Vi har ett antal uppslag till fortsatt forskning. För att lättare åskådliggöra dem väljer vi att markera uppslagen i en punklista.
• Forskning, som handlar om att göra fler liknande studier i andra kommuner, med annan struktur, som har en liknande ambition att skapa en skola för alla.
• Forskning om hur undervisningen i en inkluderande skola ser ut. • Forskning som undersöker om det finns färre elever mottagna i sär-
skolan i en inkluderande skola, och i så fall utreda sambandet och or- sakerna.
• Forskning om varför en inkluderad särskola inte är så vanligt före- kommande.
• Forskning om varför elevantalet ökar i särskolan.
• Forskning om företeelsen i samhället av att sammanföra individer, med likartad problematik, i segregerade grupper.
REFERENSER
Ahrenfelt, B. (1995). Förändring som tillstånd. Lund: Studentlitteratur. Bell, J. (1995). Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur. Brodin, J., & Lindstrand, P. (2004). Perspektiv på en skola för alla. Lund:
Studentlitteratur.
Booth, T., & Ainscow, M. (2002). Inklusion Handbok för ökad delaktighet
och gemenskap i skolan. Göteborgs stad, Specialpedagogiska institutet.
Börjesson, M. (1997). Om barns olikheter. Diskurser kring ”särskilda be-
hov” i skolan – med historiska jämförelsepunkter. Stockholm: Skol-
verket.
Churchill, W. (1943). The end of the beginning: War speeches 1942. Lon- don: Cassell.
Emanuelsson, I. (1996). Integrering – bevarad normal variation i olikheter. I: T. Rabe & A. Hill. Boken om integrering. Malmö: Corona. Ss. 9-22. Emanuelsson, I., Persson, B., & Rosenqvist, J. (2001). Forskning inom det
specialpedagogiska området – en kunskapsöversikt. Stockholm: Skol-
verket/Liber distribution.
FN. (1995). Standardregler för att tillförsäkra människor med funktions-
nedsättning delaktighet och jämlikhet. Stockholm: Socialdepartemen-
tet.
Frylestam, U., & Johansson, B. (1999). Vi är vi. Jönköping: Seminarium. Göransson, K., Stéensson, A-L., Roll-Pettersson, L., Stenhammar, A-M., &
Thorsson, L. (2000). ”Om alla är lika skulle det inte vara roligt”. Att
bygga en skola – samverkan mellan särskola och grundskola. Stock-
holm: FUB:s forskningsstiftelse ala.
Göransson, K. (2004). Barn som blir elever – om olikheter, undervisning
och inkludering. Stockholm: FUB:s forskningsstiftelse ala.
Haug, P. (1998). Pedagogiskt dilemma. Specialundervisning. Stockholm: Skolverket.
Hill, A. (1996). Vart tog visionerna om integrering vägen?. I: T. Rabe & A. Hill. Boken om integrering. Malmö: Corona. Ss. 86-98.
Hultinger, E-S., & Alexandersson, U. (2002). You must have a good reason
to take them out. SOU U 2002:1. Stockholm: Utbildningsdepartemen-
tet.
Imsen, G. (1999). Lärarens värld. Introduktion till allmän didaktik. Lund: Studentlitteratur.
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlittera- tur.
Lpo 94. (1998). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Lundgren, M., & Persson, B. (2003). Barn och unga i riskzonen. Stock- holm: Svenska kommunförbundet.
Merriam, S. B. (1994). Fallstudien som forskningsmetod. Lund: Studentlit- teratur.
Nilholm, C. (2003). Perspektiv på specialpedagogik. Lund: Studentlittera- tur.
Rosenqvist, J. (1996). Integration – ett entydigt begrepp med många inne- börder. I: T. Rabe & A. Hill. Boken om integrering. Malmö: Corona. Ss. 23-37.
Rosenqvist, J., & Tideman, M. (2000). Skolan, undervisningen och elever
med funktionshinder: Ett diskussionsunderlag på väg mot en teori om specialpedagogik. Särtryck och småtryck, nr 875. Malmö: Institutionen
för pedagogik.
Skolverket. (1999). Nationella kvalitetsgranskningar 1998. Stockholm: Skolverket/Liber distribution.
SFS 1985:1100. Skollagen. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
SOU 1991:30. Särskolan – en primärkommunal skola. Särskolekommitténs
betänkande. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
SOU 1998:66. FUNKIS – Funktionshindrade elever i skolan. Stockholm:
Utbildningsdepartementet.
SOU 1999:63. Att lära och leda. Lärarutbildningskommitténs slutbetänkan-
de. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
SOU 2003:35. För den jag är. Om utbildning och utvecklingsstörning.
Carlbeck-kommitténs delbetänkande. Stockholm: Utbildningsdeparte- mentet.
SOU 2004:98. För oss tillsammans – Om utbildning och utvecklingsstör-
ning. Carlbeck-kommitténs slutbetänkande. Stockholm: Utbildningsde- partementet.
Unesco. (1996). Salamancadeklarationen. Svenska Unescorådets skriftse- rie 1996:4. Stockholm: Svenska Unescorådet.
Tideman, M., Rosenqvist, J., Lansheim, B., Ranagården, L., & Jacobsson, K. (2004). Den stora utmaningen. Om att se olikhet som resurs i sko-
lan. Högskolan i Halmstad, Malmö högskola.
Personlig kommunikation
Rosenqvist, J. (2003, 2 september). Personlig kommunikation. Rosenqvist, J. (2004, 29 september). Personlig kommunikation.
Missivbrev
Bilaga 1 Nn (namn på den intervjuade)Vi vill säga ett stort tack för att vi får komma och göra den här intervjun! Vi kommer att ha stor hjälp av de svar som vi får under våra dagar i Er kommun, genom att intervjua olika befattningsinnehavare. Våra frågor bi- fogar vi som en separat fil. De är tänkta att vara en utgångspunkt för vårt samtal/intervju.
Syftet med vårt examensarbete vid specialpedagogutbildningen på högsko- lan i Malmö är:
• att få veta vad berörda parter i en kommun som bedriver en inklu- derande undervisning lägger i begreppet en skola för alla, för att därefter arbeta fram ett underlag till en handlingsplan för kommu- ner med en strävan mot en inkluderande skola.
• att titta närmare på specialpedagogens roll i ovanstående kommun. Vi har kommit i kontakt med ett antal mindre kommuner som idag köper in sina särskoleplatser från en större grannkommun. Det är vår tanke att till sådana kommuner kunna presentera detta underlag till handlingsplan, som i sig är en strävan mot en mer inkluderande skola, i syfte att underlätta och ge möjlighet till tankar i nya banor kring begreppet en skola för alla.
Om Ni har speciella dokument eller liknande som ni tror kan vara en hjälp för oss är vi tacksamma att få ta del av det.
Vi ser fram emot att träffas onsdagen den 27/10 klockan 13.00 på skolan i X-stad. Ann-Sofie Ludvigsson Storgatan 106 262 33 Ängelholm 0431-131 88 mobil 070 8451925 epostannsofie@hotmail.com Agneta Söderholm Tolvskillingsv. 27 241 36 Eslöv 0413-61613 mobil 070 6691613 agneta.soderholm@skolan.eslov.se 85
Intervjufrågor
Bilaga 21. Hur länge har Du arbetat i denna befattning?
2. Hur föddes inkluderingstanken i kommunen?
3. Hur har inkluderingstanken presenterats och befästs i
kommunen?
4. Hur ser den fortlöpande förankringen av inkluderingsar-
betet ut?
5. Vad är specialpedagogens roll i en inkluderande skola?
6. Vilka fördelar/nackdelar är det att bedriva en inkluderan-
de skola?
• Ideologiskt
• Ekonomiskt
• Kompetensspridning
• Andra synpunkter
7. Finns det någon grupp av elever som ni har märkt inte
mår bra i en inkluderande skola?
8. Vilka svårigheter har Ni stött på under de år som kom-
munen har arbetat för en inkluderande skola?
9. Vilka råd vill Du ge till andra kommuner som planerar ett
liknande utvecklingsarbete mot en inkluderande skola?
Tack på förhand för att Du vill medverka till vårt examensarbete inom ramen för vår specialpedagogutbildning vid Malmö högskola.Ann-Sofie Ludvigsson och Agneta Söderholm