8. SLUTSATS OCH DISKUSSION
8.1 Fortsatt forskning
Jag begränsade mig till att studera hur rektor använder den specialpedagogiska kompetensen på fem olika högstadieskolor samt ett gymnasium, i en och samma kommun. Detta säger inget om vad som gäller generellt för varken denna kommun eller för övriga kommuner i landet. Det är endast en kartläggning och en jämförelse av just dessa sex rektorer. Det är också en begränsad undersökning, vad gäller val av intervjupersoner. Jag har valt att utgå ifrån rektors syn. Undersökningen kan alltså vidgas på många olika sätt och det går att ta in fler
infallsvinklar och dra i fler trådar. Hur skulle resultatet se ut om man såg på alla kommunens högstadieskolor eller fler/alla högstadieskolor i landet? Man skulle även kunna se på hur det specialpedagogiska uppdraget fungerar i praktiken på andra stadiet än högstadiet. Man kan också vidga och ta in uppfattningar från andra håll än rektor. Hur använder lärarna den specialpedagogiska kompetensen på skolan och vad förväntar sig samt saknar skolans lärare för stöd och insatser från specialpedagogiskt håll? Man skulle även kunna utgå från
specialpedagogerna själva. Hur beskriver de sitt uppdrag och vad har de för arbetsuppgifter på skolorna? Motsvaras det av deras utbildning och har de något inflytande över sina
arbetsuppgifter? Man skulle kunna göra en undersökning där man kombinerade rektors uppfattning med specialpedagogens, och se om de överensstämmer. Eller varför inte
kombinera alla tre; rektor, specialpedagog och lärare för att se på likheter och olikheter i deras uppfattningar gällande det specialpedagogiska uppdraget? För att täcka in de flesta
infallsvinklarna i sammanhanget, skulle man också kunna se åt politiskt håll och på vad de ansvariga politikerna anser? Vi får inte heller glömma de som vårt uppdrag kretsar runt, d.v.s. eleverna! Vad tycker de och vad har de för önskemål? Slutligen skulle man utifrån de resultat man får fram, kunna se på om den specialpedagogiska utbildningen behöver förändras på
något område. Dessutom kan man sätta in sina resultat i ett internationellt perspektiv och se på likheter och olikheter och vad man kan dra för lärdom av andra länders erfarenheter.
KÄLLOR
Ahlberg, Ann (2007). Specialpedagogik av igår, idag och i morgon. Pedagogisk
Forskning i Sverige (s. 84-95), årg. 12 nr 2
Ahlefeld Nisser von, Désirée (2009). Vad kommunikation vill säga: En iscensättande
studie om specialpedagogers yrkesroll och kunskapande samtal. Avhandling
Specialpedagogiska institutionen. Stockholm: Stockholms universitet
Ainalem, Ingrid, Lindström, Bertil & Garsén, Joen (red)(2012). Tänk om. Systemiskt
tänkande för moderna organisationer. Lund: Studentlittertur
Alvesson, Mats & Sköldberg, Kaj (2008). Tolkning och reflektion. Vetenskapsfilosofi
och kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur
Bell, Judith (2000). Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur Berglund, Lars, Malmgren, Lise-Lotte, Riddersporre, Bim & Sandén, Ingrid. (2007).
Profession, forskning och praktik: 30 rektorer syn på specialpedagogisk professionalitet. Educare vetenskapliga skrifter.(s. 39-51) 2007(2) Malmö
Billgren, Hanna (2012). Specialpedagogen, ledning och skolutveckling. Examensarbete Specialpedagogprogrammet. Malmö: Malmö högskola
Birkler, Jacob (2008). Vetenskapsteori. En grundbok. Stockholm: Liber
Bourque, Linda B. & Fielder, Eve P. (2003). How to conduct Telephone Surveys. Thousands Oaks, California: Sage
Brodin, Jane & Lindstrand Peg (2004). Perspektiv på en skola för alla. Lund: Studentlitteratur
Clark, Catherine, Dyson, Alan & Millward, Alan (Eds)(1998). Theorising Special
Education. London and New York: Routledge Falmer
Denscombe, Martyn (2000). Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt
inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur
Denscombe, Martyn (2004). Forskningens grundregler. Samhällsforskarens handbok I
tio punkter. Lund: Studentlitteratur
Ejlertsson, Göran (2005). Enkäten i praktiken: en handbok i enkätmetodik, Lund: Studentlitteratur
Ekberg, Camilla & Hansson, Catarina (2011). Specialpedagogprogrammets syfte
kontra specialpedagogers uppdrag ute på fälten. Examensarbete
Specialpedagogprogrammet. Malmö: Malmö högskola
FN. (2005). FN:s standardregler; FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. www.ho.se
Gjems, Liv (1997). Handledning i professionsgrupper. Lund: Studentlitteratur Heimdahl Mattsson, Eva (2008). Mot en inkluderande skola? Skolledares syn på
specialpedagogiska insatser. En jämförande studie 1996 och 2006. Stockholm:
Specialpedagogiska institutet
Helldin, Rolf (1998). Kommunerna och den specialpedagogiska verksamheten: nutid
och framtid. Stockholm, HLS förlag
Hjälpmedelsinstitutet (2013).www.hi.se
Holmberg, Lena, Jönsson, Annelis & Tvingstedt, Anna-Lena (2005). Specialpedagogik i två skolkulturer, Elever, föräldrar och lärare berättar. Educare vetenskapliga
skrifter. 2005(1) Malmö
Holme, Idar Magne, Solvang, Bernt Krohn (1997). Forskningsmetodik. Om kvalitativa
och kvantitativa metoder. Lund. Studentlitteratur
Högskoleverket (2006:10R). Utvärdering av specialpedagogprogrammet vid svenska
universitet och högskolor. Stockholm. www.hsv.se
Högskoleverket (2012:11R). Behovet av en särskild specialpedagogexamen och
specialpedagogisk kompetens i den svenska skolan. Stockholm. www.hsv.se
Jacobsen, Dag Ingvar (2007). Förståelse, beskrivning och förklaring. Introduktion till
samhällsvetenskaplig metod för hälsovård och socialt arbete. Lund:
Studentlitteratur
Johannessen, Asbjörn & Tufte, Per Arne (2003). Introduktion till samhällsvetenskaplig
metod. Malmö: Liber
Korp, Helena (2003). Kunskapsbedömning: hur, vad och varför, Myndigheten för skolutveckling. Stockholm. www.skolverket.se
Kvale, Steinar (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur Lag (2003:460). Om etikprövning av forskning som avser människor.
Larsen, Ann-Kristin (2009). Metod helt enkelt. En introduktion till
samhällsvetenskaplig metod. Malmö: Gleerups
Lärarförbundets rapport (2012). Specialpedagoger och speciallärare, vilka är de? www.lararforbundet.se
Malmgren Hansen, Audrey (2002). Specialpedagoger – nybyggare i skolan. Stockholm: HLS förlag
Merriam, Sharan B (2006). Fallstudien som forskningsmetod. Lund: Studentlitteratur Myndigheten för skolutveckling (2005). Elever som behöver stöd men får för lite.
Stockholm: Liber
Månsson, Peter (2009). Rektorers syn på specialpedagogikens roll i skolan. Examensarbete Specialpedagogprogrammet. Malmö: Malmö högskola
Nilholm, Claes (2005). Specialpedagogik. Vilka är de grundläggande perspektiven?
Pedagogisk Forskning i Sverige (s. 124-138), årg. 10 nr 2
Nilholm, Claes (2006). Möten? Forskning om specialpedagogik i ett internationellt
perspektiv. Vetenskapsrådets rapportserie, volym 9:2006. Stockholm
Nordlund, Ola & Rönnberg, Sten (1984). Att forska i utbildning, vård och samhälle –
en introduktion. Lund: Studentlitteratur
Patel, Runa, Davidsson, Bo (2011). Forskningsmetodikens grunder. Att planera,
genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur
Persson, Bengt (1998). Den motsägelsefulla specialpedagogiken: motiveringar,
genomförande och konsekvenser. Göteborg: Institutionen för specialpedagogik
Göteborgs universitet
Persson, Bengt (2001). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Stockholm: Liber
Rienecker, Lotte, Jörgensen Stray, Peter (2002). Att skriva en bra uppsats. Lund: Liber Salamancadeklarationen (2006). www.unesco-sweden.org
SFS 2007:638. Examensordning SFS 2010:800. Skollag
Skolverket (2011a). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för
gymnasieskola
Skolverket (2011b). Läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshemmet Skolverket (2011c). Särskilt stöd i grundskolan: en sammanställning av senare års
forskning och utvärdering
Skolverket (2011d). www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/specialpedagogik Specialpedagogiska myndigheten (2013). www.spsm.se/sv/Om-
webbplatsen/Nyhetsarkiv/n/Specialpedagogerna-behovs/
Sveriges Lärarförbund (1983). Varför specialundervisning?, Pedagogiska tidsskrifter. Stockholm
Thurén, Torsten (1991). Vetenskapsteori för nybörjare. Stockholm: Runa
Tideman, Magnus, Rosenqvist, Jerry, Lansheim, Birgitta, Ranagården, Lisbeth & Jacobsson, Katharina (2004). Den stora utmaningen: om att se olikhet som en
resurs i skolan. Halmstad: Högskolan i Halmstad
Trost, Jan (2010). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur
Vernersson, Inga-Lill (1998). Vad gjorde speciallärarna egentligen?. Linköping: Linköpings universitet
Vernersson, Inga-Lill (2007). Specialpedagogik i ett inkluderande perspektiv. Lund: Studentlitteratur
Wallén, Göran (2008). Vetenskapsteori och forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur Ödman, Per-Johan (2007). Tolkning, förståelse och vetande: hermeneutik i teori och
praktik. Stockholm: Nordstedts akademiska förlag
Öquist, Oscar (2003). Systemteori i praktiken. Systemteorins tillämpning inom
utbildning, vård och socialt arbete. Stockholm: Gothia
Öquist, Oscar (2010). Framgångsrikt ledarskap med systemteori: mönster,
BILAGA 1 (SFS 2007:638)
Speciallärarexamen
Omfattning
Speciallärarexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 90 högskolepoäng. Därtill ställs krav på annan avlagd lärarexamen och uppnådd fördjupning om minst 60 högskolepoäng i ämnena svenska eller matematik inom ramen för lärarexamen eller på annat sätt uppnått sådan fördjupning.
Mål
För speciallärarexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som speciallärare för barn och elever inom förskoleklass, skola eller vuxenutbildning, som har behov av särskilt stöd i språk-, skriv-, läs- eller matematikutveckling.
Kunskap och förståelse
För speciallärarexamen skall studenten
– visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan
vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen, – visa fördjupad kunskap om barns och elevers språk- och begreppsutveckling och stimulans av denna, och
– visa fördjupad kunskap om elevers lärande och skriv-, läs- eller matematikutveckling samt goda kunskaper om bedömningsfrågor och betygssättning.
Färdighet och förmåga
För speciallärarexamen skall studenten
– visa förmåga att kritiskt och självständigt identifiera, analysera och medverka i förebyggande arbete och i arbetet med att undanröja hinder och svårigheter i olika lärmiljöer,
– visa förmåga att delta i arbetet med att utforma och genomföra åtgärdsprogram för enskilda barn och elever i samverkan med berörda aktörer samt
förmåga att stödja barn och elever och utveckla verksamhetens lärmiljöer, – visa förmåga att vara en kvalificerad samtalspartner och rådgivare i frågor som rör språk-, skriv-, läs- och matematikutveckling,
– visa förmåga att självständigt genomföra uppföljning och utvärdering samt leda utveckling av det pedagogiska arbetet med målet att kunna möta behoven hos alla barn och elever,
– visa förmåga att kritiskt granska och tillämpa metoder för att bedöma barns och elevers språk- och matematikutveckling,
– visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt genomföra pedagogiska utredningar och analysera svårigheter på individnivå i olika lärmiljöer, och
– visa fördjupad förmåga till ett individanpassat arbetssätt för barn och elever i behov av särskilt stöd.
Värderingsförmåga och förhållningssätt För speciallärarexamen skall studenten
– visa självkännedom och empatisk förmåga,
– visa förmåga att inom det specialpedagogiska området göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska
– visa förmåga att identifiera etiska aspekter på eget forsknings- och utvecklingsarbete,
– visa insikt om betydelsen av lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och
– visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och fortlöpande utveckla sin kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För speciallärarexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.
Övrigt
I examensbeviset skall det anges för vilken verksamhet utbildningen är avsedd. För speciallärarexamen skall också de preciserade krav gälla som varje
högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
Specialpedagogexamen
Omfattning
Specialpedagogexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 90 högskolepoäng. Därtill ställs krav på annan avlagd lärarexamen.
Mål
För specialpedagogexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som specialpedagog för barn och elever i behov av särskilt stöd inom förskola, förskoleklass, fritidshem, skola eller vuxenutbildning.
Kunskap och förståelse
För specialpedagogexamen skall studenten
– visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan
vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen, och
– visa fördjupad kunskap och förståelse inom specialpedagogik. Färdighet och förmåga
För specialpedagogexamen skall studenten
– visa förmåga att kritiskt och självständigt identifiera, analysera och medverka i förebyggande arbete och i arbetet med att undanröja hinder och svårigheter i olika lärmiljöer,
– visa förmåga att kritiskt och självständigt genomföra pedagogiska utredningar och analysera svårigheter på organisations-, grupp- och individnivå,
– visa förmåga att utforma och delta i arbetet med att genomföra åtgärdsprogram i samverkan med berörda aktörer samt förmåga att stödja barn och
elever och utveckla verksamhetens lärmiljöer,
– visa fördjupad förmåga att vara en kvalificerad samtalspartner och rådgivare i pedagogiska frågor för kollegor, föräldrar och andra berörda, och
– visa förmåga att självständigt genomföra uppföljning och utvärdering samt leda utveckling av det pedagogiska arbetet med målet att kunna möta behoven hos alla barn och elever.
Värderingsförmåga och förhållningssätt För specialpedagogexamen skall studenten – visa självkännedom och empatisk förmåga,
– visa förmåga att inom det specialpedagogiska området göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska
aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, – visa förmåga att identifiera etiska aspekter på eget forsknings- och utvecklingsarbete,
– visa insikt om betydelsen av lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och
– visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För specialpedagogexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.
Övrigt
I examensbeviset skall det anges för vilken verksamhet utbildningen är avsedd. För specialpedagogexamen skall också de preciserade krav gälla som
BILAGA 2
Allmänt om rektor
• Kön och ålder
• Yrkesbakgrund och Utbildning • Antal år som rektor
Specialpedagogisk kompetens
• Vad är specialpedagogik?
• Hur ser specialpedagogens utbildning ut?
• Vilka egenskaper är viktigaste hos en specialpedagog?
• Vilken/vilka är specialpedagogens viktigaste uppgift/uppgifter? • Vad är specialpedagogisk kompetens?
• Hur och när ska specialpedagogens kompetens användas? Hur ser det ut hos er?
Samarbete
• Vilket samarbete har rektor och specialpedagog hos er?
• Vilket samarbete har specialpedagogen och lärarna på er skolan?
Specialpedagogisk undervisning
• Vilka elever har rätt till specialpedagogisk undervisning? • Vad krävs för att en elev ska få extra resurser och stöd hos er? • Var och hur ska specialpedagogisk undervisning ske?