Ingående artiklar 6

Här följer sammanfattningar av de två delstudierna som mer i detalj beskrivs i respektive artikel.

6.1 Studie 1: Exploring the (un-)usefulness of

formative assessment documents in primary

technology

Submitted to International Journal of Technology and Design Education. Springer.

När de Individuella utvecklingsplanerna (IUP) introducerades var syftet både att öka tydligheten i kommunikationen mellan skola och hem och att främja elevens lärande. IUP som ett formativt verktyg, ska användas genom hela grundskolan (Skolverket, 2009). En IUP ska innehålla skriftliga omdömen i de ämnen som eleven har fått undervisning i. Denna studie är den första som uppmärksammar IUP med fokus i teknikämnet.

Studien bygger på 351 autentiska IUP-dokument som användes i de studerade kommunerna. Efter analys kunde 14 olika typer av IUP-mallar identifieras. Resultatet visar att inte alla ämnen återfinns i de IUP-mallar som granskats och att teknik är det ämne som återfinns färst gånger i de studerade mallarna. Ämnesbeteckningen teknik

Två delstudier har genomförts. Studie 1 bygger på data från autentiska IUP (Individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen) i teknik från kommunala skolor i fem olika kommuner. IUP:erna har analyserats och kategoriserats med avseende på innehåll och utformning. Studie 2 som är en klassrumsstudie, bygger på resultaten från studie 1 tillsammans med litteraturstudier kring bedömning för lärande. Datainsamingen består av

klassrumsobservationer och intervjuer med två verksamma lärare i grundskolans årkurs fyra och fem.

I artiklarna beskrivs metodarbetet ingående och detaljerna kring detta arbete redovisas därmed inte här.

Ingående artiklar

6

Här följer sammanfattningar av de två delstudierna som mer i detalj beskrivs i respektive artikel.

6.1 Studie 1: Exploring the (un-)usefulness of

formative assessment documents in primary

technology

Submitted to International Journal of Technology and Design Education. Springer.

När de Individuella utvecklingsplanerna (IUP) introducerades var syftet både att öka tydligheten i kommunikationen mellan skola och hem och att främja elevens lärande. IUP som ett formativt verktyg, ska användas genom hela grundskolan (Skolverket, 2009). En IUP ska innehålla skriftliga omdömen i de ämnen som eleven har fått undervisning i. Denna studie är den första som uppmärksammar IUP med fokus i teknikämnet.

Studien bygger på 351 autentiska IUP-dokument som användes i de studerade kommunerna. Efter analys kunde 14 olika typer av IUP-mallar identifieras. Resultatet visar att inte alla ämnen återfinns i de IUP-mallar som granskats och att teknik är det ämne som återfinns färst gånger i de studerade mallarna. Ämnesbeteckningen teknik

återfinns endast i fem (5) av de 14 olika mallarna. En kommun saknar teknik i samtliga sex förekommande IUP-mallar. Studien visar vidare att mallarnas utformning varierar såväl mellan, som inom kommunerna. Många IUP: er är utformade som ”tipsrader” där läraren instrueras att markera med ett kryss om eleven hade uppnått ett mål eller ej. Några mallar innehåller ett antal formuleringar kring vad eleven ’förväntas kunna’. Antalet förformulerade mål i de olika ämnena varierar mellan 3 och 14 stycken målformuleringar. I ämnet teknik varierar antalet målformuleringar (i de fall de förekommer) mellan tre och fyra stycken.

I de studerade individuella utvecklingsplanerna med skriftliga omdömen förekommer ingen individuell information kring var enskilda elever befinner sig i relation till styrdokumenten i teknik. Ej heller förekommer det några förslag på hur eleven skulle kunna stödjas för att ta sig vidare mot de uppsatta lärandemålen i teknik. I IUP-dokumenten, där teknik förekommer, rapporteras det en synnerligen god måluppfyllelse i teknik där den stora majoriteten når de uppsatta målen. Detta är intressant i sig då tidigare studier kring elevernas måluppfyllelse i teknik saknas. Denna höga inrapporterade måluppfyllelse motsäger dock tidigare rapporter (ex.

Teknikföretagen, 2005) om elevernas begränsade tillgång till teknikundervisning.

Studiens utgår från en kvalitativ ansats och ett begränsat antal studerade IUP med skriftliga omdömen har studerats. I ljuset av detta, pekar resultatet av denna studie, sammanvägt med resultat från tidigare studier, på allvarliga brister när det gäller uppföljningen av elevers kunskapsutveckling i teknik. Resultaten visar att syftet med dokumentet inte uppfylls då teknik saknas i majoriteten av det insamlade underlaget. Slutsatsen blir sålunda att dessa dokument inte fyller någon funktion i teknik samt att fler studier behövs vad gäller elevers kunskaper i teknik och lärares bedömningspraktik men även nyttan med dokumentet generellt.

återfinns endast i fem (5) av de 14 olika mallarna. En kommun saknar teknik i samtliga sex förekommande IUP-mallar. Studien visar vidare att mallarnas utformning varierar såväl mellan, som inom kommunerna. Många IUP: er är utformade som ”tipsrader” där läraren instrueras att markera med ett kryss om eleven hade uppnått ett mål eller ej. Några mallar innehåller ett antal formuleringar kring vad eleven ’förväntas kunna’. Antalet förformulerade mål i de olika ämnena varierar mellan 3 och 14 stycken målformuleringar. I ämnet teknik varierar antalet målformuleringar (i de fall de förekommer) mellan tre och fyra stycken.

I de studerade individuella utvecklingsplanerna med skriftliga omdömen förekommer ingen individuell information kring var enskilda elever befinner sig i relation till styrdokumenten i teknik. Ej heller förekommer det några förslag på hur eleven skulle kunna stödjas för att ta sig vidare mot de uppsatta lärandemålen i teknik. I IUP-dokumenten, där teknik förekommer, rapporteras det en synnerligen god måluppfyllelse i teknik där den stora majoriteten når de uppsatta målen. Detta är intressant i sig då tidigare studier kring elevernas måluppfyllelse i teknik saknas. Denna höga inrapporterade måluppfyllelse motsäger dock tidigare rapporter (ex.

Teknikföretagen, 2005) om elevernas begränsade tillgång till teknikundervisning.

Studiens utgår från en kvalitativ ansats och ett begränsat antal studerade IUP med skriftliga omdömen har studerats. I ljuset av detta, pekar resultatet av denna studie, sammanvägt med resultat från tidigare studier, på allvarliga brister när det gäller uppföljningen av elevers kunskapsutveckling i teknik. Resultaten visar att syftet med dokumentet inte uppfylls då teknik saknas i majoriteten av det insamlade underlaget. Slutsatsen blir sålunda att dessa dokument inte fyller någon funktion i teknik samt att fler studier behövs vad gäller elevers kunskaper i teknik och lärares bedömningspraktik men även nyttan med dokumentet generellt.

6.2 Studie 2: Looking for a Glimpse in the eye

Teachers Researching Teachers Practice. Series: International Technology Education

Studies. Sense Publishers.

Artikel 2 beskriver två lärares bedömningsarbete tillsammans med sina elever, under ett, av läraren definierat, arbetsområde i teknik. Ingen av lärarna är utbildade tekniklärare men de har båda 30 års erfarenhet som lärare i låg- och mellanstadiet. Genom observation, fotografering, ljudinspelning (som transkriberats) samt intervjuer har data samlats in. De fem nyckelstrategierna för formativ bedömning (Black & Wiliam, 1998) har sedan använts som ”glasögon” i ett försök att beskriva lärarnas bedömningsarbete.

Upplevelsen är att det är ett mycket tillåtande och respektfullt klimat i de båda klassrummen. I den engelska översättningen av artikeln använder jag ordet pupil istället för student när jag presenterar resultaten för att på något sätt förmedla känslan från

klassrumsobservationerna. Det engelska ordet för elev (pupil) kan genom lite lek med ord översättas till ögonsten på svenska. De två lärarna visar genom sitt kroppsspråk, blickar, röst mm att de tror på sina ögonstenars förmåga och att de kan mycket! Resultaten visar att lärarna i denna studie (bokstavligen och bildlikt) sitter bredvid sina ögonstenar i klassrummet.

Spår från alla de fem nyckelstrategierna för formativ bedömning återfinns i de båda lärarnas undervisningspraktik. Båda lärarna rör sig konstant mellan eleverna och ser till att de är engagerade och entusiastiska, svarar och ställer frågor samt uppmanar till samarbete. De båda lärarna följer upp och samlar belägg för elevernas

kunskapsutveckling utifrån det som sker i klassrumsaktiviteterna. De samlar denna kunskap om eleverna inom sig. En av lärarna berättar att man ser det i blicken när eleverna förstår. Det framgår dock inte helt tydligt vilka mål som eleverna förväntas nå.

Resultaten visar att skolledningen har delegerat allt ansvar för planering, genomförande av undervisningen och uppföljningen av

6.2 Studie 2: Looking for a Glimpse in the eye

Teachers Researching Teachers Practice. Series: International Technology Education

Studies. Sense Publishers.

Artikel 2 beskriver två lärares bedömningsarbete tillsammans med sina elever, under ett, av läraren definierat, arbetsområde i teknik. Ingen av lärarna är utbildade tekniklärare men de har båda 30 års erfarenhet som lärare i låg- och mellanstadiet. Genom observation, fotografering, ljudinspelning (som transkriberats) samt intervjuer har data samlats in. De fem nyckelstrategierna för formativ bedömning (Black & Wiliam, 1998) har sedan använts som ”glasögon” i ett försök att beskriva lärarnas bedömningsarbete.

Upplevelsen är att det är ett mycket tillåtande och respektfullt klimat i de båda klassrummen. I den engelska översättningen av artikeln använder jag ordet pupil istället för student när jag presenterar resultaten för att på något sätt förmedla känslan från

klassrumsobservationerna. Det engelska ordet för elev (pupil) kan genom lite lek med ord översättas till ögonsten på svenska. De två lärarna visar genom sitt kroppsspråk, blickar, röst mm att de tror på sina ögonstenars förmåga och att de kan mycket! Resultaten visar att lärarna i denna studie (bokstavligen och bildlikt) sitter bredvid sina ögonstenar i klassrummet.

Spår från alla de fem nyckelstrategierna för formativ bedömning återfinns i de båda lärarnas undervisningspraktik. Båda lärarna rör sig konstant mellan eleverna och ser till att de är engagerade och entusiastiska, svarar och ställer frågor samt uppmanar till samarbete. De båda lärarna följer upp och samlar belägg för elevernas

kunskapsutveckling utifrån det som sker i klassrumsaktiviteterna. De samlar denna kunskap om eleverna inom sig. En av lärarna berättar att man ser det i blicken när eleverna förstår. Det framgår dock inte helt tydligt vilka mål som eleverna förväntas nå.

Resultaten visar att skolledningen har delegerat allt ansvar för planering, genomförande av undervisningen och uppföljningen av

elevernas kunskaper i teknik till läraren. Situationen i de båda studerade klasserna skiljer sig åt. Den ena läraren beskriver klassrummet bredvid beskrivs som ”en separat ö”. Den andra läraren har på eget initiativ tagit kontakt med en kollega för samarbete att kring undervisning och bedömning.

Ingen av lärarna i studien medverkar eller har medverkat i organiserade diskussioner eller fortbildning kring vare sig bedömning i allmänhet eller teknik i synnerhet. Båda efterfrågar detta och tidigare forskning pekar på betydelsen av att lärare samarbetar kring dessa frågor. Slutsatsen blir att dessa lärare är beroende av sin tidigare erfarenhet när det gäller att bedöma elevernas kunskaper i syfte att säkerställa att eleverna når de kunskapsnivåer de har rätt till. De två lärarna i studien har 30 års lärarerfarenhet att luta sig emot men hur kan vi göra för att stödja lärare i allmänhet som saknar denna bakgrund, så att de också de kan sitta bredvid sina ögonstenar i teknik?

Sammanfattande diskussion