För vidare forskning skulle det vara intressant att studera hur socioekonomiska och politiska förhållanden kan spela in i känslan av utanförskap och vidare studera hur förutsättningarna för att hitta en partner förändras. Det är en på många sätt svår grupp att nå ut till då många medlemmar tappat tilliten för såväl medmänniskor i sin närhet och auktoriteter. Då vi kan se det är många män från annars väldigt feministiska länder så tror jag också att det är viktigt att studera hur feminismen inte har fått fotfäste utan istället motstånd i delar av världens med ”jämställda” länder.
Minassians rättegång var planerad att äga rum under 2019/2020 men har vid flera tillfällen skjutits upp på grund av psykiska utvärderingar och den rådande coronakrisen, för att minska smittspridning. Det hade varit intressant att kunna studera dels hur rättegångarna diskuterar fallet och om media omnämner incel- rörelsen som en rörelse, om händelsen beskrivs som ett terrordåd och hur rörelsen framåt kommer att omnämnas och lyftas i omvärlden. Jag kan tänka mig att rättegången blir en ganska stor händelse inom nyheter och media som nu haft en typ av torka under corona och som kan dra stor vinning av att rapportera om någonting annat för att bryta lite i flödet. För fortsatt forskining skulle det därför vara relevant att studera medias utveckling och rapportering av fallet. Om det nämns som ett terrordåd, kanske jämföra med rapporteringen kring Breivik.
Vi skulle också behöva komma närmare incel-rörelsen för att någonstans nå problematiken som finns kring gruppens psykiska hälsa. Det saknas idag statistik när det kommer till självmord och självskadebeteende hos gruppen, vilket är en viktig punkt att nå om vi ska kunna hjälpa såväl den egna individen som de individer som är runt omkring.
REFERENSER
Arrhenius, S. (1999) En riktig kvinna. Stockholm: Atlas
Asen, R. (2000). Seeking the “Counter” in Counterpublics. Communication
Theory, 10(4), ss. 424–446.
Beauvoir, S. D. (2002) Det andra könet. Stockholm: Nordstedts Förlag
Berg, M. (2015). Netnografi: att forska om och med internet. Lund:
Studentlitteratur.
Blais, M., & Dupuis-Déri, F. (2012). Masculinism and the Antifeminist
Countermovement. Social movement Studies, 11(1), 21–39.
Boréus, K., & Bergström, G. (2018). Textens mening och makt. Lund:
Studentlitteratur.
Boshini, A,. & Sundström, M. (2018). Det ojämlika faderskapet.
Ekonomisk debatt, 46(4), 33–42.
Boyatzis, R. E. (1998). Transforming qualitative information: Thematic
analysis and code development. Thousand Oaks, Kalifornien: SAGE
Publications.
Braun, V., & Clarke, V. (2006) Using thematic analysis in psychology.
Qualitative Research in Psychology, 3 (2), 77-101.
Butler, J. (1999). Gender trouble: feminism and the subversion of
identity. New York; London: Routledge, cop.
Connell, R. (2016). The Social Organization of Masculinity. I Pascoe, C. J.,
& Bridges, T. (Red.), Exploring Masculinities: identity, inequality,
continuity, and change (s. 136-144). New York: Oxford University press.
DeCook, J. (2018). Memes and symbolic violence: #proudboys and the use of
memes for propaganda and the construction of collective identity, Learning,
Media and Technology,
43:4, 485-504, DOI: 10.1080/17439884.2018.1544149
Donnelly, D., Burgess, E., Anderson, S., Davis, R., & Dillard, J. (2001)
Involuntary celibacy: A life course analysis, Journal of Sex Research, 38:2, 159-
169, DOI: 10.1080/00224490109552083
Eduards, M. (2007). Kroppspolitik: Om Moder Svea och andra kvinnor.
Stockholm: Bokförlaget Atlas.
Eidevald, C. (2009). Det finns inga tjejbestämmare: Att förstå kön som
position i förskolans vardagsrutiner och lek. Jönköping: Högskolan för
lärande och kommunikation.
Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H., Towns, A., & Wängnerud, L.
(2017). Metodpraktikan: Konsten att studera samhälle, individ och
marknad. Stockholm: Wolters Kluwer.
Eyerman, R & Jamison, A (2005) Sociala rörelser i en ny tid. Lund:
Studentlitteratur.
Farrell, T., Fernandez, M., Novotny, J., & Alani, H. (2019). Exploring
misogyny across the manosphere in reddit. Proceedings of the 10th ACM
Conference on Web Science. ss. 87-96.
Freedman, J. (2003). Feminism - en introduktion. Stockholm: Liber.
Gemzöe, L. (2001). Feminism. Stockholm: Bilda Förlag.
Gill, R., Henwood. K., & McLean, C. (2005). Body Projects and the
Regulation of Normative Masculinity. Body & Society. 11 (1), s. 37–62. Doi:
10.1177/1357034X05049849
Ging, D. (2019). Alphas, Betas, and Incels: Theorizing the Masculinities of the
Manosphere. Men and Masculinities,
22(4), 638-657.
Gotel, L., & Dutton, E. (2016) Sexual violence in the ‘manosphere’: Antifeminist
men’s rights discourses on rape. International Journal for Crime, Justice and
Social Democracy 5(2): 65‐80. DOI: 10.5204/ijcjsd.v5i2.310
Heywood, A. (2012). Political Ideologies - An Introduction. London: Macmillan
International Higher Education
Hirdman, Y. (2001). Genus. Malmö: Liber AB
Holm, M. (2019). The Rise of Online Counterpublics? The limits of
inclusion in a digital age. (Doktorsavhandling, Uppsala Universitet,
Uppsala).
Hämtad
från
http://uu.diva-
Jaki, S., De Smedt, T., Gwóźdź, M., Panchal, R., Rossa, A., & De Pauw, G.
(2019) Online hatred of Women in the Incels.me Forum: Linguistic
Analysis and Automatic Detection. Journal of Language Aggression and
Conflict, 7 (2).
Kimmel, M. (1987). Men’s Responses To Feminism At the Turn of the
Century. Gender & Society, 1(3), s. 261–283.
Krakowski.
S.
(2019,
14
augusti).
Celibat,
hat
och
attentat. Kvartal. Hämtad från
https://kvartal.se/artiklar/celibat-hat-
och-attentat/
Lin, J. L. (2017). Antifeminism online. MGTOW (men going their own way). s.
77-96.
Rodger, E. (Producent). (2014). Elliot Rodgers Retribution - The Last
Video
[YouTube
klipp].
Sverige:
SVT.
Hämtad
från
https://www.youtube.com/watch?v=0TgeR_SFNB8
Roulston, K. (2001). Data analysis and 'theorizing as ideology'. Qualitative
Research, 1(3), s. 279-302.
SergeantIncel (ADMIN) (2017, 9 november). RULES, TERMINOLOGY,
AND FAQ. [Forumpost]. Hämtad från https://incels.co/threads/rules-
terminology-and-faq.799/
The Association Of Internet. (2019). Internet Research: Ethical
Guidelines 3.0. Geneva: World Health Organization.
Totalförsvarets forskningsinstitut. (2020). Hope, cope & rope (FOI memo
7040) Stockholm: Totalförsvarets forskningsinstitut.
Van Valkenburgh, S. P. (2018) Digesting the Red Pill: Masculinity and
Neoliberalism in the Manosphere. Men and Masculinities. Hämtad
https://journals-sagepub-com.ep.bib.mdh.se/doi/10.1177/1097184X18816118
Victoria Clarke (2018, Juni 25). Thematic analysis – an introduction
[Videofil].
Hämtad
från
DEFINITIONER FRÅN INCELS INSIDE
Blackpill (2020, 22 juli). I incels inside (wiki). Hämtad 2020-07-23, från
https://incels.wiki/w/Blackpill
Bluepill (2020, 7 maj). I incels inside (wiki). Hämtad 2020-07-23, från
https://incels.wiki/w/Bluepill
Chad (2020, 6 april). I incels inside (wiki). Hämtad 2020-04-07, från
https://incels.wiki/w/Chad
Femoid (2020, 2 april). I incels inside (wiki). Hämtad 2020-04-07, från
https://incels.wiki/w/Femoid
Hypergamy (2020, 14 april). I incels inside (wiki). Hämtad 2020-07-23,
från https://incels.wiki/w/Hypergamy#80.2F20_Rule
Incel (2020, 23 april). I incels inside (wiki). Hämtad 2020-05-10, från
https://incels.wiki/w/Incel
Normie (2020, 24 april). I incels inside (wiki). Hämtad 2020-05-14, från
https://incels.wiki/w/Normie
Redpill (2020, 1 juni). I incels inside (wiki). Hämtad 2020-07-23, från
Efternamn, F. (2014). Konsten att skriva referenser i enlighet med APA. Västerås: Mälardalens högskola.