Undervisningens struktur
Majoriteten av informanternauppgav att de hade ett likartat upplägg av sina lektioner. Enligt informanterna började deras lektioner med att de gick igenom upplägget på lektionen och lektionens mål, därefter övergick informanterna över till huvuduppgiften och de avslutade lektionen med att låta eleverna summera lektionen samt reflektera över vad eleverna hade lärt sig. Informant 1 hade ett annat upplägg vid körsång och sånglektioner.
”Direkt när de kommer in genom dörren så sätter jag mig vid pianot och så kör vi igång så då får de börja sjunga uppsjungningen så då sjunger de sig in i salen istället för att prata sig in i salen… Den brukar jag köra när vi ska ha in 56 elever i en sal.”– Informant 1.
I citatet ovan beskriver informanten hur hon använder sång för att avleda eleverna från att prata vid ingången och uppstart i klassrummet. Enligt informant 1 funkar det bäst för att hålla ned ljudnivån i klassrummet. Vid andra lektioner som informant 1 hade beskriver hon det liknande upplägget som de andra informanterna hade lyft fram.
Alla informanter lyfte fram tydlighet som en central aspekt vid deras undervisning.
Majoriteten av informanterna skrev på tavlan, samtidigt som de gav verbala instruktioner till eleverna. Några använde bildstöd för att tydliggöra instruktionen, videos eller modellerade själva hur utförandet av uppgiften skulle göras.
”Det ska vara tydliga punkter, varför vi är här, vad vi gör, och varför vi gör det… så att det blir tydligt redan i början med tydliga mål”- Informant 3. I citatet ovan lyfter informant 3 målen och syfteti hennes lektioner och att hon försöker vara tydlig redan i början av lektionen. Majoriteten av informanterna belyser också vikten av att vara tydlig med vad som förväntas av eleverna för att eleverna ska tillgodogöra sig så mycket som möjligt utav lektionen.
30 Förberedelser var också något som alla informanter lyfte fram. Informanterna ansåg att det är upp till läraren att försöka förbereda eleverna ofta och i god tid och speciellt de elever med svårigheter av något slag. Informanterna beskriver förberedelser som väsentligt och
förebyggande för eleverna då vissa elever kan bli triggade av överraskningar.
”Hon skulle behöva en förberedelse då, det tycker jag är gemensamt för de flesta som har diagnoser, att man är förberedd och man vet vad man ska möta så blir inte det där utbrottet
så stort.”– Informant 1
I det här fallet lyfter informanten fram ”diagnoser” och hur hänsyn måste tas till elevers skiftande behov.
Lärandemiljö
En annan aspekt som framkom vid intervjuerna handlade om lärandemiljön. Lärandemiljö kunde ses utifrån flera aspekter, så som den fysiska lärandemiljön, den sociala lärandemiljön, men också utifrån trygghetsaspekter, flexibilitet och placering av elever.
Majoriteten av informanterna började med att beskriva den fysiska lärandemiljön vid diskussionen kring miljön i klassrummet. Informanterna beskrev att de hade satt upp bilder, ackordtabeller, posters och andra hjälpmedel för eleverna för att skapa en så inbjudande lärandemiljö som möjligt.
”På väggen har jag satt upp musikbegrepp där jag delat upp tempo, dynamik, timbre och andra musikbegrepp med bilder som förklarar vad orden betyder. Till exempel, ”vivace” har en man som springer fort.”– Informant 3.
I citatet beskriver informant 3 hur hon använder väggarna som en del av hennes fysiska lärandemiljöför att göra kunskapen tillgänglig för alla. Enligt informant 3, finns de begrepp på väggarna som eleverna behöver kunna för att förstå och diskutera kring musik.
En annan aspekt av lärandemiljö som lyftes fram var den sociala miljön i klassrummet. Enligt informanterna handlar det inte bara om vad som finns i klassrummet utan också vad som läraren och eleverna skapar i forma av miljö.
31 ”Läraren behöver bara vara lugn, superlugn hela tiden… Jag blev tillsagd, när jag gjorde min utbildning, att jag skapar atmosfärer i mitt klassrum och
eleverna kommer ta in det.”– Informant 3.
I citatet lyfter informant 3 vikten med att skapa en bra miljö i klassrummet. Informanterna är ense om att vara ”lugn” är en del av skapandet av lärandemiljön. Enligt informanterna hjälper det också elever som lätt blir triggade och frustrerade. Eftersom lärarna är lugna projiceras lugnet över till eleverna och skapar en lugn atmosfär i klassrummet som bidrar till en bättre lärandemiljö anser informant 3.
Trygghet i klassrummet är en aspekt som samtliga informanter lyfter. Läraren skapar trygghet i klassrummet anser informant 4.
”Om någon inte vågar spela upp något för mig live så kan de spela in hemma om de har möjlighet eller så får de låna det lilla rummet där de kan spela in för mig”- Informant 4.
I citatet beskriver informant 4 en lösning för en elev med prestationsångest. Informanten säger att det blir säkrare för eleven och de känner sig tryggare genom att få göra det självahemma än att hon ska se dem live.
Att vara flexibel som lärare lyfter samtliga informanter fram. Informant 5 diskuterar hur hon behöver vara flexibel eftersom hon behöver byta klassrum vid varje lektionstillfälle.
Informanten beskriver att hon skapar en lärandemiljö i det klassrummet hon är i. På grund av att hon behöver vara i elevernas hemklassrum behöver hon skapa en lärandemiljö för
musiken.
”Alla sitter två och två vända framåt mot tavlan… när vi ska sjunga ställer vi oss i som en kör. Två u-formade rader.”– Informant 5.
I citatet förklarar informant 5 hur hon placerar stolarna och eleverna i elevernas hemklassrum. Informanten förklarar att hon måste möblera om klassrummet hon är i när hon har lektion beroende på vilket kunskapskrav hon ska undervisa om.
Informanterna lyfter också upp vikten av placering av eleven i klassrummet- Samtliga informanter anser att beroende på vart man placerar sina elever så skapar det en miljö i klassrummet.
32 ”Man behöver också tänka på vart man placerar eleven i rummet och vem man placerar eleven med.”– Informant 3.
Informant 3 beskriver också att det är viktigt att tänka på vem man placerar eleven med. Likadant tar informanterna upp placering vid samarbete i olika uppgifter och hur viktig placeringen är då för att skapa den bästa möjliga lärandemiljön.
Sammanfattningsvis har flera aspekter kopplade till gruppnivå belysts. Informanterna lyfter strukturen på lektionerna, hur viktigt det är att vara tydlig och förbereda eleverna på vad som kommer att ske. Informanterna diskuterar också lärandemiljö i form av den fysiska miljön där de försöker skapa en bra lärandemiljö, men också den sociala lärandemiljön där både läraren som skapar atmosfären och eleverna som tar tillsig atmosfären är en viktig aspekt i
lärandemiljön. Informanterna tar också upp vikten av att eleverna är placerade rätt i klassrummet och vid samarbetandet med klasskompisar samt att läraren skapar en lärandemiljö där eleverna känner sig trygga.
Individnivå
Det tredje övergripande temat som identifierades var individnivå.
Under intervjuerna framkom uppfattningar kring eleven. Flera aspekter framkom även här ifrån informanterna såsom diagnoser, studiemotivation, individualisering och differentiering.
Majoriteten såg eleven som en individ och inte efter eventuella diagnoser eller svårigheter som elever hade. Däremot valde informanterna att fokusera på hur de kunde hjälpa eleverna med sina svårigheter.
”Jag tycker att vi överdiagnostiserarlite grann… det kan vara såhär att man sitter på en klasskonferens och hör talas om elever och hur mycket problem det ska vara med den eleven och då kan vi musiklärare sitta och där och ”men vem pratar ni om nu”. Just för att musiken ger möjlighet att inte vara i den är fyrkantiga och då kanske problematiken ligger hos mig”. – Informant 1. I citatet beskriver informant 1 att det kan vara överraskande för henne att en elev diskuteras under elevhälsomöten då hon själv inte har sett något problem i musikundervisning, och att det kan ligga i grund i att praktiska ämnen inte är ”fyrkantiga” och teoretiska på samma sätt som andra ämnen. Med ordet fyrkantiga menar informant 1 att andra ämnen inte ger utrymme
33 för kreativitet såsom musik kan göra. I musiken kan en elev utrycka sig via instrument, sång, i tal eller skrift och är inte bundet till en formula eller teori som i andra teoretiska ämnen. Informant 1 anser då att det är bättre att fokusera först på de svårigheter som syns i
klassrummet. Därefter kan eleven tas upp i möten för utredning eller diskussion för att hjälpa eleven.
En annan aspekt som informanterna lyfte var studiemotivationen. Informant 2 berättare att det finns elever som har studiemotivation men har inte förmågan att klara kraven, men sen finns det elever som har förmågan men enligt henne väljer att inte göra skolarbetet på lektionerna.
”Vill inte eleven jobba så vill inte eleven jobba och då finns inget annat. Asså, hur mycket jag än sliter så… eleven kanske inte kan nå sitt betyg för att de inte visar någonting och då kanske man får någonstans erkänna att det bara är så.”– Informant 2.
Vad informant 2 lyfter och förklarar är att studiemotivationen har stor betydelse. Informanten fortsätter och uttrycker att hon inte är en superhjälte utan försöker göra sitt bästa.
Informanterna lyfter liknande situationer och vikten med att se skillnad på förmågor och studiemotivation och vilket som gör att eleven har svårighet.
En annan aspekt rör individualisering och differentiering. Informanterna lyfter fram hur viktigt det är att försöka variera sin undervisning då det finns många olika inlärningsstilar.
”En del lär sig genom att lyssna, en del lär sig genom att se någonting visuellt och då om jag är visuell person och ska lära mig något och jag blir tvungen att endast lyssna, då blir det svårt för mig. Därför försöker jag oftast rita på tavlan om vi sjunger något som eleverna ska kunna texten till ”- Informant 1.
I citatet ovan förklararinformant 1 att eftersom det finns olika inlärningssätt försöker hon differentiera även på sång- och körlektionerna. Informanterna diskuterar kring
individualisering och lyfter att det är av stor vikt att läraren kan se till varje elev och elevens behov för att sedan kunna anpassa sin undervisning, men också kunna ha en differentierad undervisning redan från början.
Sammanfattningsvis framkom olika aspekter kopplade till individnivå. Informanterna
diskuterade att diagnosticering inte är deras främsta fokus hos en elev utan svårigheterna hos en elev behöver identifieras först. De diskuterade också bakomliggande orsaker kring
34 studiemotivation hos elever. Informanterna uttryckte också vikten att kunna se varje individs behov och därefter differentiera undervisningen.
Diskussion
Syftet med den är studien var att fördjupa kunskaperna om extra anpassningar i grundskolans musikundervisning. De frågeställningar som ställdes undersökte musiklärares uppfattningar om extra anpassningar, vilka former av stöd som musiklärarna hade, samt vilka hinder och möjligheter som musiklärarna uppgav att det fanns gällande extra anpassning i
musikundervisningen.