Vi menar att det vore intressant att utvidga studien till att även undersöka förskolechefers och/eller specialpedagogers syn på hur den specialpedagogiska kompetensen tas tillvara i förskolan. Detta för att göra en jämförande studie och se vilka likheter och skillnader som finns mellan de olika yrkeskategoriernas syn på specialpedagogens funktion i förskolan. Det har under studien framkommit betydelsen av att specialpedagogen har en bra relation även till föräldrar. Vi hade därmed sett det som intressant att undersöka hur föräldrar till barn i behov av särskilt stöd ser på relationen till specialpedagogen och dess betydelse.
48
Referenser
Ahlberg, Ann (2001). Lärande och delaktighet. Lund: Studentlitteratur.
Ahlberg, Ann (2009). Kunskapsbildning i specialpedagogik. I Ann Ahlberg (Red.) Specialpedagogisk forskning – en mångfasetterad utmaning (ss.9–28). Lund: Studentlitteratur.
Alveson, Mats & Sköldberg, Kaj (2008). Tolkning och reflektion: vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur.
Björck-Åkesson, Eva (2009). Specialpedagogik i förskolan. I Anette Sandberg (Red.) Med sikte på förskolan - barn i behov av stöd (ss.12–35). Lund: Studentlitteratur.
Berglund, Lars & Malmgren, Lise-Lotte & Riddersporre, Bim & Sandén, Ingrid (2007). Profession, forskning och praktik: 30 rektorers syn på specialpedagogisk
professionalitet. I Educare 2007(2) 39–51. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö Högskola.
Bladini, Kerstin (2004). Handledning som verktyg och rum för reflektion: en studie av specialpedagogers handledningssamtal. Karlstad: Institutionen för
utbildningsvetenskap, Avdelningen för pedagogik, Karlstad universitet.
Byström, Annette & Nilsson, Ann-Charlotte (2003). Specialpedagogers verksamhet efter examen. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö Högskola.
Colnerud, Gunnel & Granström, Kjell (2002). Respekt för läraryrket: om lärares yrkesspråk och yrkesetik. Stockholm: HLS Förlag.
Eklindh, Kenneth & Wennbo, Ulla (1986). Specialpedagogik i skola och lärarutbildning. Stockholm: Utbildningsdepartementet.(DsU 1986:13)
Emanuelsson, Ingemar; Persson, Bengt & Rosenqvist, Jerry (2001). Forskning inom det specialpedagogiska området. Stockholm: Liber.
Fischbein, Siv (2007). Specialpedagogik ur ett historiskt perspektiv. I Claes Nilholm & Eva Björck-Åkesson (Red.) Reflektioner kring specialpedagogik - sex professorer om forskningsområdet och forskningsfronterna (ss.17–35). Stockholm: Vetenskapsrådet. Gjems, Liv (1997). Handledning i professionsgrupper. Lund: Studentlitteratur.
49
Hellberg, Inga (1989). Könsutjämning och könspolarisering inom professionerna på dagens svenska arbetsmarknad. I Staffan Selander (Red.) Kampen om yrkesutövning, status och kunskap (ss.167–182). Lund: Studentlitteratur.
Helldin, Rolf (2002). Specialpedagogisk forskning – en kritisk granskning i ett omvärldsperspektiv. Stockholm: Skolverket.
Holme, Idar Magne & Solvang, Bernt Krohn (1997). Forskningsmetodik: om kvalitativa och kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur.
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Kärrby, Gunni (2000). Svensk förskola – Pedagogisk kvalitet med socialpolitiska rötter (Rapport från Institutionen för pedagogik nr 6:2000). Borås: Högskolan i Borås, Institutionen för pedagogik.
Lantz, Annika (2007). Intervjumetodik. Lund: Studentlitteratur.
Lillvist, Anne (2010). The applicability of functional approach to social competence in preschool children in need of special support. Örebro: Örebro Universitet.
Lpfö 98 (2006). Läroplan för förskolan – Lpfö 98, Utbildningsdepartementet. Stockholm: Skolverket.
Lpfö 98/10 (2010). Läroplan för förskolan – Lpfö 98, reviderad 2010, Utbildningsdepartementet. Stockholm: Skolverket.
Lutz, Kristian (2006). Konstruktionen av det avvikande förskolebarnet – En kritisk fallstudie angående utvecklingsbedömningar av yngre barn.( Malmö studies in educational
sciences: licentiate dissertation series 2006:2). Malmö: Lärarutbildningen, Malmö Högskola.
Lutz, Kristian (2009). Kategoriseringar av barn i förskoleåldern – Styrning &
administrativa processer. (Malmö studies in educational research no. 44). Malmö: Lärarutbildningen, Malmö Högskola.
Nilholm, Claes (2007). Perspektiv på specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur. Normell, Margareta (2002). Pedagog i en förändrad tid: om grupphandledning och
relationer i skolan.Lund: Studentlitteratur.
Persson, Bengt (2008). Elevers olikhet och specialpedagogisk kunskap. Stockholm: Liber. Regeringens proposition (2009/10:165). Ny skollag -för kunskap, valfrihet och trygghet.
50
Rosenqvist, Jerry (2007). Några aktuella specialpedagogiska forskningstrender. I Claes Nilholm & Eva Björck–Åkesson (Red.) Reflektioner kring specialpedagogik- sex professorer om forskningsområdet och forskningsfronterna (ss.36–51). Stockholm: Vetenskapsrådet.
Rossman, Gretchen B. & Rallis, Sharon F. (2003). Learning in the field: an introduction to qualitative research. Thousends Oaks: Sage publications.
Selander, Staffan (1989) Inledning. I Staffan Selander (Red.) Kampen om yrkesutövning, status och kunskap (ss.11–21). Lund: Studentlitteratur.
SFS 2007:638. Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100), Specialpedagogexamen. Stockholm: Thomson Förlag AB.
Skolverket (2005). Kvalitet i förskolan: allmänna råd och kommentarer. Stockholm: Fritzes förlag.
Skolverket (2008). Tio år efter förskolereformen. Stockholm: Fritzes förlag.
Socialstyrelsen (1991). Barnomsorgen är för alla barn: förskole- och fritidshemsverksamhet för barn som behöver särskilt stöd. Allmänna råd från Socialstyrelsen 1991:1.
Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen (1987). Pedagogiskt program för förskolan. Allmänna råd från Socialstyrelsen 1987:3. Stockholm: Allmänna förlaget.
SOU 1972:26 Förskolan del 1. Betänkandet angivet av 1968 års barnstugeutredning. Stockholm: Socialdepartementet.
SOU 1972:27 Förskolan del 2. Betänkandet angivet av 1968 års barnstugeutredning. Stockholm: Socialdepartementet.
SOU 1975:87 Samverkan i barnomsorgen. Betänkande från arbetsgruppen för samhällets barnomsorg. Stockholm: Socialdepartementet.
SOU 1998:31 Det gäller livet: Stöd och vård till barn och ungdomar med psykiska problem. Slutbetänkande av Barnpsykiatrikommittén. Stockholm: Socialdepartementet.
SOU 1999:63 Att lära och leda: en lärarutbildning för samverkan och utveckling. Lärarutbildningskommitténs slutbetänkande. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Stukát, Staffan (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund:
Studentlitteratur.
Svedberg, Lars (2007). Gruppsykologi: om grupper, organisationer och ledarskap. Lund: Studentlitteratur.
51
Vernersson, Inga-Lill (2002). Specialpedagogik i ett inkluderande perspektiv. Lund: Studentlitteratur.
Wetso, Gun-Marie (2006). Lekprocessen – specialpedagogisk intervention i (för) skolan. När aktivt handlande stimulerar lärande, social integration och reducerar utslagning. Stockholm: HLS Förlag.
Wibeck, Victoria (2000). Fokusgrupper: om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod. Lund: Studentlitteratur.
von Ahlefeld Nisser, Désirée, (2009). Vad kommunikation vill säga. En iscensättande studie om specialpedagogers yrkesroll och kunskapande samtal. Stockholm:
Specialpedagogiska institutionen, Stockholms Universitet.
Öquist, Oscar (2008). Systemteori i praktiken: konsten att lösa problem och nå resultat. Stockholm: Gothia.
Elektroniska källor
Malmö Högskolas utbildningsplan för Specialpedagogprogrammet (2008). Hämtad 2010- 12-19 från Malmö Högskola, www.edu.mah.se/LAPFS/syllabus/?revnr=2
Skollag 1985:1 100, uppdaterad t.o.m. SFS 2010:699, hämtad 2010-11-02
www.notisum.se/rnp/sls/lag/19851100.htm
Skollag 2010:800, ändrad: t.o.m. SFS2010:1311, hämtad 2010-11-02
www.riksdagen.se/webbnav/?nid=3911&bet=2010:800
Skolverket (2009). Barn och personal i förskolan hösten 2008. Hämtad 2010-11-14 från
Skolverket,www.skolverket.se/sb/d/129;jsessionid=8FD7799171F4C05D773C5893C08
4BBE5?searchword=barn+och+personal+i+f%F6rskolan+h%F6sten+2008&page=searc h&website=
52
Bilagor
(Bilaga 1) Specialpedagogexamen - SFS 2007:638
Omfattning
Specialpedagogexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 90 högskolepoäng. Därtill ställs krav på annan avlagd lärarexamen.
Mål
För specialpedagogexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som specialpedagog för barn, ungdomar och vuxna i behov av särskilt stöd inom förskola, förskoleklass, fritidshem, skola eller vuxenutbildning.
Kunskap och förståelse
För specialpedagogexamen skall studenten
– visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen, och
– visa fördjupad kunskap och förståelse inom specialpedagogik.
Färdighet och förmåga
För specialpedagogexamen skall studenten
– visa förmåga att kritiskt och självständigt identifiera, analysera och medverka i förebyggande arbete samt i arbetet med att undanröja hinder och svårigheter i olika undervisnings- och lärandemiljöer,
– visa förmåga att kritiskt och självständigt genomföra pedagogiska utredningar och analysera svårigheter på organisations-, grupp- och individnivå,
– visa förmåga att utforma och delta i arbetet med att genomföra åtgärdsprogram i samverkan mellan berörda aktörer samt förmåga att stödja barn och elever och utveckla verksamhetens undervisnings- och lärandemiljöer, – visa fördjupad förmåga att vara en kvalificerad samtalspartner och rådgivare i pedagogiska frågor för kollegor, föräldrar och andra berörda, och
– visa förmåga att självständigt genomföra uppföljning och utvärdering samt leda utveckling av det pedagogiska arbetet med målet att kunna möta behoven hos alla barn och elever,
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För specialpedagogexamen skall studenten – visa självkännedom och empatisk förmåga,
– visa förmåga att inom det specialpedagogiska området göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna,
– visa förmåga att identifiera etiska aspekter på eget forsknings- och utvecklingsarbete, – visa insikt om betydelsen av lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och
– visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För specialpedagogexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.
Övrigt
I examensbeviset skall det anges för vilken verksamhet utbildningen är avsedd. För specialpedagogexamen skall också de preciserade krav gälla som
53
(Bilaga 2) Malmö 2010-10-07
Hej!
Vi heter Eva Blixt Jeppsson och Anette Rosén, båda förskollärare, och studerar nu sista terminen på specialpedagogprogrammet vid Malmö högskola. Vi ska nu påbörja vårt examensarbete vilket ska resultera i en D- uppsats. Vårt syfte är att undersöka hur den specialpedagogiska kompetensen tas tillvara i förskolan. Då vi snart är specialpedagoger är vi intresserade av förskolepedagogernas förväntningar på oss i vår nya yrkesroll.
Studien kommer att genomföras med hjälp av fokusgrupper, det vill säga ett samtal i grupp där vi kommer att agera samtalsledare. Vår önskan är att träffa ett redan befintligt arbetslag inom förskolan som lyfter fram sina tankar och erfarenheter kring den specialpedagogiska kompetensen. För att synligöra arbetslagets upplevelser har vi formulerat temaområden som kommer att ligga till grund för samtalet.
Vår förhoppning är att få träffa ett arbetslag inom Ditt rektorsområde. Då vi är medvetna om att barnfri tid är en bristvara i dagens förskola är vi tacksamma om denna möjlighet ges. Samtalet kommer att ta ca en timme och för att underlätta vår bearbetning av materialet kommer det att spelas in digitalt. Materialet kommer endast att användas i denna studie och alla uppgifter kommer att hanteras konfidentiellt. I sammanställningen kommer inte någon enskild person eller förskola att kunna identifieras. Allt inspelat material kommer att förstöras då studien är redovisad. All medverkan är frivillig och kan när som helst avbrytas utan att skäl behöver anges. Handledare under vårt arbete är Kristian Lutz vid institutionen Skolutveckling och Ledarskap, Malmö högskola.
Det vore bra om vi fick tillfälle att träffa arbetslaget någon gång innan utgången av vecka 46. Har du några frågor är du välkommen att kontakta oss, annars kommer vi att kontakta Dig inom några veckor.
Ett stort tack på förhand!
Eva Blixt Jeppsson Anette Rosén
E-postadress E-postadress
54
(Bilaga 3) Malmö 2010-10-14 Hej!
Vi heter Eva Blixt Jeppsson och Anette Rosén, båda förskollärare och studerar sista terminen på specialpedagogprogrammet vid Malmö högskola. Vi ska nu påbörja vårt examensarbete vilket ska resultera i en D- uppsats. Vårt syfte är att undersöka hur den specialpedagogiska kompetensen tas tillvara i förskolan. Då vi snart är specialpedagoger är vi intresserade av förskolepersonalens förväntningar på oss i vår nya yrkesroll.
Studien kommer att genomföras med hjälp av fokusgrupper, det vill säga ett samtal i grupp där vi kommer att agera samtalsledare. Vår önskan är att träffa ett redan befintligt arbetslag som lyfter fram sina tankar och erfarenheter kring den specialpedagogiska kompetensen. För att synligöra arbetslagets upplevelser har vi formulerat två temaområden som kommer att ligga till grund för samtalet. Dessa är:
Specialpedagogisk kompetensen i förskoleverksamheten.
Era förväntningar på vad specialpedagogen kan tillföra verksamheten.
Då vi är medvetna om att barnfri tid är en bristvara i dagens förskola är vi tacksamma om denna möjlighet ges. Samtalet kommer att ta ca en timme och för att underlätta vår bearbetning av materialet kommer det att spelas in digitalt. Materialet kommer endast att användas i denna studie och alla uppgifter kommer att hanteras konfidentiellt. I
sammanställningen kommer inte någon enskild person eller förskola att kunna identifieras. Allt inspelat material kommer att förstöras då studien är redovisad. All medverkan är frivillig och kan när som helst avbrytas utan att skäl behöver anges.
Det vore bra om vi fick tillfälle att träffa fokusgruppen någon gång innan utgången av vecka 46. Har du några frågor är du välkommen att kontakta oss.
Ett stort tack på förhand!
Eva Blixt Jeppsson Anette Rosén
E-postadress E-postadress
55
(Bilaga 4)
Intervjuguide
Inledande frågor
Presentation av deltagarna
Hur länge har ni arbetat inom förskoleverksamheten? Vad innebär specialpedagogik för er?
Var finns specialpedagogen i er organisation? Hur är tillgängligheten? Studiens två temaområden
Specialpedagogisk kompetensen i förskoleverksamheten.
Hur använder ni er av den specialpedagogiska kompetensen i förskolan? Vilket stöd upplever ni att specialpedagogen kan ge er?
Vem eller vad avgör hur den specialpedagogiska kompetensen används?
Era förväntningar på vad specialpedagogen kan tillföra verksamheten. Vad vill ni att den specialpedagogiska kompetensen ska bidra med i förskolan? Finns det något gällande den specialpedagogiska kompetensen ni saknar i dag?
Avslutande frågor
Är det någon som vill tillägga någonting? Vill ni läsa intervju utskriften?