5.3.1 Förtjänster
Samtliga informanter ser förtjänster med att garantin finns formulerad i Skollagen. Alma anser att i och med lagen kan skolorna inte hoppa över några delar utan alla steg i garantin ska
genomföras. Det ger en tydlighet om vad som ska göras på skolorna.
...det är de tydliga stegen som ska göras, så jag tycker ändå att det gör.... vi kan inte säga att att vi inte ska göra det här, vi har en jättetydlig skolledning här. Väldigt tydligt och strukturerad, det blir himla ordning och reda (Alma, skola A)
Hanna och Ella håller med Alma om att lagen ger en tydlighet över vad som förväntas av eleven och dess kunskaper.
...det blir mer på allvar, man kan peka till exempel, att det här är bedömningsstöd, det här är obligatoriskt, vi har alla gjort det… (Hanna, skola H)
Enligt Berit är lagen bra då arbetet med läsning sker mer systematiskt. Detta leder till att elever i svårigheter med avkodning och läsförståelse kan hittas tidigare. Greta håller med och anser att en förtjänst med garantin är att de på hennes skola har blivit mer uppmärksamma på indikering av
17
... man väntar och ser ååå, det kommer att lösa sig. Jag tror att man kanske har kommit och blivit lite mera observant...man ska ju garantera stödet sen kan man ju inte garantera att de ändå når målen, men det viktigaste är ju att man kan garantera rätt stöd i rätt tid och att man inte bara väntar och ser… (Greta, skola G)
Lagen har enligt Berit även lett till en bättre dokumentation vilket kan underlätta vid vidare kartläggning eller byte av skola. Frida anser, även hon, att lagens fokus på att stödinsatser ska sättas in tidigt är bra och att detta bör utgöra en naturlig del i undervisningen.
Jag tror ju på de tidiga insatserna, ju tidigare desto bättre, kan vi gå in och lägga stödinsatser vi som speciallärare...
...att det blir helt naturligt att ge stöd i förskoleklass, ju tidigare i förskoleklass, desto bättre, det är ju de som hamnar i svårigheter.... jag har ju sett hur vi har kunnat förskjuta vårt stöd mot de yngre åren och att det har varit eee också gjort över tid att det har lättat… (Frida, skola F)
Vidare uttrycker Frida också att hon ser ett tydligt samband mellan de som behöver stöd i förskoleklass och de som behöver insatser längre fram i utbildningen.
5.3.2 Fallgropar
Samtliga informanter ser att det finns fallgropar med den nya lagbestämmelsen. Flertalet av dem upplever stora brister i momentet som innefattar planering och genomförande av stödinsatser.
Alma tar upp att arbetet med tidiga stödinsatser är dåligt implementerad i verksamheten. Hon upplever att det på hennes skola finns tendenser att garantin upplevs uppfylld när de obligatoriska kartläggnings- och bedömningsmaterialen har genomförts. Denna felaktiga bild, menar hon, gör att stödinsatserna kommer i skymundan. Vidare lyfter hon att de obligatoriska materialen är välkända på skolan men att bestämmelsen om garanti för tidiga stödinsatser är mindre känd. Hon menar även att stödinsatserna fortfarande ligger kvar på de högre stadierna.
...många har ingen aning om den...just lagen, läs-, skriva-, räknagarantin den har alla koll på, men tidiga stödinsatser, har inte alla koll på....nu när vi ha en sån här garanti med tidiga stödinsatser, vart lägger man spec:en sen, den ligger fortfarande mest på högstadiet. man har inte skjutit ner till lågstadiet… (Alma, skola A)
Alma uttrycker att det inte har skett någon förändring under året som garantin har gällt. Trots att det står i Skollagen att elever ska garanteras tidigt stöd i läsning har detta enligt Alma inte skett på hennes skola.
Även Disa och Ella uttrycker att det finns brister i momentet som rör stödinsatser. De upplever att det saknas ekonomiska förutsättningar för att lagen ska kunna genomföras fullt ut. Mycket av resurserna har lagts på själva genomförandet av de obligatoriska materialen vilket har lett till att stödinsatser ej har kunnat genomföras. ...man har pratat i flera år om att man ska satsa, lägre åldrar och gör det...och liksom verkligen garantera ååå göra det här, men så är man ändå inte beredd, för det kostar pengar. Man vill inte liksom… (Disa, skola D)
Disa menar vidare att ekonomiska förutsättningarna med öronmärkta pengar måste till för att lagen ska kunna genomföras fullt ut. Annars blir det bara ytterligare en arbetsuppgift som klasslärare eller speciallärare ska få plats med.
Carin tar upp att en av fallgroparna med att använda de obligatoriska materialen är att hon anser att de ställer för låga krav. Risken finns då att det inte kommer ske någon indikation på att en elev har behov av stödinsatser och att det garanterade stödet uteblir. Carin menar att garantin då kan leda till motsatt effekt mot vad den var ämnad för.
...bedömningsstödet har så lågt ställda krav, det är så många som kommer att slinka emellan för att man inte kommer att eee alltså man kommer inte att hitta dom barnen som har stora svårigheter, det finns en risk för det och då kommer dom inte att garanteras någon extrahjälp… (Carin, skola C)
Carin är även orolig för att för lågt ställda krav leder till att elever i svårigheter blir godkända enligt kriterierna och att pedagoger då saknar argument inför rektor att stödet ska finnas kvar.
Greta har en annan oro. Hon befarar att de som har behov av utmaningar, som ligger över årskursen, kommer att glömmas bort då fokus läggs på de elever som inte når upp till aktuell kravnivå.
...att man inte får glömma...det står väl inte skrivet i själva stödet, eller läsa, skriva garantin, men att man också kanske uppmärksammar elever som behöver utmaningar…
(Greta, skola G)
Greta poängterar även vikten av tydlighet inför föräldrar. Pedagoger måste vara noga med att informera om att lagen ger rätt till tidigt stöd men att garantin inte innebär att alla elever kommer att nå upp till lägsta kravnivå. Greta poängterar även att hon tycker att det är viktigt med
kompetensutveckling för att bli ännu bättre på att garantera rätt stöd.
Vissa informanter ser fallgropar med garantin som specifikt gäller förskoleklass. Berit och Frida ser en risk att lagen gör att det läggs för stor vikt vid ett resultat redan i förskoleklass. Detta anser Berit kan bidra till både oro och stress för vårdnadshavare och lärare. Frida i sin tur ser en risk att förskoleklass blir för “skolifierad” då hon upplever att det blivit stort fokus på kunskaper i och med kartläggningsmaterialet Hitta språket!. Hanna upplever att materialet har gjort att
kartläggningen i förskoleklass har blivit smalare. Hon anser att tidigare kartläggningsmaterial gav ett bredare underlag för bedömning.
19
6 Analys
Vårt syfte med studien är att undersöka hur arbetet organiseras i grundskolan för att uppfylla Skollagens (SFS 2010:800) garanti för tidiga stödinsatser i läsning samt om alla moment i garantin uppfylls med denna organisation. Syftet är också att undersöka om
speciallärare/pedagoger upplever att garantin påverkar arbetet med tidiga stödinsatser i läsning. I detta kapitel följer en analys av det insamlade materialet i förhållande till syfte, frågeställningar och teoretisk bakgrund. För att strukturera upp kapitlet använder vi oss av tre teman som vi har identifierat i vår empiriska data. Dessa teman är rutiner, förändrat arbetssätt samt fallgropar och förtjänster med Skollagens (SFS 2010:800) garanti för tidiga stödinsatser i läsning.
6.1 Rutiner
Samtliga informanter uttrycker att deras skola har rutiner och en handlingsplan för att organisera arbetet med att uppfylla garantin av tidiga stödinsatser. De skolor där
informanterna arbetar använder kommunövergripande planer och/eller enbart Skolverkets (2020) modell för de olika momenten i garantin. En sammanställning av informanternas svar visar dock på olika tydlighet i hur rutiner och handlingsplan är nedtecknade samt i vilken utsträckning de följs. Flera av informanterna upplever att det på deras skola saknas en tydlig övergripande plan för garantins olika moment. Fokus har hamnat på kartläggning och bedömningsstöd vilket har gjort att samråd och insatser har hamnat i skymundan. Vid
sammanställning och analys av informanternas svar går det ej att urskilja några tendenser om att skolans läge och/eller storlek har betydelse för om den har en tydlig övergripande plan för garantins olika moment.
Samtliga informanter uttrycker att rutiner med kartläggning och bedömningsstöd fungerar på den egna skolan. Skolverket (2020a) skriver att det med fördel ska vara undervisande lärare som utför kartläggning och bedömningsstöd. Detta stämmer väl in på merparten av de skolor vi har med i vår studie när det gäller förskoleklass. I årskurs 1 genomför drygt hälften av speciallärarna/-pedagogerna delar eller hela bedömningsstödet i svenska med eleverna.
Anledningen till detta anger huvuddelen av informanterna vara svårigheten att organisera utförandet inom klassens ram då bedömningen ska ske enskilt. De lyfter även fram fördelen med att samma person utför bedömningsstödet med samtliga elever med tanke på lika bedömning och likvärdighet. På en av skolorna fanns det även tydliga direktiv från ledningshåll att bedömningsstödet skulle utföras av speciallärare-/pedagog. Skolverket (2020a) anser dock att lärarna får fördjupade kunskaper om sina elever vid genomförandet av bedömningsstödet. Kunskaperna kan sedan användas vid planering och utformning av
kommande undervisning samt genom extra anpassningar. Skolverket (2020a) får stöd av Taube (2009) som lyfter att det är viktigt att läraren är medveten om vart eleven befinner sig i sin läsutveckling. Detta för att kunna utforma en god läsundervisning.
Skolinspektionen (2016) betonar att vid utformning, och i vissa fall även vid utförande av stödåtgärder, bör elevhälsans kompetens användas, vilket en av pedagogerna nämner att de gör. Pedagogen lyfter att elevhälsan träffas kontinuerligt och där utgör resultat från
kartläggning, bedömningsstöd och nationella prov ett underlag för arbetet med stödinsatser.
Genom att samverka med elevhälsan vid samråd skapas goda förutsättningar att identifiera och sätta in rätt stödåtgärder i tid (Skolinspektionen 2016). Även Jacobson (2009) poängterar att elevhälsan är viktig för att ge elever i lässvårigheter rätt stöd. Elevhälsan, menar han, bidrar till att skapa en helhetsbild av eleven där funktionsnedsättningar kan uppmärksammas och anamnes göras. I det insamlade empiriska materialet ses liknande tendenser angående rutiner som i Skolinspektionens kvalitetsrapport från 2016. Denna visar bland annat att samråd med personal med specialpedagogisk kompetens saknas på flera skolor, något som
finns reglerat i Skollagen 4 kap. 4§ (SFS 2010:800). Även flertalet av våra informanter lyfter att de saknar tydliga rutiner för samråd. Dialog mellan undervisande lärare och speciallärare sker, enligt informanterna, på flera skolor vid mer informella möten vilket försvårar
dokumentation, rutiner och kontinuitet i arbetet. Rutinerna har, enligt flera av våra
informanter, det senaste året utarbetats för förskoleklass men saknas fortfarande för skolan.
Enligt informanterna saknar flera av skolorna/kommunerna en tydlig arbetsgång angående extra anpassningar och särskilt stöd. De efterfrågar även tydligare rutiner vid uppföljning. En informant lyfter att bristande implementering av garantin i hennes skola kan vara orsaken till att hon upplever att rutinerna brister. Andra informanter uttrycker dock att de har fungerande rutiner för garantin. Gemensamt för dessa informanter är att de berättar om en engagerad rektor som är påläst och deltar i förändringsarbetet. Skolinspektionen (2016) lyfter just en involverad skolledning och väl implementerade rutiner som framgångsfaktorer för skolor.