Som vi i den avslutande delen av diskussionen nämnde, anser vi att det vore intressant att genom fortsatta studier samla in data för att undersöka hur många lärare som aktivt använder sig av pedagogiska metoder för att arbeta med tjejers självkänsla. Vi är också intresserade av vilka pedagogiska metoder de använder sig främst av. Dessutom är vi intresserade av att få veta vi hur lärare funderar kring de olika jämställdhetspedagogi- kerna som bygger på feministiska teorier (Forsberg, 1998). Vi undrar även om de anser att dessa måste förankras i ett jämställdhetsarbete för att arbetet med tjejers självkänsla ska kunna fungera tillfredsställande.
Något som även framkom i resultatet var lärarnas resonemang kring ämnets betydel- se. De menade ju att det var svårare inom vissa ämnen att använda sig av pedagogiska metoder för att förhöja tjejers självkänsla. Här finns en hel del intressanta frågor att fundera kring. Är det vanligt förekommande att lärare anser att självkänsla inte passar att hantera precis allt inom varje ämne? Vilka ämnen är då lämpliga? På vilket sätt kan de olika ämnena omstruktureras och alltså modifiera kursplanens innehåll? Dessa frå- gor är spännande och vi menar att det vore intressant att utreda detta vidare i en framti- da undersökning.
Ytterligare några intressanta aspekter som framkom i undersökningen var elevernas ålder och grad och motivation, vilket lärarna menade kunde ha betydelse för hur de lyckades förbättra tjejers självbild. Några elever och lärare påpekade även att betygssy- stemet kan vara en försvårande faktor. Då även dessa infallsvinklar faller något utanför vår undersökning, lämnar vi med varm hand dem vidare för fortsatt forskning.
Referenser:
Ahlgren, Rose-Marie (1991). Skolelevers självvärdering. Almqvist & Wiksell Interna- tional, Stockholm.
Ambjörnsson, Fanny (2004). I en klass för sig: genus, klass och sexualitet bland gymnasietjejer. Ordfront, Stockholm.
Auno, Ulrika & Brandelius-Johansson, Kerstin (2002). Stärk och utveckla eleven! Självbild och självförtroende som grund för kunskapsutveckling och jämställd- het. Bokförlaget Natur och Kultur, Stockholm.
Chubb, N.H. & Fertman, C.I. & Ross (1997) Adolescent self-esteem and locus of control: A longitudinal study of gender and age differences. Adolescence 32 (125).
Emler, Nicholas ( 2001). Self-esteem. The costs and causes of low self-worth. Joseph Rowntree Foundation.
Forsberg, Ulla (1998) Jämställdhetspedagogik – en sammanställning av aktionsforsk- ningsprojekt. Liber distribution, Stockholm.
Ganetz, Hillevi & Lövgren, Karin (1991). Om unga kvinnor. Studentlitteratur, Lund. Hirdman, Yvonne (1988). Genussystemet – reflexioner kring kvinnors sociala under-
ordning. Kvinnovetenskaplig tidskrift, nr 3.
Holmberg, Carin & Lindholm, Margareta (1995). Feministisk teori. Moderna samhälls- teorier. Traditioner, riktningar, teoretiker. Månsson, Per (red.).
Rabén Prisma, Stockholm.
Imsen, Gunn (2000). Elevens värld. Introduktion till pedagogisk psykologi. Studentlitteratur, Lund.
Kvale, Steinar (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur, Lund. Miller, David & Moran, Teresa (2005). One in Three? Teachers´Attempts to Identify
Low Self-Esteem Children. Pastoral Care – December 2005. NAPCE Blackwell Publishing, Oxford.
Skolverket (2005). Skolverkets lägesbedömning 2005 av förskoleverksamhet, skol- barnsomsorg, skola och vuxenutbildning. Rapport 264.
Strandell, Annika, red. (1997). Skolhälsovård. Att arbeta med skolbarns självkänsla. Förlagshuset Gothia, Stockholm.
Tallberg Broman, Ingegerd (2001). Genusperspektiv på skola, utbildning och omsorg. Genusperspektiv på förskola, skola och utbildning. Några inlägg från en arbetsgrupp på lärarutbildningen. Malmö högskola.
Tallberg Broman Ingegerd (2002) Pedagogiskt arbete och kön. Med historiska och nutida exempel. Studentlitteratur, Lund.
Taube, Karin (1997). Läsinlärning och självförtroende – Psykologiska teorier,
empiriska undersökningar och pedagogiska konsekvenser. Bokförlaget Prisma, Stockholm.
Trost, Jan (2005). Kvalitativa intervjuer. Studentlitteratur, Lund.
Utbildningsdepartementet (1994). 1994 års läroplan för de frivilliga skolformerna, Lpf94.
Nationalencyklopedins nätupplaga, uppgift A, 2006-01-03:
http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=488430&i_word=j%e4mst%e4lldhet Nationalencyklopedins nätupplaga, uppgift B, 2006-01-03:
Bilaga 1
Malmö högskola
Lärarutbildningen 60p:3 Hej!
Vi är två studenter som går sista terminen på lärarutbildningen i Malmö. Då vi nu håller på med vårt examensarbete, är vi intresserade av att komma i kontakt med fem lärare som kan tänka sig att delta i vår undersökning.
Vårt examensarbete bygger på flera olika forskningsrapporter där det framkommer att flickor har en lägre självkänsla, är mer stressade och trivs sämre i skolan än pojkar. Detta har gjort oss nyfikna på hur man som lärare kan arbeta med att stärka flickors självkänsla.
I vårt examensarbete kommer vi att titta närmare på hur några tonårsflickor och lärare inom gymnasieskolan i Malmö upplever lärarens möjligheter att påverka och stärka tonårsflickors självkänsla. Vi vill också undersöka vilka faktorer lärare och tonårsflick- or anser vara av betydelse för att utveckla en god självkänsla hos flickorna under skol- tid.
Flickorna vi kommer att intervjua går inte på den gymnasieskola som du arbetar på. Nu undrar vi om du vill delta i vår undersökning genom att låta oss intervjua dig. Intervjun kommer att ta max. 45 minuter och helst genomföras under veckorna 48 och 49, men det finns även möjlighet att ses vecka 50.
Det är inte av huvudsaklig betydelse om du använder vissa metoder eller inte för att stärka just flickors självkänsla. Vi är främst intresserade av att veta hur du tänker kring detta ämne.
Kontakta oss, så bestämmer vi tid och plats för intervju. Vi kommer gärna till din skola och träffar dig, men möjligheten finns även att ses på Malmös nya fina lärarhögskola om du vill.
Med stort hopp om att du vill medverka i vår undersökning!
Kristina Karlsson Helena Funck
Lärarkandidat Pauli gymnasium Lärarkandidat S:t Petri 070 - XXX XX XX 073 - XXX XX XX LL050112@stud.mah.se LL050224@stud.mah.se
Bilaga 2
Vad tycker du att dina lärare kan göra för att ge tjejer bra självkänsla?
- Vill du hjälpa oss genom att berätta vad du tycker ?
Vi är två tjejer som ska bli lärare. Nu håller vi på att skriva vårt examensarbete som handlar om tjejer och självkänsla. Därför är vi intresserade av att komma i kontakt med gymnasietjejer som kan tänka sig att delta i en intervju.
Bra självkänsla tycker vi handlar om att man känner sig omtyckt, älskad och accepte- rad för den man är och förstår sitt eget värde. Det innebär om att man vet vem man är. Vi undrar därför vad du har för uppfattning om:
• Är det någon skillnad mellan tjejers och killars självkänsla? Hur märker man om någon har dålig självkänsla?
• Kan lärare använda särskilda metoder, t.ex. sin egen personlighet, kommunika- tion eller särskilda sätt i undervisningen, när de vill stärka flickors självkänsla? • Vilka andra faktorer, t.ex. kompisar, skolhälsovården och annan personal kan
påverka tjejers självkänsla i skolan?
• Tror du att lärare eller andra faktorer i skolan har störst möjlighet att påverka tjejers självkänsla?
• Varför kan det vara svårt för lärare att påverka tjejers självkänsla? .
Nu undrar vi om du vill delta i vår undersökning genom att låta oss intervjua dig. Intervjun kommer att ta cirka en timme och genomföras under vecka 49 eller 50, beroende på när det passar de flesta.
Om det funkar för dig, har vi tänkt genomföra intervjuerna i grupp om tre tjejer från din skola. Vi vill att det ska vara mer som ett vanligt samtal än en intervju. Vi kommer att spela in samtalet på kassettband, men det är ingen mer än vi två som kommer att lyssna på det. Du kommer alltså att vara helt anonym. Inga namn eller något annat som gör att man kan gissa vem det är som pratar kommer att nämnas i vårt examensarbete som kommer att publiceras på www.mah.se Du har när som helst rätten att avbryta intervjun om det inte känns bra.
Om du är under 18 år kommer vi att ge dig en blankett där din målsman skriver på att det är okej att du är med på intervjun.
Kontakta oss, så bestämmer vi tid och plats för intervju. Vi kommer antagligen att vara på din skola när vi gör intervjun. Karin Janner-Tromée på Borgarskolan är vår kontaktperson och vi hoppas kunna få låna ett grupprum genom henne.
Hoppas du vill medverka i vår undersökning!
Kristina Karlsson Helena Funck
070 – XXX XX XX 073 – XXX XX XX LL050112@stud.mah.se LL050224@stud.mah.se
Bilaga 3
Intervju
Examensarbete 2006, Lärarutbildningen 60 p, Lärarhögskolan i Malmö
Jag godkänner att
deltar i Helena Funcks
(namn)
och Kristina Karlssons undersökning om tjejer och självkänsla i skolan.
Bilaga 4
Intervjuguiden - lärare
1) DÅLIG SJÄLVKÄNSLA OCH TONÅRSTJEJER
• Har du funderat innan på det här med att tjejer har sämre själv-
känsla än killar i skolan? Hur har du tänkt då?
• Hur märker du om just tjejer har dålig självkänsla?
2) LÄRARENS METODER
• Vilka metoder använder du dig av eller skulle vilja använda dig
av för att stärka självkänsla hos dina elever?
• Använder du dig av olika metoder beroende på om det är killar
eller tjejer? Eller vilka metoder tror du passar bättre för just tje-
jer?
• Vilka problem kan du se när det gäller att arbeta med att stärka
tjejers självkänsla?
3) FAKTORER I SKOLAN SOM PÅVERKAR SJÄLVKÄNSLA
• Vilka faktorer i skolmiljön under skoldagen tror du påverkar tje-
jers självkänsla?
• Vad anser du om din egen betydelse i förhållande till dessa andra
faktorer?
Bilaga 5
Till dig som skall medverka i undersökningen om tonårsflickors självkänsla
Att tänka på inför intervjun
God självkänsla definierar vi som: man känner sig omtyckt, älskad och accepterad för den man är och förstår sitt eget värde. Handlar om en känsla för sin egen person.
Självförtroende betyder något annat och kommer inte att fokuseras på under intervjun. Gott självförtroende handlar om att man känner tilltro till det man kan prestera och vet att man gör det bra. Alltså prestationer man utför.
Fundera gärna över din uppfattning när det gäller:
• Tonårsflickors respektive tonårspojkars självkänsla. Hur uttrycker eleverna sin dåliga självkänsla? Skillnad mellan tjejer och killar?
• Särskilda metoder du vill eller kan använda för att stärka flickors självkänsla • Andra faktorer i flickornas skolmiljö som kan påverka självkänslan
• Din och andra lärares möjlighet att stärka flickors självkänsla i förhållande till andra faktorer i skolmiljön som också påverkar
• Problem för dig och andra lärare när det gäller stärkandet av just flickors själv- känsla
Intervjun syftar till att svara på frågeställningarna i examensarbetet vilka är:
Hur tar det stärkande arbetet med självkänsla hos flickor i klassrummet sig uttryck inom gymnasieskolan i Malmö?
Har flickorna och lärarna i undersökningen samma uppfattning om vilka faktorer som är av betydelse för att utveckla god självkänsla hos flickor under skoltid i gymnasiesko- lan?
Du förbehåller dig rätten att avbryta intervjun när som helst. Intervjun kommer att spe- las in med bandspelare och beräknas ta ca 45 minuter. Allt material kommer att be- handlas konfidentiellt och med hänsyn till din personliga integritet.
Intervjun är en av cirka åtta lärarintervjuer. Därtill intervjuas cirka tio flickor som går på ett annat gymnasium. Analys och resultat av intervjuerna kommer att presenteras i det färdiga examensarbetet i januari 2007. Examensarbetet kommer att finnas tillgäng- ligt för alla som en elektronisk version via Malmö högskolas hemsida www.mah.se Vid frågor kontakta oss gärna:
Kristina Karlsson Helena Funck
Lärarkandidat Pauli gymnasium Lärarkandidat S:t Petri
070 – XXX XX XX 073 – XXX XX XX