För att studiensresultat ska kunna generaliseras behövs det mer forskningsstudier. Det behövs fler informanter av olika kön och ålder samt olika arbetserfarenhet inom branschen. Med fler informanter som medverkar i forskningsstudien skulle studien representera hela Sveriges musiklärares uppfattningar kring extra anpassningar.
För att gå vidare ännu bredare skulle en forskning kunna göras globalt med musiklärare som representerar olika delar av världen. Detta vore intressant att undersöka då det var annorlunda
39 för lärarna som arbetade i Turkiet enligt Altun och Eyupoglu (2018). Vid en forskning globalt skulle forskningen kring anpassningar inom musikundervisningen fördjupas och jämföras i olika länder.
En annan forskningsfråga som vore intressant att fördjupa sig i är musiklärarnas utbildning. Enligt McDowell (2010) har inte lärarna all den kunskap som kan behövas i
undervisningssituationer i USA. Då den artikeln är ifrån USA kan den inte jämföras med Svensk skola men en forskningsfråga som vore intressant att undersöka är musiklärarnas kunskap här i Sveriges inom specialpedagogik för att kunna genomföra den kvalitativa undervisningen som krävs för att möta alla elevers behov i musikundervisningen.
Ytterligare en forskningsfråga som vore intressant att undersöka är hur resultatet skulle bli om skolan ändrade sitt tänkande från ett kompensatoriskt uppdrag till ett kritiskt perspektiv. I det kritiska perspektivet såsom informanterna i den här studien resonerade kring, skulle då alla lärare tillsammans med skolans organisation försöka att arbeta mer fokuserat på att förbereda undervisningen för ett likvärdigt lärande.
Avslutningsvis är min förhoppning att andras kunskap och medvetenhet har berikats med hjälp av min forskningsstudie.
40
Referenslista
Adamek, M. S., & Darrow, A. (2005). Music in special education. Silver Spring, MD: The American Music Therapy Association.
Altun, Z., & Eyüpoğlu, G (2018). Investigating Views and Practices of Music Teachers’ about Inclusive Education. Journal of Education and Training Studies, 11(6), 83-94,
doi:10.11114/jets.v6i11.3466.
Bernard, H.R., & Ryan, G.W. (2003). Techniques to identify themes. Field metods. 15, (1): 85-109. Hämtad från: https://journals-sagepub-
com.e.bibl.liu.se/doi/pdf/10.1177/1525822X02239569
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber.
Erdis, M. (2011). Juridik för pedagoger. Lund: Studentlitteratur.
Fejes, A. & Thornberg, R. (Red.). (2016). Handbok i Kvalitativ Analys. Stockholm: Liber.
Högskoleverket.(2012). Behovet av en särskild specialpedagogexamen och specialpedagogisk kompetens i den svenska skolan. Rapport 2012:11 R. Stockholm: Ingram publishing.
Jahn, C., Lindgren, A., Reuterswärd, M., & Sjölund, A. (2017). Autism och ADHD i skolan handbok i tydliggörande pedagogik. Stockholm: Natur & Kultur.
Jakobsson, I-L., & Nilsson, I. (2017). Specialpedagogik och funktionshinder-att möta barn och unga med funktionsnedsättningar i en utvecklande lärmiljö. Stockholm: Natur & kultur.
Lagerström, A. (2013). Han tar det inte piano. Medicinsk Vetenskap, (3), s44-45. Karolinska Institutet. Hämtad från: https://issuu.com/karolinska_institutet/docs/mv_nr_3_2013
Lärarnas riksförbund (2013) Stäm upp! Om musikämnet i svensk grundskola.
Hämtad från: https://www.lr.se/opinion--debatt/undersokningar/2013/2013-04-15-stam-upp- om-musikamnet-i-svensk-grundskola
41 McDowell, C. (2010). An Adaptation Tool Kit for Teaching Music. TEACHING Exceptional Children Plus, 6(3) Article 3. Hämtad från: https://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ879595.pdf
McLellan, L., McLachlan, E., Perkins, L., & Dornan, T. (2013). Music and Health. Phenomenological Investigation of a Medical Humanity. Advances in Health Sciences Education, 18 (2), 167-179.
Nilholm, C. (2008). Perspektiv på Specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur.
Nilholm, C. (2012). Barn och svårigheter. En pedagogisk utmaning. Lund: Studentlitteratur.
Olsson, M. (2016). Lärares ledarskap som möjliggörande och begränsande i mötet med “alla” barn : en deltagarorienterad studie. Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet. Hämtad från:
https://login.e.bibl.liu.se/login?url=https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&Auth Type=ip,uid&db=cat00115a&AN=lkp.841219&lang=sv&site=eds-live&scope=site.
Skolverket (2014a). Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2014b). Stödinsatser i utbildningen- om ledning och stimulans, extra anpassningar och särskilt stöd. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2015). Musik i grundskolan: En nationell ämnesutvärdering i årskurs 6 och 9. Stockholm: Skolverket. Hämtad från: https://www.skolverket.se/getFile?file=3498.
Skolverket (2016). Tillgängliga lärmiljöer? En nationell studie av skolhuvudmännens arbete för grundskoleeelever med funktionsnedsöttningar. Stockholm: Skolverket. Hämtad från:
https://www.skolverket.se/getFile?file=3686
Skolverket. (2019). Skapa musik med digitala verktyg. Stockholm: Skolverket. Hämtad från:
https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/inspiration-och- reportage/skapa-musik-med-digitala-verktyg.
42 Skolverket (2020a). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Reviderad 2016. Stockholm: Skolverket. Hämtad från:
https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65d48d/1553968042333/pdf3975 .pdf.
Skolverket (2020b). Timplan för grundskolan. Stockholm: Skolverket. Hämtat från:
https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for- grundskolan/timplan-for-grundskolan.
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Hämtad från:
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag- 2010800_sfs-2010-800.
Skolinspektionen (2011). Musik i grundskolan - Är du med på noterna rektorn? Hämtad från:
https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/kvalitetsg ranskningar/2011/musik/musik-grundskolan-slutrapport.pdf.
Skolinspektionen (2016). Skolans arbete med extra anpassningar: kvalitetsgranskningsrapport. Hämtad från:
https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/kvalitetsg ranskningar/2016/extra-anpassningar/skolans-arbete-med-extra-anpassningar.pdf.
Tebano Ahlquist, E.-M. (2012). Skolans levda rum och lärandets villkor : Meningsskapande i montessoriskolans fysiska miljö (PhD dissertation). Department of Education: Stockholm University, Stockholm.
Trost, J. (2010). Kvalitativa Interjuver. Lund: Studentlitteratur.
Uddholm, M. (2008). Pedagogen och den musikaliska människan- en bok om musik i vardagsarbetet. Mölndal: Lutfisken AB.
Vernersson, I-L. (2007). Specialpedagogik i ett inkluderande perspektiv. Malmö: Studentlitteratur.
43 Vetenskapsrådet.(2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk –samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad från: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf.
Wallin (2018). Hon undervisar amerikanska lärarstudenter. Skolvärlden. Lärarnas Riksförbund. Hämtad från: https://skolvarlden.se/artiklar/hon-undervisar-amerikanska- lararstudenter.
44
Bilaga 1- Intervjuguide
Generella frågor
Vad jobbar du som?
Hur länge har du arbetat som detta?
Har du arbetat som musiklärare på andra skolor än denna?
Har du hel/halvklass?
Har du resurser/elev assistenter med dig på dina lektioner?
Berätta hur det ser ut i ditt klassrum och berätta om du har gjort något speciellt i klassrummet som eleverna kan ha hjälp av. Tänk på miljön i klassrummet.
Berätta gärna om ditt upplägg under lektionerna.
Vad anser du är viktigt under en lektion för att eleverna ska få ut det mesta av lektionen?
Frågor om anpassning
När anser du att en elev behöver en anpassning?
Hur har du arbetat med grupper som behöver anpassningar?
Anser du att du har förutsättningar för att göra anpassningar i undervisningen?
Varifrån känner du att du får mest stöd att hjälpa eleverna att klara av undervisningen?
Hur arbetar du tillsammans med klasslärare och elevhälsan?
Här kommer jag att ge korta exempel för olika målgrupper i musikundervisningen. Ge så konkreta svar som möjligt. Dina svar ska kunna vara som hjälp för att eleverna ska kunna nå målen i musik.
45
en person med har problematik att sitta still och har hyperaktivitet och koncentrationsproblem?
en person med har problem med höga ljud?
en person med som redan kan det du ska undervisa om?
en person som har svårt att förstå instruktioner och uppgifter?
en person med en fungerande arm?
en person som blir lätt triggad av för svåra uppgifter och utåtagerar?
en person med stor prestationsångest, dvs, vill ej visa upp vad den kan eller framföra/spela/sjunga något för dig eller någon annan?
en person med lågt självförtroende?
Har du anpassningar som inte har kommit upp i de olika exemplen som du vill dela med dig?
Har du något övrigt som du vill lägga till om anpassningar i musikundervisningen som du tycker är viktigt?