När man talar om insatser under ungdomars fria tid som förebyggande eller främjande blir det bland annat en fråga om vilka ungdomar som är föremål för insatserna – är det alla ungdomar eller är det framför allt ungdomar med särskilda svårigheter som hamnar i fokus?
Offentliga aktörer vill gärna beskriva det ungdomsinriktade arbete man bedriver som främ-jande. Ett främjande arbete har positiva förtecken, eftersom det sägs utgå från en positiv grundsyn på ungdomar och en inkluderande ansats, det vill säga verksamheter och insatser riktas till alla ungdomar, och även problematiska ungdomar ses som potentiella deltagare. Ett sådant främjande arbetssätt som undviker att skilja ut dessa ungdomar beskrivs oftast som en positiv kontrast till ett förebyggande arbetssätt, som just gör problematiska ungdomar till sin specifika målgrupp. Detta sägs i sin tur, med referenser till aktuell ungdomsforskning, förstärka negativa och avvikande normer och asociala beteenden hos ungdomar som redan befinner sig i riskzonen. Samtidigt som det främjande arbetet beskrivs i positiva inkluderande termer uppges det i realiteten få vissa exkluderande effekter. Det finns ungdomar som å ena sidan inte är intresserade av det etablerade utbudet av aktiviteter inom föreningar eller på fri-tidsgårdar och som offentliga aktörer å andra sidan varken har tid eller möjlighet att nå eller att klara av. Om man spetsar till det skulle alltså oviljan att peka ut och arbeta förebyggande mot en grupp ungdomar med särskilda behov innebära att dessa ungdomar, som inte vill eller passar inom de främjande insatserna, istället lämnas utan alternativa offentliga insatser eller aktiviteter. Om det nu finns en ovilja att arbeta riktat mot ungdomar i riskzonen skapar detta i sin tur ett högst påtagligt dilemma: medan det å ena sidan finns en uppfattning om att ett sådant arbete som sägs förstärka asociala beteenden inte är önskvärt, finns det å andra sidan en förväntan på att det just är ett sådant arbete som Lugna gatan kan bedriva bland ungdo-mar som idag hamnar utanför det främjande utbudet. Lugna gatan förväntas och uppfattas arbeta förebyggande genom att fånga upp personer som har levt eller som är på väg in i ett liv med droger och kriminalitet och integrera dem i sin verksamhet som värdar eller som junio-rer. Men det finns intressant nog få aktörer som talar om att detta skulle vara ett arbete som förstärker ett asocialt beteende. Tvärtom finns en generellt positiv grundsyn på Lugna gatans verksamhet. Dessutom uppfattas Lugna gatans arbete även ha positiva främjande drag. Dels genom att Lugna gatans närvaro och uppsökande arbete i skola och stadsdelar uppfattas rikta sig mot alla ungdomar. Dels genom att det förebyggande arbetet riktat till vissa ungdomar får effekter för alla – tar Lugna gatan hand om de besväriga ungdomarna blir det tryggare för alla. Eftersom ett förebyggande arbete riktat specifikt mot ungdomar i riskzonen uppfattas som positivt både för de ungdomar som är föremål för det och för de generella främjande effekter det kan få när det utförs av Lugna gatan, blir en intressant fråga varför ett sådant arbete ges negativa förtecken inom ramen för de egna offentliga verksamheterna. En viktig aspekt på Lugna gatans förebyggande arbete som framhålls är att det måste ske i ett sam-arbete och ett utbyte med andra aktörer, både för att kunna hänvisa ungdomar vidare inom
systemet men också, kan vi ana, som ett sätt att motverka att en intern subkultur växer fram inom Lugna gatan.
En nödvändig men onödig loop?
Eftersom en grundtanke med Lugna gatans arbete är att nå ungdomar i riskzonen för att koppla dem till eller integrera dem i det etablerade samhället måste man ställa sig frågan varför det finns ett sådant behov. Om det är för att man inom övrig fritidsverksamhet prio-riterar ett främjande och i viss mån exkluderande arbete – är detta önskvärt om det innebär att ett arbete för de kanske mest utsatta ungdomarna läggs ut på entreprenad? Om det är så att företrädare för skola, socialtjänst och polis saknar kunskap och kulturkompetens men dessutom tiden för att nå ungdomar som far illa – är det då önskvärt att snarare kompensera detta genom insatser som Lugna gatan än att förändra och utveckla antagning, utbildning, arbetssätt och resursförstärkning inom offentlig sektor?
Att förebygga att ungdomarna väljer fel väg i livet
Det arbete företrädare för Lugna gatan säger sig vilja bedriva är att förstå som förebyggande i meningen att det riktar sig till ungdomar som befinner sig i eller på gränslandet till riskzonen.
Det finns en tydlig önskan nå ungdomarna i tid, innan de går för långt, innan de hinner bli helt förstörda, och att arbeta med dem på hemmaplan, just där de svårigheter och de starka krafter som påverkar dem finns. Ett sätt att beskriva arbetet är att Lugna gatan dels arbetar förebyggande inåt, dels förebyggande utåt. Arbetet inåt riktas mot de egna juniorerna och syftar till att öka deras medvetenhet och att få dem att reflektera och tänka efter före som ett sätt att förebygga att de gör dumheter. Arbetet utåt riktas mot andra ungdomar i riskzonen som juniorerna möter, och där juniorerna förhoppningsvis kan vidarebefordra något av sina nya insikter om ett bättre vägval vidare till andra. Det är alltså ett långsiktigt förändringsar-bete på individnivå som avses, men det förebyggande arförändringsar-betet kan även avse mer konkreta direkta brottsförebyggande insatser genom att stävja bråk och oro ute i stadsdelarna eller uppmärksamma skadegörelse.
Att främja värdarnas fortsatta utveckling efter att de har valt sida
Syftet med det arbete Lugna gatans värdar utför är att förebygga att ungdomar väljer fel väg, men värdarna är inte själva föremål för några förebyggande insatser. När Lugna gatan re-kryterar värdar är det inte värdarna som är den primära målgruppen för arbetet, utan värdar rekryteras för att kunna arbeta förebyggande med ungdomarna. Det är det förebyggande ar-betet som styr valet av värdar. När verksamheten skulle etableras fanns ett behov av att vinna ungdomarnas respekt och förtroende med hjälp av värdar som hade ett ”eget förflutet”. Idag efterstävar Lugna gatan i Göteborg och Malmö en bättre mix, genom att även rekrytera vär-dar med andra viktiga erfarenheter än ett tidigare liv i riskzonen. En anledning är att värvär-dar med en skötsam bakgrund lättare antas kunna etablera ett förtroende och ett samarbete med vuxenkollektivet. En annan anledning är att det arbete Lugna gatan ska bedriva riktar sig utåt och att detta arbete kan bli begränsat om det finns för många anställda med egna problem.
Det finns en klart uttalad ambition bland Lugna gatans ansvariga och arbetsledare att det ar-bete värdarna utför syftar till att främja värdarnas fortsatta utveckling, på såväl ett personligt som ett professionellt arbetsmässigt plan. För en del av värdarna betyder det att främja deras integration på den ordinarie arbetsmarknaden. Ett främjande arbete sägs för det första kunna bedrivas på individnivå. I det främjande arbetet hamnar betoningen, som med värdarna ovan, inte på hur någon ska bryta med det gamla livet utan hur Lugna gatan ska kunna underlätta och ge positiva tillskott i det nya livet. Ett främjande arbete sägs för det andra kunna
bedri-vas på en övergripande nivå, och det sägs då handla framför allt om gemensamma insatser för en positiv utveckling i den egna stadsdelen eller för staden i stort. Även om det finns en ökad betoning på att såväl rekrytera ”skötsamma” värdar som att blanda ”skötsamma” och mindre skötsamma ungdomar i juniorgrupperna är Lugna gatans huvudsakliga fokus riktat mot ungdomar och unga vuxna i riskzonen. Med det kan sammanfattningsvis sägas vara ett arbete som använder sig av värdar efter att de har lämnar riskzonen, för att dels arbeta med ungdomar under det att de befinner sig mitt i riskzonen och dels innan de hamnar där. Om Lugna gatan å ena sidan främjar värdarnas utveckling, och genom deras arbete å andra sidan förebygger juniorernas felval, hur ska man då definiera de insatser som riktas mot dem som befinner sig mitt i ett liv med droger och kriminalitet?
Det finns sammanfattningsvis en ganska god samstämmighet mellan de offentliga aktörer-nas tankar runt Lugna gatans insatser som förebyggande och främjande, och de tankar som finns hos Lugna gatans egna medarbetare. Det finns en gemensam uppfattning om att Lugna gatan
• huvudsakligen bedriver ett förebyggande arbete riktat till ungdomar i riskzonen, men att detta är ett arbete som även får positivt främjande effekter för många (lug-nare i skolan, slipper vara rädda med mera)
• har ambitionen att främja värdarnas positiva utveckling och integration på den or-dinarie arbetsmarknaden – vilket även kan beskrivas som att förebygga utanförskap visavi det etablerade samhället
• vill verka för att främja en positiv utveckling såväl i enskilda stadsdelar som i de städer de är verksamma.
Förebyggande eller främjande, temporär eller akut?
Det är inte bara frågor runt huruvida Lugna gatans arbete är att karakterisera som förebyg-gande eller främjande som är av intresse, utan även hur verksamheten kan betraktas, eller snarare karakteriseras, ur ett tidsperspektiv. Hos såväl offentliga aktörer som Lugna gatans medarbetare finns olika tankar om hur uppdragsgivare eller politiker ser på detta, tankar som kan sammanfattas i några konstruerade idealtyper:
• Renhållningsarbetare. En temporär och akutstyrd insats som aktiveras för att rensa upp i en tillfälligt orolig situation i en stadsdel eller en skola, och som avslutas när lugnet återställts.
• Vägröjare. En temporär och akutstyrd insats som aktiveras för att rensa upp i en tillfälligt orolig situation i en stadsdel eller skola – med syftet att bana väg för andra yrkesgrupper, exempelvis fritidsledare, som kan ta vid när lugnet återställts.
• Dragplåster. En mer funktionell insats som ska finnas så länge den har förmåga att attrahera ungdomar till olika aktiviteter och att svara mot ungdomarnas fria val.
• Diplomat. En permanent insats som en förmedlande länk mellan två världar – den kriminella och den etablerade världen.
• Kulturförmedlare. En permanent insats som på sikt ska befästa en positiv ungdoms-miljö som stadsdel och skola upprätthåller med sina egna elever och sin egen perso-nal.
Lugna gatan själva ser sitt arbete som långsiktigt och som en kombination av mer akutstyra och förändringsinriktade insatser:
Skapa lugn inleda förändringsarbete med ungdomar upprätthålla lugn på sikt