till följd av regeringens politik. Folket beskrevs som naiva, eftersom de har blivit lurade av regeringens uttalanden. Riks gestaltning av problematiken kopplas tillbaka till den populistiska politiska kommunikationen, som syftar till att sända signaler om den dikotomi som finns mellan folket och eliten. Samtidigt som folk framställs som goda och drabbade av regeringens politik framställs regeringen däremot som korrupt och ohederlig. Problemet presenteras på ett polariserande sätt där dikotomin mellan folket och eliten betonas, vilket är typiskt för den populistiska politiska kommunikationen.
Kommunikationsstrategin som Sverigedemokraternas Youtube kanal Riks har kan kopplas starkt till de typiska dragen i den populistiska kommunikationen, nämligen manipulering med hjälp av känslor. Riks beskrivning av folket som goda byggs på den populistiska
premissen om att regeringen är korrupt och ohederlig och att folket är goda och hederliga. I de undersökta videos, förekommer det till exempel användning av känslomässiga ord som till exempel när företagaren säger att krispaketet är ett “svek” och “hån”. Det används även andra känsloladdade uttryck som “man straffbeskatta alla som arbetar”, “människor inte har råd med att åka till jobbet”. Andra känsloladdade uttryck som sägs i videon är “Du beskattas så hårt att du inte kan köra till jobbet”. Förmodligen görs det även intervjuer med vanliga
Riks vill framstå som representanter för folket och dess intresse när intervjupersonen antyda att Sverigedemokraternas lösningar är mer rimliga än regeringens. Åkesson menar även att partiet har varnat för konsekvenserna av den politik som regeringen driver. Riks framställer sig själv som räddare för folket, där de försöker påstå att de avslöjar verkligheten för folket.
Kommunikationsstrategin manifestera sig även när programledaren säger att folket inte ska luras av regeringen uttryckt som “köp inte deras bortförklaringar. Detta kopplas direkt med den populistiska kommunikation där populister visar att de är representanter för folket intressen och- värderingar. En sådan strategi gynnas i sociala medier då sociala medier kräver en betoning av en trovärdig och personlig karaktär.
Etablering av en interpersonell relation är typiskt för den populistiska kommunikationen.
Riks strävar efter att etablera en interpersonell relation med tittaren, med hjälp av uttryck som mina vänner, vår, din och oss. Riks vill även markera att de står vid publikens sida, när de hänvisar till regeringen som “de är anledningen till att du och andra svenskar knappt har råd att tanka”. Denna syns i andra uttryck som “de vill behålla så mycket som möjligt av dina och mina pengar”, sådana uttryck sägs för att övertyga tittaren om att Riks är trovärdiga samt att de är därför representanter för folket. Sociala medier är baserade till stor del på kontos popularitet och därför krävs det en vis personlig karaktär och en vis relation med tittaren.
Dessa är typiska drag för de populistiska kommunikation det som ger sådana populistiska aktörer en fördel. Sådana strategier märks tydligt i Youtube kanalen Riks.
Youtubes tittare är ofta inlåsta på de kanaler som har samma världsbild som sig själva. I sin del leder det till att Riks inte behöver argumentera särskilt mycket, på grund av att Riks tittare håller redan med om de populistiska premisserna som Riks förespråkar. Detta gör att Riks använder fler känslomässiga uttryck som till exempel “hån” och “svek " eller “människor inte har råd att leva ett värdigt liv”. De känslomässiga uttrycken används för att mobilisera publiken med hjälp av känslor. Att utnyttja publikens känslor för att mobilisera dem, är typiskt för den populistiska kommunikationen.
Kanaler på Youtube har tillgång till statistiken om vilka dess tittare är, därmed kan de anpassa sig alltid efter tittarens önskemål. Att kanaler på Youtube har en viss kännedom om vilka deras tittare är, gör att populister kan prata mer fritt då det inte finns de
begräsningarna som finns på traditionella medier. I videon används därför vulgära ord som
“regeringen ********* oss varje dag”. Det används även uttryck som “förjävligt” och
“horribelt”, “skitsnack”, “häpnadsväckande” och “jävla skämt”. Användning av vulgärt eller hårt icke formellt språk gör att det populistiska budskapet tas emot bättre av tittarna, det bero på att tittarna bli övertygade med hjälp av känsloargument. Att använda vulgärt språk är typiskt för den populistiska kommunikationen.
Det är typiskt att använda några överdrifter inom den populistiska kommunikationen. Ett exempel på detta, är när programledaren beskrev bränslepriser som “15 kr liter, 25 kronor liter snart 100 kr liter”. Ett annat exempel på överdrifter är när programledaren sa att regeringen “skatta sönder drivmedel”. Det förekommer även några metaforer som till
överdrift används ofta inom den populistiska kommunikationen. Detta görs för att övertyga tittaren om deras budskap om att regeringen är korrupt.
5.1 Fortsatt forskning
För den framtida forskningen bidrog uppsatsen med empirin snarare än att uppsatsen hade utvecklat en teori eller metod, vilket är ofta enklare med tanke på tidsbegränsning. Det går att bygga på empirin i framtida forskning.
Analysen som kan göras utifrån uppsatsen, är en jämförelse mellan traditionell media och sociala media i de kommunikationsstrategier som används. Ett förslag skulle vara, att
jämföra hur Riks respektive SVT framställer andra samhällsfenomen. Ett förslag på problem är till exempel upploppen som skedde under påskhelgen 2022 och hur den framställs i Riks jämfört med SVT. Där kan det appliceras till exempel andra aspekter av populism som behandlar exkluderingen av andra grupper.
Att genomföra en jämförande design har diskuterats i tidigare stadiet av denna uppsats. Dock utifrån syftet och frågeställningen samt tidsbegränsningen har det ansetts vara mer rimligt att genomföra en djup analys på Riks i stället.
Utifrån uppsatsen kan det vara intressant att analysera om sociala medier bidra till mer polarisering. En analys av yttrandefrihet och sociala media samt den påtalade
“åsiktskorridor”, hade varit intressant. Det hade också varit givande, att genomföra en analys över hur andra sociala medier som till exempel Tik tok eller Twitter eller Reddit och hur de påverkar det politiska klimatet. Ett förslag på andra studier kan vara att analysera om sociala medier bidrar till mer radikaliseringen eller ej. Ett förslag är att använda WPR ansats i de studier som berör problemframställningen.
En teori som tvåstegshypotes kan också vara lämpligt här, om studier ska fokusera på
opinionsbildning. Tvåstegshypotes hade varit intressant för analysen av mekanismen bakom sociala medier och hur influensers påverkar politiken.
Teorin om Tvåstegshypotes valdes bort under arbetet eftersom den är olämplig i förhållande till min undersökning. Ett till förslag kan vara att genomföra en retorikanalys på Riks videomaterial, där kan det kopplas teorier om retorik och den populistiska politisk kommunikationen. En bok som rekommenderas i vidare forskning är Sverigevänner: ett reportage om det svenska nätkriget av Jonathan Lundberg.
