• No results found

Under arbetets gång har det kommit upp en del nya frågor som jag tycker skulle vara värda att belysa. Exempelvis tycker jag att det skulle vara intressant att undersöka hur mycket etniskt svenska barn och ungdomar är medvetna om sin etniska identitet och hur mycket det påverkar deras liv och identitetsutveckling. Jag har även funderat över hur dessa barn och ungdomar påverkas i mötet med ungdomar som ursprungligen kommer från andra länder. Det skulle vara intressant att göra en liknande studie och ställa liknande frågor till etniskt svenska ungdomar som jag gjorde till ungdomarna i denna studie och studera likheter och skilnader mellan deras tankesätt, upplevelser och erfarenheter. Man skulle kunna undersöka hur mycket

föräldrar, vänner och skolan bidrar till deras eniska identitetsutveckling och i vilka situationer de upplever etniskt tillhörighet.

REFERENSER

Ahmadi, N. (1998). Om jaguppfattningens betydelse för tolkning av sociala normer. N. Ahmadi (Red.), Ungdom, kulturmöten, identitet (ss. 49-78). Stockholm: Liber AB.

Ahmadi, N. (2001). Kulturell identitet i gungning. C. M. Allwood & E. C. Franzén (Red.),

Tvärkulturella möten. Grundbok för psykologer och socialarbetare (ss.155-179). Finland: WS

Bookwell.

Alsmark, G. (1997). En svensk uganda-indier! G. Alsmark (Red.), Skjorta eller själ?

Kulturella identiteter i tid och rum (ss. 62-84). Lund: Studentlitteratur.

Angelöw, B. & Jonsson, T. (2000). Introduktion till socialpsykologi. Lund: Studentlitteratur.

Arnstberg, K. O. (1993). Kultur, kultur och kultur- perspektiv på kulturmöten i Sverige. Stockholm: Liber Utbildning AB.

Asplund, J. (1972). Sociologiska teorier. Stockholm: Almqvist & Wiksell.

Berg, L. E., Boglind, A., Leissner, T., Månson, P. & Värlund, H. (1982). Medvetandets

sociologi. En introduktion till symboliskt interaktionism. Malmö: Beyronds AB

Berg, L. E. (1976). Människans födelse. En socialpsykologisk diskussion kring G. H. Mead

och J. Piaget. Göteborg: Korpen.

Boglind, A., Lundén, A. & Näsman, E. (1972). Jag; Det Andre. Spelet om dej och mej och de

utstötta. En presentation av symbolisk interaktionism och stämplingsteori. Lund:

Borgström, M. (1998). Att vara mitt emellan. Hur spanskamerikanska ungdomar i Sverige

Kan uppfatta villkoren för sociokuturella identitetsutveckling., Stockholm: Elenders Graphic

Systems.

Brattlund, Å. (2002). Pedagogiskt forskning i Sverige. Årg 7 Nr: 1

Carlsson, B. (1991). Kvalitativa forskningsmetoder för medicin och beteendevetenskap. Solna: Almqvist & Wiksell.

Cronlund, K. (1995). Människan socialt och kulturellt. Stockholm: Bonnier Utbildning AB.

Ehn, B. & Arnstberg, K. O. (1995) Det osynliga arvet. Å. Daun & B. Ehn (Red.), Bland-

Sverige. Kulturskillnader och kulturmöten (ss. 88-112). Eslöv: Carlsson.

Ehn, B. (1993). Etnicitet -symbolisk konstruktion av gemenskap. B. Ehn (Red.) Kultur och

erfarenheter. Aktuell teman i svensk etnologi. Stockholm: Carlsson Bokförlag.

Freyne- Lindhagen, M. (1997). Identitet och kulturmöte- syrianska kvinnors exempel. Lund: Studentlitteratur.

Herlitz, G. (2000). Kulturgrammatik, hur du ökar din förmåga att umgås med människor från

andra kulturer. Uppsala: Publishing Hous AB.

Holme, I. M & Solvang, B.H. (1997). Forskningsmetodik. Om kvalitativa och kvantitativa

metoder. Lund: Studentlitteratur.

Hultgren, E. S. & Wallentin, C. (1996). Den mångkulturella skolan. Lund: Studentlitteratur.

Lange, A. & Westin, C. (1981). Etniskt diskriminering och social identitet. En rapport från

Diskrimineringsutredningen. Stockholm: Liber Förlag.

May, T. (2001). Samhällsvetenskaplig forskning. Lund: Studentlitteratur.

McMillan, J. H. (2000). Educational resarch. Fundamentals for the consumer. New York: Addison- Weslewy- Logman.

Mead G. H. (1976). Medvetandet jaget och samhället från socialbehavioristisk ståndpunkt. Lund: Argos.

Månson, P. (2000). Moderna samhällsteorier. Traditioner, riktningar, teoretiker. Stockholm: Prisma.

Patton, M. Q. (1990). Qualitative evaluation and research methods. London: Sage publications.

Repstad, P. (1999). Närhet och distans. Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.

Ringquist, A. C. (2001). Människan socialt och kulturellt. Stockholm: Liber AB.

Rojas, M. (2001). Sveriges oälskade barn, att vara svensk men ändå inte, Köping: Brombergs.

Runfors, A. (1993). För barnens bästa. Lärarperspektivet på andraspråksinlärning. Tumba: Sandström och Söner Tryckeri AB.

Sjögren, A (1996). Språket, nykomligens nyckel till samhället, men också en svensk försvarsmekanism. A. Sjögren (Red.), En ”bra” svenska? Om språk, kultur och makt: en

Sjögren, A. (2001). Den lilla röda stugan i Fittja. Institutionell svenskhet som uteslutande mekanism. B. Blehr ( Red.), Kritiskt etnologi: artiklar till Åke Daun (ss. 136-162) Stockholm: Prisma.

Sjögren, A. (2003a). Kulturens roll i identitetens byggande. N. Ahmadi (Red.), Ungdom,

kulturmöten, identitet (ss. 17-48). Stockholm: Liber AB.

Sjögren, A. (2003b). Här går gränsen. Om integritet och kulturella mönster i Sverige och

Medelhavsområdet. Värnamo: Fälth & Hässler.

Skogsberg, C. (1985). Jaget och omvärlden. En referensram för vår psykosociala utveckling. Malmö: Natur och Kultur.

SOU (1991:60). Olika men ändå lika. Om invandrareungdomar i det mångkulturella Sverige. Göteborg: Graphic Systems AB.

SOU (1996:143). Krock eller möte. Om den mångkulturella skolan. Stockholm: Nordstedts tryckeri AB.

SOU (1997:121). Skolfrågor. Om skola i en ny tid. Stockholm: Nordstedts tryckeri AB.

Starrin, B. (194). Om distinktionen kvalitativ- kvantitativ i social forskning. B. Starrin & P.G. Svensson ( Red.), Kvalitativ metod och vetenskapsteori (ss. 17-39). Lund: Studentlitteratur.

Trost, J. & Levin, I. (1999). Att förstå vardagen ( 2:a uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Vuckic, S. (2004). Tillhörighet, utanförskap eller mitt emellan. Intervju med tre tjejer med

utländskt bakgrund om deras etniska identitet. (Examensarbete.)Pedagogik med

forskningsförberedande inriktning, Lärarutbildningen. Malmö: Högskolan

Wellros, S. (1998). Språk, kultur och social identitet. Lund: Studentlitteratur.

Westin, C. m. fl. (1999). Mångfald, integration, rasism och andra ord. Stockholm: Elanders Gotab.

BILAGOR

Bilaga 1:1

Intervjuguide

A) Beskriv dig själv!? (Hur ser du ut?, Vad gör du?, Vad kommer du ifrån? B) Tidigare hemlandet + Nya hemlandet

”I” ”Me” Upplevelse av andra ”Me” Upplevelse av andra

normer/värderingar

Berätta om….

A1 Situation som har haft stor betydelse för vem du är och din identitet Vilka andra var med? A2 Andra betydelsefulla personer

Vilka är de? Hur påverkar de din identitet?

A3 Familjmedlemmar Vem är din familj? Hur ser du på familj? Vilken syn på familjen har människor i tidigare hemlandet/Sverige? A4 Vänner

Vad är vänskap för dig? Betydelsefulla vänner? vad har ni gemensamt/ inte?

A5 Skolan

Hur är det att gå i skolan i… Speciellt med skolan... Skolans påverka… A6 Samhälliga normer Betydelse för identitet? Vad gjorde/gör du? Hur agerade/ agerar du? Hur kände/känne r du? Vad tänkte/tänke r du? Vad tycker du om ditt agerande? Vad betyder personen för dig? Hur har personen påverkat dig identitet/ Jagmedvetan de? Hur upplever du att pers. Har bemött/bemöt er dig? Kommer du ihåg vad pers. gjorde/ sa? Hur kände/mådde du med pers.? Vilka förväntningar upplever du att pers. hade på dig? Kunde du leva upp till de

förväntningar ?

Upplevde du att det fanns Några speciella normer? Hur förhåller du dig till de normerna då/nu?

Kommer du ihåg vilka värderingar pers. står för? Påverkar/påverkade dig som person?

Vilka värderingar har du behållit/förkastad? Varför? Är det några värderingar som styr dit agerande utan att du själv vill det/på vilket sätt? Hur upplever du att pers. ser på dig om du inte följer normer? Hur påverkas du av det?

Bilaga 1:2

Tillhörighet Utanförskap Skillnader/förändringar

Har pers. betydelse för dina rötter?

Känner du tillhörighet till ett visst land? Vilket?

Hur känns det att känna tillhörighet?

Känner du tillhörighet till pers.?

Berätta vad ni gör? Hur påverkar det dig/din identitet?

Är det du själv som väljer att tillhöra eller är det pers. som väljer det år dig?

I vilka situationer blir det viktigt för dig att markera din tillhörighet?

I vilka situationer vill du inte framhäva din tillhörighet? Känner du

tillhörighet/hemmahörande till Sverige?

Hur upplever du att pers. i Sverige ser på din

tillhörighet? Berätta om situation då du kände/ känner utanförskap med pers.? Berätta vad du (gjorde, kände, sa, tänkte)?

Hur påverkade det dig?

Vad pers. gjorde/sa…. Hur är det att

uppleva utanförskap? Är det du själv som väljer att var

utanför/personer som väljer?

Berätta om situation - Då du själv

väljer/inte väljer att var utanför? - Har du blivit missförstådd av pers. /när? - Vad gjorde/kände/ agerade du/de?

Finns person från tidigare hemlandet i Sverige?

Har du i så fall samma uppfattning av personen som tidigare?

Upplever du att pers. agerar/känner sig på annat sätt här än i tidigare hemlandet?

Blir du på ett annat sätt/ agerar annorlunda/ känner dig när du är i Sverige/ tidigare hemlandet? Hur känner du dig där/i Sverige Hur upplever du att andra upplever sig/ ser på dig?

Skiljer sig normer/värderingar i Sverige/tidigare hemlandet? Vilka? På vilket sätt? Hur ser du på det? Påverkar det dig?

Skiljer sig värderingar av pers. från tidigare hemlandet/ de i Sverige? Har pers. från tidigare hemlandet förändrat värderingar när de kom till Sverige? Vilka? Vilka har de behållit? Hur påverkar det dig

Related documents