Rektor på skola C

Skolan är en 1-9 skola som är belägen i kommunens södra centralort med gångavstånd till olika kulturattraktioner och till stadsbiblioteket. Till skolan hör en resursskola och

Sjukhusskolan. Stadsdelen som skolan ligger i har fem procents arbetslöshet. Området består till 15 % av småhus. Av alla eleverna, är fem procent födda utomlands och av skolans alla elever är det två procent som är födda i Sverige, men med utlandsfödda föräldrar. När det gäller vårdnadshavarnas utbildningsnivå, så har 69 % av eleverna vårdnadshavare med eftergymnasial utbildning. Betygsmässigt/resultatmässigt så nådde 89 % av åk 9 eleverna målen i samtliga ämnen och 96,7 % av 9:orna är behöriga till de nationella programmen på gymnasiet. Skolan är organiserad i sex arbetslag (varav hälften tillhör åk 7-9) och ansvarar för ungefär 450 elever. Skolan profilerar sig som en kunskapsskola med fokus på kunskap, livsstil och hälsa och de arbetar mycket för barnens förmåga att känna empati, tolerans och respekt för varandra. Rektor är en kvinna i 50-årsåldern och hon har varit rektor i fyra år och hon har snart avslutat sin rektorsutbildning. Dessförinnan var hon biträdande rektor och i botten är hon lågstadielärare. Rektor menar att skolans elever har välutbildade föräldrar som pushar sina barn i skolarbetet. Eleverna själva är studiemotiverade och gör bra resultat. Skolans problem är, att de får ej de extra resurser som de hade behövt för sina svaga elever, då skolan ej fyller de kriterier som behövs för den hjälpen.

6:3:1 Specialpedagogisk kompetens

Skolan har fyra speciallärare samt en lärare med specialpedagogisk utbildning (har utbildat sig på distans). För rektorn innebär specialpedagogisk kompetens, att man som pedagog både har mer och djupare kunskaper inom många olika områden. Specialpedagogen kan som hon

säger, mer om allt. Man har helt enkelt en längre utbildning. Hon vet inte hur

specialpedagogutbildningen är upplagd, men hon vet att den är en egen utbildning. Den viktigaste egenskapen hon tycker att en specialpedagog ska ha är framför allt att kunna lyssna! Personen måste ha kunskaper så att den kan ge råd och handleda så att man kommer vidare i olika elevärenden. Specialpedagogens viktigaste uppgift är enligt rektor, att delta i möten med personalen och ge stöd på olika sätt samt att handleda. Skolan använder sig mycket av kommunens ”specialpedagoger med särskilt uppdrag”. Det är en grupp

specialpedagoger med olika specialiteter som jobbar kommunövergripande. Skolorna fyller i en uppdragsblankett och blir därefter uppringda och kan diskutera med specialpedagogerna hur man skulle kunna lösa problemet. Rektor menar att det finns mycket kompetens att använda när det gäller läs- och skrivsvårigheter, samt syn- och hörselproblematik, men det saknas kompetens gällande neuropsykiatrisk problematik.

6:3:2 Samarbetet specialpedagog och lärare/rektor

Rektor menar att både hon själv och skolans pedagoger har goda relationer med uppdrags- specialpedagogerna. De har alla lärt känna varandra väl och har ett gott samarbete. Lärarna tar ofta hjälp med rådgivning och de inser vikten av den hjälpen. Dock har specialpedagogerna ingen elevkontakt, utan de har främst kontakt med pedagogerna som i sin tur har kontakten med eleverna. Rektor själv samarbetar mycket med specialpedagogerna vid

elevvårdskonferenserna, då hon har dem som handledare. Hon tar ofta dem till hjälp när skolan känner att de inte kommer längre i ett elevärende. De har också observationsuppdrag, vilket har fungerat bra.

6:3:3 Specialpedagogisk undervisning

Alla elever på skolan som har svårigheter ska kompenseras, säger rektor. Elever får stöd utifrån sina svårigheter och de kompenseras alltid vid behov. De anlitade specialpedagogerna finns till hands för skolans pedagoger, vilka i sin tur arbetar med eleverna utifrån de tips och råd de får. Specialpedagogerna handleder speciallärarna, men arbetar alltså inte operativt med eleverna. Merparten av stödet ges utanför ordinarie undervisning, då det varit elevernas önskan.

Rektor tror på allt mer specialpedagogiska insatser i framtiden. Hon menar att det egentligen skulle behövas en specialpedagog på varje enhet i nätverket. Rektor tror också att

specialpedagogerna kommer att få fler uppdrag i framtidens skola.

6:4 Rektor på skola D

Skola D är centralt belägen i orten med närhet till stadsbibliotek och museer samt

idrottsanläggningar och friluftsområden. Största delen, 75 % av skolans upptagningsområde innefattar flerfamiljshus och resterande 25 % är villor, vilka är de bostäder som är placerade vid och närmast kusten. Arbetslösheten i området ligger runt 4,2 % och den eftergymnasiala utbildningsnivån ligger på 66 %. Skolan är en 1-9 skola med förskoleklass, fritidshem samt grundsärskola5_{. På skolan går ca 500 elever och personalen är organiserad i arbetslag som}

ansvarar för 100 elever var. Av skolans elever är åtta % födda utomlands samt åtta % av eleverna är födda i Sverige men med utlandsfödda förälder. Gymnasiebehörigheten ligger runt 90,5 %. Skolan värderar dialogen mellan elev och lärare högt samt verkar aktivt för ett

elevinflytande över undervisningen. Skolan lägger stor vikt vid trygghet med

kamratstödjarverksamhet samt vid en god hälsa med hjälp av bl.a. en hälsogrupp och skolans ledord handlar om att trygghet och hälsa leder till ett bra lärande. Målsättningen är att nå varje individ på rätt nivå och utveckla dess styrkor. Skolan har också en särskild satsning på de naturorienterande ämnena. Man ser föräldrasamverkan som viktigt för att lyckas och gällande vissa organisationsfrågor använder man föräldrarna som bollplank. Rektor för skolan är en man i 40-års åldern som varit rektor på skolan i sex år. Han genomgår just nu

rektorsutbildningen och var ma/no-lärare innan han tillträdde som rektor. 6:4:1 Specialpedagogisk kompetens

Skolan har tre specialpedagoger samt en speciallärare. Rektor menar, att specialpedagogik behövs när man inte kan möta elever i vanlig undervisning, vid olika pedagogiska svårigheter. Han vet inte i detalj hur specialpedagogens utbildning ser ut, men via sina specialpedagoger har han fått information om vissa kurser. Han menar att han däremot vet hur uppdragen mellan specialpedagog och speciallärare skiljer sig åt. Rektor anser att det är viktigt att specialpedagogen har en bred kompetens i mötet med olika behov, att denne har ”rätt”

elevsyn, d.v.s. ser elevernas möjligheter att utvecklas. Han menar att det är specialpedagogens viktigaste uppgift är att tro på individen och dess möjligheter. Det är viktigt att få olika

på att ge nya infallsvinklar, menar han, Specialpedagogen blir den som för elevens talan. Rektor påpekar också, att det är viktigt att specialpedagogen har mandat i kollegiet. Specialpedagogisk kompetens ser han som kunskap om elevers olika förutsättningar och metoder för hur man möter elever med olika behov och det innebär att man har en helhetssyn på eleven. Det är en kompetens som gör att man ser individen och inte buntar ihop olika elever i grupper. Rektor anser att den specialpedagogiska kompetensen är användbar som stöd både för elever och för lärare, när läraren inte förmår möta eleven. Handledarrollen för

personalen är viktig, menar han.

6:4:2 Samarbetet specialpedagog och lärare/rektor

Rektorn ser specialpedagogen som sin högra hand och eftersom han själv saknar specialpedagogisk kompetens är deras samarbete mycket viktigt. Han pratar alltid med specialpedagogen innan han gör olika prioriteringar då han annars inte känner att han kan ta riktiga beslut. Det är bra att bolla idéer med specialpedagogen och en rektor måste brinna för elevhälsan, anser han. Han menar att han helt enkelt samarbetar med specialpedagogen kring alla frågor. Lärarnas samarbete med specialpedagogerna blir bättre och bättre, anser han. Det finns tillgång till en specialpedagog i varje arbetslag och specialpedagogerna själva bildar ett eget arbetslag, där de bollar frågar sinsemellan. Lärarna ber inte ofta om hjälp och råd, men alla åtgärdsprogram skriver lärarna tillsammans med specialpedagogen.

6:4:3 Specialpedagogisk undervisning

Rektor menar, att alla elever har rätt till specialpedagogisk hjälp då behovet uppstår. Det kan vara olika orsaker till att stöd behövs. Dock måste man anpassa sig efter ekonomin och de elever som prioriteras är de som inte når kunskapsmålen. Dock är det många av de elever som når målen som får stöd, då det är viktigt med det förebyggande arbetet menar rektor. Främst stöttar skolan eleverna ute i klassrummet, men detta är inte det ideala för alla elever. Man måste göra så som det passar bäst för eleven, vad de mår bäst av. En lärare kan inte heller ha flertalet olika pågående kurser i en klass, för om uppdraget blir för komplext kommer det inte finnas några som vill arbeta som lärare.

Behovet av specialpedagogisk kompetens kommer att öka tror rektorn. Han anser att vore bra om skolan kunde använda sina specialpedagoger till att följa det senaste i den

specialpedagogiska forskningen. Men ofta är det ekonomin som sätter stopp för det, då man ofta måste göra ekonomiska prioriteringar.

6:5 Rektor på skola E

Skola E är en av kommunens friskolor och den har funnits i kommunen i snart knappt tio år. På skolan går ungefär 260 elever och skolan omfattar åk 6-9. Skolan ligger centralt i staden och har närhet till kultur och idrottsanläggningar. Av föräldrarna till eleverna, så ligger den eftergymnasiala nivån på 75 %. Av eleverna är 2,2 % födda i utlandet och 3,3 % av eleverna har utlandsfödda föräldrar men är själv födda i Sverige. Skolan menar att de har engagerade lärare och föräldrar och att lärarna är duktiga på att motivera och vägleda sina elever i jakten på kunskap. Skolan profilerar sig med att elever som får växa i sin egen takt och i en miljö som låter dem utvecklas, då kommer kraften inifrån vilket leder till att människan och kunskapen växer. Skolan har satsat på språk och emotionell intelligens som fokusområden. Rektor är en 37-årig kvinna som har varit rektor på skolan de senaste två åren. Hon går rektorsutbildningen och är Ma/No lärare i botten. Hon har även jobbat som biträdande rektor innan hon fick rektorsjobbet. När skolan var ny valde många elever den för att de ville komma bort från en annan skola, men idag väljer eleverna skolan för de vet vad skolan kan erbjuda, säger hon.

6:5:1 Specialpedagogisk kompetens

Skolan anser att de har en aktiv elevhälsa och den består bl.a. av tre specialpedagoger. Skolan har inga speciallärare. Rektorn säger att hon inte vet till hundra procent hur

specialpedagogens utbildning ser ut, men hon säger att den nog borde ha innehåll som; kunskap i och om olika utredningar, skolutveckling samt kunskaper om olika skolsvårigheter och lösningar. För henne är specialpedagogisk kompetens, en förmåga att möta elever på många olika sätt. Men hon menar också att det handlar om en social kompetens, både vad det gäller i mötet med både elever och vuxna. Just den sociala kompetensen i kombination med att se saker ur elevens synvinkel, ser hon som viktiga egenskaper hos en specialpedagog. Specialpedagogens främsta uppgift, anser hon är handledning av personalen, att vara en inspirationskälla då det är saker med undervisningen som inte fungerar. Specialpedagogen måste kunna ställa frågor och bolla idéer med den övriga pedagogiska personalen.

Specialpedagogen kommer in när man provat allt och försöker istället hitta nya och andra ingångar och lösningar. Specialpedagogerna är en del av skolans elevhälsa, vilka alla är med i möten kring eleven. Där ingår många olika kompetenser och idéer kan bollas runt och i vissa ärenden är specialpedagogen mer inblandad. Hon upplever det som att skolan har de

specialpedagogiska kompetenser som den behöver utifrån de elever som de har och om nya behov kommer och som man ej kan fylla, får man vidga sig då.

6:5:2 Samarbetet specialpedagog och lärare/rektor

Enligt rektor har skolledning och specialpedagogerna ett intimt samarbete och jobbar hela tiden nära varandra. Hon poängterar vikten av att rektor och specialpedagog ”säger samma sak”, att man är synkade gällande struktur, kartläggning, rutiner vid åtgärdsprogram mm. Dock menar hon att det måste vara högt i tak vid skolledningens och specialpedagogens diskussioner, men att när man går ut till personal och elever, är det i enad front. Det är viktigt att specialpedagogerna har skolledningens stöd vid ev. förändringar som de önskar

genomföra, då det visat sig ger mer tyngd i besluten. Många av lärarna har lätt, i positiv bemärkelse, att be om råd. Skolan har inte en stark kultur att skicka iväg elever utan man försöker och provar olika lösningar.

6:5:3 Specialpedagogisk undervisning

Rektor menar att skolan anser att alla elever som är i behov av särskilt stöd har rätt till det, men att det vid ekonomiska prioriteringar, läggs mest resurser på de elever som inte når målen för betyget E. Hon är också av den åsikt, att alla elever är betjänta av en undervisning som riktas till de elever som har svårast att nå målen. Om någon elev har specifika svårigheter, får man testa någon sak i taget och ha is i magen, menar hon. Hon anser, att det inte alltid hjälper med en person till, då problemen inte alltid är skolmässiga utan av social karaktär. Om en elev inte når målen, görs en kartläggning och åtgärdsprogram skrivs. Hon poängterar att det dock inte är nödvändigt med en utredning för att få extra stöd på skolan. Det extra stödet ges där det passar den enskilde eleven bäst. Hon menar, att skolan respekterar elevens önskan därför om stödet ska få positiv effekt måste eleven tycka att det är en bra lösning. Det är viktigt att eleven själv inser att hjälpen är till för dennes bästa, annars når man ingenstans med den. Hjälpen som skolan ger en elev varierar, ibland enskilt och ibland i klassen. Det är det som passar bäst för eleven just då.

Rektor menar, att undervisningen måste sättas i fokus. Den pedagogiska personalen måste övertygas i att bra undervisning är den undervisning som hjälper alla. Om lärarna kommer till den insikten och blir mer flexibla i sin undervisning, då behövs det inte mer

specialpedagogiska insatser. Men hon inser, att där är vi inte idag, men hoppas på att så blir i framtiden.

6:6 Rektor på skola F

Detta är undersökningen enda gymnasieskola. Skolan är ett av kommunens tre gymnasier. Skolan är centralt belägen och har ett elevantal på knappt 1000 elever. På skolan finns ett yrkesprogram och resten av programmen är högskoleförberedande. Skolan har en chefsrektor samt två programrektorer, varav jag intervjuade en av dessa två. Skolan har även ett program som vänder sig till elever med Aspergers syndrom. Visionen som skolan har innefattar begreppen delaktig, ansvarstagande, trygg och växande. Skolan har kommit långt inom det digitala området och alla elever6 _{samt all pedagogik personal har personliga bärbara datorer. I}

och med denna digitala satsning har skolan också en person anställd, som ska var den pedagogiska personalen behjälplig i datorfrågor. Skolan har också börjat satsa på inspelade lektionsgenomgångar i bl.a. matematik, vilka eleverna kan se via You Tube hemma.

Lektionerna i skolan kan de sedan ägna åt att räkna och få hjälp av läraren. Eftersom detta också innebär att eleverna kan ta del av klippet flera gånger, blir undervisningen mer

individualiserad anser man från skolan. Dessutom ingår skolan i ett projekt gällande teknik i skolan. Projektet vänder sig till elever med kognitiva funktionsnedsättningar och man vill se om tekniken underlättar för dessa elever och att de når bättre studieresultat. Det kan röra sig om surfplattor, smartphones och olika appar. Rektor är en man i 45-års åldern och han har varit rektor på skolan i snart 1,5 år. Dessförinnan var han rektor i tre år i en grannkommun och i botten är han ma/no (åk 4-9) lärare. Skolan har en elevhälsa, vilken består av programrektor, studie- och yrkesvägledare, kurator, sjuksköterska samt specialpedagog/speciallärare.

6:6:1 Specialpedagogisk kompetens

Skolan har två specialpedagoger och två speciallärare. Det har diskuterats mycket på skolan huruvida specialpedagogernas och speciallärarnas utbildning och kompetens skiljer sig åt och resultatet blev att de tycker att de gör och kan samma saker och ska kunna användas av skolledningen för båda yrkeskategoriernas kompetenser. Två av dessa utför läs- och

att nå elever med särskilda behov. Specialpedagogik är ”en slags nyckel att låsa upp problem med”, vilken de vanliga pedagogerna ej har tillgång till. Rektor vet ej hur specialpedagogens utbildning ser ut, men han tycker ändå att han ”har en tanke” om hur han tror att den ser ut. Han vet att det är en 1,5-årig utbildning. Han anser att det är viktigt att en specialpedagog har lätt för att nå elever, att ta dem på rätt sätt samt har en god förmåga att utveckla relationer och vinna förtroende. Viktiga specialpedagogiska uppgifter är bl.a. att fånga upp och kartlägga elevernas behov så de får hjälp på bästa sätt samt att få ut förslagen på lösningar till lärarna och inte vara rädd för att handleda dem. Specialpedagogisk kompetens är att ha förmågan att kunna genomföra just det som nämnts ovan i praktiken.

6:6:2 Samarbetet specialpedagog och lärare/rektor

Rektor tycker att han har ett gott samarbete med hela elevhälsan

(specialpedagoger/speciallärare, SYV, skolsköterska samt kurator) och att man tillsammans täcker in det mesta av elevernas behov. Elevhälsan och rektor träffas regelbundet en gång i veckan och vid de tillfällena går man enligt roterande schema igenom skolans alla klasser, och varje klass kommer upp minst två gånger/termin. Man träffas även vid rektorsmöten, då man samlas för att hjälpa enskilda elever i deras studiesituation. Vid båda dessa typer av möten fattas beslut om stöd av olika slag. Samarbetet hade dock kunnat vara ännu bättre och lättare om alla denna personal hade jobbat 100 % och bara på denna skola. Samarbetet mellan skolans lärare och specialpedagogiska personal borde stärkas och tightas upp, anser han. Specialpedagogerna behövs för att komma med pedagogiska idéer och tips, både till arbetslagen samt till enskilda pedagoger. Här både kan och borde skolan bli bättre. 6:6:3 Specialpedagogisk undervisning

Eleverna som inte når målen i de olika ämnena erbjuds stöd av olika slag. I de flesta

skolämnen finns resurstimmar, dit eleverna kan komma och få hjälp. Det gäller både elever som inte har blivit godkända på en kurs och elever som har fått pedagogiska kartläggningar. Rektor menar, att även elever som vill ha lite extra stöd i något moment inom en kurs, är välkomna. Utöver dessa förstärkningstimmar, så har skolan både speciallärare och

specialpedagoger som kan ge elever extra stöd. Deras hjälp kan ske både i klassrummet samt i mindre grupper eller enskilt. Där den passar eleven och situationen bäst, säger rektor.

Rektorn tror att specialpedagogiken kommer att ha en fortsatt viktig roll i skolan. Han tror och hoppas att den specialpedagogiska personalen kommer att vara ute mer i klasserna och

behöver jobba tightare med lärarna. Han menar även att skolans personal idag blivit bättre på att identifiera problem och att de tänker annorlunda kring pedagogik. Det specialpedagogiska tänket måste än mer implementeras mer i ordinarie undervisning.