SEXUELLT
MARGINALISERADE
MÄN
En tematisk analys av forumet incels.co
MAJA RYDING
Kurs: Statsvetenskap 61-90, SKA204 Högskolepoäng: 15 hp
ABSTRACT
Through thematic analysis and based on the research questions; "Can the incel
movement be considered marginalized based on the concept of counterpublics?" And "How does identity-building and feminist resistance manifest within the movement?". The study's goal was to shed light on how feminist resistance manifests
itself in the manosphere. The study was delimited to focus on the incel movement and, more specifically, the discussion forum incels.co. Based on the results and the themes that have been generated, it can be concluded that large parts of identity form around sexuality and the hierarchical systems that the movement uses to explain society. In the creation of identity, sexuality and appearance are two central elements to be placed within the hierarchy. The movement also sees itself as marginalized to a large extent and shows a strong hatred of the progress of feminism, women, and society. Sweden's over-representation within the movement, calculated per million inhabitants in combination with more a more feminist policy may indicate that the movement can be considered marginalized in Sweden. The issue of incels as marginalized and counterpublics can thus be local and culturally dependent. The study has also shown similarities to feminist ideologies' position on structural differences and system criticism, but with a shifted focus to a matriarchal society. It should also be noted that further research on the subject is important in order to gain a deeper understanding of the group and the potential for radicalization within the movement.
SAMMANFATTNING
Genom tematisk analys och utifrån frågeställningarna; ”Kan incel-rörelsen betraktas
som marginaliserade utifrån counterpublics konceptet?” Och ”Hur yttrar sig identitetsskapande och feministiskt motstånd inom rörelsen?” var studiens mål att
bringa ljus kring hur ett feministiskt motstånd yttrar sig inom manosfären. Studien avgränsades till incel-rörelsen och närmare bestämt diskussionsforumet incels.co. Utifrån resultatet och de teman som har genererats så kan man dra slutsatsen att stora delar av identiteten formar kring sexualitet och de hierarkiska system som rörelsen använder för att förklara samhället. I skapandet av identiteten är sexualiteten och utseende två centrala delar för att kunna placeras inom hierarkin. Rörelsen ser också sig själva som marginaliserade i stor utsträckning och visar ett starkt hat mot feminismens framsteg, kvinnor och samhället. Sveriges överrepresentation inom rörelsen, räknat per miljoner invånare i kombination mer en mer feministisk politik kan tyda på att rörelsen kan anses vara marginaliserade i Sverige. Frågan om incels är marginaliserade och counterpublics kan alltså vara lokalt och kulturellt beroende. Studien har även visar på likheter till feministiska ideologiers ställning till strukturella skillnader och systemkritik men med ett skiftat fokus till ett matriarkaliskt samhälle. Det går även att konstatera att vidare forskning inom området är viktigt för att kunna få en djupare förståelse för gruppen och potentialen för radikalisering.
INNEHÅLL
1 INLEDNING ... 3
1.1 Bakgrund ... 4
1.1.1 Incelrörelsen ... 5
1.2 Problemformulering och frågeställning ... 8
1.3 Syfte och mål ... 9 2 TEORETISK REFERENRAM ... 10 2.1 Counterpublics ... 10 2.2 Feminism ... 11 2.2.2 LIKHETSFEMINISM ... 13 Radikalfeminism ... 13 Postkolonialfeminism ... 14 Liberal feminism ... 15 2.3 Maskulinitetsteori ... 16
3 METOD & MATERIAL ... 18
3.1 Tematisk analys ... 18
3.1.1 Tillvägagångsätt ... 18
3.2 Material och Urval ... 20
3.2.1 Transkribering och citat ... 21
3.3 Material diskussion ... 21 3.3.1 Kvalitetskriterier ... 21 3.3.2 Forskningsetiska överväganden ... 22 4 RESULTAT ... 23 4.1 Identitet ... 24 4.1.1 Sexualitet ... 24
4.1.2 Hierarkin och utseende ... 26
4.2 Motstånd ... 28
4.2.1 Feminismen ... 28
4.2.2 Våld ... 29
5.1 Resultatdiskussion ... 31
5.1.1 Diskussion om identitet ... 31
5.1.2 Diskussion kring motstånd ... 32
5.1.3 Incels och feminism ... 33
5.2 Slutsats ... 34
5.3 Metoddiskussion ... 35
5.3.1 Diskussion kring urval ... 35
5.3.2 Diskussion kring kriterier ... 36
5.4 Fortsatt forskning ... 37
DEFINITIONER
Definition Beskrivning
80/20
PRINCIPEN Principen bygger på att 80 procent av de totala tillgångarna ägs av 20 procent av populationen. I detta fall betyder det att 20 procent av
männen står för 80 procent av sexuella relationerna (Hypergamy, 2020).
BLACKPILL En del inom filosofin som menar att män som inte är attraktiva inte har någon chans att hitta en partner utan att ta till våld eller genom systemförändringar (Blackpill, 2020).
BLUEPILL Bluepill refererar till en ’normal’ tro om omvärlden där man inte nått upplysning om hur samhället verkligen är och därför inte heller ifrågasätter sin omvärld (Bluepill, 2020).
CHAD Den mest attraktiva mannen enligt incelcommunityts
hierarkisystem, kopplas ofta till bra självförtroende och perfekt genetik (Chad, 2020).
FOID (femoid) Termen är en sammanslagning av ”female” och ”humanoid” och antyder att kvinnor inte är helt mänskliga och rationella (Femoid, 2020).
INCEL Termen är en förkortning av involuntary celibate och syftar på ett ofrivilligt celibat hos heterosexuella män (Incel, 2020).
MGTOW Men Going Their Own Way uppmanar män till att helt ta avstånd
från kvinnor och anser att feminismen har förstört hela samhället (Lin, 2017).
MRM Men´s rights movement förespråkar mäns rättigheter, med i
varierande grad legitima argument (Lin, 2017).
NORMIE En person som följer strömmen, som inte är oskuld och som har en ”normal” tro. (Normie, 2020).
PUA Pick Up Artists lär ut raggningstekniker för att ”erövra” kvinnor,
med inspiration från the game av Neil Strauss (Lin, 2017).
REDPILL En del av filosofin som handlar om att nå upplysning och ställa sig i opposition till sociala normer (Redpill, 2020).
1 INLEDNING
I januari 2014 får 22 årige Elliot Rodger och 21 årige Alek Minassian kontakt för första gången genom underforumet Forever Alone på webbplatsen Reddit. De känner båda en ensamhet och en frustration över svårigheterna att attrahera en framtida partner, en ilska över kvinnor som nekat dem och över samhället som satt dem i den situationen. Dem delar även fantasier om att sätta samhället i obalans och diskuterar en framtida attack för att ” […] put all the normies1 in a state of panic”. Den 20 maj
2014 har dem kontakt för sista gången där Rodger berättar att han planerar att genomföra någonting, men att han möjligtvis inte kommer att överleva. Den 23 maj publicerar Rodger en video på Youtube där han beskriver hur omvärlden har tvingar honom att lida;
You've forced me to suffer all my life and now I'll force you all suffer. I've waited a long time for this. I'll give you exactly what you deserve. All of you. All you girls who rejected me and looked down upon me and you know, treated me like scum while you gave yourselves to other men. And all of you men, for living a better life than me, all of you sexually active men, I hate you. I hate all of you. I can't wait to give you exactly what you deserve (Rodger, 2014).
Timmar senare mördar han sex personer, skadar ytterligare 14 personer och tar sitt eget liv i vad som senare blev ’Isla Vista massakern’. Han specificerade att målet för attacken var kvinnoföreningen Alpha Phi vars medlemmar ansågs vara de mest attraktiva på hans college "the kind of girls I've always desired but was never able to
have". Han menade att han inte hade något val förutom att ta revansch på de samhälle
som nekat honom kärlek och sex, han såg det som en dag för vedergällning. De kommande åren hyllas Rodger inom incel-rörelsen och omtalas som ’the supreme
gentleman’. Knappt fyra år efter Rodgers attack publicerar, då 25 årige Alek Minassian
ett Facebook-inlägg med en hyllning till Rodger varefter han hyr en skåpbil och kör på fotgängare i Toronto. Minassian hinner döda tio personer och skada ytterligare sexton innan han blir stoppad av polis. Majoriteten av de omkomna var kvinnor i olika åldrar och det visade sig senare att kvinnor var målet för attacken.
Minassian och Rodger identifierade sig båda som incels, en term som syftar till personer som lever i ofrivilligt celibat (involuntary celibacy). Ett begrepp som myntades 1993 av den kanadensiske Collegestudenten Alana när hon startade ett nätverk för ensamma personer som hade svårt att hitta en partner. Gruppen var till en början öppen för alla oavsett kön eller sexuell läggning men under 2000-talet
1 Normies: en person som följer strömmen, som inte är oskuld och som har en ”normal” tro.
förflyttade sig radikaliserade delar av gruppen till forumet Reddit där medlemmar diskuterade och formade en livssyn kring den upplevda ensamheten och utanförskapet. När diskussionsforumet lades ner 2017 på grund av våldsuppmaningar fanns det över 40 000 medlemmar och rörelsen bestod till övervägande del av heterosexuella män (Totalförsvarets forskningsinstitut, 2020). Idag finns det en väl etablerad filosofi kring en typ av sexuell fördelningsekonomi där män ses som marginaliserade av den nya tidens gynosentristiska samhälle. Gruppens syn på sig själva som marginaliserade har sin grund i en sexualekonomisk tolkning av Joseph Jurans ´Paretoprincip´, även kallad 80/20 principen, teorin bygger 80 procent av de totala tillgångarna ägs av 20 procent av populationen. I detta fall betyder det att 20 procent av männen står för 80 procent av s exuella relationerna. Tolkningen av 80/20 principen i kombination med kvinnors frigörelse har gjort att feminismen anses ha ”gått för långt” enligt medlemmar från rörelsen.
1.1
Bakgrund
Som svar på den feministiska rörelsen har det länge funnits antifeministiska motståndare vilka uppkommit som en motreaktion på vinsterna av den feministiska rörelsen. Tidigare forskning visar även på en dynamisk antifeministiskrörelse som följt de förändringar som skett på den feministiska agendan (Holm, 2019). Däremot har den huvudsakliga agendan för den antifeministiska rörelsen alltid varit att hålla kvinnor borta från det offentliga och med hänvisning till biologin tvinga tillbaka kvinnor in i den privata sfären (Kimmel 1987; Eduards 2007). Den nutida antifeministiska strömmen, kallad manosfären, framhäver män som offer i den feministiska samtiden, där kvinnor anses styra såväl den offentliga som den privata sfären (Holm 2019; Blais & Dupuis-Déri, 2012). Manosfären erbjuder ett försvar av de traditionella mansnormer och positioner som utmanats av feminismen, vilket bidragit till att många unga män letat sig till olika intressegrupper inom rörelsen för att skapa ett motstånd. Manosfären består idag av olika grupperingar som MGTOW2 (Men
Going Their Own Way), PUA3 (Pick Up Artists), MRM4 (men´s rights movement) och
incels.
2 MGTOW: Uppmanar män till att helt ta avstånd från kvinnor och anser att feminismen
har förstört hela samhället (Lin, 2017).
3 PUA: Män som lär ut raggningstekniker för att ”erövra” kvinnor, med inspiration från the
game av Neil Strauss (Lin, 2017).
4 MRM: Rörelsen förespråkar mäns rättigheter, med i varierande grad legitima argument
Idag är barnlöshet mer vanligt hos män än kvinnor, där studier visar att det inte handlar om ett frivilligt val utan att många män vill ha barn men har svårt att hitta en partner. Boshini & Sundström (2018) visar på att främst inkomst spelar stor roll för män möjligheter att hitta en partner. Mycket tyder på att även livsstil och hälsa har en stor inverkan på möjligheten att bilda familj. Dem påvisar även att högre utbildningsnivå ökar chanserna genom att det i många fall även bidrar till högre inkomst, längre livslängd samt en högre social status. Dem konstaterar att män med låg utbildning i kombination med låg inkomst har betydligt sämre förutsättningar att bli fäder. Tidigare forskning visar på ett ideologiskt skifte inom manosfären som tidigare fokuserade på frågor som hemlöshet, mäns ofrivilliga barnlöshet (Boshini & Sundström, 2018), självmordsstatistik och andra frågor där män länge varit överrepresenterade.
Språket tar en allt mer misogyn och våldsuppmanande form inom dessa grupper där kvinnor och feminism ses som grunden till mäns överrepresentation vilket skapat en fientlighet mot såväl kvinnor som grupp men också de förändringar som feminismen lett fram till (Farrell, Fernandez, Novotny & Alani, 2019). Delar av manosfären har kopplingar till extremism där incels är en av de mest aggressiva grupperna (Van Valkenburgh, 2018) i manosfären vilket är någonting som på senare tid väckt uppmärksamhet. Däremot är forskningen kring incels begränsad och det finns stora kunskapsluckor gällande åsiktsutveckling, den psykiska hälsan hos medlemmarna samt radikaliseringsprocessen. I och med Isla Vista massakern och attacken i Toronto så tog medlemmar från incel-rörelsen kvinnohatet från diskussionsforumen och ut i den fysiska världen. Då gruppen incels verkar kollektivt (om än på nätet) som en reaktion på samhälleliga förändringar kan gruppen per definition ses som en ”rörelse” (Eyerman & Jamison, 2005) och kommer vidare i arbetet att benämnas som ”incel-rörelsen” och ””incel-rörelsen”.
1.1.1 Incelrörelsen
Som tidigare nämnt är Incels fortfarande ett relativt outforskat fenomen men när gruppen börjat flytta sig från det digitala och in den materiella världen så är det viktigt att även forskningen på området håller samma takt. Då det finns en generell fientlighet och misstänksamhet mot utomstående är demografiska fakta begränsat, däremot gjorde en av hemsidorna (/r/braincels) en egen undersökning där man konstaterade att 90 procent av medlemmarna var under 30 år. Man kunde även se att alla etniska grupper var representerade men majoriteten, 55 procent var vita. Ett resultat som även incels.co delade vid sin undersökning (Krakowski, 2019). Incels.co är idag det största male-only forumet för incels med ett nuvarande medlemsantal på 11,225 medlemmar (2020-04-17 15:34). Forumets strikta ’male-only’ policy visar tydligt på ett
avståndstagande till kvinnliga incels, s.k. femcels. Under forumreglerna tydliggörs också att all typ av homosexuellt eller transsexuellt innehåll är förbjudet (SergeantIncel, 2017). I en rapport från Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI (2020) framgår det att den största andelen besökare på forum som incels.co kommer från amerikanska IP-adresser, om vi däremot ser till befolkningsmängd så är andelen svenska besökare 240 per miljoner invånare tillskillnaden från USA som har 43 besökare per miljoner invånare.
Inom incel-rörelsen finns det ett väl etablerat språkbruk och filosofi centrerad kring Blue pill, Red pill och Black pill, med inspiration från Matrix filmerna. Bluepill innebär att man behåller en falsk bild av livet där man väljer att bortse från den hårda verkligheten, att man lever ett konventionellt liv, ovetandes om ”verkligheten” att män är systematiskt förtryckta av kvinnor och det matriarkala samhället (Bluepill, 2020). Redpill (Redpill, 2020) syftar istället på upplysning om hur världen verkligen är, om orättvisor och inom rörelsen symboliserar Redpill en form av fritt tänkande där man brutit sig loss från det ”normala” och man lever hellre medvetandes om det dåliga än att leva i ignorans (Ging, 2017). För Incels så innebär Redpill filosofin en insikt om det gynosentristiska samhället där kvinnor besitter den strukturella makten (Van Valkenburgh, 2018). Fysiska och geografiska avstånd är inte längre ett problem i spridningen av Redpill filosofin vilket gör det relativt lätt att få fler anhängare (Farrell et al., 2019). I vissa fall blir medlemmarna så kallade ’Blackpilled’ (Blackpill, 2020) vilket innebär att dem inte ser några chanser alls till att hitta en partner, vissa antar då en passiv inställning där man ger upp helt, andra uppmanar till våldtäkt eller självmord som utväg från lidandet. Blackpill handlar om mer än att inte få en fysisk relation till folk, det handlar om en tanke om hopplöshet och när man inte ser några andra utvägar och inte heller kan ta emot andra människors råd för att man har fallit så långt ner i tanken om att det aldrig kan blir bra igen.
Det finns tre huvudsakliga parametrar som man anser att kvinnors val av män grundar sig i; utseende, pengar och status. Kvinnor ses generellt inte som incels då teorierna kring den sexuella marknaden och 80/20 principen till stor del bygger på att kvinnor anses styra den sexuella marknaden och därför aldrig kan tvingas till ofrivilligt celibat. Det finns en övertygelse om att en liten grupp män har tagit över marknaden och i kombination med en ökad promiskuitet hos kvinnor, lämnat en majoritet av män utanför den sexuella marknaden. Man menar då att det skapas en obalans som tidigare hade en stabilitet i monogama förhållanden. I relationer anses kvinnor besitta hela den sexuella makten och kan då styra förhållandet genom att neka till sex. Många medlemmar uppmanar därför till att försöka ”ta tillbaka makten” genom skrämseltekniker, våldtäkt eller återupprättelse genom att neka potentiella partners (Gotel & Dutton, 2016).
Diskussionerna på olika forumsidor för incels fokuserar till stor del på fysiskt utseende, genetik, sexualitet samt kön och präglas starkt av rasism, fobiska kommentarer kring HBTQ+ personer och kvinnohat. Fokus på utseende och genetik har lett fram till en rad teorier och filosofier kring vad som kan kallas en sexuell markandsfördelning och hierarkier där personers så kallade SMV, sexual market value värderas utifrån utseende. Maxxing är ett suffix som används för att hänvisa till områden för förbättring med mål att öka till sexual market value. Det kan handla om exempelvis lookmaxxing som hänvisar till alla typer av ambitioner att förbättra sitt utseende och sträcker sig från ett enkelt frisörbesök till plastikkirurgi och anabola steroider. Det finns också moneymaxxing som handlar om att bli framgångsrik och förmögen och på så sätt locka till sig en partner. Ambitioner om att höja sin sociala status för att också hölja sitt sexual market value kallas för statusmaxxing, detta anses däremot vara svårt att uppnå då det krävs hårt arbete och sociala kontakter för att det ska vara effektivt. Inom incel-rörelsen målas det upp en bild av samhället där kvinnor endast vill vara med framgångsrika, genetiskt fördelaktiga män, en typ av man som inom Communityt kallas för Chad (Chad, 2020). Hierarkin har olika karaktärer för att illustrera människors olika SMV och kunna rangordna dessa. Karaktärerna är beskrivna med namn, illustrationer, bakgrundshistoria och framförallt en tydlig beskrivning av vem som teoretiskt har chans att få en partner eller inte. Pseudovetenskapliga socio-biologiska förklaringsmodeller används ofta av rörelsen för att förklara utanförskapet, här användas en hierarki för att förklara skillnader i rang mellan människor och ett system för att förklara vilka som hamnar utanför helt.
Uppmuntran till våld och idolisering av tidigare dåd i rörelsens namn är inte ovanligt (Jaki et al., 2019), Elliot Rodger och Alek Minassan förekommer ofta som profilbilder och i text där de hyllas för sina gärningar inom våldsbejakande delar av incelrörelsen. Det florerar även antisemitiska konspirationsteorier och homofobi inom rörelsen, där trådarna kantas av hatiska inlägg. FOI (2020) visar på att den destruktiva miljön på forumen påverkar betydligt fler än bara användarna och liknar i många fall politisk extremism i sin attityd gentemot omvärlden. I sin rapport menar FOI att incels inte tillhör någon rörelse eller organisation. När man har studerat enskilda personer som begått terrorattentat har gärningsmannen ofta publicerat sina planer och intentioner på sociala medier eller pratat om det med människor i sin närhet (Krakowski, 2019) vilket också stämmer överens med Rodger och Minassians agerande under förberedelserna inför attackerna.
Tecken på djup depression är utbrett på forumet, där kommentarer om självmord har blivit en del i forumets jargong, men många meddelanden saknar helt en touch av komedi och det blir istället tydliga uttalanden kring känslor, hopplöshet och otillräcklighet. Många av medlemmarna uppger att dem länge känt ett utanförskap från sociala relationer men även relationer inom familjen där det känner sig utstötta
och där den enda möjligheten till ett socialt liv stängs ute på grund av familjernas inställning och ständiga påpekande om ensamheten. Krav från samhället men också familj och vänner har en stor negativ inverkan då personer som lever i ofrivilligt celibat har svårt att leva upp till de krav som omgivningen ställer (Donnelly, Burgess, Anderson, Davis & Dillard, 2001). Många väljer därför att flytta hemifrån eller självisolera sig vilket leder till att forum som incels.co blir en av få källor till kommunikation och sociala kontakter.
Den psykiska hälsan hos incels diskuteras ofta och återkommande berättar användarna om självmordstankar i tidig ålder och en svårighet att bli sedd av sin omgivning. Man diskuterar också neuropsykologiska diagnoser där många användare menar att dem har variationer av autism och förklarar detta som anledningen till utanförskapet. Svårigheten att etablera sociala relationer är vanligt förekommande hos personer som befinner sig på autismspektrumet på grund av svårigheter att uppfatta sociala koder, vilket används som förklaringsgrund till utanförskapet. Utifrån tidigare studier av radikaliserade enskilda gärningsmän menar Krakowski (2019) att det är högst osannolikt att medlemmar från incel-rörelsen som begått attacker skulle liva av svåra psykiska sjukdomar. Han konstaterar däremot att antalet personer med neuropsykiatriska diagnoser är högre inom gruppen incels än populationen i stort (Krakowski. 2019). I en undersökning från Interpol visar man att en tredjedel av ensamma gärningsmäns som begått terrordåd i Europa mellan 2000–2015 har grund för neuropsykiatriska diagnoser. Man bör däremot vara väldigt försiktig med att dra slutsatser kring att det är just neuropsykiatriska diagnoser som ligger till grund för radikalisering då andra faktorer som hämndbegär eller utanförskap spelar stor roll (Donnelly et al., 2001; Krakowski, 2019).
1.2
Problemformulering och frågeställning
Som tidigare nämnt är forskningen kring incels begränsad men det finns en stor relevans för denna typ av forskning då frågor kring kroppslig integritet, rätten till sexuella och nära relationer samt utanförskap ställs på sin spets. Det finns en stor samhällsdebatt kring sexualitet och frigörelse där incels lyfter en vinkel som kan anses radikal och tabu i dagens debatt men som vi också riskerar att missa om vi stänger ute oliktänkande från debatten med hänvisning till att dem saknar legitimitet. Även om inte alla politiska partier är uttalat feministiska så drivs ändå en aktiv feministisk
debatt i Sverige och kvinnors frigörelse har på många sätt kommit långt, vilket rörelsen lyfter som en av grunderna till att dem idag är marginaliserade. Ur ett nationellt perspektiv är det relevant att uppmärksamma rörelsen då anslutningen är hög i Sverige jämfört med exempelvis USA trots de vinster som gjorts på den feministiska agendan. Det har inte bara blivit en likgiltighet till feminismen utan istället har det skapats ett skarpt motstånd som öppnar upp för funderingar om feminismen potentiellt skapat sin egen antites genom att stänga ute manosfären från debatten. Studiens frågeställning blir således:
• Kan incel-rörelsen betraktas som marginaliserade utifrån counterpublics konceptet?
• Hur yttrar sig identitetsskapande och feministiskt motstånd inom rörelsen?
1.3
Syfte och mål
Genom tematisk analys är syftet med studien att bringa ljus kring hur ett feministiskt motstånd yttrar sig inom manosfären med fokus på incel-rörelsen. För att besvara frågeställningarna är undersökningen avgränsad till att studera forumet incels.co, som idag är ett av det största öppna ’male-only’ diskussionsforumen för incels.
Målet med den empiriska analysen är att förstå hur gruppen själva resonerar kring utanförskap, identitetssökande, relationer mellan kön och samhällets utveckling kring feminism och kvinnors frigörelse. Utifrån tematisk analys är målet med undersökningen att definiera teman i materialet och därigenom fördjupa förståelsen kring gruppens antifeministiska yttranden. Studien är av systematiserande karaktär och har som mål att begripliggöra materialet genom att klassificering av delarnas direkta eller med latenta karaktär. Resultatet presenteras i form av teman (Victoria Clarke, 2018) som analyseras utifrån studiens teoretiska ramverk.
2 TEORETISK REFERENRAM
Avsnittet syftar till att presentera det teoretiska ramverket för vilken ligger till grund för analysen av det empiriska underlaget. Utifrån studiens genererade teman kommer materialet analyseras utifrån feminism, maskulinitetsteori och counterpublics-begreppet. Till att börja med tydliggörs counterpublics konceptet för att senare kunna besvara den första frågeställningen rörande incel-rörelsen som counterpublics.
Sedan presenteras feminism övergripande där olika utgreningar av feminismen tydliggörs och senare ligger som en motpol i analysen av incel-rörelsen för att konkretisera vart hatet mot feminismen riktar sig. Då feminismen har flera utgreningar lyfts olika aspekter och inriktningar inom ideologin för att visa på den mångfald av ställningstagande som gruppen har.
Slutligen presenteras maskulinitets teori kort som används i analysen kring medlemmarnas identitetsskapande. Punkten är viktig att lyfta då synen på maskulinitet och formandet av identitet är flytande, men genom maskulinitetsteorin kan vi lyfta hur maskulinitet formas idag och vad det är som definierar en ”riktig” man idag.
2.1
Counterpublics
Konceptet counterpublics syftar till de grupper som skapas i reaktion till exkludering från den dominanta gruppen i samhället med mål att influera och förändra samhällsriktningen. Historiskt har counterpublics studerats och förståtts som progressiva rörelser där strukturellt marginaliserade och utsatta grupper utmanat rådande normer och brutit sig fria från sitt utanförskap. Nya antifeministiska-, klimatnekande- och rasistiska grupper som anser sig själva vara marginaliserade av samhället lyfter nya frågor kring makt och privilegier i det offentliga (Holm, 2019). Vitmaktrörelser som exempelvis agerar i reaktion på ifrågasatta privilegier kan då ha stor användning av sina redan priviligierade positioner för att bilda opinion. Digitala plattformar har tidigare nyttjats som en plats för historiskt marginaliserade grupper att bli hörda och komma i kontakt med varandra. Men i en tid där rasistiska och antifeministiska grupper definierat sig själva som marginaliserade blir digitala plattformar ytterligare en plats där privilegium kan reproduceras (Holm, 2019). Det väcker frågor kring om det går att studera olika typer av grupper på samma sätt trots att dem inte har samma historia av att vara exkluderade eller priviligierade i det offentliga. Asen (2000) menar att gruppens syn på sig själva som marginaliserade är
betydande i hur gruppen ska ses som counterpublic och vidare hur de ska studeras. Istället för att utgå från en gruppens marginalisering i ett större offentligt perspektiv menar Asen (2000) att vi bör ha ett mer konstruktivistiskt synsätt på gruppers syn på sig själva som marginaliserade. Den sociala ställningen verkar inte vara den primära grunden till om gruppen ses som counterpublics eller inte, det handlar istället om att gruppen har alternativa mål och normer (Holm, 2019).
2.2
Feminism
Feminismen har som gemensamt mål att män och kvinnor ska behandlas lika, det är en rörelse som inte är enhetlig men som har en sammanslagning vid just tanken om jämställdhet och framhållningen av ett kvinnoperspektiv. Generellt hävdar feminismen att kvinnors rättigheter och värde ska likställas med de av männen där kampen mellan kön och förtrycka av kvinnor blir centralt. Många feminister anser att vi lever i ett patriarkat där mannen ses som normen och kvinnan som det avvikande, vilket man menar bland annat syns i språk, arbetsliv och rättsfall. Förtrycket av kvinnor uppmärksammas genom exempelvis olika lön för lika arbete, större ansvar för familjen och hemmet för kvinnor, ett större förväntat emotionellt ansvar hos kvinnor samt högre krav på utseende (Eduards, 2007). Feminismen utgår i allmänhet från att kvinnor har en lägre ställning än män baserat på utbildning, social status, rättigheter och förutsättningar. Även om det idag är fler kvinnor än män som utbildar sig och går vidare till högre studier så värderas kvinnodominerade yrken, med lika lång utbildning som typiskt manliga utbildningar, lägre. Detta gör att kvinnor har en starkare koppling till arbeten inom vård och omsorg vilka värderas lägre än arbete inom exempelvis ekonomi, bygg eller ingenjörer (Freedman, 2003). Man ser samma problem att män och kvinnor behandlas olika men det finns olika tankar om vad som är grunden till olikheterna samt hur det på bästa sätt ska lösas.
Inriktningarna som kommer att tas upp skiljer sig främst inom områdena nedan och hur dem förhåller sig till dessa.
- Synen på kön och genus där det finns olika syn kring biologiska skillnader mellan män och kvinnor samt hur rollerna kring vad som är maskulint och feminint skapas.
- Hur dem ser på kvinnans roll i hemmet och samhället, om det privata anses vara en del av politiken eller om det är två skilda världar.
- Hur man förhåller sig till samhället som en del av en större könsmaktsordning. - Förhållningssättet till jämställdhet som mål.
Till att börja med är finns det två större förgreningar inom feminismen, särartsfeminismen och likhetsfeminismen från vilka andra förgreningar växer.
2.2.1
SÄRARTSFEMINISM
Särartsfeminismen menar att det finns biologiska skillnader mellan män och kvinnor vilket gör att vi har olika förutsättningar och behov. Resonemanget stödjs av biolgismen som utgår från kropparnas biologiska olikheter där kvinnor har en förmåga att föda barn, en egenskap som inte män besitter. Således är kvinnan mer lämpad att också ta sig an omsorgsuppgifter då man menar att kvinnor skulle må dåligt att lämna sitt barn för att exempelvis arbeta istället. Mannen anses istället ha andra värden som mer målfokuserad, aggressiv, utåtriktad och energifull (Arrhenius, 1999). Dessa skillnader menar man gör att vi kompletterar varandra genom våra olika roller i samhället och de egenskaper som vi kan bidra med. Inriktningen har väckt mycket motstånd då man menar att den riskerar att åter måla in förväntningar på kvinnor i ett hörn. Särartsfeminismen anser att problematiken ligger i att manliga egenskaper värderas högre. Målet för särartsfeminismen blir därför att kvinnors egenskaper, arbeten och behov ska uppvärderas och ses som likvärdiga med de hos män. De lyfter att biologin format våra sociala roller och att vi är biologiskt bundna till våra skillnader där vi bland annat anses ha olika typer av moral, män anses ha en rättviseföreställning och kvinnans moral vara mer bunden till omsorg och relationer. Kvinnan anses i större mån vara styrd av känslor medans mannen styrs av logik vilket gör oss lämpade för olika roller (Freedman, 2003).
Särartsfeminismen vill lyfta fram kvinnors moderliga och kulturella egenskaper som någonting att vårda och kritiserar uppmuntrandet av att kvinnor ska anta traditionellt manliga beteende. Man menar att denna strävan efter att utveckla ”manliga” egenskaper sätter en större press på kvinnor och leder till att dem skjuter bort sina sociala och moderliga uppgifter. Detta är ofta en kritik som lyfts mot kvinnor i högre positioner där karriären har ett stort fokus. Moderskapet är en viktig del i särartsfeminismen där många trycker på just vikten av närvarande mödrar under småbarnsperioden. Man menar att egenskaperna är någonting stort men som idag värderas lågt och bör därför lyftas och ges högre status i samhället. Man talar ofta om att bejaka det kvinnliga (Arrhenius, 1999).
Biologiska skillnader mellan män och kvinnor anses har skapat dem olika sociala roller som vi idag har antagit. Sociala skillnader och uppdelningar ses därför som en del av evolutionen och inte som en produkt av samhället. Våra olika skillnader ses som en förlängning av våra överlevnadsinstinkter med mannen som familjeförsörjaren och kvinnan som den omhändertagande och i många fall sköra. Kvinnor har inte heller sets
som tillräckligt mogna för att kunna fatta viktigare beslut utan blev istället hänvisade till hemmet (Eduards, 2007).
2.2.2
LIKHETSFEMINISM
Likhetsfeminism är den vanligaste fåran inom feminismen och i motsats till särartsfeminismen så anser likhetsfeminismen att det i grunden inte finns några skillnader mellan män och kvinnor förutom förmågan att föda barn. Vi är i grund och botten likadana och att de skillnader som vi idag upplever inte är en förlängning av evolutionen utan en produkt av samhället. Förgreningen föddes ur ett ifrågasättande av kvinnors accepterande av rollen som förtryckt genom sin sociala status. Det finns en uppmaning om att ta ansvar för det liv man lever genom att ifrågasätta och aktivt välja vilket liv man vill leva istället för att följa en ström. Att välja sin egen väg och ifrågasätta de normer som vi står inför.
Inom Likhetsfeminismen anser man att de roller som tillskrivs oss män och kvinnor endast bör ses som en skapelse av vår samtid och den kultur som vi lever i (Freedman, 2003). ”Man föds inte till kvinna, man blir det” är kända ord från existentialisten Simone de Beauvoir (2002) som genom detta citat sammanfattar tanken om ”kvinnligt” som något som skapas och inte är. Förespråkare för likhetsfeminismen hänvisar till en uppdelning mellan kön och genus där kön bör stå för det fysiska egenskaper vi besitter som livmoderbärare eller penisbärare (Freedman, 2003). Genus syftar istället till ett skapande av förväntningar kopplade till det biologiska könet. Dessa förväntningar påverkar då beteendemönster både hos den egna individen men också förhållningssättet mellan individer. Begreppet genus hjälper till att skilja på det biologiska och sociala som bidrar till en underordning för kvinnor som anses vara en del av en större patriarkal struktur (Hirdman, 2001).
För likhetsfeminismen handlar kampen om att bryta det strukturella förtrycket av kvinnor, inte genom att lyfta det ”kvinnliga” utan genom att det ”kvinnliga” egentligen inte ska innebära något mer förutom det biologiska kön vi har. Det ska alltså kopplas bort från det förväntningar som formar individen och samhället (Freedman, 2003; Hirdman, 2001). Nedan följer några av utgreningarna från likhetsfeminismen; radikalfeminism, postkolonial feminism och liberal feminism.
Radikalfeminism
Radikalfeminismen handlar om ett sökande efter roten till problemet med förtryck av kvinnor. Det är vanligt missförstått som en radikaliserad och extremistisk inriktning inom feminismen men är istället en förgrening som betonar kvinnors underordning
som en del av patriarkala strukturer. De menar att kvinnor som grupp förblir underordnade i samhället och hålls tillbaka på grund av sex och våld i olika former. Detta gör att radikalfeminismen lägger stort fokus på sexuellt våld, sexköp, porrkultur, sexualisering och våld i nära relationer vilket också gör att det privata i allra högsta grad anses vara politiskt (Eduards, 2007).
Radikalfeminismen tog fart under 60-talet med ett riktat fokus mot patriarkatet med uppmaningar till att det patriarkala systemet bör upplösas om vi ska nå en grundlig jämställdhet. Det patriarkala samhället anses upprätthållas med hjälp av objektifiering och våld mot kvinnor genom porrindustrin, prostitution och skillnader i synen på sexualitet (Heywood, 2012). Förgreningen lyfter även problematiken kring synen på kvinnan som en andra klassens medborgare där mannen ses som det normala och centrala, kvinnan som avsides och annorlunda. Detta menar man att vi kan se på allt ifrån vilka egenskaper som är eftersträvansvärda till vilket språk vi använder oss av, exempelvis problematiseras benämningar som landslag och damlandslag, NBA (The National Basketball Association) och WNBA (The Women's National Basketball Association) där kvinnor ses som det tillagda och männen som normen (Gemzöe, 2001).
Radikalfeminismen menar att könsrollerna som förtrycker kvinnor skapas i hemmet, antingen genom uppväxt eller relationer och det privata bör därför ses som en del av det politiska. Man menar att kvinnors förtyck frodas inom hemmets väggar och om inte kvinnor har möjligheten att ta sig loss från de krav som ställs på henne i hemmet kan vi inte heller uppnå jämställdhet på ett högre plan (Eduards, 2007; Gemzöe, 2001).
Postkolonialfeminism
Postkolonial feminism riktar inte bara kritik mot mäns underordnande av kvinnor utan lyfter även kolonialism och rasism som delar i upprätthållandet av förtrycket. De menar att det inte bara är män som har makt över kvinnor utan vita kvinnor besitter också en makt över icke-vita kvinnor och menar att andra förgreningar inom feminismen endast fokuserat på vita och europeiska kvinnor på bekostnad av icke-vita kvinnor. De lägger därför stort fokus på hur olika maktordningar samverkar och påverkar varandra vilket kallas intersektionalitet. Dessa maktordningar kan exempelvis ha sin grund i kön, etnicitet, klass eller ålder.
Till skillnad från radikalfeminismen och den liberala feminismen så ifrågasätter den poststrukturalistiska feminismen könsidentiteter med en ambition om att synliggöra kategorier som faller mellan vad som anses vara kvinnligt och manligt. Den har haft ett syfte i att ifrågasätta kategorier kring, kön som biologiska och kroppsligt och genom
det också ifrågasätta normaliseringen av det ”manliga” som leder till en överordning och maktstruktur (Eidevald, 2009).
Poststrukturalismens ifrågasättande och dekonstruerande av könsidentitet har varit ett stort bidrag till genusforskningen som lägger stor vikt vid hur språk formar kön och identitet. Butler (1999) definierar genus som:
Genus är någonting komplext vars fulländigande alltid skjuts upp så att det aldrig helt är vad det är vid någon given tidpunkt. En öppen koalition kommer därför att bejaka att identiteter än upprättas än överges, alltefter vilka syften som föreligger; den kommer att vara en sammanslutning som tillåter mångahanda konvergenser och divergenser utan att lyda någon norm för slutliga definitioner.
Butler (1999) menar att genus skapas i det sociala livet och genom språket vilket också formar vår vardag och vår egen identitet. Genom sammankopplingar mellan språket, handlingar och beteenden kopplar vi dessa till manligt och kvinnligt. Butler (1999) ifrågasätter även idéer kring biologiska och naturliga kön samt ser bortom heterosexualiteten och sexualiteten som given hos människan. Hon menar att dessa förväntningar inte bara ställer krav på vad det innebär att vara man eller kvinna utan också krav på att man ska vara man eller kvinna och därmed kunna kategoriseras. Butler (1999) menar att kategorierna kring man och kvinna inte finns i sig själva utan får en betydelse i främst en heterosexuella förförståelse men också en syn av människan som i grunden sexuell (Eduards 2007; Ambjörnsson 2004).
Liberal feminism
Människors lika värde är grundtanken inom liberalismen och syftade i grunden på mäns rätt till grundläggande fri- och rättigheter där människan ses om rationell och förnuftig nog att fatta sina egna beslut. Denna definition och syn på människan innefattade däremot inte kvinnan som istället sågs som känslodriven och irrationell vilket gjorde henne olämplig att ta del av det politiska och offentliga. Detta är en kvinnosyn som enligt liberal feminismen hänger sig kvar och fortsätter att färga det politiska klimat som kvinnor idag är en allt större del av men som fortfarande blir stämplade med samma typ av egenskaper (Gemzöe, 2002).
Förgreningen fick sitt genombrott under tidigt 1900-tal och utgjordes av liberalismens tankar som fundament för sina idéer. De menade att kvinnor besitter samma förmåga som män när gällande rationella beslut och logik och menade därför att kvinnor borde få samma rättigheter och privilegier som män har baserat på att dem är människor. Den första generationen av libalistiska feminister arbetade med att flytta kvinnor från
det privata och in i det offentliga (Eduards, 2007). Vilket senare resulterade i myndighetsförklaring, kvinnlig rösträtt, möjligheter att kunna utbilda sig samt rätten till egen egendom (Freedman, 2003; Gemzöe, 2002).
Idag menar liberala feminister att vi genom hög utbildning, lika förutsättningar inom arbetslivet och möjligheten att nå högre befattningar inom såväl det politiska som yrkeslivet så suddas bilden av kvinnan som en andra klassens medborgare ut (Gemzöe, 2002). Medel för att bryta sig loss från maktstrukturer blir därför karriär, utrymme i det offentlig samt möjligheten att vara självförsörjande som kvinna. Genom kvinnors individuella frigörelse blir män inte längre epicentrum för samhällets makt utan det finns istället en större och med jämlikfördelning av resurser.
Till skillnad från radikalfeminismen anser den liberalistiska feminismen däremot att den privata sfären inte bör ses som en del av det politiska. De menar att de eventuella könsroller som hänger sig kvar inte bör regleras eller påverkas av utomstående då det privata sköts bäst av den det berör.
2.3
Maskulinitetsteori
Connell menar att maskulinitet inte är något sammanhängande eller mätbart, det kan istället ses som ett koncept vilken tar form utifrån de kulturella värden som ställs mot varandra och som formar ett vi och dem, ett kvinnligt och manligt (Connell, 2016). Maskuliniteten har historiskt formats efter ett vi och dem, där kvinnan satts i relation till mannen, där mannen setts som aktiv och kvinnan som passiv.
I Body project and the Regulation of Normative Masculinity presenterar Gill, Henwood och Mclean (2005) en studie om mäns syn på deras egna kroppar. 140 män deltog i studien som visade att allt fler män kände en prestationsångest över sitt utseende i en social och kulturell kontext. Under de senaste decennierna har det skett ett skifte i hur den manliga kroppen syns i media. Mönster har förändrats från att vara den som granskar till att vara den som blir granskad vilket gjort kroppen till någonting som kan mätas och blir till ett typ av projekt att vara ansvarig för och arbeta med. Männen som medverkade i studien visade på att det fanns en stor medvetenhet till det yttre där alla fokuserade på olika saker men alla hade också en sak gemensamt, de värdesatte att vara olik. Alla var övertygade om att dem var olika från andra män och värdesatte denna individualism. Man kunde också se att rebelliska mönster som vi historiskt sett genom punk och hippie stilar även återupprepades i undersökningsgruppen. Det fanns inte en lika sammanhängande och tydlig stil men
kontorsarbetet, om än i tanken då ingen av dem egentligen ville förlora sitt stabila arbete eller familj. En stor del av deras identitet centrerades däremot kring att motsätta sig allt som kunde ses som mainstream.
3 METOD & MATERIAL
I detta kapitel presenteras det metodologiska genomförandet av studien för att ge en överblick över de vägval som gjorts under studiens gång, samt för att tydliggöra de etiska övervägande som studien stått inför. Studien utgår i grunden från kvalitativ textanalys vilket är lämpligt för att fånga in ett djup i materialet som behandlas samt att finna mening i det latenta genom olika analysverktyg (Esaiasson, Gilljam, Oscarsson, Towns & Wängnerud, 2017). Inom den kvalitativa textanalysen undersöker forskaren ett begränsat material på djupet vilket förutsätter en noggrann läsning av materialet och ämnets helhet för att kunna sätta materialets innehåll i kontext (Esaiasson et al., 2017). Studien är av systematiserande karaktär och har i uppgift att begripliggöra materialet genom att skapa teman och klassificera utifrån delarnas direkta eller med latenta karaktär. I denna studie har materialet analyserats genom tematisk analys som den presenteras av Braun och Clarke (2006). Metoden är sällan uppmärksammad men vanligt förekommande inom främst psykologi och figurerar även inom bland annat samhällsvetenskapliga studier (Boyatzis, 1998; Roulston, 2001).
3.1
Tematisk analys
Med den tematiska analysen kan vi söka efter återkommande teman i de texter eller fall som vi undersöker, vilket gör metoden till ett lämpligt val för analyser och presentation av mönster i kvalitativt material. Den tematiska analysen bidrar med en flexibilitet och en organisk arbetsgång som öppnar för stora valmöjligheter men som enligt Braun och Clarke (2006) knyter an till sex faser, vilka beskrivs under rubriken tillvägagångssätt. Metodens flexibla karaktär medför ett stort ansvar hos forskaren som tar en aktiv roll i skapandet av analysen. Braun och Clarke (2006) pointerar även att teman aldrig ”dyker upp” eller väntar på att bli upptäckta, det handlar istället om en aktiv handling att identifiera mönster och teman.
3.1.1 Tillvägagångsätt
Den första fasen i metoden är att bekanta sig med ämnet för att förstå djupet och bredden av de område som ska studeras (Braun & Clarke, 2006). Denna del av analysen innebar att aktivt ta del av material från tidigare trådar på forumet, lyssna på deltagande i paneler och uttalanden från tidigare medlemmar inom rörelsen. Denna del av analysen var av särskilt stor vikt då forumet och rörelsen besitter en intern
uppsättning begrepp kring koncept och teorier som är centrala för att förstå diskussionerna. I det första steget genomfördes även en första läsning av den data som senare analyserades. Alla tankar som kom upp under den första läsningen av materialet antecknades och samlades med citat och egna reflektioner.
Utifrån den förståelse för materialet som den första fasen genererade så kunde materialet organiseras och kodas för hand i den andra fasen. Utifrån innehållets tydliga eller mer latenta karaktär som kunde tänkas forma ett större och bredare tema citerades och delades materialet i mindre koder. De koder som skapas kan beskriva innehållet eller tolka innebörden av materialet (Braun & Clarke, 2006), samma material kunde på så vis ha både beskrivande och tolkande koder. De beskrivande koderna har ett starkare fäste till materialets mer exakta formuleringar och de tolkande skapar en bild av materialets betydelse. Samma material kan på så vis kodas på olika sätt för att lyfta fram olika innebörder. Processen gick till så att inläggen lästes, sparades ned med ett nummer och en rubrik som kort sammanfattade diskussionsområdet i tråden och anteckningar fördes för hand i ett separat dokument med samma numreringssystem. Totalt sparades 100 trådar med en svarsmängd mellan 19 - 65 svar på varje trådstart.
Den tredje fasen i analysen handlar om att se mönster och skapa grupperingar utifrån de koder som den andra fasen genererare. Koderna grupperades efter vad som potentiellt kunde skapa större och bredare teman. Steget handlar om att tänka på relationerna mellan koderna och teman, relationerna mellan teman och nivåer av teman (Braun & Clarke, 2006). Processen kunde med fördel visualiseras genom att ta ut extrakt från materialet och med hjälp av post-it lappar eller tankekartor gruppera koderna.
I den fjärde fasen vägdes grupperingarnas självständighet, hur väl de höll självständigt från varandra. Man pratar här om en inre homogenitet och yttre heterogenitet där innegruppen ska ha likheter och att grupperingarna ska besitta olikheter sinsemellan (Braun & Clarke, 2006). Under det fjärde steget lästes materialet igen för att se om de teman som genererats kunde anses representativt för materialet i sin helhet. Under en andra läsning av materialet upptäcktes koder som tidigare blivit förbisedda och som nu fick en tydlig tematisk koppling. De teman som skapades ansågs besitta en meningsfull aspekt till materialet som helhet eller till delar av materialet.
När grupperingarna av teman kan anses reflektera materialet i sin helhet är det tid att övergå till den femte fasen och definiera varje tema för att hitta essensen till vad som göra varje tema unikt men sammanhängande (Braun & Clarke, 2006). Detta gjordes genom att gå tillbaka till materialet, ett tema i taget, och söka efter vad som gjorde
citaten intressanta och representativa för materialet. Vid skapande av teman bör forskaren ha som mål att teman ska kunna sammanfattas med en eller ett fåtal meningar samt att teman ska relatera till varandra men inte överlappa.
Den sjätte fasen avser framställningen av resultatet och studiens sammanställning. Här ska studiens teman och underteman presenteras för att besvara forskningsfrågan samt lyfta argument för de teman som genererats. I arbetet med att finslipa materialet skapades två teman och fyra underteman.
3.2
Material och Urval
Som empiriskt underlag till studien användes data från incels.co5, det idag största
internationella ’male-only’ forumet för incels. Forumet har sedan starten 2017 haft en stabil ökning i antalet medlemmar med ett nuvarande medlemsantal på 11,225 medlemmar (2020-04-17 15:34). Forumets strikta ’male-only’ policy skapar en frizon för heterosexuella män att uttrycka sina tankar och visar även på en avståndstagande till kvinnliga incels, s.k. femcels. Under forumreglerna tydliggörs också att all typ av homosexuellt eller transsexuellt innehåll är förbjudet (SergeantIncel, 2017).
För avgränsning av materialet valdes ett tidsbaserat urval då forumet har omfattande data med omkring 192 tusen trådar och över 4 miljoner inlägg (2020-04-17 15:34). Urvalet för studien begränsades därför till trådar som skapats under året 2019 (januari – december), detta med anledning av SARS-CoV-2 som påverkat forumets diskussion. Det hade varit möjligt att välja år 2020 men på grund av rådande omständigheter har stora delar av forumet präglats av diskussioner kring säkerhetspolitik och smittskyddspolitik. År 2019 är det senaste avslutade året i ett decennium präglat av stora nyhetshändelser som MeToo våren 2017, flera terrordåd runt om i Europa samt ett hårdare politiskt klimat. Det är även en tid efter Isla Vista skjutningen 2014 och attacken i Toronto som ägde rum 2018. Genom att välja material från 2019 är risken liten att trådar och inlägg tas bort under studiens gång då användarna riskerar avstängning och uppmanas att inte kommentera på inlägg äldre än en månad om det inte finns en mycket bra anledning (SergeantIncel, 2017).
Under året 2019 skapades ca 39 200 trådar på forumet incels.co, från vilka 100 trådar valdes ut som underlag för studien. Då forumet har en stor andel inlägg och diskussioner som inte är av relevans för studien gjordes urvalet inte genom OSU,
istället lästes trådar skapade vid olika tillfällen under 2019, dels som en steg i den tematiska analysmetoden samt för att sortera bort trådar som saknade relevans för studien.
3.2.1 Transkribering och citat
Anonymiteten är en betydande del av rörelsen, och användarna skriver därför under pseudonym på forum som incels.co. För att skydda användarna har pseudonym, namn på forumtrådar, datum och preciserade personbeskrivningar utelämnats för att inte göra materialet spårbart till användarna. Språket på forumet är i varierande grad aggressivt vilket inte censurerats i studien, detta för att ge läsaren en tydligare bild av subkulturens jargong, alla inlägg har däremot översatts från engelska till svenska med undantag för de tillfällen där det inte finns någon svensk motsvarighet till begreppet som används.
3.3
Material diskussion
3.3.1 Kvalitetskriterier
Boréus och Bergström (2018) beskriver en rad kvalitetskriterier för god samhällsvetenskaplig textanalts, vilka tagits i beaktande för studien och diskuteras i metoddiskussionen.
1. Välformulerade forskningsfrågor om det samhällsvetenskapliga studieobjektet. 2. Valet av lämplig metod för undersökningen.
3. Medvetenhet kring tolkningen av materialet, vilken tolkningsstrategi som används i studien.
4. Förhålla sig transparent till läsaren för möjligheten att kunna följa forskningsprocessen och analysen.
5. Presentation av välgrundade resultat.
6. Intern och extern källkritik för att bedöma äkthet och trovärdighet.
7. Validitet - val av rätt metod och material för att besvara forskningsfrågan. 8. Reliabilitet - exakthet och metodisk arbetsgång för att undersökningen ska vara
3.3.2 Forskningsetiska överväganden
Studien har svårt att uppfylla vetenskapsrådets forskningsetiska principer gällande information och samtycke (vetenskapsrådet) då ingen av de personer som skrivit inläggen, till vilket materialet har sin grund, kontaktades för samtycke om medverkan i studien. Den etiska frågan riktas istället till forskarens hantering av citat och påståenden i materialet vilket lyfts av Association of Internet Researchers (2019) och extra hänsyn har tagits till deras etiska riktlinjer genom utelämnande av spårbar information. Informationen som publiceras på sidan är präglad av såväl kvinnohat som rasism, uppmaningar om våld och historier om grov psykisk ohälsa. Det är viktigt att dels studera gruppen men också vara medveten om att det är just människor som studeras och därför behandla materialet med aktsamhet och respekt.
Vid studier av individers närvaro på internet är det viktigt att reflektera kring hur vi ser på plattformar som en förlängning av verkligheten eller någonting helt bortkopplat från den fysiska världen. Ser vi närvaron på internet som en del i det sociala livet som formar oss eller slutar vi påverkas när skärmen stängs av (Berg, 2015). På många plan visar incel-rörelsen på en överlappning mellan den fysiska och den online baserade tillvaron vilket också tyder på en starkare koppling mellan det som skrivs på internet och den fysiska tillvaron. Om det som skrivs på nätet betraktas som en förlängning av den fysiska världen så bör också hanteringen av information ske med samma försiktighet och strävan efter konfidensialitet som vid en intervju.
Anonymiteten är en nyckeldel i incel-rörelsen, och användarna skriver därför under pseudonym, dessa har däremot tagits bort från studien för att i största möjliga mån skydda användarna. Med undantag för text angående forumregler där sidans administratör är ansvarig utgivare och därför nämns med pseudonym. Alla inlägg har översatts från engelska till svenska då studien kommer visa direkta citat som är lätta att spåra bakåt om originalversionen på engelska skulle användas. I studien har även namn på forumtrådar, datum och preciserade personbeskrivningar utelämnats för att inte göra materialet spårbart till användarna. Då användarna är anonyma går det inte heller att veta om det rör sig om minderårig som deltar i diskussionen på forumet och möjligen blir en del av urvalet för undersökningen.
4 RESULTAT
Nedan följer resultatet av studiens analys där materialet är uppställt efter de teman som arbetet genererat. Analysen generade två teman och fyra underteman. De teman som arbetats fram är:
1. Identitet • Sexualitet
• Hierarki och utseende 2. Motstånd
• feminism • Våld
Temat identitet är grundat i diskussionernas starka identitetssökande för att hitta en plats i samhället som stort men också för att hitta en plats inom rörelsen. Det väcker frågor om vad det innebär att vara man, vem som är incel eller inte och vad det är som skapar ett vi mot dem. Temat identitet är uppdelat i två underteman; sexualitet samt hierarki och utseende. Den sexuella identiteten visar på en strävan och önskan om en annorlunda maktfördelning på den sexuella marknaden för att vilken idag anses sakna balans. Återkommande blottas även tankar kring sexuellt våld som en potentiell ’lösning’ på det ofrivilliga celibatet. Det finns också starka grundantaganden om heterosexualitet och önskan om sexuell aktivitet som norm kring där diskussioner rörande andra läggningar utestängs helt.
Hierarki och utseende är starkt sammanflätat inom rörelsen, där utseende kan avgöra den enskilda personens berättigande av att identifiera sig som incel. Det pågår även diskussioner kring möjligheterna att förbättra sina egna chanser till en relation genom ’maxxing’, en diskussion med blandade åsikter. Stora delar av identiteten kretsar även kring att bryta sig loss från resten av samhället och vissa på en individualism och upplysning.
Temat motstånd är grundat i diskussionernas återkommande tema om samhälle och samtid där det riktas en stark kritik mot feministiska förändringar som skett. Temat är uppdelat i två underteman, feminismen och våldet, där det första temat berör inställningen till feminism och det andra direkta uppmaningar till våld och revolution. Gruppen visar på ett starkt hat mot feminismen, vilken dem anser är djupt rotat i samhället och grunden till deras eget utanförskap. Dem visar däremot på en medvetenhet kring kontextuell marginalisering genom att diskutera mäns olika förutsättningar i olika länder, genom att exempelvis värdera olika länders politiska situation kopplat till mäns makt lokalt.
Resultatet visar på en genomgående positiv inställning till våld och en incel-revoluition för att förändra samhället, däremot är det delade åsikter till det förväntade resultatet av en revolution där vissa användare motsätter sig troligheten i att det skulle göra en skillnad på strukturell nivå. Forumet har en policy om att inte öppet diskutera eller planera aktioner som kan anses som våldshandlingar. Trots denna policy går det tydligt att se ett våldspositivt språk på sidan där uppmaningarna antingen riktas mot samhället i stor eller mot enskilda individer. Ett sätt som användarna kommer runt regeln är att hinta om en plan men hänvisa till privata plattformar för att föra diskussionerna bakom stängda dörrar.
4.1
Identitet
4.1.1 Sexualitet
Sexualitet ses på många sätt som en självklar del av livet, någonting långt borta, men som den primära delen i livet. I en tråd skapad för att diskutera meningen med livet så lyfter en majoritet av användarna i tråden att meningen med livet är att fortplanta sig, en användare skriver:
”Meningen med livet som man är att hitta och göra så många kvinnor gravida som möjligt. […] det är allt du behöver göra för att lyckas i livet och det är det som vi alla är drivna av. Det var inte något problem förr när ”våldtäkter” var normen. När människor blir nekade att få utlopp för att uppfylla vårt biologiska öde så måste vi få utlopp på något annat sätt […]”
”har ni tänkt på att när dem nu har förstört monogamin borde dem ju ta sitt ansvar och tilldela alla en ’foid’, mänskligheten kommer ju gå förlorad om slutar reproducera oss? Men det kanske är lika bra …”
Det finns däremot en stor ångest hos vissa medlemmar inför tanke att skaffa barn då man inte vill riskera att barnet ska genomgå samma lidande som sig själv.
”vad är det ens för mening när du vet att din son är ´fucked´ om han inte är lång och ser bra ut? Och helt ärligt du vet att dina gener aldrig kommer att ge honom det… Om han inte ser ut som Chad kommer du få ta hand om hans mentala problem och smärta som kommer från att bli behandlad som skit av samhället.”
Som vi kan se i den tidigare delen om sex så anses reproduktion vara den viktigaste delen i livet som många medlemmar inom rörelsen känner en total hopplöshet gentemot. De menar att även om dee skulle hitta en tillfällig partner eller lyckas göra någon gravid så skulle personen ändå göra abort.
”[..] det stora problemet är att vi aldrig kommer att kunna vinna över systemet som det ser ut idag. Det spelar ingen roll om man binder fast en tjej, hon kommer ändå göra abort så fort hon får chansen, hon vill ju inte behöva föda ett monster som ser ut som oss […]”
Det pågår en ständig diskussion som präglas av en äganderätt till andra människors kroppar, det kan vi bland annat se i diskussioner kring vilket ansvar staten har för att minska lidandet för incels. Det finns en önskan om att gå tillbaka i tiden där en användare skriver att:
”det var bättre förr, när kvinnorna inte kunde ställa krav. Då var dem tvungna att acceptera den chansen dem fick, annars dog dem av skam eller svält”.
En viktig del av forumet incels.co är även synen på heteronormativitet som en självklarhet, trans och gay content är helt förbjudet på sidan och kvinnor som blir påkomna som användare blockas omedelbart. Sexualiteten ses även som en svaghet för mannen eftersom kvinnor anses inneha makten i alla sexuella relationer då hon kan neka till sex för att behålla makten. Då kvinnor anses besitta den totala sexuella makten så menar man att det inte kan finnas några kvinnliga incels så kallade femcels.
”det finns inte några femcels! fakta: 100% av alla femcels har haft sex”
Vissa medlemmar uppmanar till att helt och hållet ta avstånd från kvinnor och inte falla in i systemet. Det är en vanlig inställning inom Blackpill filosofin som menar att bara tanken på kvinnor gör dig till förlorad mot matriarkatet. I en tråd skapad för att diskutera ensamhet och hopplöshet inför att någon gång kunna bilda en familj så skriver en användare:
”du vet väl att du inte är bättre än någon annan, när du erkänner att du vill ha dem så har du förlorat mot systemet…tråkigt att se en till man falla!”
Man diskuterar den sexuella marknaden där kvinnor kan stoppa transaktionerna genom att neka mannen sex och mannen kan inte annat än att lyda. Med traditionella
relationer lyfts som balanserade där mannen stod för det materiella och kvinnan det sexuella. I en tråd kring relationer så skriver en användare:
”Hon kommer att bestämma över dig även om du inte tror det. Du kanske vill träffa dina kompisar men hon säger nej men du gör det ändå och eftersom du gick emot henne så vägrar hon ge efter och du kommer ha ´blueballs´ resten av ditt liv”
Sammanfattningsvis handlar stora delar av den sexuella identiteten om en strävan bakåt i tiden och en önskan om en annorlunda maktfördelning inom relationer men också på den sexuella marknaden i sin helhet. Återkommande blottas även tankar kring sexuellt våld som en potentiell ’lösning’ på det ofrivilliga celibatet. Det finns också starka grundantaganden om heterosexualitet och önskan om sexuell aktivitet där diskussioner rörande andra läggningar utestängs på grund av sidan policy.
4.1.2 Hierarkin och utseende
Utseende och kroppen är centrala för rörelsen och diskussionerna handlar ofta om att motivera varför man är en så kallad truecel, en man som ingen kvinna någonsin skulle vilja vara i närheten av. De som inte anses vara riktiga incels utesluts ur gemenskapen och blir sedda som volcels6, Volontairy Cellibat. Det finns en rad kroppsliga attribut
som tas i beaktning när medlemmarna diskuterar vem som är mest utsatt och därmed kan ses som riktiga incels. I en tråd om grunden till att vara incel skriver en användare:
”Förr behövde vi inte bry oss men nu vill ingen tjej ens röra en kille som inte har sexpack och starka käkben! Det är inte rättvist! En kille som jag har ingen chans i den här skitvärlden… det är över för mig… jag är 5´6”7
och är så ful att inte ens min familj vill titta på mig”.
Det finns en starkt etablerad syn på kvinnan som innehavare av den sexuella makten i relationerna, en makt som tidigare balanserades genom att män stod för det materiella. I och med feminismens framsteg och en ekonomisk frigörelse för kvinnor så är kvinnor inte längre i samma beroendeställning. I en diskussion om kvinnor som irrationella och därför inte lämpliga att välja partner skriver en användare:
”Man måste sätta dem på plats för att dem ska förstå vem som bestämmer och i slutändan vem dem borde välja. Foids8 är inte lämpade att välja, det
ligger inte i deras natur!”
När utseende diskuteras så finns det också olika ställningstagande där vissa menar att det inte går att förändra hur man ser ut utan av vi är dömda av genetiken. Andra menar att man kan förändra sig och i viss mån förbättra sig genom så kallad ´maxxing´. I en tråd om dålig självkänsla skriven en av användarna:
”Gott nytt år! Jag vill tacka för ett bra snack men jag ska ge gymmet en chans. Träffade en trevlig tjej i min byggnad så jag kanske har en chans, önska mig lycka till!”
Svaren på tråden hade blandad respons där vissa önskade användaren lycka till och andra menade att han var dömd att misslyckas. Det finns ett hierarkisystem som till viss del följer en mer tradionella synen på maskulinitet. Det handlar om en hierarki när det gäller utseende, utbildning osv. Den vita mannen ligger överst vilket också kommer upp i diskussion där forumet diskuterar vilken etnicitet som är mest utsatt, det finns en generell bild om att vita män och kvinnor är priviligierade och därför är mindre utsatt än etniska män inom rörelsen. I en tråd görs en omröstning om vilken etnicitet man hellre skulle vilja ha än den man har idag.
”allt utom att vara vit kommer att göra dina chanser ännu sämre. Lång och stilig eller död”
I diskussionerna framgår det tydligt att personer som är bluepilled eller normies ses som mindre intelligenta. Man visar tydligt på en vilja att bryta sig loss från samhället och hellre leva ett liv med att veta ”sanningen” trotts att det gör ont. De pointerar att dem är annorlunda, när dem kommer in i blackpill handlar det mer om att dem tar avstånd från normies vilket är vanligt att man vill visa sig som självständig och att dem är mer upplysta än andra.
”skolor kommer aldrig att lära ut den hårda sanningen. […] samhället går på alla bluepill lögner och inbillade optimism. Samhället behöver låg IQ män som blir deras slavar, samhället kan inte fungera utan dem.”
Hierarkin och utseende är starkt sammanflätat inom rörelsen, där utseende kan avgöra den enskilda personens berättigande av att identifiera sig som incel. Vissa
8 Female humanoids: en sammanslagning av ”female” och ”humanoid” och antyder att
