Resultaten väcker onekligen många nya frågor. Hur kan det komma sig att teknik fattas i så många IUP-mallar samtidigt som majoriteten av eleverna de IUP:er där teknikämnet återfinns bedöms nå målen i kursplanen? Det är minst sagt motsägelsefullt med tanke på att flertalet rapporter och tidigare forskning visar att det inte bedrivs tillräckligt med teknikundervisning i de yngre åldrarna. På vilket sätt påverkar avsaknad av utbilning och fortbildning och framförallt avsaknaden av kollegiala samtal kring teknik och bedömning elevers kunskapsutveckling i teknik? Frågan behöver diskuteras och här finns behov av mer forskning.
Än mer behövs en diskussion och en arbetsinsats kring hur man kan stödja och skapa förutsättningar för lärare att stimulera och ge
innan eleven nås av den feedback som skrivits i IUP-dokumentet och det vore värt att studera vilken effekt denna feedback har på elevernas lärande.
Det är lätt att falla för den nästan mytologiskt rapporterade framgång som omger begreppet formativ bedömning och därmed glömma bort svårigheterna och riskerna som också finns där. Det behövs mer kunskap kring hur man kan realisera lärares formativa arbete i teknik.
Låt oss återvända till GPS-liknelsen som nämndes tidigare. För att kunna bestämma en position med hjälp av en GPS-navigator behöver man information från minst tre satelliter. Finns fler ökar noggrannheten. Som seglare gör jag små noteringar i min loggbok för att hålla reda på hur resan går framåt. Som lärare behöver jag göra liknande minnesanteckningar för att följa upp elevernas läranderesa. Insamlingen av informationen är i sig inte något som för vare sig båten eller eleven framåt. Det är användningen av informationen som är avgörande och förståelsen kring konsekvenserna av användningen.
Fortsatt forskning
8
Resultaten väcker onekligen många nya frågor. Hur kan det komma sig att teknik fattas i så många IUP-mallar samtidigt som majoriteten av eleverna de IUP:er där teknikämnet återfinns bedöms nå målen i kursplanen? Det är minst sagt motsägelsefullt med tanke på att flertalet rapporter och tidigare forskning visar att det inte bedrivs tillräckligt med teknikundervisning i de yngre åldrarna. På vilket sätt påverkar avsaknad av utbilning och fortbildning och framförallt avsaknaden av kollegiala samtal kring teknik och bedömning elevers kunskapsutveckling i teknik? Frågan behöver diskuteras och här finns behov av mer forskning.
Än mer behövs en diskussion och en arbetsinsats kring hur man kan stödja och skapa förutsättningar för lärare att stimulera och ge
förutsättningar för eleverna att utvecklas inom teknikämnet. Det är ett viktigt utvecklingsområde och en angelägen uppgift för
skolledningar runt om i landet att ta tag i. Sverige har en tradition av lärarbedömningar och den vill jag värna. Samtidigt ökar risken att ensamma lärare ”villar” bort sig när allt ansvar läggs på den enskilda läraren. När lärare diskuterar med andra professionella ökar både validitet och reliabilitet i bedömningarna.
Resultaten visar att det till en del förekommer bedömning för lärande i teknikundervisningen, det vill säga där läraren har intentionen att föra eleverna framåt. För att detta arbete ska kunna få en formativ funktion för elevernas lärande krävs stöd och hjälp att realisera detta. Detta stöd kan inbegripa olika saker (utbildning, forum för diskussioner, elevexempel, undervisningsexempel etc.). Vi lärare kan säkert lära oss av hur vinprovare diskuterar kring smakförnimmelser utifrån ett vin och på så sätt erfara olika kvaliteter. Men för att kunna föra samtal måste man ha någonting att samtala om och, inte minst, ett gemensamt språkbruk. Det krävs mer kunskap kring hur det skulle kunna se ut och hur man praktiskt skulle kunna genomföra det. Eftersom det bara är den visade kunskapen som kan bedömas måste eleverna få flera tillfällen att visa och möjlighet att på flera olika sätt visa vad den kan. Hur kan man fånga elevernas möjligheter att uttrycka sin kunskap i både ord, bild och tal och samtidigt dela det med andra lärare på ett effektivt sätt? Vem vet, kanske ligger framtidens lösning i digitala verktyg? Kanske kan vi med hjälp av den nya tekniken krympa både tid och rum och hitta nya sätt att sitta bredvid våra ”ögonstenar”
tillsammans med andra inom professionen. Den utvecklingen har redan börjat så smått och jag kommer att följa den noga.
Vi behöver mer kunskap om lärares bedömningspraktik både generellt och i teknik (Lindberg, 2005, Bjurulf, 2011). Denna studie har bidragit till detta genom att beskriva hur lärares
bedömningspraktik kan ta sig uttryck i praktiken. De
sammanfattande resultaten visar att läraren är ensam och saknar
förutsättningar för eleverna att utvecklas inom teknikämnet. Det är ett viktigt utvecklingsområde och en angelägen uppgift för
skolledningar runt om i landet att ta tag i. Sverige har en tradition av lärarbedömningar och den vill jag värna. Samtidigt ökar risken att ensamma lärare ”villar” bort sig när allt ansvar läggs på den enskilda läraren. När lärare diskuterar med andra professionella ökar både validitet och reliabilitet i bedömningarna.
Resultaten visar att det till en del förekommer bedömning för lärande i teknikundervisningen, det vill säga där läraren har intentionen att föra eleverna framåt. För att detta arbete ska kunna få en formativ funktion för elevernas lärande krävs stöd och hjälp att realisera detta. Detta stöd kan inbegripa olika saker (utbildning, forum för diskussioner, elevexempel, undervisningsexempel etc.). Vi lärare kan säkert lära oss av hur vinprovare diskuterar kring smakförnimmelser utifrån ett vin och på så sätt erfara olika kvaliteter. Men för att kunna föra samtal måste man ha någonting att samtala om och, inte minst, ett gemensamt språkbruk. Det krävs mer kunskap kring hur det skulle kunna se ut och hur man praktiskt skulle kunna genomföra det. Eftersom det bara är den visade kunskapen som kan bedömas måste eleverna få flera tillfällen att visa och möjlighet att på flera olika sätt visa vad den kan. Hur kan man fånga elevernas möjligheter att uttrycka sin kunskap i både ord, bild och tal och samtidigt dela det med andra lärare på ett effektivt sätt? Vem vet, kanske ligger framtidens lösning i digitala verktyg? Kanske kan vi med hjälp av den nya tekniken krympa både tid och rum och hitta nya sätt att sitta bredvid våra ”ögonstenar”
tillsammans med andra inom professionen. Den utvecklingen har redan börjat så smått och jag kommer att följa den noga.
Vi behöver mer kunskap om lärares bedömningspraktik både generellt och i teknik (Lindberg, 2005, Bjurulf, 2011). Denna studie har bidragit till detta genom att beskriva hur lärares
bedömningspraktik kan ta sig uttryck i praktiken. De
stöd i att realisera det möjliga formativa bedömningsarbetet. Ett ytterligare bidrag är att studien har uppmärksammat det
motsägelsefulla i den mycket höga måluppfyllelsen i teknik bland elever i de yngre årskurserna och den problematiska
undervisningspraktik som både denna studie och tidigare forskning har presenterat. Detta kräver mer uppmärksamhet.
Denna studie kan ses som en början på något som kräver mycket mer. Första steget är medvetenhet. Det andra är beredskap att använda och framförallt omsätta tillgänglig information i praktiken. Alla elever har rätt till den kunskap som regelverket föreskriver, även i teknik. Så låt oss fortsätta!
stöd i att realisera det möjliga formativa bedömningsarbetet. Ett ytterligare bidrag är att studien har uppmärksammat det
motsägelsefulla i den mycket höga måluppfyllelsen i teknik bland elever i de yngre årskurserna och den problematiska
undervisningspraktik som både denna studie och tidigare forskning har presenterat. Detta kräver mer uppmärksamhet.
Denna studie kan ses som en början på något som kräver mycket mer. Första steget är medvetenhet. Det andra är beredskap att använda och framförallt omsätta tillgänglig information i praktiken. Alla elever har rätt till den kunskap som regelverket föreskriver, även i teknik. Så låt oss fortsätta!
Referenser
Bennett, R. E. (2011), Formative Assessment: a critical review. Assessment in Education: Principles, Policy and Practice, 18:1, 5-25 Online publication http://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/0969594X.2010.513678 (retrieved 11-11-27)
Black, P.J. & Wiliam, D. (1998). Assessment and classroom learning. Assessment in Education: Principles, Policy and Practice, 5(1), 7-73 Black, P. (2008) Formative assessment in the learning and teaching of design and technology education: Methods and techniques. Design and Technology Education: An International Journal, 13(3), pp. 19-26.
Blomdahl, E. (2007), Teknik i skolan- en studie av teknikundervisning för yngre skolbarn, HLS förlag. Stockholm
Bjurulf, V. (2008) Teknikämnets gestaltningar. En studie av lärares arbete med skolämnet teknik. Karlstad University studies, nr 2008:29 Doctoral thesis. Bjurulf, V. (2011) Teknikdidaktik. Riga: Norstedts
Fabricius, T., Malm, I. & Pisilä, S. (2002). Skolinspektörernas årsrapport 2001/2002: Grundskolan (Utbildningsförvaltningens rapportserie, nr.2002:5). Stockholm: Utbildningsförvaltningen.
Gipps, C.V. & Murphy, P (2010/1999). A fair test? Assessment, achievement and equity. Open University Press.
Hartell, E. (2011), Hur sätter man betyg i teknik? In Hansson, Nordlander, Skogh (eds) Teknikutbildning för framtiden- perspektiv på
teknikundervisningen i grundskola och gymnasium. P- 75-87. Liber.
Hartell, E. & Svärdh, J. (2012) Unboxing technology education part I. Starting point. pp. 211-223 In Ginner, Hallström & Hultén. Technology Education in the 21st Century. The PATT 26 Conference Stockholm, Sweden
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-78481 (retrieved 20120901) Hattie, J. (2009) Visible learning. A syntesis of over 800 meta-analysis relating to achievement. Chippenham: Routledge.
Hirsh, Å. (2011), A tool for learning? An analysis of targets and strategies in Swedish Individual Educational Plans. Nordic Studies in Education 2011 (1):14-30. Universitetsförlaget.
Jönsson, A. (2010) Lärande bedömning.Malmö. Gleerups.
Kimbell, R. (2007), Assessment, p.247-258, In de Vries, Custer, Dakers, Martin (eds), (2007), Analyzing Best Practices in Technology Education, Rotterdam: Sense Publishers
Referenser
Bennett, R. E. (2011), Formative Assessment: a critical review. Assessment in Education: Principles, Policy and Practice, 18:1, 5-25 Online publication http://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/0969594X.2010.513678 (retrieved 11-11-27)
Black, P.J. & Wiliam, D. (1998). Assessment and classroom learning. Assessment in Education: Principles, Policy and Practice, 5(1), 7-73 Black, P. (2008) Formative assessment in the learning and teaching of design and technology education: Methods and techniques. Design and Technology Education: An International Journal, 13(3), pp. 19-26.
Blomdahl, E. (2007), Teknik i skolan- en studie av teknikundervisning för yngre skolbarn, HLS förlag. Stockholm
Bjurulf, V. (2008) Teknikämnets gestaltningar. En studie av lärares arbete med skolämnet teknik. Karlstad University studies, nr 2008:29 Doctoral thesis. Bjurulf, V. (2011) Teknikdidaktik. Riga: Norstedts
Fabricius, T., Malm, I. & Pisilä, S. (2002). Skolinspektörernas årsrapport 2001/2002: Grundskolan (Utbildningsförvaltningens rapportserie, nr.2002:5). Stockholm: Utbildningsförvaltningen.
Gipps, C.V. & Murphy, P (2010/1999). A fair test? Assessment, achievement and equity. Open University Press.
Hartell, E. (2011), Hur sätter man betyg i teknik? In Hansson, Nordlander, Skogh (eds) Teknikutbildning för framtiden- perspektiv på
teknikundervisningen i grundskola och gymnasium. P- 75-87. Liber.
Hartell, E. & Svärdh, J. (2012) Unboxing technology education part I. Starting point. pp. 211-223 In Ginner, Hallström & Hultén. Technology Education in the 21st Century. The PATT 26 Conference Stockholm, Sweden
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-78481 (retrieved 20120901) Hattie, J. (2009) Visible learning. A syntesis of over 800 meta-analysis relating to achievement. Chippenham: Routledge.
Hirsh, Å. (2011), A tool for learning? An analysis of targets and strategies in Swedish Individual Educational Plans. Nordic Studies in Education 2011 (1):14-30. Universitetsförlaget.
Jönsson, A. (2010) Lärande bedömning.Malmö. Gleerups.
Kimbell, R. (2007), Assessment, p.247-258, In de Vries, Custer, Dakers, Martin (eds), (2007), Analyzing Best Practices in Technology Education, Rotterdam: Sense Publishers
Klasander, C. (2010) Talet till tekniska system. PhD thesis, Linköping University, Department of social and welfare studies, Norrköping, Sweden. Leahy et al (2005) Leahy, S., Lyon, C., Thompson, M. and Wiliam, D.
Classroom assessment: Minute by Minute, Day-by-Day. Educational leadership, Vol 63, no 3, p 19-24.
Lindberg, V. (2005) Svensk forskning om bedömning och betyg. Studies in Educational Policy.
Lindgren. J., (2010) Spaces, mobilities and youth biographies in the New Sweden: Studies on education governance and social inclusion and exclusion. Umeå Universitet (2010).
Lindström, L. (2006). Creativity: What is it? Can you assess it? Can it be taught? The International Journal of Art & Design Education, 25 (1), 53-66.
Lindström, L. (2009/ 2005) Pedagogisk bedömning. in, L. Lindström & V. Lindberg (eds) (2009), Pedagogisk bedömning. Om att dokumentera, bedöma och utveckla kunskap. Stockholms universitets förlag. Pp 11-27
Moreland et al (2008), Moreland J., Jones A. and Barlex D. Design and technology inside the black box. Assessment for learning in the design and technology classroom. Booklet in The black box series Black et al reds. GL assessment the measure of potential. Kings college London.
Norström, P. (2011) Technology Education and Non-Scientific Technological Knowledge. Licentiate Thesis in Philosophy. Department of Philosophy and the History of Technology KTH School of Architecture and the Built Environment, Royal Institute of Technology, Stockholm: E-print Nyström, P. (2004) Rätt matt på prov. Om valideringar av bedömningar i skolan. Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, No 71.
Pettersson, A. (2009/2005), Bedömning- varför, vad och varthän? In Lindström & Lindberg (eds) Pedagogisk bedömning. Stockholms universitets förlag. Rosentahl & Jacobson (1992) Pygmalion in the classroom. Teacher expectation and pupils’ intellectual development. P x-y Crown House Publishing Company. USA. Skolinspektionsmyndigheten (2009) http://www.skolinspektionen.se/Documents/Rapporter/Mora_Inspektionsrap port.pdf?epslanguage=sv ). (2011-11-23) http://www.skolinspektionen.se/Documents/Rapporter/Hofors_tillsynsrappo rt.pdf?epslanguage=sv (2011-11-23)
Klasander, C. (2010) Talet till tekniska system. PhD thesis, Linköping University, Department of social and welfare studies, Norrköping, Sweden. Leahy et al (2005) Leahy, S., Lyon, C., Thompson, M. and Wiliam, D.
Classroom assessment: Minute by Minute, Day-by-Day. Educational leadership, Vol 63, no 3, p 19-24.
Lindberg, V. (2005) Svensk forskning om bedömning och betyg. Studies in Educational Policy.
Lindgren. J., (2010) Spaces, mobilities and youth biographies in the New Sweden: Studies on education governance and social inclusion and exclusion. Umeå Universitet (2010).
Lindström, L. (2006). Creativity: What is it? Can you assess it? Can it be taught? The International Journal of Art & Design Education, 25 (1), 53-66.
Lindström, L. (2009/ 2005) Pedagogisk bedömning. in, L. Lindström & V. Lindberg (eds) (2009), Pedagogisk bedömning. Om att dokumentera, bedöma och utveckla kunskap. Stockholms universitets förlag. Pp 11-27
Moreland et al (2008), Moreland J., Jones A. and Barlex D. Design and technology inside the black box. Assessment for learning in the design and technology classroom. Booklet in The black box series Black et al reds. GL assessment the measure of potential. Kings college London.
Norström, P. (2011) Technology Education and Non-Scientific Technological Knowledge. Licentiate Thesis in Philosophy. Department of Philosophy and the History of Technology KTH School of Architecture and the Built Environment, Royal Institute of Technology, Stockholm: E-print Nyström, P. (2004) Rätt matt på prov. Om valideringar av bedömningar i skolan. Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, No 71.
Pettersson, A. (2009/2005), Bedömning- varför, vad och varthän? In Lindström & Lindberg (eds) Pedagogisk bedömning. Stockholms universitets förlag. Rosentahl & Jacobson (1992) Pygmalion in the classroom. Teacher expectation and pupils’ intellectual development. P x-y Crown House Publishing Company. USA. Skolinspektionsmyndigheten (2009) http://www.skolinspektionen.se/Documents/Rapporter/Mora_Inspektionsrap port.pdf?epslanguage=sv ). (2011-11-23) http://www.skolinspektionen.se/Documents/Rapporter/Hofors_tillsynsrappo rt.pdf?epslanguage=sv (2011-11-23)
http://www.skolinspektionen.se/Documents/Rapporter/Falkenberg-inspektionsrapport.pdf?epslanguage=sv (2011-11-23)
SIRIS (2009), www.skolverket.se (retrieved 10-10-21).
Skolverket (NAE) 2009. Allmänna råd och kommentarer. Den individuella utvecklingsplanen med skriftliga omdömen. Skolverkets allmänna råd 2008. Revised 2009.
Skolverket (2010). Individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen i grundskolan. En uppföljning och utvärdering av skolornas arbete. Rapport 340. Dnr 71-2009:115. http://www.skolverket.se/publikationer?id=2350 [nedladdad 2010-11-21]
Teknikdelegationen (2010) SOU 2010:28 Vändpunkt Sverige- ett ökat intresse för matematik, naturvetenskap, teknik och IKT.
Teknikföretagen (2005), Association of Swedish Engineering Industries, Alla barns rätt till teknikundervisning, Teknikföretagen
Vallberg-Roth (2010) Bedömning i förskolans och skolans individuella
utvecklingsplaner. p.p. 49-67. In Lundahl & Folke-Fichtelius (Eds) Bedömning i och av skolan- praktik, princip, politik. Lund: Studentlitteratur AB.
Wiliam, D. (2009), Assessment for learning: why, what and how? An inaugural professorial lecture by Dylan Wiliam. Leading education and social research. Institute of Education University of London. Elanders.
Wiliam, D. (2011), Embedded formative assessment. Solution Tree Press.
http://www.skolinspektionen.se/Documents/Rapporter/Falkenberg-inspektionsrapport.pdf?epslanguage=sv (2011-11-23)
SIRIS (2009), www.skolverket.se (retrieved 10-10-21).
Skolverket (NAE) 2009. Allmänna råd och kommentarer. Den individuella utvecklingsplanen med skriftliga omdömen. Skolverkets allmänna råd 2008. Revised 2009.
Skolverket (2010). Individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen i grundskolan. En uppföljning och utvärdering av skolornas arbete. Rapport 340. Dnr 71-2009:115. http://www.skolverket.se/publikationer?id=2350 [nedladdad 2010-11-21]
Teknikdelegationen (2010) SOU 2010:28 Vändpunkt Sverige- ett ökat intresse för matematik, naturvetenskap, teknik och IKT.
Teknikföretagen (2005), Association of Swedish Engineering Industries, Alla barns rätt till teknikundervisning, Teknikföretagen
Vallberg-Roth (2010) Bedömning i förskolans och skolans individuella
utvecklingsplaner. p.p. 49-67. In Lundahl & Folke-Fichtelius (Eds) Bedömning i och av skolan- praktik, princip, politik. Lund: Studentlitteratur AB.
Wiliam, D. (2009), Assessment for learning: why, what and how? An inaugural professorial lecture by Dylan Wiliam. Leading education and social research. Institute of Education University of London. Elanders.