Fortsatt forskning

En relevant fråga vi stött på är den om hur synen på vad som är attraktivt egentligen skiljer sig åt mellan arbetsgivare och arbetstagare. Det en arbetsgivare vill stå för behöver inte nödvändigtvis vara det som lockar potentiella arbetstagare, eftersom parternas målsättningar inte sammanfaller (Parment & Dyhre, 2009, ss. 26, 37f), se vidare under 2.2.2 Det psykologiska kontraktet. Denna möjliga diskrepans uppmanar till vidare studier.

Att granska lärarstudenters preferenser gällande attraktiva arbetsgivare är förvisso intressant, men säger det egentligen särskilt mycket om hur man rekryterar lärare på ett effektivt sätt?

Till stor del har Kommunen redan fångat intresset hos de lärarstudenter som finns på utbildningarna vid Lärosätet, åtminstone de som är bosatta i Kommunen. En större fråga, som vi konfronterats med vid ett flertal tillfällen under arbetet med denna examensarbete, är hur man kan göra själva yrket mer attraktivt, att få människor att söka sig till läraryrket. Vi anser att det måste ses som ett problem, att själva yrket har så låg attraktion att utbildningarna inte ens fylls (Lärarförbundet, 2012) och att många hoppar av utbildningarna (enligt administrativ personal på Lärosätet). Under 1980-talet var lärarutbildningen lika populär som juristutbildningarna – vad hände?

Något ytterligare som kan ses som ett problem, är att det är så lätt att komma in på utbildningen. Dels kostar det samhället pengar i onödan, när människor kommer in, som

47

kanske inte har förutsättningar eller motivation att fullfölja utbildningen och dels sänder det i vårt tycke konstiga signaler om vem som kan bli lärare. Att attrahera ”rätt” personer till lärarutbildningen borde också vara en prioritet för Lärosätet och något som Kommunen och andra kommuner med lärarutbildning på orten skulle stötta. Hur stort detta problem i verkligheten är och vilka individer som kommer in på utbildningen, hur många avhopp som sker och hur nivån på lärarprogrammen egentligen ser ut, är alla exempel på frågor som skulle kunna besvaras i en kommande studie.

48

Referenser

Alexandersson, M. (1994). Den fenomenografiska forksningsansatsens fokus. i B. Starrin, &

P.-G. Svensson, Kvalitativ metod och vetenskapsteori (ss. 111-136). Lund:

Studentlitteratur.

Aspers, P. (2011). Etnografiska metoder: Att förstå och förklara samtiden (2:a upplagan uppl.). Malmö: Liber.

Backhaus, K., & Tikoo, S. (2004). Conceptualizing and researching employer branding.

Career Development International, 9(5), 501-517.

Barrow, S., & Mosley, R. (2005). The Employer Brand - Bringin the Best of Brand Management to People at Work. Chichester: Wiley & Sons Ltd.

Becker, H. S. (2008). Tricks of the trade - Yrkesknep för samhällsvetare. Malmö: Liber.

Bourdieu, P. (1993). Kultursociologiska texter i urval av Donald Broady och Mikael Palme.

Stockholm: Stehag : B. Östlings bokförl. Symposion.

Demerath, L. (2006). Epistemological Identity Theory: Reconceptualizing Commitment as Self-Knowledge. Sociological Spectrum, 26(5), 491-517.

Erlandsson, A. (2005). Det följdriktiga flockbeteendet: en studie om profilering på arbetsmarknaden. Växjö: Växjö Universitet.

Giddens, A. (2009). Sociology (6th Edition uppl.). Cambridge: Polity Press.

Gilje, N., & Grimen, H. (2007). Samhällsvetenskapernas förutsättningar. Göteborg:

Daidalos.

Granovetter, M. (1995). Getting a job: a study of contacts and careers (2nd uppl.). Chicago:

University of Chicago Press.

Hodkinson, P., & Sparkes, A. C. (1997). Careership: a sociological theory of career decision making. British Journal of Sociology of Education, 18(1), 29-44.

Jacobsson, K. (2004). A European Politics for Employability: The Political Discourse on Employability of the EU and the OECD. i C. Garsten, & K. Jacobsson, Learning to be employable (ss. 42-62). Basingstoke: Palgreave Macmillan.

Kvale, S., & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun (2:a upplagan uppl.).

Lund: Studentlitteratur AB.

Lemmink, J., Schuijf, A., & Streukens, S. (2003). The role of corporate image and company employment image in explaining application intentions. Journal of Economic Psychology, 24(1), 1-15.

Lindgren, M., Fürth, T., & Lüthi, B. (2005). The MeWe Generation - What business and politics must know about the next generation. Stockholm: BookHouse.

Lärarförbundet. (2012). Varifrån ska alla nya lärare komma? Stockholm: Lärarförbundet.

May, T. (2001). Samhällsvetenskaplig forskning. Lund: Studentlitteratur.

Meyer, J. W., & Rowan, B. (2002). Instituonalized Organizations: Formal Structure as Myth and Ceremony. i K. Holmblad Brunsson (Red.), Organisationer (ss. 146-169). Lund:

Studentlitteratur.

Parment, A., & Dyhre, A. (2009). Sustainable Employer Branding - Guidelines, worktools and best practices (1:a upplagan uppl.). Malmö: Liber.

Rousseau, D. M. (1989). Psychological and implied contracts in organizations. Employee Responsibilites and Rights Journal, 2(2), 121-139.

SKL - Sveriges kommuner och landsting. (2011). Här finns Sveriges viktigaste jobb - Rekryteringsprognos för välfärdssektorn. Hämtat från http://brs.skl.se/brsbibl/kata_documents/doc40051_1.pdf den 11 November 2013 SKL - Sveriges Kommuner och Landsting. (2013). Öppna jämförelser - Grundskola 2013.

Hämtat från Källa: http://webbutik.skl.se/internt/artiklar/7164-934-8/Tabellbilaga_2013.pdf den 11 November 2013

49

Skolverket. (den 01 December 2013). Introduktionsperiod legitimation. Hämtat från

Skolverket.se:

http://www.skolverket.se/kompetens-och-fortbildning/lararlegitimation/introduktionsperioden den 16 December 2013

Skolverket. (den 26 Juni 2013). Skolformer och annan verksamhet. Hämtat från www.skolverket.se: http://www.skolverket.se/skolformer den 12 December 2013 SOU 2009:47. (2009). God arbetsmiljö - en framgångsfaktor? Stockholm:

Arbetsmarknadsdepartementet.

Spangenburg, J. (2009). Leadership and the Future: Gen Y Workers and Two-Factor Theory. Journal of American Academy of Business, 15(1), 99-103.

Starrin, B. (1994). Om distinktionen kvalitativ-kvantitativ i social forskning. i B. Starrin, &

P.-G. Svensson, Kvalitativ metod och vetenskapsteori (ss. 11-39). Lund:

Studentlitteratur.

Sveriges Television. (den 28 oktober 2013). Uppdrag Granskning - Skol-VD:n: "Man måste skydda de fina eleverna". Hämtat från svt.se: http://www.svt.se/ug/rektorn-man-maste-skydda-de-fina-eleverna den 6 januari 2014

Turban, D. B. (April 2001). Organizational Attractiveness as an Employer on College Campuses: An Examination of the Applicant Population. Journal of Vocational Behavior, 58(2), 293-312.

TV4. (den 12 maj 2013). Kalla fakta granskade Plymouthbrödernas friskola. Hämtat från tv4.se: http://www.tv4.se/kalla-fakta/artiklar/kalla-fakta-granskade-plymouthbr%C3%B6dernas-friskola-4fc33bff04bf72228b000b1b den 6 januari 2014 Ungdomsstyrelsen. (den 05 11 2013). Unga med attityd: Ungdomsstyrelsens attityd- och

värderingsstudie 2013. Hämtat från www.ungdomsstyrelsen.se:

http://www.ungdomsstyrelsen.se/sites/default/files/publikationer_uploads/publikatio n-unga-med-attityd2013.pdf den 12 12 2013

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning.

Östebo, A., Härenstam, A., & Chefios forskargrupp. (2013). Så skapas goda jobb och en väl fungerande verksamhet i offentlig sektor - En presentation av Chefios-projektet.

Göteborg: Göteborgs Universitet.

50

Bilagor