Det har varit ett mödosamt arbete att få tag i informanter som ville delta i min studie. Det har också varit ett omfattande arbete att analysera svaren från frågeformuläret, särskilt med tanke på att den omfattade 32 frågor. Men min studie har gett mig svar på mina frågeställningar men även på andra relevanta frågor som är av intresse. Jag valde att fördjupa mig i ovanstående ämnesområde då det är högst aktuellt och vanligt förekommande med integrering av särskoleelever i reguljära skolor. Som jag skrev tidigare valde jag vårdnadshavarnas perspektiv och ett flertal av informanterna som deltog i min studie var tacksamma över att det fanns någon som ville höra deras åsikter. Min uppfattning utifrån de ”få” personliga kontakter jag hade med vårdnadshavarna per telefon, är att deras röster inte alltid blev lyssnade på. De uppskattade att någon ville ta reda på deras åsikter. Så det jag tar med mig inför framtiden är att vi inte får glömma bort att vårdnadshavarna är oerhört viktiga för elevers utveckling. Det är dem som har störst kunskap om barnet/eleven och är därmed experterna, och tillsammans med skolans pedagoger och övrig personal går det förhoppningsvis att skapa en skola för alla…
Referenser
Ahlberg, Ann (2001). Lärande och delaktighet. Lund: Studentlitteratur.
Ahlberg, Ann (2009). Specialpedagogisk forskning: en mångfasetterad utmaning. Lund: Studentlitteratur.
Andersson, Bengt-Erik (1986). Utvecklingsekologi. Lund: Studentlitteratur.
Andersson, Bengt-Erik och Strander, Kerstin (2001). Skolan, familjen och framtiden – social
sårbarhet hos unga. Rapport 1 från FABASKO-projektet Individ, omvärld och lärande/Forskning
nr 9 Institutionen för individ, omvärld och lärande. Lärarhögskolan i Stockholm.
(Hämtad 2014-05-28) http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:184903/FULLTEXT01.pdf Andersson, Birgitta och Thorsson, Lena (2008). Därför inkludering. Specialpedagogiska skolmyndigheten. Härnösand
Asp-Onsjö, Lisa (2011). I A-L Eriksson Gustavsson, K Göransson och C Nilholm (red.) (2011).
Specialpedagogisk verksamhet i grundskolan. Lund: Studentlitteratur.
Assarsson, Inger (2007). Talet om en skola för alla. Malmö Högskola; Lärarutbildningen.
Bergvall, Majken & Åberg, Jan-Olof (1986). I samma klass - individuell integrering av
särskoleelever i grundskolan ur föräldrarnas perspektiv. Högskolan i Karlstad.
Blom, Anna (2004). Elever mitt emellan: om samundervisningsgrupper, dess elever och
organisation. Stockholm: Forsknings- och utvecklingsenheten, Socialtjänstförvaltningen
Blom, Anna (2007). Handikapp i skolan – fyra studier av särskolan och elever i behov av särskilt
stöd. (hämtad 2014-05-15) http://www.stockholm.se/fou
Brattberg, Gunilla (1999). Diagnos. Om att få, att ha och att vara en diagnos. Stockholm: Värkstaden
Brodin, Jane och Lindstrand, Peg (2010). Perspektiv på en skola för alla. Lund: Studentlitteratur. Bronfenbrenner, Urie (1979). The ecology of human development. Experiment by nature and
design. Boston: Harvard University Press.
Bruce, Barbro (2009). Att kombinera kvantitativa och kvalitativa data. Föreläsning 2010-10-09. Malmö Högskola.
Bryman, Alan (2008). Samhällsvetenskapliga metoder. Lund: Studentlitteratur. Djurfeldt, Göran, Larsson, Rolf & Stjärnhagen, Ola (2003). Statistisk verktygslåda:
samhällsvetenskaplig orsaksanalys med kvantitativa metoder. Stockholm: Studentlitteratur
Edling, Christofer och Hedström, Peter (2003). Kvantitativa metoder – Grundläggande
analysmetoder för samhälls- och beteendevetare. Lund: Studentlitteratur.
Ejlertsson, Göran (2005). Enkät i praktiken – En handbok i enkätmetodik. Lund: Studentlitteratur. Eliasson, Annika (2010). Kvantitativ metod från början. Lund: Studentlitteratur.
Emanuelsson, Ingemar (1996). I T. Rabe & A. Hill (red), Boken om integrering – idé teori praktik. Malmö: Corona AB.
Emanuelsson, Ingemar, Persson, Bengt & Rosenqvist, Jerry (2001). Forskning inom det
specialpedagogiska området – en kunskapsöversikt. Stockholm: Liber www.skolverket.se
Emanuelsson, Ingemar (2004). I J Tössebro (red). Integrering och inkludering. Lund: Studentlitteratur.
Emanuelsson, Ingemar (2008). I B Andersson & L, Thorsson. Därför inkludering. Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Folkesson, Yvonne och Kolberg, Evy (2000) I M. Tideman (red.), Perspektiv på funktionshinder
& handikapp. Lund: Studentlitteratur.
Frithiof, Elisabet (2009). Mötet mellan grundskola och särskola – en studie om grundskollärares
uppfattningar om grundskolan och barn i behov av särskilt stöd. Växjö: Linnéuniversitetet.
Garrick Duhaney, Laruel M & Salend, Spencer J (2004). Iin D. Mitchell (red.), Special
educational needs and inclusive education – Major themes in education. Routledge Taylor &
Francis Group.
Göransson, Kerstin (2000). ”Om alla är lika skulle det inte vara roligt”. Att bygga en skola –
samverkan mellan särskola och grundskola. Stockholm: Stiftelsen ALA.
Haug, Peder (1998). Pedagogiskt dilemma - specialundervisning. Stockholm: Skolverket Helldin, R och Sahlin, B (red.) (2010). Etik i specialpedagogisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur
Hill, Anders och Rabe, Tullie (1984). Del 6. Integration i förskolan – Att vara förälder till ett
integrerat psykiskt utvecklingsstört barn. Göteborgs universitet.
Hjörne, Eva och Säljö, Roger (2008). Att platsa i en skola för alla: Elevhälsa och förhandling om
normalitet i den svenska skolan – med samtalsguide. Stockholm: Nordstedts Akademiska förlag.
Holme, Idar Magne och Krohn Solvang, Bernt (1997). Forskningsmetodik – Om kvalitativa och
kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur.
Ineland, Jens, Molin, Martin och Saur, Lennart (2009). Utvecklingsstörning, samhälle och välfärd. Malmö: Gleerups.
Jakobsson, Inga-Lill och Nilsson, Inger (2011). Specialpedagogik och funktionshinder. Stockholm: Natur & kultur.
Jensen, Lena och Ohlsson, Ingemar (1991). Integrering av särskoleelever i grundskolan - Hur
fungerar det? Högskolan i Kristianstad.
Karlsudd, Peter (2002). Tillsammans – Integreringens möjligheter och villkor. (Rapport D, 2002:1). Högskolan i Kalmar, Institutionen för Hälso- och beteendevetenskap.
Lindblom, Roger (1990). Som andra i grundskolan? Om individualintegrering av
utvecklingsstörda barn. Allmänna Barnhuset i samarbete med Riksförbundet FUB.
Lindstrand, Peg och Brodin, Jane (2007). En skola för alla! Om barns och ungdomars rätt till
delaktighet. Socialmedicinsk tidskrift, vol. 84. Hämtad (2014-05-10)
http://www.socialmedicinsktidskrift.se/index.php/smt/article/viewFile/634/454
Matson, Inga-Lill (2007). En skola för eller med alla – en kommuns arbete för att nå sina mål. Stockholm: Lärarhögskolan.
Meijer, Cor, Sorano, Victoria & Watkins, Amanda (2004). Special needs education in Europe. In D. Mitchell (red.), Special educational needs and inclusive education. Routledge Falmer. London and New York.
Nilholm, Claes (2006). Inkludering av elever ”i behov av särskilt stöd” – Vad betyder det och vad
vet vi? Forskning i fokus nr 28. Myndigheten för skolutveckling.
Nilholm, Claes (2007). Perspektiv på specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur. Nilholm, Claes (2008). Därför inkludering. Specialpedagogiska myndigheten.
Nilholm, Claes (2012). Barn och elever i svårigheter – en pedagogisk utmaning. Studentlitteratur Lund.
Nilholm, Claes och Göransson, Kerstin (2013). Inkluderande undervisning – vad kan man lära av
forskningen? Specialpedagogiska myndigheten och Skolverket.
Ohlsson, Lisbeth (2013). Hermeneutik. Föreläsning 2013-10-08. Malmö Högskola: Lärande och Samhälle.
Ogden, (1995). Spesialpedagogikk i transit eller exit. I P. Haug (1998). Pedagogiskt dilemma -
specialundervisning. Stockholm: Skolverket.
Patel, Runa & Davidsson, Bo (2011). Forskningsmetodikens grunder – Att planera, genomföra
och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Persson, Bengt (1997). Specialpedagogiskt arbete i grundskolan. Göteborgs Universitet Institutionen för specialpedagogik.
Persson, Sven (2009). Forskning om villkor för yngre barns lärande i förskola, förskoleklass och fritidshem. Vetenskapsrådets rapportserie, 11:2008. (Hämtad 2013-02-28) http://www.vr.se Rabe, Tullie och Hill, Anders (red). (1996). Boken om integrering – idé teori praktik. Malmö: Corona AB.
Rosenqvist, Jerry (2001). Integration – ett entydigt begrepp med många innebörder. Lund: Studentlitteratur.
Sandberg, Anette (red.), (2009) Med sikte på förskolan – barn i behov av stöd. Lund: Studentlitteratur.
Schaffner, C. Beth & Buswell, Barbara, E (2004). Ten critical elements for creating inclusive and effective school communities. In D. Mitchell (Red.), Special educational needs and inclusive
education. Routledge Falmer. London and New York.
SFS 2010:800 Skollag
Skolverket (1999). Uppföljning och utvärdering av försöksverksamheten med ökat
föräldrainflytande över val av skolform för utvecklingsstörda barn.
(Hämtad 2014-02-26). http://www.skolverket.se/publikationer?id=701
Skolverket (2002). I särskola eller i grundskola? Dnr :2002:2037. Stockholm: Regeringsuppdrag. (Hämtad: 2014-02-14) http://www.skolverket.se/publikationer?id=976
Skolverket (2011). Lgr 11, Läroplan för grundsärskolan..
Skolverket (2013). PM – Elever i obligatoriska skolan läsåret 2012/13. Dnr 71-2013:299. Skolverket (2013) Statistik, Elever i grundsärskolan läsåret 2012/13
(Hämtad, 2013-12-15, 2014-03-21, 2014-05-10) http://www.skolverket.se/publikationer?id=2995
Läroplan för grundskolan (Lgr 69). (1969). Allmän del. Stockholm: Liber.
Läroplan för grundskolan (Lgr 80). (1980). Skolöverstyrelsen. Stockholm: Liber.
Rosenqvist, Jerry &Tideman, Magnus. (2000). Skolan, undervisningen och elever med
funktionsnedsättning – Ett diskussionsunderlag på väg mot en teori om specialpedagogik.
Malmö Lärarhögskola, institutionen för pedagogik (Hämtad 2014-05-29).
Skolinspektionen (2011) Mottagandet i särskolan under lupp - Granskning av handläggning,
utredning och information i 58 kommuner . Skolinspektionens rapport riktad tillsyn 2011-12-14
Diarienummer 40-2011:348. (Hämtad 2014-05-14)
http://www.skolinspektionen.se/documents/riktad-tillsyn/sarskola2/riktad-tillsyn-sarskolan.pdf SOU 1980:34. Statens utredning om integration. Handikappad Integrerad Normaliserad
Utvärderad. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Stukát, Staffan (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Svenska Unescorådets skriftserie, 2. (2006). Salamancadeklarationen och salamanca + 10. (Hämtad, 2014-02-15)
http://u4614432.fsdata.se/wp-content/uploads/2013/09/Salamancadeklarationen-och-Salamanca-+- 10-ersätter- 1-2001.pdf
Swärd, Ann-Katrin & Florin, Katarina (2011). Särskolans verksamhet – uppdrag, pedagogik och
bemötande. Lund: Studentlitteratur.
Szönyi, Kristina (2005). Särskolan som möjlighet och begränsning - elevperspektiv på delaktighet
och utanförskap. Stockholm: Intellecta DocuSys.
Szönyi, Kristina (2006). Elever i särskilda undervisningsgrupper – elevers och föräldrars
Säljö, Roger (2000). Lärande i praktiken. Stockholm: Prisma.
Söder, Mårten (1979). Skolmiljö och integrering. Uppsala Universitet.
Tetler, Susan (2009). Integration, inklusion og delagtighed – tendenser i specialpaedogiken Köpenhamn: Gyldendahls Laererbibliotek.
Tetler, Susan & Langager, Sören (red). (2011) Specialpaedagogik i skolen – En grundbog. Gyldendals Laererbibliotek.
Thurén, Torsten (2007). Vetenskapsteori för nybörjare 2 (omarb.) uppl. Stockholm: Liber
Tideman, Magnus (1998). I gränslandet mellan grundskola och särskola – intervjuer med
föräldrar till barn som blivit individuellt integrerade. Rapport nr 12. Högskolan i Halmstad.
Tideman, Magnus (red). (2000). Perspektiv på funktionshinder & handikapp. Lund: Studentlitteratur.
Trost, Jan (2001). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur.
Tössebro, Jan (2004). (red). Integrering och inkludering. Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig
forskning. (Hämtad, 2014-02-19) http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Vetenskapsrådet (2007). Reflektioner kring specialpedagogik – sex professorer om
forskningsområdet och forskningsfronterna. Vetenskapsrådets rapportserie
Vygotskij, Lev S.(2001). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos AB.
Westlund, Ingrid (2009). Hermeneutik. I Fejes, A och Thornberg, T (red.) (2009). Handbok i
Bilaga 1
Mejl till rektorer och samordnare!
Jag heter Maria Hallberg Svensson och jag studerar till speciallärare på Malmö Högskola. Jag går min sista termin och skall nu skriva min magisteruppsats. I min uppsats har jag tänkt undersöka:
vårdnadshavarnas uppfattning om integrering av grundsärskoleelever i grundskolans tidigare årskurser. Mitt undersökningsområde är alla kommuner i Skåne som har individintegrerade
elever. Enligt Skolverkets statistik (2012) gällande Elever, andel i grundsärskolan, integrerade i grundskolan, ska Västra Berga skola i Helsingborgs kommun ha elever som är individintegrerade. Jag hoppas att Skolverkets statistik fortfarande är aktuell, och att du är rätt person som kan hjälpa mig med att komma i kontakt med vårdnadshavare som har elever som får sin undervisning utifrån grundsärskolans kursplan med placering i grundskoleklass. Om du inte är rätt person kan du kanske hjälpa mig att komma i kontakt med rätt person?
Min avsikt är att be vårdnadshavarna delta i en enkätundersökning, där jag har sammanställt ett antal frågor som gäller deras barns skolgång. Undersökningen kan endast ske efter vårdnadshavarnas samtycke och jag garanterar deras anonymitet.
Tacksam för din hjälp! Bästa hälsningar
Missivbrev 1
Till vårdnadshavare med barn som är mottagna i särskolan och går integrerade i grundskoleklass
Hej!
Mitt namn är Maria Hallberg Svensson, och jag läser nu min sista termin till speciallärare med inriktning utvecklingsstörning på Malmö Högskola. Denna termin skriver jag mitt examensarbete. Något som intresserar mig och som jag vill fördjupa mig i är: vårdnadshavarnas uppfattning om
integrering av särskoleelever i grundskolan. Min uppfattning är att vårdnadshavares röster har
uppmärksammats ganska lite och området har inte utforskats i någon större omfattning. Genom ert deltagande hoppas jag kunna få kunskaper om föräldrars upplevelser av integrering, det sociala samspelet i skolan, för- och nackdelarna med integrering mm.
I dagens skola finns det olika sätt att organisera undervisningen för elever som är i behov av extra stöd i någon form. Ett exempel är att låta en särskoleelev få sin undervisning i grundskolan, som individintegrerad elev. Det vill säga undervisningen av dessa elever sker i grundskolan men eleverna följer särskolans kursplaner.
Mitt mål är att komma i kontakt med berörda vårdnadshavare i Sverige. Er kunskap och erfarenhet är ett viktigt bidrag till min studie, därför hoppas jag att ni vill avsätta en stund och besvara frågorna i enkäten. Deltagandet är helt frivilligt och svaren kommer att behandlas konfidentiellt och inga namn på skolor eller personer kommer att kunna identifieras. Enkäterna kommer att förstöras när uppsatsen är examinerad.
För att jag ska kunna komma igång med min studie behöver jag så snart som möjligt få besked på om ni önskar delta. Var vänlig och maila ert intresse på aeransvensson@yahoo.se eller ring 0733- 205 208. Efter detta så kommer ni att inom några veckor få en enkät via er mail, vilket innebär att ni ska svara på frågorna elektroniskt och skicka tillbaka den elektroniskt. Önskar ni hellre få enkäten med posten var vänlig och meddela detta.
Om ni har några frågor så kontakta mig gärna! Med vänlig hälsning
Maria Hallberg Svensson Handledare: Lotta Anderson lotta.anderson@mah.se
Bilaga 2 januari 2014
Missivbrev 2
Till vårdnadshavare med barn som är mottagna i särskolan och går integrerade i grundskoleklass
Hej igen!
För ett tag sedan fick ni ett brev av mig, där jag berättade att jag heter Maria Hallberg Svensson och att jag läser min sista termin till speciallärare på Malmö högskola och skriver nu min examensuppsats. Jag bad er delta i min studie som handlar om: vårdnadshavarnas uppfattning om
integrering av särskoleelever i grundskolan. Tyvärr har jag inte fått så många föräldrar som deltar
i min studie, därför skickar jag nu ut en liten påminnelse och stor vädjan om att ni vill delta och svara på min enkät. Jag har för avsikt att genomföra en kvantitativ studie, där syftet är att så många vårdnadshavare som möjligt deltar. Deltagandet är helt frivilligt och svaren kommer att behandlas konfidentiellt och inga namn på skolor eller personer kommer att kunna identifieras. Enkäterna kommer att förstöras när uppsatsen är examinerad.
Tyvärr så rinner tiden iväg och jag börjar få ont om tid eftersom mitt examensarbete ska vara klart till sommaren. Därför är det önskvärt att så fort ni har erhållit detta brev, kontaktar mig antingen via mail: aeransvensson@yahoo.se eller telefon: 0733-XXX XXX och anmäler ert intresse så jag kan maila ut enkäten till er.
Om ni har några frågor så kontakta mig gärna! Med vänlig hälsning
Maria Hallberg Svensson Handledare:
aeransvensson@yahoo.se Lotta Anderson lotta.anderson@mah.se
Bilaga 3 April 2014
Bilaga 4
Fråga 1) Vem har besvarat frågeformuläret?
Antal Svarsval
20 Mamma
1 Pappa
6 Båda vårdnadshavarna
Fråga 2) Vilken kommun bor ni i?
Fråga 3) Barnet är…
Antal Svarsval
13 Flicka
11 Pojke
3 Hoppade över frågan Informant nr Ort 1 Båstad 2 Båstad 3 Lomma 4 Älmhults kommun 5 Båstad 6 Lomma kommun 7 Skellefteå kommun 8 Skellefteå kommun 9 Växjö 10 Kävlinge 11 Lysekil 12 Kävlinge 13 Ovanåker 14 Kalmar 15 Johanneshov 16 Bromölla 17 Lomma 18 Kristianstad 19 Burlöv 20 Munkfors 21 Kalmar 22 landskrona 23 Kalmar 24 Lomma 25 Båstad 26 Skellefteå kommun 27 Skellefteå kommun
Bilaga 5
Fråga 4) Barnets ålder?
Ålder 8 år 9 år 10 år 11 år 12 år 13 år 14 år 15 år 16 år 17 år
Antal 2 3 3 6 3 2 3 2 2 1
Fråga 5) Vilken årskurs går ditt barn i?
Årskurs 1 2 3 4 5 6 7 8 9
Antal 1 4 4 4 2 3 1 4 3
Fråga 6) Hur många elever går det i klassen?
Antal elever i klassen
4 5 6 15 16 17 19 20 21-25 26-30
1 1 1 1 1 1 1 2 11 4
Fråga 7) Mitt barn har tidigare gått i …
Antal Svarsval
15 Integrerad i grundskoleklass 10 Grundskoleklass
2 Grundsärskola
Fråga 8) Vem aktualiserade frågan om mottagande i grundsärskolan?
Antal Svarsval 4 Vårdnadshavare
5 Vårdnadshavare tillsammans med skola/habilitering 16 Barnhabiliteringen och skolan
1 Är under utredning
Bilaga 6
Fråga 9) Vilka argument gavs för mottagande i grundsärskolan?
Antal Svarsval
2 Inlärningssvårigheter
2 Hängde inte med/svårt att nå målen
5 Koncentrationssvårigheter, autism (för att få extra stöd i undervisningen) 1 Att klara godkänt i alla ämnen
1 Att hon skulle få möjlighet att jobba mot mål som var realistiska 8 Diagnos och begåvningstest
5 Lindrig utvecklingsstörning
1 Mattesvårigheter
1 Bättre hjälp
1 Kommer ej ihåg/vet ej
Fråga 10) Har ditt barn genomgått en utredning?
Antal Svarsval
26 Ja
1 Nej
Fråga 11) Om du svarade ja på fråga 10, vad visade utredningen?
Antal Svarsval
2 Inlärningssvårigheter och koncentrationssvårigheter 3 Autism och ev. kombinationsdiagnos
8 Lindrig utvecklingsstörning
5 Lindrig utvecklingsstörning och ADHD/autsim
1 ADD, lätt mental retardation, utredning pågår om autism 2 Måttlig utvecklingsstörning/utvecklingsstörning UNS 1 Berättigad särskoletillhörighet
2 Sen i utvecklingen, många år efter sina jämnåriga 1 Under utredning
1 Sekretess
Bilaga 7
Fråga 12) Vem fattade beslutet att ditt barn ska gå integrerat i en grundskoleklass?
Antal Svarsval 15 Vårdnadshavare
7 Vårdnadshavare tillsammans med skolans personal (rektor/lärare) 3 Rektor för särskolan
1 Olika saker har styrt beslutet
1 Har inte fått sammanställningen ännu
Fråga 13) Hur upplevde Du informationen från…
Svarsval Mycket bra Bra Varken bra eller dålig
Mindre bra Obefintlig
Lärare 11 9 1 1 4 Rektor 8 9 1 4 4 Kurator 5 3 5 2 5 Logoped 5 3 5 3 4 Psykolog 10 7 4 2 1 Läkare 8 12 1 2 1 Annan 4 5 1 0 1
Fråga 14) När ditt barn erbjöds integrerad undervisning i grundskoleklass, fanns det andra alternativ som
erbjöds?
Antal Svarsval
16 Ja, nämligen…
9 Nej, detta var det enda alternativet som erbjöds
2 Svarade inte
Kommentarer till fråga 14, annat skolalternativ som angavs Antal Svarsval
12 Särskolan
3 Gå integrerat
1 Det har aldrig diskuterats något annat alternativ 2 Kvarstå i grundskoleklass
Bilaga 8
Fråga 15) Har du fått tillräckligt med information om andra skolalternativ?
Antal Svarsval
21 Ja, jag hade tillräcklig information om andra alternativ 3 Nej, jag hade behövt mer information om andra alternativ 3 Svarade inte på frågan
Fråga 16) Hur bedömer Du sammantaget Ditt inflytande över ditt barns skolval?
Antal Svarsval
22 Jag har haft stort inflytande över mitt barns skolval 5 Jag har haft begränsat inflytande över mitt barns skolval
0 Jag har i princip inte haft något inflytande alls över mitt barns skolval
Fråga 17) Tycker du att integrering är ett bra alternativ för ditt barn?
Antal Svarsval
16 Ja, det är ett mycket bra alternativ 7 Jag tycker det är ganska bra 1 Nej det är ett mindre bra alternativ
0 Vet inte
Fråga 18) Nedan kommer ett antal påståenden om diagnoser…
Svarsval Instämmer helt Instämmer Delvis Instämmer inte alls Vet inte
Det är bra med diagnoser, för då får man ett namn och en
förklaring på barnets svårigheter
16 9 2
En diagnos är det enda sättet att få tillgång till resurser
18 3 3 1
Det är inte bra med diagnoser, eftersom det ger barnet en stämpel
Bilaga 9
Fråga 19) Vilket/vilka ämnen läser ditt barn integrerat?
Fråga 20) Mitt barn trivs i skolan
Antal Svarsval
19 Mycket bra
5 Ganska bra
3 Inte speciellt bra
Fråga 21) Anser du att integrering i grundskolan påverkar Ditt barns möjligheter till kamratrelationer?
Antal Svarsval
17 Integrering innebär fler kamratrelationer 7 Ingen skillnad
6 Integrering innebär färre kamratrelationer
Ämne Svar
Matematik 17
Svenska 16
Svenska som andraspråk 0
Modersmål 1 engelska 16 Samhällsorienterade ämnen 15 Naturorienterade ämnen 12 Musik 20 Bild 15
Idrott & hälsa 20
Hem och konsumentkunskap 12
Teknik 2
Trä- och metall/textilslöjd 24
Bilaga 10
Fråga 22) Anser du att Ditt barns lärande har påverkats av att gå integrerat i grundskolan?
Antal Svarsval
12 Ja, integrering innebär bättre förutsättningar för lärande 8 Ingen väsentlig skillnad
6 Nej, det innebär sämre förutsättningar för lärande
Fråga 23) Vad anser Du vara viktigast för att Ditt ban skall få en bra skolgång? (Rangordna 1-5)
Svarsval 1 2 3 4 5
Att mitt barn får undervisning integrerat med andra barn i grundskolan 8 0 3 3 3
Att lärarna har specialpedagogisk kompetens 6 7 5 5 1
Att lärarna har god kunskap om mitt barns funktionsnedsättning 3 8 7 2 0 Att det finns en fungerande dialog mellan vårdnadshavare och skola 4 2 3 3 5
Att undervisning sker i liten grupp 0 3 5 4 3
Att skolan är anpassad och tillgänglig 1
Att det finns en väl fungerande dialog mellan vårdnadshavare och skola
1
Fråga 24) Utifrån dina fem val, tycker du dessa uppfylls i ditt barns nuvarande undervisningssituation?
Antal Svarsval
10 Ja, på ett mycket tillfredsställande sätt 12 Ja, på ett ganska tillfredsställande sätt 4 Nej, enbart i liten omfattning
Fråga 25) Hur organiseras undervisningen för ditt barn?
Lektioner/dag 1 lektion 2-3 lektioner Annat
Enskilt tillsammans med specialläraren 4 8 5
Mindre undervisningsgrupp 3 9 5
Bilaga 11 Fråga 25) forts. Lektioner/vecka 1 lektion 2-3 lektioner 4-5 lektioner 6-7 lektioner Annat
Enskilt tillsammans med specialläraren 3 2 1 3 2
Mindre undervisningsgrupp 2 3 3 3 2
Helklass 1 5 2 2 3
Fråga 6) I mitt barns klass arbetar…
Svarsval 1 st 2 st Annat
Lärare 18 3 4
Elevassistent 14 5 2
Speciallärare 13 1 2
Fråga 27) Jag tror skolan tycker att…
Svarsval Instämmer helt Instämmer Delvis Instämmer inte alls Vet inte
…föräldrars kunskap om sitt barn är en tillgång för barnets lärande
21 2 3 1
…det är positivt att föräldrarna har åsikter om undervisningen
11 10 3 1
…det finns en positiv och tillitsfull dialog mellan föräldrar och skola
20 3 2 0
…föräldrarnas stöd och engagemang i barnets skolarbete är en viktig
förutsättning för att barnet ska uppnå målen i skolan
Bilaga 12
Fråga 28) Ange hur ofta nedanstående former används för samverkan med skolan
Svarsval Varje dag Varje vecka Varje månad Varje termin Varje år Aldrig Utvecklingssamtal 0 1 1 24 1 0 Telefonkontakt 1 2 13 5 2 3 E-post 3 7 6 4 2 5 Hembesök 0 0 0 0 2 24 Kontaktbok 10 2 0 1 0 14 Föräldramöte 0 0 0 21 4 2 Föräldrabesök på skolan 0 2 1 15 4 4
Informellt möte, vid hämtning och lämning
10 5 3 1 0 7
Fråga 29) Vad är mest positivt med ditt barns nuvarande skolsituation?
”Att han trivs i skolan och har kamrater”
”Mkt bra kompetens o dialog, engagemang o intresse från skolan” ”Bra personal. Snälla kompisar. Bra läge. Bra rektor”
”Att han är integrerad. Trivs bra. Att andra ser att det finns annorlunda människor”