Vårt fokus i denna studie har varit att undersöka hur skolor i olika kommuner organiserar arbetet för att uppfylla Skollagens garanti för tidiga stödinsatser i läsning. Studien visar att organisationen för arbetet med tidiga stödinsatser varierar både vad det gäller övergripande riktlinjer från kommunalt håll men även för rutiner inom den enskilda skolan. Då kort tid har gått sedan lagen trädde i kraft skulle det vara relevant att genomföra en liknande studie om några år. Detta för att utröna om det skett några förändringar avseende rutiner runt
organisationen med tidiga stödinsatser och om frekvensen av tidiga stödinsatser har ökat.
För vidare forskning finner vi det intressant att också undersöka om det på längre sikt även kan ses något samband mellan hur kommuner och skolor organiserar arbetet med tidiga stödinsatser kontra elevresultat. Studier likt dessa kan bidra till att hjälpa kommuner och skolor att organisera arbetet med tidiga stödinsatser. Detta kan öka förutsättningarna för en likvärdig utbildning för samtliga elever.
Referenser
Adams, M. J. (1990). Beginning to read. Thinking and Learning about Print. Cambridge, MA:
MIT Press.
Ahrne, G. & Svensson, P. (2015). Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber.
Alatalo, T. (2011). Skicklig läs- och skrivundervisning i åk 1–3. Om lärares möjligheter och hinder. Doktorsavhandling. Göteborg: Göteborgs universitet.
Barber, M. & Mourshed, M. (2007). How the world’s best-performing school systems come out on top. McKinsey & Company.
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder (3:e uppl.). Stockholm: Liber.
Dalby, M. A., Elbro, C., Jansen, M. & Krogh, T. (1992). Bogen om læsning – om læsehandicappede og læsehandicap III. Munksgaard: Danmarks pedagogiska institut.
Druid Glentow, B. (2006). Förebygg och åtgärda läs- och skrivsvårigheter. Stockholm: Natur &
Kultur.
Ehri, L. C. (2005). Development of Sight Word Reading: Phases and findings. I Snowling, M. J.
& Hulme, C. (red): The Science of Reading: A Handbook, s 135–154. Oxford: Blackwell Publishing.
Ericson, B (red.). (2010). Utredning av läs- och skrivsvårigheter Lund: Studentlitteratur Eriksson Barajas, K., Forsberg, C. & Wengström, Y. (2013). Systematiska litteraturstudier i utbildningsvetenskap: vägledning vid examensarbeten och vetenskapliga artiklar. Stockholm:
Natur & kultur.
Frost, J., Madsbjerg, S., Niedersöe, J., Olofsson, J. & Möller-Sörensen, P. (2005). Semantic and Phonological Skills in Predicting Reading Development: From 3–16 Years of Age.” Dyslexia 11:79–92.
Gough, P. B., & Tunmer, W. E. (1986). Decoding, reading, and reading disability. Remedial and special education, 7(1), s 6–10.
Gustafson, S. (2009). Dyslexi och hur det kan definieras. I Stefan Samuelsson, red. Dyslexi och andra svårigheter med skriftspråket, s 7–14. Stockholm: Natur & Kultur.
Gustafsson, J-E., & Myrberg, E. (2002). Ekonomiska resursers betydelse för pedagogiska resultat. Stockholm: Liber.
27
Hallin, A.E. (2015). Matteuseffekten - evidens och konsekvens. Språkforskning [Blogg], 21 juli.
https://www.sprakforskning.se/forskningsbloggen2/2015/7/21/matteuseffekten [Hämtad 2020.05.06]
Hattie, J. A.C. (2009). Visible learning. A synthesis of over 800 meta-analyses relating to achievement. London: Routledge.
Hoover, W., & Gough, P. (1990). The simple view of reading. Reading and Writing, 2, s 127–
160.
Jacobson, C. (2006). Modell för åtgärder vid läs- och skrivsvårigheter. I Jacobson, C., Nordman, E., Sandell, A., & Svensson, I. (2006). LUK´s bok om Dyslexi och Läsutveckling. Växjö
universitet: Institutionen för pedagogik.
Jacobson, C (2009). Kartläggning av dyslexi. I Stefan Samuelsson, red. Dyslexi och andra svårigheter med skriftspråket, s 267–282. Stockholm: Natur & Kultur.
Kamhi, A. & Catts, H. (2011). Language and Reading Disabilities. Boston: Pearson.
Kulturdepartementet. (2016). Läsfrämjande insatser i och utanför skolan. (Kommittédirektiv 2016:78). Stockholm: Regeringskansliet.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun.
(uppl. 3:3). Lund: Studentlitteratur
Larsen, A.K. (2009). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig metod. Malmö:
Gleerup.
Liberman, I. Y. & Schankweiler, D. (1991). Phonology and beginning reading: A tutorial. I Rieben, L. & Pertetti, C. (red.), Learning to read: Basic Research and Its Implications. Hillsdale, New Jersey: Erlbaum.
Moats, L. C. (1999). Teaching reading is rocket science: What expert teachers of reading should know and be able to do. American Federation of Teachers. NW: Washington DC
Myrberg, M. (2007). Dyslexi - en kunskapsöversikt. Vetenskapsrådets Rapportserie 2:2007.
Stockholm: Vetenskapsrådet.
Olofsson, Å. (2009). ”Fonologisk medvetenhet”. I Samuelsson, S. red. Dyslexi och andra svårigheter med skriftspråket. s 16–32. Stockholm: Natur & Kultur.
Rack, J. (2004). Review of research evidence on effective intervention. I M. Turner & J. Rack (red.), The study of dyslexia. s 175–195. New York, NY: Kluwer/Plenum.
Salameh, E-K. (2012). Språklig socialisation. I E-K. Salameh (red.), Flerspråkighet i skolan – språklig utveckling och undervisning. S 7–22. Stockholm: Natur & Kultur.
Seidel, T. & Shavelson, R. J. (2007). Teaching effectiveness research in the past decade: The role of theory and research design in disentangling meta-analysis results. Review of Educational Research, 77, (4), s 454–499.
SFS 2018:1098. Skollag. Stockholm: utbildningsdepartementet.
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: utbildningsdepartementet.
Skolinspektionen. (2016). Skolans arbete med extra anpassningar. (DNR 403–2015:2 217).
Stockholm.
Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011.
Reviderad 2018. Mölnlycke: Elanders Sverige AB.
Skolverket (2014). Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. allmänna råd med kommentarer. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2018) Nationellt bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling. Skolverket:
Stockholm
Skolverket. (2019a). Hitta språket - nationellt kartläggningsmaterial i språklig medvetenhet i förskoleklass. Dnr. 2019:567. Skolverket: Stockholm.
Skolverket. (2019b). Nationella prov – obligatoriska prov i skolan.
https://www.skolverket.se/for-dig-som-ar.../elev-eller-foralder/betyg-och-nationella-prov/nationella-prov---obligatoriska-prov-i-skolan [Hämtat 2020-05-29]
Skolverket. (2020). Modellen LSR.
https://www.skolverket.se/skolutveckling/leda-och- organisera-skolan/organisera-tidigt-stod-och-extra-anpassningar/lasa-skriva-rakna---garanti-for-tidiga-insatser [Hämtat 2020-05-05]
Skolverket. (2020a). Läsa, skriva, räkna - en garanti för tidiga stödinsatser.
https://www.skolverket.se/skolutveckling/leda-och-organisera-skolan/organisera-tidigt-stod-och-extra-anpassningar/lasa-skriva-rakna---garanti-for-tidiga-insatser [Hämtad 2020.04.19]
Skolverket. (2020b). Organisera arbetet med garantin för tidiga stödinsatser.
https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/organisera-arbetet-med-garantin-for-tidiga-stodinsatser [Hämtad 2020.09.02]
Skolöverstyrelsen. (1980–1986). Läroplan för grundskolan: Lgr 80. Stockholm: Liber Läromedel/Utbildningsförlaget.
Snow, C. E., Burns, M. S. & Griffin, P. (red). (1998). Preventing reading difficulties in young children. Washington, DC: National Academy Press.
Stanovich, K. E. (1986). Matthew effects in reading: Some consequences of individual differences in the acquisition of literacy. Reading Research Quarterly, XXI (4), s 360–406.
Taube, K., Fredriksson U. & Olofsson Å. (2016). Kunskapsöversikt om läs och skrivundervisning för yngre elever. Stockholm: Vetenskapsrådet.
29
Taube, K. (2009). Läs- och skrivförmåga, självbild och motivation. I Bjar, L. & Frylmark, A.
(red.), Barn läser och skriver. Lund: Studentlitteratur.
Tjernberg, C. (2013). Framgångsfaktorer i läs- och skrivlärande: en praxisorienterad studie med utgångspunkt i skolpraktiken. Doktorsavhandling. Stockholm: Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet.
Torgesen, J. K. (2007). Recent discoveries on remedial interventions for children with dyslexia. I M. J. Snowling & C. Hulme (red). The science of reading: A handbook, s 521–537. Malden, MA:
Blackwell.
Utbildningsdepartementet (2009). Den nya skollagen - för kunskap, valfrihet och trygghet.
(Regeringens proposition 2009/10:165). Stockholm: Regeringskansliet
Utbildningsdepartementet (2017). Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga stödinsatser.
(Regeringens proposition 2017/18:195). Stockholm: Regeringskansliet.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk - samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Wallström, A. L. (2019). Läsa, skriva, räkna-garantin när kommunerna sparar. Svenska dagbladet.
https://www.svd.se/lasa-skriva-rakna-garanti-nar-kommunerna-sparar [Hämtat 2020-09-02]
Wedin, Å. (2011) Språkande i förskolan och grundskolans tidigare år. Lund: Studentlitterat