Inledning

Innehållet i frågor och svar handlar mycket om ideologi, baserat på en etisk grundsyn. Vi tror att alla svarade efter sin övertygelse. Gemensamt är dock att vi mötte personer som är vana vid att bli intervjuade, men också har er- farenhet av att resultat kan bli vinklade.

7.2 Vägen mot en inkluderande skola

7.2.1 Varför svarar informanterna som de gör?

Informanterna svarar utifrån den yrkesroll de har. För att bli en bra arbets- tagare måste man ha en övertygelse och tro på det man gör. Ordföranden i barn- och utbildningsnämnden ser inkludering som en politisk fråga, men även etisk och naturligtvis ideologisk. Utvecklingschefen hänvisar mer till sin grundsyn ur ett humanistiskt perspektiv. Sammantaget för alla infor- manterna är dock att de har samma mål, men betonar sin syn ur olika per- spektiv.

7.2.2 Märkbara likheter i svaren

Svaren vi samlade in var otvivelaktigt överensstämmande i ett helhetsper- spektiv. Ett exempel är att informanterna (A, B, D) ger information om det specialpedagogiska resurscentrat, vilken på liknande sätt beskrivs i olika dokument (1,4). Vi tror att orsakerna till detta är att alla har en lång erfa- renhet av att arbeta inkluderande. Deras olika arbetsuppgifter i beslutsfat- tande positioner i kombination med starka och drivande personliga egen- skaper har starkt bidragit till kommunens framgångar.

Enligt vår ideologiska synpunkt, vilken bygger på inkludering som grund, har kommunen lyckats mycket väl med att arbeta för en skola för alla. Likheterna och överensstämmandet i åsikter kan vara en framgångs- faktor av stor betydelse. Detta kan vara kärnan i ett förändringsarbete av denna storlek.

Likheterna kan även bero på att de kategorier av svar vi fick är de för- utsättningar som är nödvändiga för att lyckas. Vi valde en kommun med ett erkänt lyckat resultat. Hade vi gjort en likartad studie i en kommun som är på väg eller som har försökt skapa en skola för alla, så kanske vi skulle ha hittat fler olikheter eller bortfall av nu för oss kända kategorier.

Vid diskussion om lokaler sa alla informanter att ombyggnad sker efter behov. Dock kunde vi skönja en viss tvekan i de svaren från rektorn på grundskolan och specialpedagogen. Vi kunde läsa mellan raderna att de ansåg att man inte bör lägga alltför mycket resurser för att anpassa en lokal, om det finns förberett på en annan skola där eleven kan få en likvärdig ut- bildning. Inkludering får inte ske till vilket pris som helst, varken ur eko- nomisk eller ur ideologisk synpunkt.

7.2.3 Förvånande svar enligt vår förståelse

Det som mest förvånar i svaren är den målmedvetenhet som löper i hela organisationen. Ett politiskt beslut fattades för åtta år sedan, och det är i allra högsta grad levande ända ut i minsta enhet på skolorna. Det finns ing- en tvekan, ingen väg tillbaka. Alla instämmer i att detta är det enda tänkba- ra sättet att bedriva en skola som fullt ut ska klara av att möta alla elever och tillgodose deras individuella behov. Allt är genomtänkt för att skolan hela tiden ska leva upp till att vara en inkluderande skola.

Det som också förvånar är att en förändring mot en skola för alla inne- bär en ekonomisk besparing. Förändringar av ideologisk karaktär brukar, enligt vår erfarenhet, bli dyrare alternativ. Här konstaterar vi att en inklude- rande skola, som i våra ögon är ett bättre alternativ än en exkluderad sär- skola, leder till oanade vinster. Detta torde i dessa besparingstider vara mer känt och genomfört i fler kommuner. Tvärtom tror vi att inkludering, trots styrdokument som talar för den inriktningen, är ett tämligen odebatterat och sällan infört begrepp runt om i landet.

7.3 Specialpedagogens roll i en inkluderande skola

7.3.1 Specialpedagogens roll

Informanterna engagerade sig mycket i diskussionen om specialpedagogens roll. Det framkom såväl i dokumenten som vid intervjuerna att det var vik- tigt att specialpedagogens roll var tydlig för alla, vilket inte helt och fullt var fallet ännu. En orsak till oklarhet i denna fråga kan vara dilemmat som några informanter (B, C) tog upp: specialpedagogutbildning vid de olika högskolorna har haft olika inriktning. De tyckte sig ha sett att de specialpe- dagoger som utbildats med ett mycket tydligt ledarperspektiv fick problem ute i verksamheten. Vi som själva befinner oss på specialpedagogutbild- ningen kan instämma i att det råder olikheter i innehållet mellan de olika specialpedagogutbildningarna.

En annan orsak till otydlighet kring specialpedagogens roll kan ha varit en stor försiktighet från skolledningens sida till att det inte ska finnas risk

för att dubbla budskap ges. De (B, C, D) påtalar vikten av att inriktningen på ett inkluderande förhållningssätt måste vara ytterst tydlig. Det ska inte finnas något alternativt tolkningssätt, och här skulle kunna finnas en risk för detta om fler parter – specialpedagogerna – hade uttalade ledningsfunk- tioner.

Å ena sidan vill man ha bort den gamla rollen av speciallärare som tar ut elever ur klassen å andra sidan är man tveksam till delar av den nya spe- cialpedagogrollen. Flera nämner vikten av att specialpedagogen aktivt arbe- tar med elever och är en del i arbetslagen (B, C, D, E). Vi tycker oss förstå att detta inte alltid är givet. Vi uppfattar det som att det är denna kluvenhet som gör att man vill analysera specialpedagogens roll och ta fram någon form av riktlinjer för det specialpedagogiska uppdraget.

7.3.2 Specialpedagogens arbetsuppgifter

Vi har i vårt resultat sett att det finns två olika sätt att vara anställd som specialpedagog. Några har en traditionell anställning på en skola och några har en anställning på sprc med speciellt ansvar för enskilda elever. Det är framförallt de sistnämnda specialpedagogerna som vi har valt att tittat när- mare på. De har en fördjupad kunskap och en inriktning i sin utbildning kring elever med utvecklingsstörning. Vi kan se en problematik i att nu och framöver rekrytera till dessa tjänster, eftersom det idag inte finns den in- riktningen på specialpedagogutbildningen.

Informant F pekar på en viktig arbetsuppgift för dessa specialpedago- ger. De ska arbeta för en positiv attityd till dessa elever på skolan. Denna aspekt var det ingen av de övriga informanterna som tog upp som en av specialpedagogens uppgifter. Det kan ha varit en tillfällighet att det vid de andra intervjutillfällena inte togs upp, eller att man bedömt att detta upp- drag ligger på alla i arbetslaget, och således inte är en specifik uppgift för specialpedagogen.

Vi har i vårt resultat fått belägg för att vissa arbetsuppgifter har föränd- rats över tid. Ju längre arbetet med en inkluderande skola pågår desto enk- lare blir vissa uppgifter. Informant F nämner att det nu och framöver kom- mer att vara naturligt för alla, både elever och personal, att möta elever med utvecklingsstörning. Detta gör att arbetet med att tala om allas rätt till del- aktighet kommer att bli enklare, men alltid vara viktig att bevaka och fram- hålla.

7.3.3 Specialpedagogisk kompetens

Det framkom tydligt att man i kommunen prioriterade att den allmänna specialpedagogiska kunskapsnivån ständigt ska höjas. Vi kunde ana någon form av besvikelse av att den stora satsningen man gjort på att bl a utbilda nya specialpedagoger inte till fullo lett fram till det man hade förväntat sig.

Utvecklingen av specialpedagogrollen bör ägnas särskild uppmärksam- het, då vi gjort stora satsningar på kompetensutveckling i syfte att ha god täckning på hela fältet (3).

Specialpedagogerna i kommunen har sin anställning antingen på sprc eller på respektive skola. Vi spekulerar kring om det kan finnas någon status- skillnad mellan specialpedagoger som har en fördjupad inriktning mot ut- vecklingsstörning tillhörande Sprc och de specialpedagoger som har den nyare utbildningen som mer betonar en kombination av undervisning, handledning och ledningsfunktion. Sprc:s specialpedagoger lovordades av informanterna, medan specialpedagogerna anställda på skolorna inte fick samma uppmärksamhet. Det framfördes kritik på den utbildningsdel som innebär ledningsfunktion. Informanterna (B, C) har sett att det orsakar pro- blem ute i verksamheten för dem som är utbildade med ett tydligt, eller övertydligt, ledarskapsperspektiv.