Ungdomarna i undersökning kommer ursprungligen från grupporienterade samhällen, vilket enligt Sjögren (2003b) och Ringqvist (2001) kan påverka deras identitetsutveckling, deras tankesätt och relation till andra människor. De båda forskarna påpekar samtidigt att i grupporienterade samhällen ses individen först och främst som en social varelse som är en sammansmält del av en större enhet, nämligen familjen och släkten. Familjen och släkten ger individen livslång trygghet och tillhörighet men ställer också krav på individens hängivenhet till familjen. I ett individorienterat samhälle såsom Sverige kan individen vara medlem i en förening eller ett kollektiv men ändå betraktas som en självständig och ansvarsfull person inom föreningen eller kollektivet. Individen förväntar sig inte att bli omhändertagen av andra
familjemedlemmar som i en grupporienterad kultur. Individen förlitar sig i första hand på samhället som ett trygghetssystem.
Herlitz (2000) påpekar dock att det inte finns helt renodlade individ- kontra grupporienterade kulturer. Ofta består samhällen av inslag från båda kulturerna, där man nästan alltid kan urskilja en starkare tendens åt det ena eller andra hållet.
Alla sex ungdomar berättar att i deras gamla hemländer är familjen det viktigaste i en individs liv och att familjemedlemmar och släktingar har stort ansvar gentemot varandra. Barnen i deras tidigare hemländer bor oftast länge med sina föräldrar, även när de har skaffat egen familj. Alla sex ungdomarna upplever att det är barnens plikt att ta hand om sina gamla föräldrar och det tolkar jag som tecken på ett grupporienterat samhälle. Både Amel, Arben och de tre unga kvinnorna har en utvidgad syn på familjen, vilket enligt Borgström (1998) innebär att de inte bara räknar in sina föräldrar och syskon som familj utan också sina kusiner, far- och morbröder och andra. Såväl de unga männen som de unga kvinnorna i studien har införlivat det gamla hemlandets syn på familjen och upplever hängivenhet och ansvar gentemot familjen. Familjen ger dem trygghet, kärlek och ungdomarna upplever ett stort ansvar och stor respekt gentemot familjen.
Tarik betonar att han är beredd ge både känslomässigt och ekonomiskt stöd till sin bror och till mamman. Han ser det som en självklarhet att ta hand om sin mamma, sin bror och broderns familj om det skulle behövas i framtiden.
Arben upplever att familjen är de som alltid ställer upp för honom och han är övertygad om att de skulle offra sina liv för hans skull. Han är också beredd att bo med sin familj hela livet, ge dem stöd och offra mycket av sin frihet för deras skull. Att ta hand om sina föräldrar när de blir gamla ser Arben som en självklar plikt som han vill utföra. Även Anna uppfattar det som en närmast självklar plikt att ta hand om sina föräldrar om de blir sjuka.
Jag skulle aldrig flytta tillbaka till Turkiet, men om mina föräldrar flyttar tillbaka
som de har tänkt sig och om de blev sjuka skulle jag återvända direkt för att ta hand om de. (Anna)
Alla sex ungdomarna uppger att de har påverkas mycket av sina familjers värderingar och åsikter. Enligt Ahmadi (2001) är respekt och ansvar två nyckelbegrepp i det grupporienterade samhället och som jag tolkar ungdomarnas uttalanden är det just respekt och ansvar som de känner för sina familjer.
5.2.1 Rykte
Alla sex intervjupersonerna nämnde att ett gott rykte är någonting som deras föräldrar förväntar sig av dem. Särskilt flickor från ungdomarnas hemländer har stort krav på sig att tänka på sitt rykte. Ungdomarna var också överens om att en väluppfostrad ung kvinna förväntas att visa sin familj respekt och inte vara lösaktiga och att hjälpa till i hemmet, sköta sina studier eller sitt arbete. Man var också eniga om att den vanligaste orsaken till att unga kvinnor fick dåligt rykte var att de var tillsammans med många olika män.
Enligt Ringquist (2001) är sexualiteten en av de främsta orsakerna till att kvinnor i grupporienterade samhällen förlorar sitt goda rykte. Därför är det viktigt för familjen att kontrollera kvinnornas sexualitet vilket inkluderar krav på ett respektfullt och icke utmanande beteende och resulterar i att unga kvinnor är under ständig kontroll. Enligt Tarik påminns han och hans kusiner mycket ofta om hur en anständig flicka borde bete sig. Enligt de unga männen har en kvinnor som får dåligt rykte svårt att i framtiden hitta en man som vill ha ett seriöst förhållande med henne och gifta sig med henne.
De unga kvinnornas berättelser överensstämmer till stor del med de unga männens om familjens förväntningar på hur flickorna ska uppföra sig bland annat i relation till män. För en av de unga kvinnorna, Anna har hennes pappas stränga värderingar om hur kvinnor bör bete sig skapat ett avstånd mellan dem.
Jag tvingas att ljuga för honom om jag ska ut med min pojkvän eftersom han inte
accepterar att jag har en pojkvän som jag inte kommer att gifta mig med. /…/och när man har gift sig så ska man inte skilja sig menar min pappa. /…/ Jag känner mig oärlig. /…/ Jag försöker undvika att få dåligt rykte genom att inte umgås med turkarna i Sverige som känner min pappa och kan berätta att jag har pojkvänner. (Anna)
Även Kattis relation till sina föräldrar har påverkats av deras stränga syn på hur kvinnor bör uppträda och skapat distans mellan henne och föräldrarna.
Jag upplever att jag lever dubbel liv. /…/ När jag är i Malmö blir jag annorlunda,
mer mig själv och kan bestämma hur jag ska vara, vem jag ska vara med. /…/ Det känns hemskt att vara tvungen att spela roller när jag är hos mina föräldrar. /…/ De vet inte om de killar jag träffar. (Kattis)
Enligt Ringquist (2001) är Kattis och Annas situationer inte ovanliga. Många framför allt invandrarflickor befinner sig någonstans mitt emellan två världar, två normsystem och måste pendla mellan två identiteter. Kattis och Anna pendlar mellan två världar och två identiteter, en när de befinner sig i hemmet med familjen och en när de befinner sig utanför föräldrarnas tillsyn.
Enligt ungdomarna är det föräldrarna och familjen som får skulden om barnen får dåligt rykte. Föräldrarnas anseende blir smutskastat och barnen riskerar att bli utfrysta av familjen och släkten. Enligt Arben kan ett dåligt rykte leda till att förhållandet mellan barnet och föräldrarna förstörs totalt. I grupporienterade kulturer har man enligt Herliz (2000) utvecklat ett skam- och hedersbegrepp som innebär att hela gruppen anses ha ett ansvar för hur en individ beter sig. Belöning för individens goda gärningar tillfaller familjen, men familjen förväntas även ta konsekvenserna av ett misslyckande. Att inte dra skam och vanära över sina familjer blir ett överordnat mål. I den individorienterade kulturen däremot förväntas individen själv ansvara för sina såväl lyckade eller misslyckade handlingar.
I intervjupersonernas berättelse framkommer också att även unga män riskerar att få dåligt rykte. De vanligaste orsakerna till att en ung man får dåligt rykte är att han ofta är inblandad i bråk, missbrukar narkotika eller har en hög alkoholkonsumtion. En ung man med dåligt rykte kan till exempel få svårt att skaffa sig en bra hustru från en respekterad familj.