Ramfaktorteorin

Imsen (1999) beskriver ramfaktorteorin, som ofta förknippas med den svenske pedagogen Lundgren. Ramfaktorer är förhållanden som påverkar undervisningen. Faktorerna kan bidra till att främja eller hämma undervis- ningen på olika sätt. Ramfaktorteorin försöker systematisera faktorerna och visa hur de samspelar och bildar mönster. De kan grupperas på olika sätt, och viktigt att känna till är att gränserna är flytande. Lundgren (refererad av Imsen, 1999) skiljer mellan fem typer av ramar.

• Det pedagogiska ramsystemet, som beskriver skolans uppgift enligt styrdokument. Lärarens tolkning av skolans uppdrag styr undervis- ningens innehåll och arbetsformer.

• De administrativa ramarna innefattar lärarnas arbetstid, schema, sko- lans regler för samarbete, klasstorlek, fackliga avtal m m.

• Resursrelaterade ramar avser skolans ekonomi. Det totala antalet un- dervisningstimmar är en viktig ekonomisk faktor. Skillnader i eko- nomiskt hänseende kan variera stort mellan kommuner. Endast mi- nimigränser är reglerade.

• Organisationsrelaterade ramar har samband med den kultur som rå- der på skolan. Skolans ledning har en central roll liksom ett tillåtande klimat lärare emellan och mellan lärare – elev.

• Ramar med anknytning till eleverna och deras kulturella bakgrund syftar på elevernas förutsättningar och skolmotivation, och på föräld- rasamarbetet.

Ramfaktorerna samspelar i bestämda mönster. En viktig faktor för att nå lyckat resultat på en skola är, enligt Imsen (1999), i vilken utsträckning lä- rarna betraktar ramfaktorerna som oöverstigliga hinder eller faktorer som kan påverkas. Skolor med lika tilldelade resurser kan ha helt olika pedago- gisk profil. Imsen menar att en högre budget inte behöver vara liktydigt med ett bättre resultat, utan det är lärarnas möjligheter till inflytande som avgör kvaliteten. Ramfaktorer är inte enbart begränsande utan utgör även möjligheter till förändring. Det förutsätter dock att lärarna har ett medvetet förhållande till ramfaktorerna.

5 METOD

5.1 Allmänt om metod

Det finns olika metoder att välja mellan för att nå syftet att göra ett under- lag till en handlingsplan för kommuner med en strävan mot en inkluderan- de skola och att granska specialpedagogens roll ur det perspektivet. Bell (1995) redogör för de vanligaste metoderna. Forskare kan vara kvalitativt eller kvantitativt inriktade. Det kvalitativa perspektivet beskriver männi- skors upplevelse av en situation. Målet är snarare insikt än statistisk analys. Det kvantitativa perspektivet studerar relationer mellan olika uppsättningar av fakta, ofta redovisade i siffror. Slutsatserna kan bli generaliserbara.

När man har bestämt sig för en viss metodisk inriktning är det ändå till- låtet att avvika från de tillvägagångssätt som förknippas med metoden (Bell, 1995). Alla metoder har sina starka och svaga sidor. Valet av datain- samlingsmetod styrs av undersökningens art och vilken typ av information man vill ha.

5.2 Metodval

Syftet att göra ett underlag till en handlingsplan för kommuner med en strävan mot en inkluderande skola och att se hur specialpedagogens roll ser ut ur detta perspektiv, kan uppnås med olika metoder.

Merriam (1994) beskriver fallstudien som en metod som kan användas för att systematiskt studera en specifik företeelse, som rör sig inom ett nuti- da skeende. Inom ramen för fallstudien kan olika tekniker användas för att få insyn i det specifika fallet. De vanligaste teknikerna är intervjuer och observationer, vilka vi har för avsikt att använda oss av. Vi är dock med- vetna om att det inte råder några begränsningar för att få en helhetsbild. Alla datainsamlingsmetoder för att samla in vetenskaplig information kan nyttjas. Merriam (1994) nämner dokument som en informationskälla. Hon hänvisar till att dokument uppfyller Dexters kriterium från 1970, avseende valet av strategi för datainsamling. Vid dokumentanalys, som en av datain- samlingsmetoderna inom fallstudien, kan källan tillåtas vara anonym, vilket ger oss en möjlighet att använda bland annat det pedagogiska bokslutet utan att röja källan. Eftersom det är en kommuns inre arbete för en inklude- rande skola som är vårt avgränsade forskningsobjekt, så ter det sig troligt att de har dokument eller andra handlingar som vi kan ta del av.

Merriam (1994) framställer att en fallstudie av kvalitativt inriktad art utmärks av fyra grundläggande egenskaper – de partikularistiska, deskripti-

va, heuristiska och induktiva. Partikularistisk innebär en fokusering på en specifik företeelse. Deskriptiv betyder att företeelsen är omfattande och innehåller så många variabler som möjligt. En heuristisk fallstudie känne- tecknas av att den kan förbättra läsarens förståelse och skapa nya innebör- der eller bekräfta det man redan vet. Slutligen innebär den induktiva egen- skapen att ur den information som man har tillgång till uppstår generalise- ringar, begrepp och hypoteser. Induktion är en tankemetod varigenom man når fram till allmänna principer utifrån enskilda iakttagelser.

Merriam (1994) inriktar sig på att vägleda läsaren kring studier av kva- litativ art. Vägledningen underlättar de intentioner vi har kring vårt val av metod.

Vid en fokusering på en kvalitativ fallstudie inriktar man sig på insikt, upptäckt och tolkning. Hypotesprövning är underordnad, i motsats till för- farandet vid andra vetenskapliga forskningsmetoder. Upptäckten av nya relationer och begrepp samt en ny förståelse är utmärkande för en fallstu- die.

Det unika med fallstudier är vilka frågor man utgår från och vilken rela- tion dessa har till slutprodukten. Den kunskap vi kan få skiljer sig i fyra viktiga avseenden från annan vetenskaplig kunskap (Merriam, 1994).

• Kunskaper från fallstudier är mer konkreta och överensstämmer mer med våra egna erfarenheter eftersom de är hämtade ur en levande miljö.

• Kunskaper från fallstudier är mer kontextuella, liksom våra empiris- ka kunskaper som grundar sig på den miljö vi tidigare varit verk- samma i.

• Kunskaper från fallstudier tolkas utifrån forskarens erfarenheter och förståelse, vilket sammantaget leder till generaliseringar och därmed utgör ny kunskap.

• Kunskaper från fallstudier kan baseras på en av forskaren bestämd referenspopulation. Vid generaliseringar har forskaren en viss popu- lation i åtanke. Här skiljer det sig från traditionell forskning genom att forskaren bidrar till en utvidgad generalisering till olika referens- populationer.

Våra syften kräver ett brett spektra av datainsamlingsmetoder (intervjuer, observationer och dokument) för att vi ska nå den bredd och det djup som vi vill finna. Fallstudien som forskningsmetod underlättar för oss att få det- ta uppfyllt. Eftersom fallstudien åberopar flertalet datainsamlingsmetoder kan vi göra en triangulering (Kvale, 1997). För att öka insikterna, kommer vi i anslutning till intervjun med specialpedagogen att följa hennes arbets-

gång för elever som läser enligt särskolans kursplan. Vi har för avsikt att observera lokalernas tillgänglighet och anpassning, scheman och tankarna bakom dem, och planeringar gjorda för den enskilde individen utifrån be- hovet.

Dokument får vi av respektive informant i samband med intervjun, vil- ket är överenskommet vid bokningen av intervjun men även förtydligat i missivbrevet (Bilaga 1), som skickades i anslutning till intervjufrågorna (Bilaga 2). En del dokument har vi funnit under kommunens hemsida.

Vårt val av metod grundar sig på att ovanstående precisering ryms inom ramen för våra tankar kring hur vi vill att vårt arbete ska se ut. Merri- am (1994) bekräftar för oss att vi har valt rätt metod. Hon säger att fallstu- dien spelar en viktig roll när det gäller att utveckla kunskapsbasen inom ett visst område.

Tack vare sin styrka och sina fördelar kan fallstudier passa särskilt bra inom tillämpade delar av pedagogiken. Pedagogiska processer, problem och program kan undersökas på ett sätt som förmedlar förståelse, något som i sin tur kan påverka och kanske också förbättra praktiken. Fallstu- diemetoden har visat sig särskilt lämplig för att studera pedagogiska in- novationer, för att utvärdera program och för att ge information som rör policyfrågor (s. 46).

Vidare säger Merriam att fallstudien är ämnad för att studera en komplex social miljö som består av multipla variabler. Metoden är förankrad i verk- liga situationer och fallstudien resulterar i en rikhaltig redogörelse av före- teelsen. Vår företeelse – inkludering – kan genom de insikter vi får, leda till en hypotes som kan vara till hjälp för framtida kommuners strävan att arbe- ta för en inkluderad skola.

5.3 Pilotstudie

Vi har var för sig genomfört och analyserat intervjuer. De ligger till grund för att reducera eventuella misstag inför de intervjuer som genomförs i det- ta arbete. Effekterna av våra pilotstudier är att vi har blivit mer medvetna om de etiska aspekterna. Det är av största vikt att vi är tydliga kring vårt syfte, tidsramar, anonymitet och att frågorna har relevans till syftet. Tro- värdigheten ökar om vi agerar professionellt före, under och efter intervju- situationen. Pilotstudierna har medfört ett ökat kunnande om den praktiska biten såväl som de mellanmänskliga perspektiven.

5.4 Frågeställningar

Frågeställningarna som är skrivna under 2.2 har vi förtydligat i utskicket (Bilaga 2) till respektive informant. Avsikten är att vårt arbete ska leda fram till ett underlag till en handlingsplan. Frågorna är därför mer specifi- cerade för att vi ska hitta nyanserna i kommunens arbete kring inkludering och dessutom kunna se dem ur olika aktörers synvinklar.

5.5 Undersökningsgrupp

Fallstudiekommunen är belägen i västra Sverige. Den är medelstor och sys- selsätter flertalet av invånarna inom industri och småföretagande. Utbild- ningsnivån är lägre än riksgenomsnittet, vilket kan bero på att det hittills funnits god tillgång på arbetstillfällen.

Samtliga informanter har olika befattningar i kommunen. Vi har valt att rikta våra intervjuer till dem därför att de har ledande befattningar som di- rekt berör arbetet med en inkluderad skola. De berörda personerna är skol- chefen, barn- och utbildningsnämndens ordförande, rektorn för det special- pedagogiska resurscentrat, rektorn på en grundskola och en specialpeda- gog, placerad på en grundskola men utgår från det specialpedagogiska re- surscentrat.

5.6 Genomförande

Under tre dagar genomfördes alla intervjuer och observationer. Vid respek- tive intervju fick vi dokument av informanten.

Alla inbokade intervjuer kunde genomföras enligt vår planering. Band- spelaren registrerade alla samtal. En av oss höll i intervjun medan den and- ra noterade miljön vi befann oss i och vilket bemötande vi fick. Vid inter- vjun med skolchefen tillfrågades vi om det gick bra att utvecklingschefen var närvarande, eftersom hon ansågs av skolchefen ha kunskap som kunde vara oss till gagn. Det innebär att vi har sex informanter i resultatet.

Observationerna genomfördes i samband med intervjuerna av rektorn på grundskolan och specialpedagogen. Vid observationstillfället gör en av oss anteckningar, medan den andre deltar i samtalet och tillvaratar våra in- tressen kring de i förväg uppställda målen för observationen. Direkt efteråt sammanställs intrycken gemensamt. Vi fick se olika lokaler, både gamla och nya, som var anpassade efter specifika elevers behov. Utemiljön visa- des och tankarna bakom dess planering förklarades. Dessutom fick vi ta del av en handfull elevers planeringar och scheman för att förstå arbetssättet, och specialpedagogens planering utifrån enskilda elevers behov. Det peda- gogiska resurscentrats lokaler gav observerande kunskap i samband med en av intervjuerna.

Alla informanter hade förberett sig på att delge oss dokument som har samband med kommunens inkluderingstankar och verkställandet av en in- kluderande skola. Några dokument har vi funnit på kommunens hemsida. Vi hade förväntningar på att få ta del av skolplan, pedagogiskt bokslut, kvalitetsredovisningar och magisteruppsats. Förväntningarna infriades.

I efterhand kan vi konstatera att metodval och genomförande har fallit väl ut. Vid liknande studier kan vi rekommendera tillvägagångssättet.

5.7 Databearbetning

Något externt bortfall finns inte i vår undersökning. Det interna bortfallet är begränsat och återfinns hos politikern, rektorn på grundskolan och special- pedagogen. Visa av frågorna har en sådan karaktär att det bäst besvarades av förvaltningspersonalen. Rektorn och specialpedagogen valde att begrän- sa sig vid besvarandet av dylika frågor, eftersom de visste att vi fick infor- mationen vid andra intervjuer. Politikern ansåg sig inte tillräckligt under- byggd kunskapsmässigt för att ha en åsikt om specialpedagogens roll. Han menade att hans roll som politiker innebär att ha en övergripande vision som är knuten till politiska och etiska ställningstagande och inte detaljkun- skaper kring genomförandet av politiska beslut. Det har ingen betydelse för reliabiliteten av vår undersökning att det förekommer ett mindre internt bortfall, eftersom vi i samtliga andra intervjuer och i dokument fick tillför- litliga och samstämmiga svar, vilket ökar trovärdigheten.

Vi kommer att bearbeta all data med stor noggrannhet. Alla intervjuer har bandats och skrivits ut i efterhand. De har granskats och godkänts av varje informant i efterhand via e-post och/eller telefonförbindelse. Observa- tionerna är renskrivna och analyserade, och innefattar våra gemensamma intryck. Bearbetning av dokumenten sker genom läsning och gemensam analys av vad som är väsentligt för vår studie. Därefter har vi med hjälp av läspenna scannat över citat. Några citat är direkt återgivna, resterande har vi införlivat i löpande text, med hänvisning till aktuellt dokument.

Den totala datainsamlingen från intervjuer, observationer och doku- ment från vävs ihop i resultatet, för att lättare åskådliggöra varje rubrik och underlätta för läsaren att se sammanhanget.

Kategoriseringar är gjorda för att kunna jämföra och sammanställa sva- ren. Vi har letat efter regelbundenheter och företeelser som återkommer i informationen. Vi har god hjälp av att frågeställningarna i syftet är skrivna i åtanke att kunna utgöra kategorier. En del direkta frågor till informanterna (Bilaga 2) utgör i sig själv en kategori. Ramfaktorteorin kommer att använ- das för att förenkla och komprimera en av kategorierna.

Under databearbetningen har två särskilda grupper av kategorier utkris- talliserats. Den första gruppen beskriver vägen mot en inkluderande skola

steg för steg. Den andra gruppen beskriver informanternas råd till andra kommuner som står i begrepp att påbörja tillämpningen av en inkluderande skola.

5.8 Tillförlitlighet

Reliabilitet betyder tillförlitlighet (Bell, 1995). Det är ett mått på i vilken utsträckning samma resultat uppnås vid ett annat undersökningstillfälle un- der i övrigt lika omständigheter.

Validitet är, enligt Bell (1995), ett betydligt mer komplicerat begrepp än reliabilitet. Validitet betyder giltighet och syftar på att frågorna ska be- skriva eller mäta det man avser. För att uppnå hög validitet har vi noga granskat frågorna, och prövat dem vid pilotstudier och diskuterat dem med vår handledare. Vi har bemödat oss om att vid val av informanter få ett så representativt urval som möjligt.

För att försäkra oss om validitet och reliabilitet i vårt resultat gör vi en triangulering (Bell, 1995; Kvale, 1997; Merriam, 1994). Det innebär att vid användandet av tre eller flera datainsamlingsmetoder anses resultatet stämma väl överens med verkligheten. Motivet bakom strategin med tri- angulering är att den ena metodens svaga sidor oftast är den andra meto- dens starka sidor. Kombinationen av datainsamlingsmetoder gör att vi som forskare kan utnyttja fördelarna samtidigt som vi har kontroll över nackde- larna.

Under observationstillfällena fördes anteckningar för att i efterhand kunna analysera dem och granska dess reliabilitet och validitet. Merriam (1994) betonar vikten av att vi ska ta ställning till dokumentens äkthet. Do- kumenten anser vi vara reliabla, eftersom samtliga är offentliga handlingar och ingår i det krav som finns på kommuner om kvalitetsredovisning, poli- tiska beslut och styrdokument kring skolan. Merriam påtalar att ett huvud- sakligt syfte med att använda dokumentanalys har varit att se olikheten i och frekvensen av olika budskap, samt att bekräfta sannolikheten i resulta- tet från de andra insamlingsmetoderna.

Vi har under hela arbetets gång varit medvetna om risken för bias. Bell (1995) menar att om man på förhand bestämmer sig för en viss uppsättning kategorier ökar risken för skevhet i resultatet. I vårt resultat kan man hitta kategorier som överensstämmer med vissa frågor. Detta är en tillfällighet, men samtidigt en naturlig följd av att vi valde att lägga ner stor tid och om- sorg på valet av frågor.

Merriam (1994) påtalar risken med bias vid fallstudier. Om man har en tidigare relation eller beroendeställning med det som är fallet, i vårt fall den berörda kommunen, kan påtryckningar eller förväntningar styra resultatet. Vi har därför valt att granska en kommun som vi aldrig tidigare har varit i

kontakt med och heller inte avser att senare stå i beroende till, exempelvis genom att söka arbete i den berörda kommunen.

5.9 Etik

Det etiska spörsmål som vi överväger i samband med datainsamlingen handlar om ett korrekt förfaringssätt vid kontakttagande med informanter, under intervjusituationen och vid efterarbetet. Kvale (1997) menar att etis- ka överväganden ska göras under hela forskningsprocessen. Eftersom vårt fall är en verklig kommun, så är det av största vikt att identiteten inte kan bli uppenbar för läsaren. Våra informanter måste vara säkra på att vi be- handlar deras svar med största omsorg, eftersom de alla har olika roller som framgår i resultatet. Vi har noga övervägt alla för oss tänkbara konsekven- ser vid databearbetningen, för att vara säkra på att agera professionellt.

Alla informanter har erbjudits att ta del av utskriften innan bearbetning och analysering sker. De har samtliga ställt sig positiva till att granska ut- skriften. En informant har i efterhand velat ha ett förtydligande kring hur datainsamlingens material tas om hand och vilka som har tillgång till mate- rialet. Efter samtal per telefon har vi gjort ett förtydligande, vilket inte på något sätt avviker från den etik vi har haft som utgångsläge.

Vid observationen av lokaler, scheman och planeringar har vi avstått från möjligheten att videofilma och fotografera. Det är inte etiskt försvar- bart att filma en miljö, där elever i behov av särskilt stöd vistas. Enbart an- teckningar kan medföra begränsningar. Genom att göra noggranna anteck- ningar och direkt efteråt skriva ner vad vi observerat tillsammans, finner vi att resultatet är trovärdigt, men kan innehålla begränsningar utifrån att vi inte kan återskapa miljön mer än i minnet.

6 RESULTAT

I resultatet finns enbart sådan information som vi har samlat in, enligt de tidigare nämnda metoderna. På vissa ställen är texten berättande, och då skriver vi om citat med egna ord, eller redogör för resultat som framkom- mit ur flera källor.

6.1 Inledning

I vår fallstudie har vi använt tre olika datainsamlingsmetoder: intervjuer, observationer och dokument. Resultaten från de tre olika datainsamlingarna vävs ihop i texten, men markeras enligt nedanstående system för att resulta- tet ska bli användarvänligt. Våra rubriker har vi valt utifrån frågeställning- arna som ligger till grund för vårt arbete samt från intervjufrågorna (Bilaga 2).

Informanterna har vi valt att kalla enligt följande: • A Barn- och utbildningsnämndens ordförande • B Skolchefen

• C Utvecklingschefen

• D Chefen för specialpedagogiskt resurscentrum • E Rektor på en skola F-9

• F Specialpedagog, anställd av specialpedagogiskt resurscentrum Informant A har varit verksam på sin befattning i fyra år, de övriga infor- manterna har innehaft sina respektive befattningar mellan sju och nio år. Tre av informanterna är kvinnor och tre är män.

De dokument som vi fått tillgång till väljer vi att i resultatet benämna enligt följande.

1. Skolplanen

2. Pedagogiskt bokslut för hela kommunen 3. Rapport från elevhälsan

4. Pedagogiskt bokslut för specialpedagogiskt resurscentrum

5. Verksamhetsplan för specialpedagogiskt resurscentrum 2004-2005 6. Pedagogiskt bokslut för ett rektorsområde i kommunen

När vi redovisar våra observationer i resultatet markerar vi det med ett (O).