Informationsvägar

En helhetssyn på skola och fritidsverksamhet, där fritidspedagogernas arbete hänger ihop med lärarnas och de gemensamt tar ansvar för barnen under hela vistelsen i skolmiljön, ses som positiv av Oskar, som läser till fritidspedagog. Även hos honom spårar vi alltså önskan om meningsfullhet i arbetet.

David som kategoriserar vissa skolor som ”bättre” och då, underförstått, anser att det finns skolor som följaktligen är ”sämre”, pratar om att man kanske kan göra en större insats på en skola med mer problem. Här tolkar vi det som att han, genom användningen av pronomenet

”man” inte nödvändigtvis talar om sig själv, men att han ändå ser möjligheten att tillföra något till en arbetsplats som något av en utmaning och inte tror sig rygga för en sådan. Även detta säger något om den bild han har av lärares identitet, där den inbegriper någon form av samhällelig, oegennyttig insats.

5.1.1.3 Informationsvägar

För att kunna välja arbetsgivare, är det nödvändigt för studenterna att komma över information om vilka som finns tillgängliga. Då det gäller att bilda sig en uppfattning om hur det är att arbeta för en viss arbetsgivare, litar individer i stor utsträckning till partiell information. Utifrån denna partiella information och sina tidigare erfarenheter och värderingar konstruerar de en bild av den arbetsplats de kommer att få (Hodkinson &

Sparkes, 1997; Turban, 2001). Vi har i vår studie sett tecken på att insamlingen av information hos lärarstudenter i allmänhet, åtminstone vid Lärosätet ifråga, är bristfällig.

Intervjupersonerna hävdar, att lärarstudenter i allmänhet inte i någon större utsträckning besöker skolans arbetsmarknadsdag och att det beror på att de inte känner sig inkluderade.

En anledning till det tror vi kan vara att denna dag har näringslivsfokus, en annan att studenterna kan tycka att de inte har så stort behov av detta, eftersom de ”har sitt på det torra” och därmed en trygghet, som gör att de inte särskilt aktivt behöver utnyttja arbetsmarknadsdagen som en väg att finna arbete (se vidare 5.1.2.1 Att välja det kända). Här finner vi en möjlighetsstruktur, i vilken arbetskraftsbrist och krav på lärarbehörighet är viktiga byggstenar (Hodkinson & Sparkes, 1997, s. 32f). Ur ett employer branding-perspektiv har därför denna struktur en närmast begränsande funktion, vilket innebär en utmaning för den som vill förmedla bilden av sin organisation som attraktiv arbetsgivare.

Det kan vara detta som leder till det Lina kallar ”tunnelseende” hos studenterna, att de är fokuserade på nästa tentamen eller examen och därför inte söker information om ett arbetsliv som än så länge känns avlägset och abstrakt. Lärosätet och Studentkåren vill skapa en specifik arbetsmarknadsdag för lärarstudenter, som dessutom är obligatorisk, för att uppamma ett större intresse hos studenterna. Möjligen vill de på detta sätt poängtera att det är viktigt för studenterna att orientera sig, trots den rådande situationen. En marknad karakteriserad av arbetskraftsöverskott, har en helt annan struktur, mer möjliggörande för arbetsgivare och begränsande för arbetssökande. Studenterna skulle då tvingas söka mer intensivt och således vara mer intresserade av att undersöka olika alternativ. Behovet av ett obligatorium skulle då sannolikt inte finnas.

38

Något som är genomgående är att det man har erfarenhet av är man beredd att välja. Detta stämmer överens med teorin att många beslut fattas utifrån det kända, det man redan har erfarenhet av (Hodkinson & Sparkes, 1997, s. 33). Det bekräftas i flera intervjuer och Lina säger till och med rent ut att det är just det att hon har erfarenhet av kommunal tjänst, som gör att hon föredrar det. När en individ väljer det hon har erfarenhet av, kan det ses som pragmatiskt rationellt, eftersom det innebär att individen följer sin egen bana, går en bekant väg och fattar beslut utifrån tidigare fattade beslut, eller utifrån hur hon uppfattar värdet av olika beslut, baserat på sina erfarenheter. Att välja ett alternativ innebär samtidigt, logiskt sett, att man väljer bort alla andra möjliga alternativ. Även om det alternativ man då valt inte objektivt tycks vara det mest rationella, i betydelsen nyttomaximerande, kan det subjektivt för individen vara det mest rationella, givet förutsättningarna som hon uppfattar dem.

Sådana beslut är därmed kontextuella samt kulturellt och socialt situerade då de utgår från individens habitus (Bourdieu, 1993, s. 297ff; Hodkinson & Sparkes, 1997, s. 33f).

Att oförtröttligt visa upp sig, till exempel på campus, för att attrahera studenter som arbetssökande, är viktigt och har ett egenvärde, på så sätt att själva exponeringen gör organisationen attraktiv (Turban, 2001), även om det för långsiktig hållbarhet måste backas upp av konkreta fördelar och goda ambassadörer, till exempel nuvarande och tidigare anställda, knutna till organisationen (Parment & Dyhre, 2009, s. 137f). I vår studie framkommer att det är arbetsplatserna som behöver presenteras, snarare än arbetsgivaren.

Studenterna är intresserade av den konkreta verksamheten och vad den innebär för dem själva.

5.1.1.4 Utveckling

Flera av våra intervjupersoner talar om att en attraktiv arbetsgivare erbjuder möjlighet till personlig utveckling och karriär och de efterlyser frihet att själva välja eller åtminstone aktivt få påverka vilken typ av utveckling de ska få.

När Sara beskriver att lärarna själva ska få ha synpunkter på vilka utbildningar de ska få gå, anser vi att hon beskriver individanpassning och behov av bekräftelse, framträdande drag hos generation Y (Parment & Dyhre, 2009). Bilden är något idealistisk och kan vara svår att omsätta i praktik, men vi anser att en klok arbetsgivare bör ta den i beaktande. En arbetsgivare som tänker utanför ramarna verkar vara attraktiv, som i fallet med Oskar och hans coachutbildning, en kurs som kanske inte direkt är inriktat på arbetet som lärare, men ändå kan vara relevant för att stärka kollegiet, en av de faktorer som intervjupersonerna värderar.

För våra intervjupersoner står den personliga utvecklingen i fokus, men ändå med syftet att de ska bli bättre lärare, vilket de tänker sig ska gynna eleverna. De karriärvägar de vill ta är inte alltid de traditionella, hierarkiska, där man går från en låg position till en högre (Parment & Dyhre, 2009, s. 32f). Önskemål om flexibla karriärvägar är en viktig aspekt att ta hänsyn till för den arbetsgivare som vill vara attraktiv för denna grupp.

Lina har konkret erfarenhet av karriär och personlig utveckling genom arbete i studentkåren.

Hon växte som människa och kunde mer än hon trodde. Dessutom gick det snabbt. Hon har förväntningar, eller förhoppningar, på att yrkeskarriären ska te sig ungefär likadan. Utifrån våra egna erfarenheter ifrågasätter vi emellertid att det är lika lätt att avancera i arbetslivet, som i föreningslivet. När hon pratar om att hon vill arbeta i en mindre skola och avancera från lärare till rektor, lära sig arbetsplatsen och sedan förändra den. Detta anser vi kan

39

problematiseras utifrån perspektivet att en liten organisation erbjuder få karriärvägar, att det kan vara komplicerat att bli chef över sina tidigare kollegor och att resurserna i en liten verksamhet ofta är knappa, vilket kan försvåra förändringsarbete.

5.1.1.5 Lön och förmåner

Under vår förstudie angavs stor vikt av god lön vilket vi tog till oss och det kom att bli en del av vår förförståelse. Kommunen angavs dessutom i förstudien att inte svara upp till att vara en arbetsgivare med acceptabelt löneläge. Under arbetets gång har vi till viss del fått revidera vår förförståelse eftersom det relativt genomgående bland intervjupersonerna framkommit att lönen är viktig men inte avgörande, man förväntas ändå inte bli rik inom det aktuella yrket.

Intervjupersonerna uppfattar sig ha valt ett låglöneyrke, utifrån utbildningens längd och nivå, men de ser det inte nödvändigtvis som ett problem. De förhåller sig till det som att yrket i sig inte är något man blir rik på. Intressant är att trots att ett par av intervjupersonerna talar om högre löneläge på fristående skolor, kommer de ändå att välja kommunal anställning. Detta tyder på att lön och förmåner inte i första hand är det som avgör en arbetsgivares attraktivitet, även om vi upplever att främst Oskar funderar djupare över frågan just när vi konfronterar honom med den och att den komplicerar valet för honom. Det är med andra ord inte helt oviktigt. En fråga vi ställt oss under analysen, men inte kunnat avsätta tid till att undersöka, är hur stor del av det totala ekonomiskt utbyte av anställningen som lönen utgör hos olika arbetsgivare. Den värdering av lönen som görs här kan tyda på att exempelvis tjänstepension och andra förmåner är likvärdiga hos olika arbetsgivare, men en alternativ tolkning kan vara att intervjupersonerna helt enkelt inte har tillgång till komplett information.

Flera av intervjupersonerna har en uppfattning om lön som bekräftar Frederick Hertzbergs syn på pengar som en hygienfaktor, snarare än en motivationsfaktor. En god lön fungerar i ett hertzbergskt perspektiv inte nödvändigtvis som motivation för arbetstagaren, men en dålig lön skapar sannolikt missnöje, som i sin tur kan motverka försök att motivera henne (Spangenburg, 2009).

Emellertid verkar intervjupersonerna, som hävdas i litteraturen att generation Y gör, främst värdesätta mjuka värden vid val av arbetsgivare, såsom gott arbetsklimat, individinriktat förhållningssätt, attraktivt geografiskt läge och trevliga kollegor (Parment & Dyhre, 2009, s.

26). En av våra intervjupersoner, Sara, motsäger emellertid det nyss sagda, då hon säger sig inte vilja bo kvar i Kommunen, utan hellre söker sig till en viss grannkommun. Faktiskt anger hon lönen som avgörande faktor, då hon säger att den kommunen betalar bättre. Att hon har flyttat flera gånger, ofta långa sträckor, under sin uppväxt kan också medföra att hon är mer öppen för andra alternativ och därmed har en vidare handlingshorisont än många av de övriga studenterna i undersökningen.

Vi blev lite förvånade över att fritidspedagogstudenten Oskar tycker att mindre barngrupper kan vara en arbetsförmån. Vi diskuterar detta närmare under rubriken 5.1.1.2 Arbetsinnehåll och arbetsmiljö.

De flesta av våra intervjupersoner hävdar att de aldrig reflekterat över förmåner, utom möjligen i avseendet att en annars inte så attraktiv arbetsplats kan behöva erbjuda förmåner för att locka till sig arbetssökande. Utifrån detta har vi resonerat kring om ett erbjudande om extra förmåner rentav kan uppfattas negativt eller väcka misstankar om en sämre arbetssituation.

40

Allt detta stämmer överens med det mjukare, mer relationsinriktade förhållningssätt som generation Y anses ha, jämfört med tidigare generationer (Parment & Dyhre, 2009).

5.1.2 Trygghet och bekvämlighet

En grundläggande premiss för gruppen är att arbetsgivaren finns nära dem, rent geografiskt.

Så länge det råder brist på arbetskraft, behöver man inte leta sig så långt hemifrån i sitt arbetssökande. Man kan hitta arbete där man bor och därmed slippa flytta eller pendla.

Visserligen, säger studenterna, betalar Kommunen låg lön jämfört med andra arbetsgivare, men det är inte ett tillräckligt starkt skäl att välja en annan arbetsgivare. I slutändan handlar det om att de bedömer den arbetsgivare som ligger närmast tillhands som bra nog, vad som enligt Hodkinson & Sparkes (1997, s. 32f) är ett pragmatiskt rationellt val. Det handlar om att acceptera ett alternativ som tillräckligt bra, snarare än att välja mellan flera olika och på ett rationellt, nyttomaximerande sätt välja det mest fördelaktiga.

Under vår analys har vi kommit fram till en problematisering av detta, att bo nära sitt arbete.

Att ha närhet till sin arbetsplats tänker vi oss för läraren kunna medföra ett flertal möten, på sin fritid, med sina elever eller deras föräldrar. Vi drar oss till minnes att detta i vår förstudie sades vara en icke attraktiv faktor vid valet av arbetsplats. Eftersom intervjupersonerna talade om närheten till arbetet som en instrumentell faktor och inte själva problematiserade det, ville vi inte i alltför hög grad påverka deras svar genom att påpeka detta. Frågor om geografisk närhet ställdes dessutom relativt tidigt i intervjuerna, vilket kan ha gjort oss lite försiktiga.

Dessutom spårar vi utifrån Bourdieus teorier om begränsningar i individens handlingshorisont på grund av befintliga strukturer, att bland annat tidigare livsval påverkar vilka möjligheter man identifierar och griper vid val av karriär och arbetsgivare (Hodkinson

& Sparkes, 1997). Att bli lärare kan vara ett karriärval för den som inte vill flytta, eftersom det känns enkelt att få jobb i närområdet. De kommer att söka där det är lätt att etablera sig med avseende på boende, eller där de redan är etablerade. På så sätt samspelar valet av arbetsgivare med valet av boende.

Våra frågor kring temat anställningstrygghet bemöttes frågande. Vi tror att detta är en följd av olika betingelser. För det första har lärare generellt sett hög attraktionskraft, vilket gör att lärarutbildning eller mer konkret lärarlegitimation ses som en trygghet i sig. Skulle man förlora jobbet, är det inte svårt att få ett nytt, så länge man är legitimerad lärare. För det andra har det att göra med det psykologiska kontraktet, vars natur enligt Backhaus & Tikoo (2004) har ändrats. Det föreföll förbryllande att intervjupersonerna inte hade funderat mer kring anställningstrygghet. Vi funderar kring om det snarare handlar om att vi lägger in något olika innebörd i begreppet. I intervjuerna återkommer uppfattningen att anställningstrygghet för intervjupersonerna ofta snarare liknar det vi gärna kallar anställningsbarhet (punkt 1.3 i Definitioner). För det tredje anser vi oss ha funnit tecken som talar för att det ändå har en viss betydelse vilken trygghet arbetsgivaren erbjuder, men att det till stora delar är underförstått hos intervjupersonerna. Vi tror att det kan bero på att de redan har bestämt sig för en kommunal arbetsgivare och att anställningstryggheten då redan ingår i deras bild av vad anställningen kommer att erbjuda. Tecknen till stöd för detta resonemang var små, men icke desto mindre tydliga. Till exempel ser David det som positivt att de kommunala skolorna ingår i ett mer sammanhängande nätverk (än fristående skolor) och uttrycker att det blir lättare att byta arbetsplats inom detta nätverk. Detta tolkar vi som att han trots allt söker en trygg anställning.

41

Intervjupersonerna skildrar en arbetstagarens marknad, där stor konkurrens råder om deras kompetens. Detta skapar föreställningar hos intervjupersonerna om stor makt och frihet i valet av arbetsgivare. (1983)Makt kan sägas vara ett relationellt redskap. Den är ett instrument som inte kan ägas, utan bara utövas, när betingelserna är de rätta. Den auktoritet som lärarexamen och lärarlegitimation utgör, är den betingelse som kommer att låta studenterna utöva denna makt. Makten att utfärda legitimationen ligger å sin sida i Skolverkets händer.

Likaledes har intervjupersonerna en föreställning om att män enklare får anställning i skolans värld, vilket tolkat ur ett maktperspektiv innebär att manliga lärarstudenter skulle ha möjlighet att utöva makt i konkurrensen om jobben (Foucault, 1983).

Båda dessa maktmedel är emellertid relationella och kontextuella. De har denna betydelse bara så länge förhållandena ser ut som idag. Om Skolverket ändrar sina regler för legitimation, eller riksdagen ändrar kraven för lärarbehörighet, kan detta raseras. Om fler män söker sig till skolans värld, kommer den konkurrensfördelen att minska (Foucault, 1983).

Vi anser att det också finns möjlighet att se den rådande kvinnodominansen inom yrket som en möjlighetsstruktur som ger män större handlingsutrymme, förutsatt att arbetsgivare eftersträvar en jämnare könsfördelning (Hodkinson & Sparkes, 1997, s. 34).

Vi får alltså en distinkt känsla av att anställningstryggheten, som visserligen inte lyfts av intervjupersonerna under intervjuerna, på något sätt är underförstådd. Eftersom intervjupersonerna redan bestämt sig för kommunal anställning, räknar de med den tryggheten. Anledningen att man inte talar om den ligger troligen i att diskursen kring attraktiva arbetsgivare inte för närvarande innehåller just anställningstrygghet som någon bärande del. I tider av down-sizing, outsourcing, tillfälliga och tidsbegränsade anställningar, är diskursen mer individualiserad och inriktad på färdigheter och personliga egenskaper (Backhaus & Tikoo, 2004, s. 504). Även om anställningstrygghet är högst relevant som faktor i valet av arbetsgivare, kan våra intervjupersoner vara färgade av denna diskurs. Det verkar också finnas en speciell kultur bland studenter som grupp. I en ny studie från Ungdomsstyrelsen framkommer att ekonomisk trygghet och fast arbete ökar i betydelse för unga människor, men Ungdomsstyrelsen konstaterar samtidigt att de som studerar värderar denna typ av trygghet avsevärt mindre än till exempel arbetslösa gör. Bland studenter anser 53 % att ekonomisk trygghet och fast arbete är det viktigaste för dem just nu, medan siffran är 83 % bland arbetslösa ungdomar (Ungdomsstyrelsen, 2013, s. 15). Svaren från intervjupersonerna verkar alltså följa detta mönster.

5.1.2.1 Att välja det kända

Förutom att bilden av Kommunen som en attraktiv arbetsgivare framträder, ser vi samtidigt en negativ bild av fristående skolor hos några intervjupersoner. Den bilden skulle kunna vara framkallad av den aktuella debatten, där media vid flera tillfällen avslöjat missförhållanden vid fristående skolor (Sveriges Television, 2013; TV4, 2013), men flera av intervjupersonerna talar om egna upplevelser. När Milan talar om att det finns ett kundperspektiv i fristående skolor har han emellertid ingen erfarenhet att stödja sig på, utan talar om en känsla, som han kan ha fått under de besök han berättar att han gjort i fristående skolor, under sin utbildning.

Något som är genomgående är att det man har erfarenhet av är man beredd att välja. Detta stämmer överens med teorin att många beslut fattas utifrån det kända, det man redan har

42

erfarenhet av (Hodkinson & Sparkes, 1997, s. 33). Det bekräftas i flera intervjuer och Lina säger till och med rent ut att det är just det att hon har erfarenhet av kommunal tjänst, som gör att hon väljer det.

När en individ väljer det den har erfarenhet av, kan det ses som pragmatiskt rationellt, eftersom det innebär att individen följer sin egen bana, går en bekant väg. Att välja ett alternativ, innebär samtidigt att man väljer bort alla andra. Även om det alternativ man då valt inte objektivt sett tycks vara det mest rationella, i betydelsen nyttomaximerande, kan det för individen vara det mest rationella, givet förutsättningarna (Hodkinson & Sparkes, 1997, s. 33).

5.1.3 Kommunens webbplats

När vi besöker Kommunens webbplats och klickar oss in till information om ”Lediga jobb”

och att ”Jobba i Kommunen”, samt vidare till ”Arbeta i skola och förskola”, hittar vi allmän information, som vi upplever presenteras med ett opersonligt tilltal. Navigeringen vidare till undersidor med mer konkret information, exempel tagna ur verkligheten, alltså den konkreta information som studenterna efterlyser, är skild från den navigering man har fram till sidan om att arbeta i skola och förskola, vilket vi upplever som något opedagogiskt. Det kan naturligtvis bero på tekniska begränsningar i Kommunens webbplattform, men likafullt känns det som att informationen blir svår att nå. Vi vill argumentera för att det som avgör informationens effektivitet är hur väl den når fram, utifrån Granovetters teorier om informationsflöden (Granovetter, 1995, s. 51ff). En översikt av navigationsstrukturen på webbplatsen, möjligen i samarbete med lärarstudenter, tror vi skulle kunna hjälpa Kommunen att placera informationen mer tillgängligt.

43

6. Slutsatser och reflektioner