Vilken uppfattning har studenterna i frågor som kan relateras till det etiska och formella regelverket för lärarutbildning och läraryrket?
Lagstiftningen beträffande antagning utgår ifrån grundläggande demokratiska rättigheter som är formulerade i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna och i Regeringsformen. Huvudregeln är att samtliga behöriga skall antas. Krav på studenten under utbildningstiden innebär att han/hon skall uppvisa godkända kursresultat men också ett etiskt förhållningssätt mot övriga studenter och personal.
186 Högskoleförordningen, förordning om ändring (2006:1053). Examensordning för Lärarexamen
71
Under VFT:n har studenten en dubbel roll, lärare och student, vilket innebär krav på att följa utbildningens styrdokument. Det formella ansvaret för verksamheten vilar på de handledande lärarna i de olika verksamheterna inom partnerskoleorganisationen. Examination av studenterna sker, när samtliga mål för examen är uppnådda.
Vid anställning krävs, förutom examen, att utdrag ur belastningsregister uppvisas.187 Verksamheten ställer krav på att den nyblivne läraren effektuerar de av politikerna uppställda kraven för barnens/elevernas utveckling och kunskapsinhämtning utifrån det demokratiska uppdraget och samhällets värdegrund. Lärarnas yrkesetiska principer som antogs av Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet 2001 bör genomsyra den nyblivne lärarens ställningstaganden och val.
Myndighetsutövning innebär att lärarna måste vara väl insatta i det regelverk som styr verksamheten. Av de studenter som besvarat enkäten menar majoriteten att goda kunskaper om lagar med flera dokument som styr verksamheten kommer att krävas av dem i det blivande yrket. Sammanlagt nästan var femte student väljer svarsalternativen tveksam/vet inte eller stämmer ganska dåligt. Studenterna har inte adekvata kunskaper om vad som enligt lag krävs vid antagning till och utbildning på högskolan. Enkäten är inte heller att betraktas som ett kunskapstest, dessutom befinner sig studenterna i början av sin utbildning. I undervisningen kan det finnas anledning att uppmärksamma att det finns en grupp som inte helt instämmer.
Vilka föreställningar har studenterna om den frihet som förknippas med det blivande yrket?
Trots komplext regelverk har läraren som tjänsteman stor handlingsfrihet. De yrkes- utövare som arbetar med människor har större frihet än andra inom den offentliga sektorn. Lundqvist beskriver tjänstemännens ökade handlingsutrymme. Molin beskriver att läraren inte sällan väljer undervisningsinnehåll efter egna och kollegors preferenser; Bernmark-Ottosson att lärarnas uppfattningar kan ha större betydelse än skolans styrdokument; Colnerud & Granström behandlar kollegialiteten som ibland är större än elevernas rättigheter. Ett dilemma är att både vara kollegial, stödja eleverna och vara lojal med skolan som system. Diskussioner kring handlingsalternativ i etiska frågor förekommer inte ofta; beträffande undervisningens innehåll inte alls.
72
Nyblivna lärare socialiseras snart, på gott och ont, in i verksamhetens rådande kultur. Majoriteten av de svar som studenterna ger i enkäten, kompletterade med de fasta svarsalternativen, bejakar demokratiska värden, empati, respekt och tydligt avståndstagande ifrån icke-demokratiska uttryck. Studenterna ger uttryck för lojalitet med det regelverk som gäller för skolan. I de egna kommentarerna återkommer uttryck som ”så länge verksamheten inte påverkas eller störs” och ”man måste följa de regler som gäller för verksamheten”. Ett fåtal studenter delar inte denna inställning till demokratiska värden.
Studenterna ger inte uttryck för att lojaliteten skulle stå i strid med föreställningar om frihet i yrket. 90% av dem som besvarat enkäten anser att i det kommande yrket är det viktigt för dem att få möjlighet till stor handlingsfrihet.
Skolan styrs av ramlagar och mål. Ju tydligare regler som finns för den offentliga verksamheten desto mindre kan den enskilde tjänstemannen ställas till ansvar inför klienter och användare. Politikerna har gett skolan rätt att av beviljade anslag bestämma över hur dessa skall användas. Den frihet som tjänstemännen i t.ex. skolan har, innebär samtidigt en risk för, att vid besparingar i verksamheten, tvingas ”stå till svars” inför föräldrar och barn/elever. Den önskan till frihet i yrket som ligger bakom studenternas val av läraryrket kan i ekonomiskt kärva tider bli illusorisk.
I vilken utsträckning finns skillnader i studenternas attityder och värderingar med utgångspunkt från kön, ålder, gymnasieprogram, föräldrars utbildning, valt åldersspår och huvudämne?
Det finns inga större skillnader mellan studenternas uppfattning vare sig beträffande ålder, bakgrund eller valt åldersspår, medan kön och valt huvudämne visar flera skillnader.
Hälften av studenterna ger uttryck för en positiv attityd till och värdering av att frågor som är relaterade till högskolans perspektiv, skall genomsyra hela utbildningen, medan mellan 15% och 17% är negativa. Var tredje student svarar tveksam/vet inte. Jag tror inte att de i förväg har läst om högskolans perspektiv på hemsidan inför utbildningens början. Deras uppfattningar grundas på personliga värderingar och attityder.
73
Studenternas värderingar och attityder kan sammanfattas i att man som student på lärarutbildningen inte bör ha ”vilka värderingar som helst”. Kommentarerna handlar om att utbildningen är en process och att studenter med icke-demokratiska uppfattningar kan påverkas och ändras under utbildningstiden. Detta kan tolkas som att de här ger ett uttryck för det deliberativa samtalets plats i utbildningen. En del av svaren som studenterna ger i enkäten visar att det inte utan vidare bör vara tillåtet med valfria yttre attribut eller att klä sig ”hur som helst”. Under hösten 2007 aktualiserades frågan om utseendekod i dagspressen då en anställd på ett företag i Helsingborg inte tilläts att komma till jobbet i sin nyskapade frisyr.188
Sunt förnuft och erfarna kollegor är enligt majoriteten av studenternas uppfattning det bästa sättet att få kunskaper om konflikthantering, de väljer inte litteraturstudier för att skaffa sådan kunskap. Utifrån den forskning som presenteras i uppsatsen är relationen lärare och elev/elevens föräldrar en professionell relation, som från lärarens sida kräver överväganden med hänsyn till uppdraget. Colnerud & Granström visar också att etiska diskussioner många gånger saknas i skolan. Sett ur studenternas perspektiv måste därför utbildningen ge dem kunskap om att regelverk, styrdokument och forskning är utgångspunkt för deras professionella ställningstaganden.
Hur kan skillnader mellan studenters olika uppfattningar tolkas?
Den oberoende variabeln, kön, uppvisar statistiskt säkerställt samband med samma beroende variabel inom varje hel fråga. Här finns två undantag. Det första avser frågan om antagning till högskolan där kvinnorna väljer psykologsamtal och männen högskoleprovet. Den andra rör brottslighet och männen instämmer i att man får arbeta som lärare, även om man är dömd för samtliga i frågan nämnda brottskategorier medan kvinnorna skiljer ut sig genom instämmande endast beträffande trafikbrott. Männens uppfattning beträffande att personliga värderingar och attityder som strider mot värdegrunden samt att tillhöra extrema religiösa och politiska grupper är problematiskt för lärare i skolan och då främst för dem med inriktning mot de äldre eleverna, kan eventuellt förklaras med att de valt denna inriktning på sin utbildning. Kvinnorna skiljer ut sig i övergripande frågor beträffande krav för att utöva yrket och vad som blir
188 Sydsvenskan 2007-11-29. Dan Holke, chefsjurist på LO-TCO menar där att saken kan ställas på sin
74
vägledande och viktigt i yrket. Inom nästan en tredjedel av frågorna finns skillnader beträffande uppfattning beroende på kön och valt huvudämne. Historievetarna är de som skiljer ut sig mest. Det finns ett statistiskt säkerställt samband mellan att välja Sambarn och att vilja utveckla och förbättra yrket, hjälpa andra och uppnå praktiskt kunnande.
Den minsta skillnaden i studenternas uppfattning finns mellan dem som gått olika gymnasieprogram.
Möjlighet till samarbete och flexibla arbetstider är viktigt för den äldsta åldersgruppen. Så även att arbetslivserfarenhet skall beaktas vid antagning till lärarutbildningen. Läraryrket har tidigare förknippats med långa lov och flexibla arbetstider. Detta kan motivera studentgruppens uppfattning. En annan förklaring kan vara att de äldre studenterna har en annan yrkeskarriär med obekväma arbetstider bakom sig.
Beträffande skillnader i föräldrarnas utbildning är det endast ett fåtal skillnader. Majoriteten står de studenter vars båda föräldrar är högskoleutbildade för. Arbetet för att bredda rekryteringen till högskolan kan tolkas som framgångsrikt i en utbildning där en tredjedel av studenterna kommer från en icke-akademisk bakgrund. En alternativ tolkning är att föräldrarnas anställningsform kan påverka studenternas yrkesval. Många studenter svarar att deras föräldrar är anställda i yrken inom vård, skola och omsorg.
Avslutningsvis menar jag att bred kunskap om demokrati och formellt regelverk samt om etiskt förhållningssätt i yrket krävs av de blivande lärarna och motiverar sin plats i utbildningen. Även utrymme för individuell och gemensam reflektion kring dessa begrepp är viktiga förutsättningar för att öka medvetenhet, erfarenhet och kunskap om de handlingsalternativ som står till buds och som påverkas av personliga attityder och värderingar. Att under utbildningstiden, genom att ta del av forskning, övningar, diskussioner och samtal, skaffa sig en handlingsberedskap för att kunna samverka kring dessa, ofta ytterst grannlaga, frågor är viktigt för den framtida verksamheten.
Majoriteten av studenterna som besvarat enkäten ger uttryck för samma uppfattningar som värdegrunden står för. Lärarutbildningen har ansvar för att alla studenter som examineras har en god grund för att kunna hantera såväl det demokratiska uppdraget som kunskapsuppdraget.
75
Metoddiskussion
Att använda enkät för att samla in data är ett bra sätt att nå många respondenter inom en kort tidsperiod. Studenterna var imponerande positiva till att besvara frågorna. Som jag redovisat skrev många studenter egna kommentarer till sina svar. Urvalsförfarandet har fördelar och kan motiveras med att det gav tillgång till ett stort material. Bortfallet var litet. Det var intressant och engagerande att läsa formulären och vid kodning och bearbetning bli väl förtrogen med de olika respondenterna och därmed få en djupare uppfattning om vilka studenter som deltar i utbildningen.
Dataprogrammet SPSS är en mångkunnig bekantskap och underlättar analysarbetet. Den omfattande data som samlats in har jag inte kunnat använda i sin helhet.
Frågemängden är omfattande, men svår att minska. Min ursprungliga tanke var att komplettera med intervjuer och vända mig till några studenter som var i utbildningens slutskede. Dessa uteslöts då omfattningen på uppsatsen inte tillät dem ingå. Svårigheter är att hantera och framförallt välja ur den stora mängd av information som samlats in. Att tolka siffror är komplicerat och kvantitativ forskning är mer komplex än jag föreställt mig.