Frågeformulär

Frågeformuläret har jag konstruerat i programmet Survey Monkey (www.surveymoneky.com), som är ett enkelt webbaserat enkätprogram. För att få tillgång till programmets alla tjänster så köpte jag ett fortlöpande månadsabonnemang. Att konstruera ett frågeformulär innebär ett omfattande planerings- och tankearbete. Inspiration till frågorna har jag fått via litteratur, olika studier och rapporter (Bergvall och Åberg, 1986; Bryman, 2008; Eliasson, 20010; Kylén, 2004; Tideman, 1998; Skolverket 2002; Stukát, 2011; Szönyi, 2006). Frågeformuläret innehåller 20 stycken slutna frågor med fasta svarsalternativ och 12 öppna frågor (se bilaga 4-13). Frågor med fasta svarsalternativ är lättare att mäta, medan på en öppen fråga kan respondenterna själv formulera sitt svar. Fördelen med frågeformulär att intervjuaren kan fråga informanterna

känsligare frågor. Trost (2009) menar att personerna som svarar på ett frågeformulär förmodligen vågar svara mer sanningsenligare eftersom de är helt anonyma, på så sätt närmar sig en öppen fråga djupet i en kvalitativ intervjuundersökning (Eliasson, 2010; Trost, 2009). Nackdelen kommer vid bearbetningen av svaren, för att kunna analysera svaren måste jag först tolka dem så att jag kan skapa ett schema och kategorisera svaren. Förutom att det tar tid att läsa alla svar, innebär tolkningen en risk för att missförstå svar. På slutna frågor finns det ett antal fastställda svarsalternativ att välja mellan, vilket har flera fördelar: denna typ av frågor är lätta att konstruera samt besvara, och det är lättare att samla in och analysera svaren. Likaså ökar jämförbarheten i svaren. Men slutna frågor kan också irritera respondenterna då de inte tycker det finns något alternativ som passar in på dem (Bryman, 2008; Eliasson, 2010). Frågor som rör barn är ett känsligt ämne och min uppfattning är att föräldrarna känner sig mer bekväma med att besvara dessa frågor anonymt och skriftligen. Vid utformandet av frågeformuläret finns det olika saker att ta hänsyn till, framförallt på hur frågorna formuleras. Alla som ska svara måste kunna förstå frågorna. Språket ska vara ett vanligt språk och inte innehålla begrepp som respondenterna kanske inte förstår. Fördelen med frågeformulär är att få in många svar snabbt, men nackdelar kan vara att man inte får in så många inlämnade enkäter och då måste kontakt tas så att personerna kan få ytterligare chans att lämna in sin enkät. Om frågeformuläret är anonymt vet man dock inte vem som inte lämnat in och det blir därför svårt att påminna. Vid denna typ av undersökningar finns det alltid en risk för ett visst bortfall. Ur ett historiskt perspektiv har det sett olika ut, men på 50- talet om bortfallet varierade mellan 5-15% skulle en bortfallsanalys göras, detta för att materialet inte var pålitligt nog. På senare år existerar inte denna tanke då ett bortfall på 15 % är mycket vanligt. Om 15 % nivån skulle vara rådande och vi skulle enbart rätta oss efter detta så skulle många enkätundersökningar vara obrukbara. Kylén (2004) menar att det inte bara finns bortfall som består av icke inlämnade enkäter utan också enkäter där frågorna inte besvarats rätt på ett sätt och därmed gör dem omöjliga att ta del av. Detta blir då en typ av internt bortfall (Ejlertsson, 2005).

5.2.3 Urval

Min studie riktar sig till vårdnadshavare i Skåne med elever i åk 1-6. Bryman (2008) skriver att en vanlig fråga inom metodologi är hur stort urvalet bör vara eller om ett visst stickprov är tillräckligt stort. Denna fråga är inte helt lätt att svara på, därför att det är beroende av ett flertal faktorer och överväganden och det finns inga definitiva svar på den frågan. Det går sällan att skicka ut frågeformulär till en hel population och därför måste det ske ett urval. Urvalet bör dock vara så representativt som möjligt för att kunna hävda att resultaten inte är unika för den specifika grupp som ingick i studien. Ett representativt urval, speglar populationen, och utgör en miniatyr av

populationen (Bryman, 2008; Holme och Solvang, 1997). Sannolikhetsurval är den viktigaste tekniken vid skapandet av ett representativt urval. Det är ett urval som gjorts på slumpmässig grund, och detta tillvägagångssätt gör att man i stor utsträckning kan eliminera skevhet i ett urval genom att välja respondenterna på ett slumpässigt sätt. Användningen av ett slumpurval garanterar dock inte att man får ett representativt urval (Bryman, 2008). Jag anser att mitt urval har hög representativhet då alla mina respondenter är slumpässigt utvalda utan hänsyn till kön, ålder, yrke, bostadsort mm.

5.2.4 Genomförande

I december månad tog jag kontakt med Stefan Erson på Skolverket för att få fram aktuell statistik gällande antalet integrerade särskoleelever i grundskolan. Statistiken jag fick gällde för 2012, (statistiken för 2013 blev inte tillgänglig förrän 27 mars 2014). Utifrån statistiken tog jag i slutet av januari kontakt via mejl med rektorer och samordnare runt om i Skåne för att få hjälp att komma i kontakt med berörda vårdnadshavare. Rektorerna och samordnarna fick mitt informationsbrev (se bilaga 1), som de vidarebefordrade till vårdnadshavarna (detta för att beakta sekretesskyddad information). I mitt brev förklarar jag syftet med min undersökning, vem som är forskaren, de etiska reglerna, vilken grupp det är som undersöks och vem som kan kontaktas vid eventuella frågor. Allt eftersom tiden gick, ungefär i mitten av mars, hade jag fått svar från 10 vårdnadshavare som ville delta i min undersökning. Jag märkte ganska omgående att statistiken från 2012 inte stämde, eftersom många skolor uppgav sig inte ha individintegrerade elever. Orsaken till detta vet jag inte med säkerhet, men några skolor svarade att eleven/eleverna hade slutat föregående läsår. Några rektorer ansåg att de inte hade tid att administrera mitt informationsbrev, eller ville att deras vårdnadshavare skulle delta i min studie. Eftersom jag fick svar från endast 10 frivilliga vårdnadshavare med barn i åk 1-6, tog jag ett nytt beslut att studien skulle omfatta alla elever från hela Sverige, i åk 1-9. I mitten av april tog jag åter igen kontakt med Stefan Erson på Skolverket för att kunna ta del av den nya statistiken gällande år 2013. Jag fick statistiken lagom till påsk och under påskhelgen mejlade jag till samtliga skolor runtom i hela Sverige. Jag fick flera mejl tillbaka obesvarade pga. mejladressen var felaktig. Responsen från rektorer och samordnare varierade stort, ett 10-tal rektorer och samordnare var positiva till att förmedla vidare mitt brev till berörda vårdnadshavare, men lika många svarade att de inte hade några individintegrerade elever, och några svarade att de hade ont om tid och inte ville förmedla mitt brev, osv. Det som avgjorde antalet respondenter i min undersökning var tillgängligheten, hur många som ville ställa upp. Frågeformuläret mejlades ut till 32 vårdnadshavare i två omgångar, och jag fick 27 ifyllda frågeformulär tillbaka. Aldrig att jag kunde tro det skulle vara så svårt och omöjligt att komma i kontakt med dessa vårdnadshavare, med tanke på att det ska finnas omkring

1800 elever som går individintegrerat i grundskolan i vårt avlånga land. Allt eftersom tiden gick och jag inte fick in fler frivilliga vårdnadshavare till min studie, tog jag i början av maj ett sorgligt beslut att ändra min inriktning från kvantitativ studie till kvalitativ studie. Jag insåg att jag måste vara realistisk, eftersom jag redan i januari månad började ta kontakt med rektorer och samordnare, och ytterligare en ny omgång i april månad, har detta resulterat i 27 svar, men 33 vårdnadshavare deltog.

5.2.5 Pilotstudie

Innan frågeformuläret skickades ut, genomförde jag en pilotstudie för att testa frågornas bärighet. Pilotstudie är speciellt viktig vid en enkätundersökning eftersom det inte finns någon intervjuare närvarande som kan hantera eventuella oklarheter (Bryman, 2008). Syftet med en pilotstudie är att få reda på om respondenterna tolkar frågor och svar på samma sätt som frågekonstruktören. Men pilotstudien kan också ge besked på sådant du har funderat över eller kanske inte tänkt på när formuläret konstruerades (Eliasson, 2010; Eljertsson, 2005). Pilotstudien ska inte göras på individer som ingår i det urval man har gjort, utan det bästa är att hitta en mindre grupp respondenter som på något sätt är jämförbar med den population som man drar sitt stickprov ifrån (Bryman, 2008). Totalt deltog tre stycken i min pilotstudie, två vänner i min bekantskapskrets som har haft sina barn mottagna i särskolan samt en f d studiekamrat som arbetar inom grundsärskolan. En förälder hade lite svårt att svara på alla frågorna eftersom hon ansåg sig inte ha den erfarenheten som krävdes. Jag fick några små anmärkningar på stavfel som samt ett par syftningsfel, vilket var lätt och snabbt korrigerat.

5.3 Forskningsetik

Vid planering av en enkätundersökning, oberoende om det gäller forskning, en studentuppsats eller något annat ändamål, som rör människor måste det alltid göras etiska överväganden för att människor som medverkar i forskningen ska skyddas. Som forskare måste jag vara medveten om vad min undersökning har för påverkan på dem som medverkar (Ahlberg, 2009; Bryman, 2008; Ejlertsson, 2005; Helldin och Sahlin, 2010; Matson, 2007; Patel och Davidsson, 2011; Stukát, 2011). Jag anser att mina respondenter inte blir lidande eftersom respondenterna svarar anonymt och ingen mer än jag har möjlighet att läsa deras enskilda svar. Vetenskapsrådet (2002) har fastställt fyra forskningsetiska principer som bör följas vid en humanistisk/samhällsvetenskaplig forskning. Syftet med de forskningsetiska principerna är att om det uppstår konflikt mellan forskaren och de svarande har man principer att gå tillbaka till.

Informationskravet – Forskaren skall informera de av forskningen berörda om den aktuella

forskningsuppgiftens syfte (Vetenskapsrådet, 2002, s.7). I mitt brev till vårdnadshavarna (bilaga 1)

informerade jag om studiens syften och forskarens kontaktuppgifter. Samt att insamling och lagring av personuppgifter skulle ske på ett betryggande sätt.

Samtyckeskravet – Deltagare i en undersökning har rätt att själva bestämma över sin medverkan (Vetenskapsrådet, 2002, s.9). Frågeformuläret var helt frivilligt att besvara och föräldrarna bestämde själva om de vill delta, i brevet (bilaga1). Eftersom det var föräldrar som skulle besvara formuläret behövde jag inget godkännande först.

Konfidentialitetskravet – Uppgifter om alla i en undersökning ingående personer skall ges

största möjliga konfidentialitet och personuppgifterna skall förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem (Vetenskapsrådet, 2002, s.12). För att respondenterna i min

studie ska få bevara sin personliga integritet, uppges inte några namn på vårdnadshavare eller skolor. Frågorna är utformade på ett sådant sätt att det inte går att urskilja vilken förälder som har svarat. Alla uppgifter som jag erhåller från och om respondenten har behandlats konfidentiellt.

Nyttjandekravet – Uppgifter insamlade om enskilda personer får endast användas för

forskningsändamål (Vetenskapsrådet, 2002, s.14). Resultatet av enkäterna kommer endast att

utmynna i mitt examensarbete. Frågeformulärets syfte har endast varit för att stödja min studie och inget annat. Personerna som kommer att ges tillgång till de besvarade enkäterna är jag och min handledare. Efter examinationen av uppsatsen kommer frågeformulären att förstöras.

Sammanfattningsvis kan frågeformuläret betecknas som konfidentiell i många avseenden, eftersom det inte efterfrågas namn på skola, barn eller vårdnadshavare. Däremot efterfrågas bostadsort, kön och ålder på barnet, då dessa uppgifter kan ha betydelse för analysen. Eftersom jag själv inte personligen delade ut frågeformuläret blir risken för möjlig identifikation obefintlig. Effekten blir förhoppningsvis att vårdnadshavarna på ett mer otvunget sätt har svarat uppriktigt på formulärets frågor.

5.4 Reliabilitet

I en kvalitativ undersökning är forskaren intresserad av hur representativ den insamlade information är, och om informationen är pålitlig (reliabel). Forskaren vill också kunna säga något om i vilken utsträckning resultaten kan generaliseras till andra grupper och situationer än dem som varit aktuella i den specifika undersökningen (Bryman, 2008; Eliasson, 2010; Holme och Solvang,

1997). Reliabilitet handlar om mätningens pålitlighet och följdriktighet och ju mer vi kan lita på att resultatet går att upprepa, desto högre reliabilitet har undersökningen. Reliabiliteten bestäms också av hur mätningarna utförs och hur noggrant de bearbetas – oavsett hur undersökningen genomförts. Jag genomförde en pilotstudie, där tre personer besvarade frågeformuläret. Syftet med pilotstudien var att upptäcka eventuella problem som kan uppstå och för att undvika dem i huvudstudien. Om enkäten innehåller svåra ord, begrepp eller misstolkas på grund av något annat kan detta leda till färre inlämnade enkäter men även en låg trovärdighet då jag inte har anpassat enkäten till respondenterna. Etik och moral spelar stor roll för att föräldrar inte skall känna sig kränkta eller ifrågasatta. Därför ligger det ett gediget förarbete bakom formulärets utformning och dess frågor. En grundförutsättning för en hög reliabilitet är enligt Trost (2001) att alla respondenter ges samma förutsättningar. I min studie har respondenterna fått samma frågor, kunnat svara på formuläret hemma i lugn och ro. Vilka förhållanden som råder i hemmen har jag ingen inverkan på. Hade föräldrarna fått svara på enkäten i en neutral miljö, kanske i ett rum på någon skola så kanske det hade fått en högre reliabilitet. Men det hade också kunnat bli tvärtom, att föräldrarna istället kände sig påverkade av att de sitter i skolans lokaler. Eftersom jag själv har konstruerat frågeformuläret blev jag tvungna att tänka extra mycket på att respondenterna fann ett alternativ som passade dennes åsikt eller kännedom. Jag har försökt hålla svarsalternativen så korta som möjligt för att det ska bli lättare att bearbeta svaren.

5.4.1 Validitet

Validitet handlar om undersökningen verkligen mäter det som är meningen att den ska mäta (Bryman, 2008; Eliasson, 2010). Undersökningens giltighet och sanningshalt har en avgörande betydelse för den vetenskapliga trovärdigheten. Reliabilitet är lättare att få i kvantitativa undersökningar, vilket dock är avhängt på hur många som deltar i studien och om man verkligen har mätt det man ville mäta. Medan validitet är lättare i kvalitativa studier, eftersom där finns det en mycket större närhet till det eller den som studerats. Validitetsprövningar i samband med frågeformulär är svåra för att det krävs ett annat mått på det som mäts och som sedan kan jämföra med (Ejlertsson, 2005). För att skapa en god validitet måste alla frågor i formuläret ses över, så att frågorna och svaren verkligen mäter det som är avsikten att mäta. Från begynnelsen hade min undersökning ett smalare syfte, vilket jag baserade mitt formulär på. Men allt eftersom tiden gick kom jag på fler frågor som jag ville ha besvarade och då valde jag att bredda syftet. Några frågor i frågeformuläret är mest till för att respondenterna ska uppleva sig väl bemötta och grundtanken var då att dessa frågor inte skulle ha någon större del i resultatet. Hur blir min undersökning sanningsenlig? Kan jag verkligen veta vad föräldrarna tycker? Det kan hända att de svarar så som de tror att forskaren vill att de ska svara. Jag vet inte heller hur de mår just den dagen de svarade

på enkäten och hur deras inställning till skolan är just då. Men min uppfattning är ändå att min undersökning har hög reliabilitet och validitet pga. populationen är slumpmässigt utvalda och geografiskt utspridd, samt förändringar och attityder inom skolans värld tar lång tid. Jag tror också att resultatet skulle bli densamma om jag skulle genomföra samma undersökning ett år senare.