Idéer om relationen mellan människan och miljön återfinns i alla miljödiskurser i samhället, från förskolor till stora organisationer som FN. Det finns oändligt med miljödiskurser som skulle kunna studeras och eftersom miljöproblemen hela tiden förändras genom kunskap kan vi tänka oss att liknande typer av studier alltid kommer vara aktuella. I denna uppsats
behövde vi begränsa de frågor som användes i WPR-analysen, men framtida forskning skulle kunna använda samtliga frågor för att studera exempelvis hur FN:s principer avspeglas på nationell miljöpolitik.
Under arbetet med denna uppsats har vi kommit i kontakt med forskning som undersöker vad som talas om på konferenserna och toppmöten men som sedan inte kommer med i de slutgiltiga dokumenten. I framtida forskning hade det varit intressant att göra en sådan studie utifrån ett tidsperspektiv. Det hade också varit intressant att jämföra diskurser i utvecklade respektive underutvecklade stater och hur de såg ut innan ett möte eller en konferens och sedan jämföra med det som framstår vara den gemensamma synen på miljön. Något som framkom under analysen var hur synen på rättsligt bindande avtal normaliseras, därför hade det varit intressant i framtida forskning att undersöka den juridiska delen av miljöavtal.
Två begrepp som återkommer i analysen och som vi kan se utvecklats över tid är globalt samarbete och synen på tillväxt, dessa två begrepp i relation till hur diskursen om miljöproblemen utvecklas hade varit intressant att fortsätta studera djupare.
7 SLUTSATSER
Den här uppsatsen har handlat om hur idéerna om relationen mellan människa och miljö har förändrats över tid i FN:s dokument om miljöstrategier. Syftet med denna uppsats var att studera dokument från viktiga konferenser och toppmöten om miljöfrågor mellan år 1972 till år 2015 för att eventuellt hitta förändringar i idéerna om relationen mellan människa och miljö. För att kunna svara på frågeställningen har vi använt oss av Carol Bacchis WPR-ansats för att analysera vad problemet är, vilka normativa uppfattningar och värden som finns samt vad som ses som orsaken till problemet. Genom analysen har vi funnit förändringar i idéerna om relationen mellan människa och miljö, vilket resulterade i att vi kunde finna tre
framträdande förändringar. En förändring i hur miljön ses som problem i relation till människan, förändringar i hur miljön uppfattas och värderas samt hur dessa värden förväntas påverka staters rätt att utnyttja sin miljö och i sin tur hur stater utformar sin miljöpolitik. Vidare har uppsatsen visat en förändring i det globala samarbetet som lösning på miljöproblemen medan ett av de återkommande miljöproblemen, tillväxt, inte förändras speciellt mycket. Vi anser dock att underlaget i denna uppsats är för svagt för att kunna dra en välgrundad slutsats om att synen på tillväxt inte förändrats över tid. Vi anser således att det krävs fortsatt forskning med flera dokument och observationer av möten och konferenser för att slutsatsen ska bli väl motiverad.
Avslutningsvis har som tidigare nämnts idén om relation mellan människa och miljö förändrats, vilket tyder på att den globala idén om relationen mellan människa och miljö är under förändring. Genom att använda oss av miljöetiska perspektiv tillsammans med den statsvetenskapliga governmentality-teorin har vi studerat miljöproblem på ett nytt sätt och det kan därför tänkas vara vårt teoretiska bidrag till framtida forskning.
REFERENSER
Vetenskapliga referenser
Bacchi, C. (2012). Introducing the “What’s the problem represented to be?” approach.
Bletsas, A., & Beasley, C. (Red.) Engaging with Carol Bacchi : strategic interventions and exchanges . The University of Adelaide Press.
Bodansky, D. (2001). The history of the global climate change regime. Luterbacher, U., & Sprinz, D. International relations and global climate change. The MIT Press. Boréus, K., & Bergström, G. (2018). Textens mening och makt: metodbok i
samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys (Fjärde [omarbetade och aktualiserade] upplagan). Studentlitteratur.
Dean, M. (2010). Governmentality: power and rule in modern society (Second edition). SAGE Publications.
Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H., Towns, A., & Wängnerud, L. (2017).
Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad (Femte upplagan). Wolters Kluwer.
Foucault, M. (2010). Säkerhet, territorium, befolkning: Collège de France 1977–1978. Tankekraft.
Haahr, J., & Walters, W. (2005). Governing Europe: Discourse, Governmentality and European Integration. Routledge. https://doi.org/10.4324/9780203299722
Hovden, E., & Lindseth, G. (2004). Discourses in Norwegian Climate Policy: National Action or Thinking Globally? Political Studies, 52(1), 63–81. https://doi.org/10.1111/j.1467- 9248.2004.00464.x
Kronlid, D. (2005). Miljöetik i praktiken: åtta fall ur svensk miljö- och utvecklingshistoria. Studentlitteratur.
Luke, T. (1999). Eco-manageralism: environmental studies as a power/knowledge formation. I Fischer, F., & Hajer, M (Red.) Living with nature: environmental politics as
cultural discourse. Oxford Univ. Press.
Medina, E. (2013). Från “tyst vår” till “hållbar utveckling”: en kritisk diskursanalys av miljöfrågans utveckling 1962–1987 [Doktorsavhandling, Uppsala universitet]. Sociologiska institutionen. DivaPortal. https://www.diva-
portal.org/smash/get/diva2:576004/FULLTEXT01.pdf
Mert, A. (2009). Partnerships for sustainable development as discursive practice: Shifts in discourses of environment and democracy. Forest Policy and Economics, 11(5), 326– 339. https://doi.org/10.1016/j.forpol.2008.10.003
Rothe, D. (2015). Governmentality. I Pattberg, P., & Zelli, F (Red.) Encyclopedia of global environmental governance and politics. Edward Elgar.
Stenmark, M. (2000). Miljöetik och miljövård: miljöfrågornas värderingsmässiga dimension. Studentlitteratur.
Thompson, S., & Barton, M. (1994). Ecocentric and anthropocentric attitudes toward the environment. Journal of Environmental Psychology, 14(2), 149–157.
https://doi.org/10.1016/S0272-4944(05)80168-9
Webbkällor:
CBS News. (24 september 2019). Trump tells U.N.:”The future does not belong to globalists” [Video]. Youtube. https://www.youtube.com/watch?v=7wJ8tdxDVgI
Förenta nationerna. (u.å. a). Detta är FN [Broschyr]. Förenta nationerna. https://fn.se/wp- content/uploads/2016/08/Faktablad-3-11-F%C3%B6renta-Nationerna.pdf
Förenta nationerna. (u.å. b). Omställning till hållbar värld brådskar [Broschyr]. Förenta nationerna. Faktablad-2-12-Hållbar-utveckling.pdf (fn.se)
General Assembly (1992). Report of the united nations conference on environment and development. Rio de Janeiro, 3 - 14 June 1992 (A/CONF. 151/26 (Vol.1). United Nations. A/CONF.151/26/Rev.1(vol.I) - E - A/CONF.151/26/Rev.1(vol.I) -Desktop (undocs.org)
General Assembly (2000). United Nations Millennium Declaration (A/RES/55/2). United Nations. A/RES/55/2 - E - A/RES/55/2 -Desktop (undocs.org)
General Assembly (2015). Transforming our world: the 2030 Agenda for Sustainable
Development (A/RES/70/1). United Nations. A/RES/70/1 - E - A/RES/70/1 -Desktop (undocs.org)
McGrath, M. (4 november 2020). Climate change: US formally withdraws from Paris agreement. BBC. https://www.bbc.com/news/science-environment-54797743 Nationalencyklopedin (u.å. a). Konferens. Hämtad 3 maj 2021 från: http://www-ne-
se.ep.bib.mdh.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/konferens
Nationalencyklopedin (u.å. b). Toppmöte. Hämtad 3 maj 2021 från: http://www-ne- se.ep.bib.mdh.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/toppmöte (hämtad 2021-05-03) Nationalencyklopedin (u.å. c). Tredje världen. Hämtad 3 maj 2021 från: http://www-ne-
se.ep.bib.mdh.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/tredje-världen (hämtad 2021-05- 03)
The white house. (20 januari 2021). Paris Climate Agreement.
https://www.whitehouse.gov/briefing-room/statements-releases/2021/01/20/paris- climate-agreement/
United Nations. (u.å a & b). About us. https://www.un.org/en/about-us/
United Nations. (u.å c). History of the United Nations. https://www.un.org/en/about- us/history-of-the-un
United Nations. (u.å d). Functions and powers of the General Assembley. https://www.un.org/en/ga/about/background.shtml
United Nations. (u.å e). United Nations Conference on the Environment, 5-16 June 1972, Stockholm. https://www.un.org/en/conferences/environment/stockholm1972 United Nations. (u.å f). United Nations Conference on Environment and Development, Rio
de Janeiro, Brazil, 3-14 June 1992.
https://www.un.org/en/conferences/environment/rio1992
United Nations. (u.å g). Millennium Summit, 6-8 September 2000, New York. https://www.un.org/en/conferences/environment/newyork2000
United Nations. (u.å h). United Nations Summit on Sustainable Development, 25-27 September 2015, New York.
https://www.un.org/en/conferences/environment/newyork2015
United Nations. (1973). Report of the united nations conference on the human environment, Stockholm , 5 - 16 June 1972 ( A/CONF. 48/14/Rev.1). United Nations.
https://undocs.org/en/A/CONF.48/14/Rev.1
UN environment programme. (u.å). Why does UN environment programme matter?. https://www.unep.org/about-un-environment/why-does-un-environment-matter
Box 883, 721 23 Västerås Tfn: 021-10 13 00 Box 325, 631 05 Eskilstuna Tfn: 016-15 36 00