förlåtna” av Astrid Lindgren,
9. Fortsatt forskning
Våra tankar med detta arbete fick ändras på grund av rådande omständigheter med Covid-19. Från början var vår plan att undersöka ute på förskolor hur barnlitteratur används och om det kompetenta barnet går att finnas i detta arbete. Arbetet blev istället en annan typ av
undersökning, en mer teoretisk sådan. Därför hade vi velat, med det vi nu har som grund, besöka de förskolor vars personal lämnade Listigt, Alfons Åberg (2018), Tesslas pappa vill
inte! (2011)och Emils vinterhyss (2019). Undersöka hur dessa böcker används. Hålla kvar i
att intervjua både barn och personal om hur de tolkar dessa barnböcker och jämföra deras svar med våra. Att kunna få ett barns perspektiv och jämföra med barnperspektivet, det tror vi hade varit väldigt givande. Undersöka och försöka förstå om det är en koppling mellan barns perspektiv och hur de vuxna presenterar och arbetar med barnen, med böckerna. Och
framförallt fråga personalen på dessa förskolor varför de svarade dessa böcker. Höra deras sida av argumentet för kompetenta Alfons, Emil och Tessla. Det är något vi känner saknas i vår studie. Den andra sidan. Varför just dessa böcker kom som svar. På grund av de rådande omständigheterna hade vi som sagt inte möjlighet att åka ut till förskolorna och fråga. Det känner vi nu hade varit intressant att få forska i.
Vår studie, såsom den ser ut nu anser vi tillför en ökad kunskap om hur personal i förskolor kan se på barnlitteratur och dess koppling till läroplanen, via det kompetenta barnet. Då det
kompetenta barnet är något som ska värdesättas i verksamheterna idag, via läroplanen, anser
vi vår studie viktig då den är en fördjupning och förtydning av det kompetenta barnet. Jakten
på det kompetenta barnet är något som vi anser bör värdesättas, då läsning och litteratur är på
många förskolor en del av den dagliga verksamheten och att koppla det dagliga med läroplanen är vad som ”Ska” ske i förskolorna. En annan punkt vi hoppas denna studie kan upplysa är vikten av att aktivt granska den litteraturen som läses och är tillgänglig för barnen i förskolan. Detta är något som kan tänkas vara en självklarhet men vår studie visar att så är inte fallet.
Vad vår studie lyfter är att även om det kan tänkas existera redan en uppsjö av analyser på barnlitteratur är det inget negativt att göra ytterligare. Det kan snarare ses som något positivt. Då vi valde att fokusera på det kompetenta barnet i vår studie, och det kompetenta barnet är något som är en relativt ny och modern barnsyn så tillför vår studie ett modernt perspektiv i den mängd av barnlitteraturs analyser som existerar.
En tanke som vi tog upp i diskussionen är, det behövs kanske en definition av den kompetenta vuxna och kompetenta pedagogen för att väga upp konstruktionen av det
kompetenta barnet? Att göra en studie kring detta, som till exempel bygger på intervjuer av
Referenser
Alvehus, Johan (2019). Skriva uppsats med kvalitativ metod en handbok. Johanneshov: MTM
Bal, Mieke (2002). Travelling Concepts in the Humanities: A Rough Guide. Toronto : University of Toronto Press, Scholarly Publishing Division https://eds-a-ebscohost- com.proxy.mau.se/eds/detail/detail?vid=0&sid=32cdbec0-6493-4fb6-a4d6-
2fb13177e4d9%40sessionmgr4008&bdata=JnNpdGU9ZWRzLWxpdmU%3d#AN=468664& db=nlebk (2020-05-22)
Bergström, Gunilla (2006). Listigt, Alfons Åberg!. 3. uppl. Stockholm: Rabén & Sjögren
Bonus Copyright (1999). https://www.bonuscopyright.se/pages/HogskolorUniversitet (2020- 04-21)
Brodin, Marianne & Hylander, Ingrid (1998). Att bli sig själv: Daniel Sterns teori i
förskolans vardag. 1. uppl. Stockholm: Liber
Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2., [rev.] uppl. Malmö: Liber Dominković, Kerstin, Eriksson, Yvonne & Fellenius, Kerstin (2006). Läsa högt för barn. Lund: Studentlitteratur
Edwards, Agneta (2008). Bilderbokens mångfald och möjligheter. 1. utg. Stockholm: Natur & Kultur
Fast, Carina (2008). Literacy: i familj, förskola och skola. 1. uppl Lund: Studentlitteratur
Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning [Elektronisk resurs]. (2002). Stockholm: Vetenskapsrådet
Tillgänglig på Internet:
http://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf
Hall, Stuart (1997). Representation: Cultural Representations and Signifying Practices. Thousand Oaks, CA: SAGE. http://www2.hawaii.edu/~noenoe/hall1.pdf (2020-05-12)
Hellman, Anette, Heikkila, Mia & Sundhall, Jeanette (2014). ‘Don’t be Such a Baby!’
Competence and Age as Intersectional Co-markers on Children’s Gender.
DOI 10.1007/s13158-014-0119-4 (2020-04-05)
Karen M, Feathers & Poonam, Arya (2012). The Role of Illustrations During Children's
Reading. Journal of Children’s Literature. Spring2012, Vol. 38 Issue 1, p36-43. 8p. 4 Black
and White Photographs. http://www.childrensliteratureassembly.org/journal.html (2020-06- 16)
Kåreland, Lena (2013). Barnboken i samhället. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur
Lindgren, Astrid (2019). Emils vinterhyss. Johanneshov: MTM
Lindgren, Astrid Astrid Lindgren https://www.astridlindgren.com/sv/citaten
Läroplan för förskolan: Lpfö 18. (2018). [Stockholm]: Skolverket
http://www.skolverket.se/publikationer?id=4001 (2020-03-30)
Marjatta Kalliala (2014) Toddlers as both more and less competent social actors in Finnish
day care centres, Early Years, 34:1, 4-17.
https://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/09575146.2013.854320 (2020-04-02)
Martens Prisca, Martens Ray, Hassay Doyle Michelle, Loomis Jenna & Ahalarov Stacy (2012). Learning From Picturebooks: Reading and Writing Multimodally in First Grade. Reading Teacher, v66 n4 p285-294 Dec 2012-Jan 2013. 10 pp.
http://dx.doi.org/10.1002/TRTR.01099 (2020-06-16)
Mendel-Hartvig, Åsa (2011). Tesslas pappa vill inte!. 1. uppl. Linköping: Olika
Mårtensson, Annika (2008). The construction of "the competent child" and early childhood
care: Values education among the youngest children in a nursery school. Educare -
Vetenskapliga skrifter, ISSN 1653-1868, no 3, p. 21-41 https://mau.diva-
portal.org/smash/resultList.jsf?aq=%5B%5B%7B%22localid%22%3A8201%7D%5D%5D& dswid=-2904 (2020-05-20)
Nikolajeva, Maria (2000). Bilderbokens pusselbitar. Lund: Studentlitteratur
Persson, Sven (1998). Förskolan i ett samhällsperspektiv. 2., rev. uppl. Lund: Studentlitteratur
Rhedin, Ulla (2001). Bilderboken: på väg mot en teori. 2., rev. uppl. Stockholm: Alfabeta
Richardson, Laurel (1990). Narrative and Sociology. https://journals-sagepub- com.proxy.mau.se/doi/abs/10.1177/089124190019001006 (Hämtad 2020-04-15)
Unicef (u.å). Barnkonventionen. https://unicef.se/barnkonventionen (2020-05-13) Unicef (2012). Dags att diskutera vår tids barnsyn. Unicef [blogg], 13 december. https://blog.unicef.se/2012/12/13/dags-att-diskutera-var-tids-barnsyn/ (2020-05-20)
Wallin, Karin (1999[1996]). Reggio Emilia och de hundra språken. 1. uppl. Stockholm: Liber