Malmö högskola
Lärarutbildningen
Individ och samhälle
Magisteruppsats
15 högskolepoängAttityder och värderingar i
lärarutbildningen ur ett
studentperspektiv
Attitudes and Values in School of Teacher
Education from a Student Perspective
Lilian Waldenström
Magisterkurs i Utbildningsvetenskap med
inriktning mot historia, religion, samhälle 61-90 hp Datum för slutseminarium ex. 2008-08-25
Examinator: Irene Andersson Handledare: Jan Andersson
iii
ABSTRACT
Svenskt abstrakt:
Läraryrket handlar bl.a. om fostran. Eleverna skall omfatta samhällets gemensamma värderingar. Uppdraget att undervisa är komplext och läraren tvingas i professionen till upprepade etiska val. I Bolognaprocessen infördes värderingsförmåga och förhållningssätt i examensordningen. De första studenterna som skall examineras enligt denna ordning började på Lärarutbildningen höstterminen 2007. Uppsatsens övergripande syftet är att undersöka studenternas attityder och värderingar i relation till utbildnings- och yrkesrelaterade frågor.
De formella krav som samhället ställer på studenter och lärare i form av lagar och läroplaner berörs i uppsatsen. I skolan skall läraren som tjänsteman effektuera de politiska besluten. Läraren har å andra sidan stor frihet i utförandet av arbetet i kraft av sin professionalitet. Lärarens beslut grundas på styrdokumenten, yrkesetiska krav men också på personliga preferenser. Uppsatsen uppmärksammar dilemman som uppstår mellan formella krav och den frihet som den professionelle yrkesutövaren har. Den empiriska undersökningen gäller studenternas syn på sådana dilemman.
För att samla in data har jag använt mig av en enkät med frågor kring värderingar och attityder och som besvarats av 177 nyantagna studenter på Lärarutbildningen. Svaren analyseras både beträffande enskilda variabler och skillnader som finns mellan sex olika bakgrundsvariabler kön, valt åldersspår, studenternas ålder, valt huvudämne, genomgått gymnasieprogram och föräldrarnas utbildning.
Resultatet av enkäten visar att majoriteten av studenterna anser att värden kopplade till demokrati är viktiga i det blivande yrket och inom utbildningen. En minoritet har motsatt uppfattning. Statistiskt signifikanta samband finns framförallt i skillnad mellan könen. Till exempel har kvinnorna i högre grad än männen valt läraryrket för att få ett roligt jobb och möjlighet att hjälpa människor.
Jag menar att frågor kring värderingar och attityder bör ha stort utrymme i utbildning av lärare på högskolan. De blivande lärarna skall bli professionella, föreberedas för att självständigt kunna hantera flera olika handlingsalternativ av etisk
iv
karaktär. I enlighet med examensordningens krav skall studenten utveckla och stärka sin självkännedom.
Nyckelord: Attityder, lärarprofession, värderingar, yrkesetik.
Abstract in English:
One important aspect of the profession as a teacher is the task to bring up pupils. Pupils are to be taught the basic values in society. Teaching is a complex task and teachers are frequently required to make decisions on an ethical basis. In the Bologna process the ability to make decisions based on central values was introduced. The first group of students to be assessed according to this aim was those who began their studies at the School of Teacher Education in the autumn semester of 2007. The principal aim of this essay is to investigate the students’ attitudes and values in relation to educational and profession-oriented issues.
The formal demands laid on students and teachers through specific laws and syllabuses are examined in the essay. In schools teachers, in their role as civil servants, are obliged to carry out political decisions. On the other hand teachers possess a considerable amount of freedom on how to fulfil their tasks, due to their professional status. Teachers’ decisions in their work are based on central steering documents, professional ethics and, in addition to that, personal preferences. In this essay dilemmas on the balance between formal demands and the professional teacher’s freedom to act according to her own standards are brought to the fore. The empirical study is about students’ views on such dilemmas.
Data have been collected by means of a questionnaire to novice students at the School of Teacher Education (N=177), containing items on values and attitudes. The analysis is based on comparisons on the following variables: sex, age, students’ choice of school level (for their education), the student’s major subject, the student’s high school programme, and parents’ level of education.
The analysis shows that the majority of students believe that values on democracy are important in the profession as well as in the teacher education. Statistically significant differences are found in particular between men and women. Women have to
v
a greater extent than men chosen the profession in order to get a pleasant job and to be able to help other people.
I believe that values and attitudes should have a considerable space in the education of teachers. Teacher students are to be professionals, i.e. educated to handle different options for actions of ethical nature, and according to the study plan students should develop and strengthen their knowledge of the self.
vi
FÖRORD
Våren 2006 påbörjade jag arbetet med denna uppsats. Tillsammans med Kristina Hellén-Halme och ytterligare en kollega skrev jag inom ramen för den högskolepedagogiska utbildningen om Lärarutbildningar och odontologiska
utbildningar: En jämförelse av uppfattningar med fokus på attityder och värderingar hos nyantagna studenter.
Med den som utgångspunkt fortsatte Kristina Hellén-Halme och jag samarbetet. Vi genomförde en pilotstudie och konstruerade i en lång, mödosam men stimulerande process en enkät att använda för datainsamling till min uppsats och Kristinas artikel. Vi delade ut enkäten till studenterna på våra respektive områden, Lärarutbildningen och Odontologiska fakulteten, och fick in en betydande mängd data. Tack Kristina för god hjälp med kodning och hantering av enkätmaterialet i excel-programmet, men också för dina konstruktiva synpunkter och framförallt för att du inspirerade mig till att börja skriva uppsatsen.
Min handledare Jan Andersson har gett kommentarer till texten och konstruktiv kritik. Även datateknikens möjligheter att underlätta för uppsatsskrivaren behärskar du. Din uppmuntran har gjort det lätt att arbeta med uppsatsen. Jag är tacksam för att du ville bli min handledare.
Tack Lena Holmberg för att du på ”Malmös tak”, generöst och tålmodigt invigde mig i mysteriet med SPSS.
Till deltagarna i Magisterkursen Peter, Göran, Annika, Sverker samt Emma och Marcus stort tack för givande och roliga diskussioner.
Slutligen ett stort tack till de 177 studenterna på Individ och samhälle som besvarade frågorna i den omfattande enkäten.
Malmö augusti 2008 Lilian Waldenström
INNEHÅLL
INLEDNING ... 9 BAKGRUND ... 14 Internationellt regelverk ... 14 Nationellt regelverk ... 14 TIDIGARE FORSKNING ... 19 Demokrati ... 20 Demokrati i skolan ... 20Studenters syn på demokrati... 22
Demokrati i samhället... 25
Etik ... 28
Läraren - en myndighetsperson i förvaltningen... 33
Tjänstemannens autonomi ... 34 Lärarens frirum... 36 Friheten utmanas ... 38 CENTRALA BEGREPP ... 41 Attityd... 41 Värdering... 42
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 44
METOD... 45 Pilotstudie ... 46 Urval ... 47 Bortfall... 47 Tillförlitlighet ... 48 Genomförande ... 49 Etik ... 51
RESULTAT OCH ANALYS ... 52
Resultat ... 53
Analys - del 1... 55
Skillnader mellan könen ... 56
viii
Skillnad mellan åldersgrupperna ... 59
Skillnad mellan huvudämnen ... 60
Gymnasieprogram ... 62
Skillnad beträffande föräldrars utbildning... 63
Analys – del 2... 64
Antagning till högskolan ... 64
Värderingar under utbildningen... 66
Skäl till yrkesval ... 67 Yrkesutövning ... 67 DISKUSSION ... 70 Frågeställning ... 70 Metoddiskussion... 75 Vidare forskning... 75 REFERENSER ... 77 BILAGOR ... 81
INLEDNING
Den här uppsatsen handlar om lärarstudenters attityder och värderingar i relation till den utbildning de valt och till det blivande yrket. Värderingar och attityder är en del av individen och påverkar förhållningssätt till olika företeelser, vilket också kommer att innefatta deras framtida professionella ställningstaganden.
Under min anställning på Lärarutbildningen i Malmö har jag träffat många blivande lärare. Två olika händelser har särskilt påverkat mitt intresse för detta ämne. I diskussion med en grupp nyantagna studenter på Lärarutbildningen hävdade några att lärarens uppfattning om de demokratiska värdena som t.ex. människors lika värde inte påverkar hans/hennes lämplighet som lärare. En av studenterna gav exempel från den egna skoltiden där läraren i samhällskunskap tillhörde och aktivt verkade i en organisation som tydligt tog avstånd från de demokratiska värdena. Detta engagemang fick inga märkbara konsekvenser i undervisningen. Slutsatsen blev att så länge sådana värderingar och attityder inte uttrycks inom skolan är dessa en privatsak. I diskussionen berörde studenterna ett grundläggande dilemma beträffande gränsdragning inom demokratin, å ena sidan värnas individens fri- och rättigheter, här exemplifierat med åsiktsfrihet, och å andra sidan kan dessa begränsas genom lag, individens rätt ställs mot majoritetsbeslut.
Vid ett senare helt oberoende tillfälle gav en student exempel på hur hon, för sitt aktiva försvar av alla människors lika värde och rättigheter, under gymnasietiden trakasserats av en annan elev på skolan. Den utsatta eleven vittnade om mobbning, tillmälen och förtäckta hot, men också om lärarens stöd som hjälpte henne igenom ett år av ständiga kränkningar. Den kränkande eleven var aktiv medlem i en antidemokratisk organisation.
Om läraren i första fallet ovan och den kränkande eleven i fall två vore medlemmar i samma organisation, vilken tillit hade den utsatta eleven känt i skolan? Hur trovärdig hade läraren varit om han utifrån skolans värdegrund tvingats konfronteras med den kränkande eleven och privat, på fritiden delat hans nazistiska värderingar? Bör alla som vill få möjlighet att utbilda sig till lärare? Skall blivande studenter deklarera sina åsikter
10
innan studierna påbörjas? Frågor om var gränsen går för den enskilde medborgarens fri- och rättigheter är centrala i en demokrati.
Studenten blir som utbildad lärare tjänsteman i förvaltningen och hans/hennes verksamhet kommer att styras av ett regelverk av lagar, läroplaner och etiska regler utformade för professionen. Skola och undervisning är en av de ”verksamheter som till
sin natur ofrånkomligen är svåra att styra och kontrollera”1. Yrkesutövare som arbetar
med människor har stor frihet att påverka genomförandet av de politiska besluten.2 Enligt uppdraget skall pedagogen aktivt och medvetet påverka eleverna till att omfatta grundläggande demokratiska värderingar.3 De krav som formuleras innebär ett dilemma för de professionella. Lärarna skall, enligt styrdokumenten, vara allsidiga och öppna beträffande åsiktsmångfald i klassrummet samtidigt som de skall uttrycka en gemensam värdegrund. Även om värdegrunden per definition innefattar rätt till avvikande mening så får denna mening inte gå utanför värdegrundens ram. Icke-demokratiska ståndpunkter får inte stå oemotsagda. Elevernas ovilja att tillämpa ett demokratiskt arbetssätt kan innebära att de inte får betyg i ämnet samhällskunskap4 Lärarna får inte ge uttryck för odemokratiska värderingar.5
Professionsutbildningen innebär att studenten dels skall uppnå ämnesspecifika kunskapsmål och dels att bli förtrogen med de styrdokument som reglerar den skolform och åldersspår som är föremål för hans/hennes utbildning:
För lärarexamen skall studenten uppvisa sådan kunskap och förmåga som krävs för att förverkliga skolans, fritidshemmets, förskoleklassens, skolans eller vuxenutbildningen mål samt för att medverka i utvecklingen av respektive verksamhet enligt gällande föreskrifter och riktlinjer.6
Studenten påbörjar utbildningen med sina kunskaper och erfarenheter. Redan under utbildningens första termin ingår verksamhetsförlagd tid och studenten blir medveten om en dubbel roll av att vara student och lärare samtidigt. Samtliga studenter har personliga värderingar och attityder. De må vara medvetna eller omedvetna, uttalade eller tysta. Handal & Lauvås talar om lärarens praktiska teori vilken omfattar såväl
1 Sannerstedt, Anders. (1977). Implementering – hur politiska beslut genomförs i praktiken. I Bo
Rothstein (red.), Politik som organisation. Förvaltningspolitikens grundproblem (ss18-48) (2:a uppl.). Kristianstad: SNS Förlag. s 47.
2 Sannerstedt, Anders. (1977). Implementering. 3 Lpo94
4 Skolverket granskar Ytterbyskolan”, Sydsvenskan 2006-03-30. http://www.sydsvenskan.se.
5 Hanson, Matilda E. (2006). ”Svensk lärare talade på iransk konferens”. Svenska dagbladet 2006-12-13. http://www.svd.se.
11
personliga erfarenheter och förmedlade kunskaper som egna värderingar och menar att alla i skolan har en sådan. Denna praktiska teori påverkar undervisningshandlingarna det som sker i mötet mellan pedagogen och barnen/eleverna i verksamheten. Författarna hävdar vikten av att genom handledning medvetandegöra läraren om sin praktiska teori för att på så sätt göra den till föremål för förändring och utveckling. Alla dessa delar påverkar, enligt Handal & Lauvås, utformningen av lärarens undervisning.7
Läraren har stor betydelse i skolan. Detta faktum bekräftas i McKinsey-rapporten, som handlar om vikten av goda lärare för att höja undervisningsnivån.8 Den blivande läraren kommer att möta och påverka ett stort antal unga människor. I Det nya
läraruppdraget blir läraren ”en samarbetspartner som erhåller sin position genom … ett utvecklat etiskt handlande …samt att han/hon får respekt både i kraft av sitt kunnande och genom sin personlighet.”9 Lärarens värderingar och personlighet samt
yrkesrollen i sig utgör tillsammans förutsättning för god undervisning. Att kunna hantera detta komplexa uppdrag kräver god kunskap om egna och andras attityder och värderingar.
För att undersöka studenternas värderingar och attityder delade jag ut en enkät till
204 studenter antagna till Lärarutbildningen höstterminen 2007.10 Undersökningen
begränsades till att omfatta studenter inom område Individ och Samhälle. Huvudsyftet
med uppsatsen är att undersöka studenters attityder och värderingar beträffande utbildningen, framtida yrket och deras syn på de krav som ställs. Uppsatsen handlar om
synen på värdegrundsfrågor. Mitt intresse är att undersöka studenternas värderingar och attityder inte att värdera dessa. Ytterligare ett syfte med studien är att resultatet skall kunna utgöra ett underlag för diskussion med studenterna om attityder och värderingar och dess plats i den framtida professionsutövningen. I Bolognaprocessen fördes
Värderingsförmåga och förhållningssätt in i examensordningen. Forskning visar att
kunskaper om hur läraren skall hantera olika etiska situationer i klassrummet inte skiljer sig mellan erfarna och nyexaminerade yrkesmän, vilket visar på att lärarutbildningen
7 Handal, Gunnar & Lauvås, Per. (2000). På egna villkor. En strategi för handledning (2:a uppl.). Lund:
Studentlitteratur.
8 Barber, Michael & Mourshed, Mona. (2007). How the world´s best-performing school systems come out
on top. McKinsey & Company.
9 SOU 1999:63. (1999). Att lära och leda. En lärarutbildning för samverkan och utveckling.
Utbildningsdepartementet. Lärarutbildningskommittén, U97:07. Stockholm. s 52
12
inte tillför denna viktiga dimension till verksamheten. Såväl formella krav som faktiska
behov motiverar detta ytterligare syfte.
Internationella och nationella regelverk värnar individens rätt till politisk, religiös tanke- och åsiktsfrihet och så även rätten att fritt uttrycka dessa friheter i skrift och tal. I en demokrati anses dessa friheter vara omistliga. Enligt regeringsformen får samhället genom lag begränsa de demokratiska fri- och rättigheterna dock får detta endast ske med hänsyn till ex. ”…enskilds anseende, privatlivets helgd…”. Dessutom skall,
”…särskilt beaktas vikten av vidaste möjliga yttrandefrihet och informationsfrihet i politiska, religiösa,….angelägenheter.”11
Vidare understryks i grundlagen att:
Begränsningar…får göras endast för att tillgodose ändamål som är godtagbart i ett demokratiskt samhälle. Begränsningar får … ej sträcka sig så långt att den utgör ett hot mot den fria åsiktsbildningen … ej göras enbart på grund av politisk, religiös, kulturell eller annan sådan åskådning.12
Högskolan skall utan åtskillnad och subjektiv selektering anta samtliga studenter som har formell behörighet. Uppsatsen kommer att beröra studenternas attityder och värderingar, deras rätt att ha dem men också de etiska och laggrundade krav som samhället ställer på studenten inom högskoleutbildningen och läraren i det blivande yrket.
Demokratibegreppet är centralt i uppsatsen. Demokrati kan ha flera olika betydelser. Ingen definition är dock så formulerad att var och en skulle kunna ställa upp på den. Grundläggande är människors lika värde och de fri- och rättigheter som formuleras i ex. den svenska regeringsformens andra kapitel, se ovan. Bernmark-Ottosson diskuterar begreppet demokrati i sin avhandling, Demokratins stöttepelare. En studie av
lärarstuderandes demokratiuppfattningar, 13 där hon beskriver demokrati ”som ett begrepp, grundat på ett antal värden, vilka ibland kan komma i konflikt med varandra och med icke-demokratiska värden”14. Hon fortsätter med att göra en grundläggande
skiljelinje mellan ”demokrati som idé” och ”demokrati som verklighet”, där det förstnämnda syftar på sådana mänskliga värden som bejakas i FNs deklaration om mänskliga rättigheter och den svenska grundlagen, medan den andra snarare syftar på
11 Sveriges grundlagar. Regeringsformen (1974:152). 2 Kap. 13§. www.riksdagen.se. 12 Sveriges grundlagar. Regeringsformen. 2 Kap. 12§.
13 Bernmark-Ottosson, Ann. (2005). Demokratins stöttepelare. En studie av lärarstuderandes
demokratiuppfattningar. Karlstad: Universitetstryckeriet.
13
våra konkreta möjligheter att påverka samhällsomdaning.15 Skolans styrdokument
föreskriver båda betydelserna. Läroplanerna inleds med att verksamheten vilar på demokratins grund. Skolan skall i arbetsformer och innehåll, fostra till aktivt deltagande i samhället och även bidra till det demokratiska samhällets utveckling.16
Uppsatsens syfte är att ta reda på studenters attityder och värderingar beträffande utbildningen, framtida yrket och deras syn på de krav som ställs. I den empiriska undersökningen ger förstaterminsstudenterna sina uppfattningar i frågor som rör utbildningen till lärare och läraryrkets demokratiska och etiska sidor
I följande kapitel redogör jag för internationellt och nationellt regelverk, som styr högskoleutbildning och skola. I kapitlet Tidigare forskning behandlas begreppet demokrati ur olika aspekter, lärarens yrkesetik samt avslutningsvis berörs frågor kring lärarens frihet i egenskap av tjänsteman och förknippad med att han/hon professionellt arbetar med människor.
.
15 Bernmark-Ottosson, Ann. (2005). Demokratins stöttepelare. ss 12-13. 16 Lpf 94.
14
BAKGRUND
Internationellt regelverk
Den offentliga förvaltningen är en viktig aktör för att värna de mänskliga rättigheterna. som de kommer till uttryck i internationella dokument som FN:s allmänna förklaringar om de mänskliga rättigheterna stadgar beträffande yttrande- och åsiktsfrihet:
Var och en är berättigad till alla de rättigheter och friheter som uttalas i denna förklaring utan åtskillnad av något slag, såsom på grund av ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan uppfattning, nationellt eller socialt ursprung, egendom, börd eller ställning i övrigt. (Artikel 2)
Var och en har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet att utan ingripande hysa åsikter samt söka, ta emot och sprida information och idéer med hjälp av alla uttrycksmedel och oberoende av gränser. (Artikel 19)17
Nationellt regelverk
Den offentliga makten utövas under lagarna, så stadgas i Regeringsformens
portalparagraf.18 Vårt samhälle värnar demokratiska värden t.ex. människors lika värde. Detta kommer till uttryck inom olika områden som reglerar högskolans verksamhet och därmed såväl studenter, som verksam pedagogisk personal inom den offentliga förvaltningen.
Författningsmässigt skyddas även de mänskliga rättigheterna genom Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen. Varje medborgare är
gentemot det allmänna tillförsäkrad …frihet att …uttrycka tankar, åsikter och känslor.19
Utöver detta finns lagstiftning som specifikt rör skola och utbildning.
Sammanfattning; Det Internationella regelverket uttrycker explicit politisk frihet medan
regeringsformen skyddar mot tvång att avslöja sin politiska åskådning. Dessa begrepp kan tolkas som i sammanhanget varande synonyma.
17 Regeringens webbplats om mänskliga rättigheter. www.manskligarattigheter.gov.se. 18 Sveriges grundlagar. Regeringsformen. 1 kap. 1§.
15
Högskola
Från höstterminen 2007 gäller en ny examensordning för högskolan. Lärandemålen utgår ifrån de i högskoleförordningen formulerade tre olika kunskapsaspekterna varav
Värderingsförmåga och förhållningssätt är en. För lärarexamen skall studenten
- visa självkännedom och empatisk förmåga,
- visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna,20
Lagen om likabehandling av studenter har ”…till ändamål att på högskoleområdet
främja lika rättigheter för studenter och sökande”.21 Högskolan får inte diskriminera
vare sig sökande eller antagen student på grund av könstillhörighet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder. Dessutom skall högskolan på olika sätt aktivt arbeta för att motverka diskriminering av olika slag och på ovan nämnda grunder.22 Åsiktsfrihet och politisk uppfattning finns inte med bland dessa grunder.
Det finns ingen laglig grund för att avstänga en student som ger uttryck för odemokratiska värderingar. Här är yttrandefriheten grundläggande. Det enskilda lärosätet kan dock med stöd i Högskoleförordningen formulera egna kriterier för att studenter skall avrådas från att fortsätta utbildningen t.ex. ”om de i olika sammanhang i
utbildningen framför odemokratiska och rasistiska åsikter.”23 En sådan explicit
formulerad lokal föreskrift beträffande students olämplighet att fortsätta utbildningen finns inte på Lärarutbildningen i Malmö. Enligt det första lärandemålet i delkurs ett för inledningsterminen på Lärarutbildningen skall studenten kunna ”relatera till egna och
andras erfarenheter och värderingar för att diskutera läraruppdraget”24 Ett exempel på
formulering beträffande avrådan finns inom Lärarhögskolan i Stockholm. Utöver avrådan p.g.a. tveksamheter ”om studentens möjlighet att med godkända resultat
fullfölja utbildningen” gäller denna även studentens ”…lämplighet att utöva det yrke
20 Högskoleförordningen (2006:1053). Examensordning för Lärarexamen, bilaga 2. 21 Högskoleförordningen (1993:100). 1§. www.notisum.se.
22 Lag om likabehandling av studenter i högskolan (2001:1286). http://www.notisum.se. Upphävd och
fr.o.m. Den 5 juni 2008 ersatt med Diskrimineringslag (2008:567).
23 Olsson, Staffan. (2003). ”Vilka åsikter får en blivande lärare ha?” Konrad nr 1/2003, Debattsida. 24 Malmö högskola. (2008). Kursplan Att bli lärare, 15 högskolepoäng. Fastställd 2008-05-06. Malmö:
16
utbildningen syftar till…”25. Begreppet avrådan saknas i motsvarande dokument vid
Malmö högskola.26 Studenten underkänns om detta lärandemål inte uppfylls.
Ett av lärandemålen för den inledande terminen med verksamhetsförlagd tid (VFT) uttrycks så att studenten skall ”…verka i enlighet med skolans värdegrund och
demokratiuppdrag”27 Om en student under sin verksamhetsförlagda tid, VFT, uttalar sig
på ett sätt som strider mot värdegrunden i skolans styrdokument kan detta innebära att studenten underkänns på kursen. Händelsen skall i förekommande fall, föranleda samtal med studenten på ett sätt som på förhand är reglerat på utbildningen.28 I Skolpraktikan för lärarutbildningen i Malmö anges att grund för underkännande av VFT, är att denna
genomförts ”med icke godkänd kvalitet.”29 På lärarutbildningen i Malmö är
studievägledande samtal kopplade till bristande måluppfyllelse beträffande studierna och inte till uppfattningar om grundläggande demokratiska värden.30
En student kan avskiljas från utbildningen i fall av psykisk störning, drogmissbruk eller allvarlig brottslighet. Det skall dessutom bedömas ”föreligga en påtaglig risk att
studenten kan komma att skada annan person eller värdefull egendom under utbildningen.” 31 Inget av detta handlar alltså om studentens värderingar och attityder.
Slutligen finns även begreppet avstängning men endast som disciplinär åtgärd, och innebär en begränsad tid, sammanlagt högst sex månader, och är en konsekvens av t. ex. fusk, störande beteende eller att student utsatt annan för sådana trakasserier som avses i lagen om likabehandling.32
Sammanfattning; Regelverket beträffande högskolan innebär att alla medborgare har
rätt att antas till valfri utbildning. Diskriminering får inte ske och högskolan skall aktivt motverka sådan. Det saknas laglig grund för avrådan och avskiljande från fortsatta studier. Undantaget är disciplinära åtgärder under begränsad tid samt i fall av påtaglig
25 Studenters rättigheter och skyldigheter. Lokalt regelverk för Lärarhögskolan i Stockholm. (2007).
Stockholm: Lärarhögskolan. s 12 punkt 12.2.
26 Studenters rättigheter och skyldigheter vid Malmö högskola (2007). Beslut 2007-09-24. Malmö:
Malmö högskola.
27 Elfversson, Christer, Hedstigen, Marianne, Olsson, Anders. (2007). På väg mot läraryrket. Den
verksamhetsförlagda tiden i lärarutbildningen. Malmö: Malmö högskola, Lärautbildningen., Bilaga s 3.
28 Olsson, Staffan. (2003). ”Vilka åsikter får en blivande lärare ha?”.
29 Skolpraktikan, Lärarutbildningen i Malmö avseende Läsåret 07/08. Malmö: Malmö högskola,
Lärarutbildningen.
30 Kursplanen har endast varit aktuell för de studenter som påbörjade sina studier 2007. Någon
uppföljning av grund till underkännande av student under fösta terminen har ännu inte skett.
31 Högskolelag (1992:1434). 4 kap. 6§. www.notisum.se. 32 Högskoleförordningen (1993:100). 10 kap. 1,2§§.
17
risk att student tillfogar skada under utbildningstiden. Student kan dock formellt underkännas på lärandemål som innehåller formuleringar om skolans värdegrund och studentens förhållningssätt i relation till denna.
Skola
För alla inom offentlig verksamhet gäller grundlagens formulering ”Det allmänna skall
verka för att demokratins idéer blir vägledande inom samhällets alla områden”.33
Portalparagrafen i skollagen är tydlig beträffande grundläggande demokratiska värderingar:
Verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar i skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö.34
Vid anställning
Enligt en lag som trädde i kraft den 1 januari 2001 är arbetsgivaren skyldig att kontrollera belastningsregistret vid anställning i skola, förskola och skolbarnomsorg. Personen skall lämna ett högst 12 månader gammalt utdrag ur belastningsregistret. Om arbetsgivaren finner någon anmärkning i registret innebär detta saklig grund för att inte anställa vederbörande. Den innebär dock inget förbud mot att anställa.35 Brott som på allvarligt sätt kränker andra människor dvs sexualbrott, barnpornografibrott, mord, dråp, grov misshandel, människorov och grovt rån, och som är begångna under de senaste tio åren, finns registrerade. Arbetsgivaren har i princip rätt att anställa vem han/hon vill men enligt grundlagen skall ”förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör uppgifter
inom den offentliga förvaltningen … i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iakttaga saklighet och opartiskhet.”36 Detta innebär att tillsättning av tjänster skall
ske på saklig grund. Kontrollen görs vid anställningstillfället. Efter anställningen är det inte tillåtet att begära registerutdrag.
3333 Sveriges grundlagar. Regeringsformen (1974:152). 1 Kap. 2§. 34
Skollagen. 1 kap. 2§. http://www.notisum.se.
35 Lag om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och barnomsorg. (2000:873).
Utbildningsdepartementet. www.riksdagen.se.
18
I verksamheten
Personalen skall följa gällande internationella, nationella samt lokala styrdokument. Enligt läroplanerna skall undervisningen:
- ske i demokratiska arbetsformer - handla om demokrati
- fostra demokratiska medborgare37
Både Lpo94 och Lpf94 skriver att ”Skolan skall vara öppen för skilda uppfattningar
och uppmuntra att de förs fram.” I samma stycke understryks att undervisningen skall vara saklig och allsidig och att
Alla som verkar i skolan skall hävda de grundläggande värden som anges i skollagen och i denna läroplan och klart ta avstånd från det som strider mot dem.38
Från den 1 april 2006 gäller Likabehandlingslagen för anställda och alla barn och elever. Denna lag har till ändamål att främja barns och elevers lika rättigheter samt att motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder, men nämner ingenting om politisk uppfattning. Lagen har också till ändamål att motverka annan kränkande behandling.39
Sammanfattning; Likabehandlingslagen skyddar individens fri- och rättigheter i skolans
verksamhet. Läroplanernas text att skolan skall vara öppen för skilda uppfattningar gäller inte för läraren som person då styrdokumenten kräver saklighet och allsidighet och att grundläggande värden är tvingande att hävda. Lpo94 tydliggör förtroendeparagrafen, vilken innebär att alla föräldrar med samma förtroende skall kunna skicka sina barn till skolan. Lpf94 skriver att det tydligt skall framgå vem som står för olika åsikter.
37 Lpfö 98, Lpo 94, Lpf 94.
38 Lpo 94 s 4. Samma text finns i Lpf 94 s 4
39
Lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (2006:67).
www.notisum.se. Upphävd och fr.o.m. Den 5 juni 2008 ersatt med Diskrimineringslag (2008:567). Sakinnehållet har inte ändrats men lagen kompletteras med förbud mot diskriminering p.g.a. ålder.
19
TIDIGARE FORSKNING
Lärarutbildningen är föremål för ständig förändring. Politiska makthavare formulerar ramar och mål för det kunskapsinnehåll och etiska och moraliska förhållningssätt som de blivande lärarna skall förmedla i sin yrkesvardag. I det följande skall jag presentera forskning som berör tre olika perspektiv:
1. Studenters uppfattning om demokrati som yrkesverksamheten är en del
av. Här kommer jag att utgå ifrån Ann Bernmark-Ottossons avhandling Demokratins stöttepelare (2005)
2. Studenterna, blivande lärare och myndighetspersoner, som en del i den
svenska förvaltningen med koppling till Lennart Lundquist Förvaltning och demokrati (1991)
3. Slutligen skall jag göra en genomgång av lärares yrkesetik utifrån
Gunnel Colnerud & Kjell Granström, Respekt för läraryrket (2007)
Lundquists bok är drygt 16 år gammal och utkom före de senaste läroplanerna. Hans principiella beskrivning av förvaltningens och därmed tjänstemännens roll i demokratin är relevant och intressant i uppsatsens sammanhang. Förändring sker kontinuerligt inom förvaltningen vilket visar på att sakfrågorna kontinuerligt måste uppdateras. Regeringen Reinfeldt tillsatte en kommitté den 21 december 2006 med uppdrag att ”se över den
statliga förvaltningens uppgifter och organisation.”40. Hur denna kommer att påverka
verksamheten kan vi idag endast sia om. Syftet är ”att effektivisera statlig förvaltning
och verksamhet genom att:
klargöra vad som bör vara statliga åtaganden i form av myndighetsuppgifter, skapa goda förutsättningar för regeringens styrning av den statliga verksamheten,
få till stånd en tydligare och mera överskådlig statlig förvaltningsstruktur som förenklar kontakterna för medborgare och företag och underlättar samverkan mellan statlig och kommunal förvaltning, samt
40 Kommittédirektiv (Dir. 2006:123). Översyn över den statliga förvaltningens uppgifter och
20
öka myndigheternas förmåga att bidra till effektiviseringar och fullgöra sina uppdrag i ljuset av de krav som EU-medlemskapet ställer.41
Demokrati
Demokrati i skolan
Skolan vilar på demokratins grund, verksamheten utformas enligt grundläggande demokratiska värden och lärarens roll i demokratiarbetet är central. Att undervisa om demokrati, använda demokratiska arbetsformer samt att fostra demokratiska medborgare sammanfattar lärarens demokratiska uppdrag. Hans-Albin Larsson anser
”…att läraren måste ha ett medvetet förhållningssätt och genomtänkt arbetssätt.”42
Läraren måste kunna argumentera emot men samtidigt värna yttrandefriheten och låta elever med antidemokratiska åsikter komma till tals.43
Tomas Englund och Klas Roth menar att synen på demokrati hänger samman med synen på kunskap.44 De framhäver det deliberativa samtalets plats i skolan. ”Ordet
”deliberation” och att ”delibrera” betyder ju att noggrant och gemensamt överväga hur vi skall göra med ett problem vi formulerar –”45 Deliberativa samtal i utbildningen
skapar förutsättningar för deliberativ demokrati. Centralt i denna demokratiuppfattning är argumentationen och samtalet. Det handlar om en fri diskussion mellan jämlika parter. I skolan skall bl.a. hemmets, samhällsmajoritetens värderingar och attityder i pluralismens namn sättas under lupp, konfronteras, förstås, diskuteras, argumenteras accepteras, respekteras eller kanske ratas. Englund understryker kraftigt lärarens roll i detta samtal där läraren använder sin auktoritet för att skapa förutsättningar i klassrummet och bestämmer inriktning på samtalet som skall vara relaterat till ett visst innehåll eller tema.46 Vald inriktning eller tema skall dock ”ge barn och ungdomar
möjlighet att utveckla deras demokratiska kompetens genom att ge dem rätt och
41 Redovisning av uppdraget (Dir. 2006:123) kommer att ske under december månad 2007 och under
2008.
42 Mathiasson, Leif. (2005). ”Den mångtydiga demokratin”, Pedagogiska magasinet 2/2005, s 2. www.pedagogiskamagasinet.se. 2007-03-13.
43 Mathiasson, Leif. (2005). ”Den mångtydiga demokratin”. 44 Mathiasson, Leif. (2005). ”Den mångtydiga demokratin”. 45 Mathiasson, Leif. (2005). ”Den mångtydiga demokratin”.
21
möjlighet att demokratiskt överväga och argumentativt rättfärdiga det som berör dem.”47 och innebär att48
”samtal där skilda synsätt tydliggörs och olika argument ges utrymme, men med en strävan att komma överens och där den andre alltid respekteras. … Deliberationen kan också innebära att man konstaterar att man inte kan komma överens, vilket bör leda till försök att hitta nya infallsvinklar.”
Englund utvecklar fem kriterier för deliberativa samtal i undervisningen där de tre första utgör det deliberativa samtalets kärna.49
Deliberativa samtal innebär samtal:
a) där skilda synsätt ställs mot varann och olika argument ges utrymme
b) som alltid innebär tolerans och respekt för den konkreta andra; det handlar bl.a. om att lära sig lyssna på den andres argument
c) med inslag av kollektiv viljebildning, dvs strävan att komma överens eller åtminstone komma till temporära överenskommelser (även om icke-överensstämmelse föreligger)
Två nya avhandlingar50 som båda handlar om demokratifostran i skolan visar på det öppna samtalets bärande roll för att utveckla elevernas förmåga och förberedelse för att delta i demokratiska processer i olika delar av samhället. Att ungdomar får möjlighet att argumentera för sina åsikter i det offentliga rummet utvecklar deras kunskaper om politik. Almgren menar t.o.m. att skolans traditionella deltagardemokrati är
kontraproduktiv och påverkar elevernas kunskap om politik negativt. Med denna
demokratiform avser hon direkt elevinflytande möjlighet för eleverna att välja
läroböcker och lägga schema. En förklaring till att denna direkta deltagardemokrati misslyckas är enligt Almgren att skolbarn är för unga att kunna hantera så svåra avgöranden.51
Sammanfattning: Styrdokumentens värdegrund är ett tydligt krav på läraren.
Beträffande den frihet som den professionelle yrkesmannen har förutsätts, att han/hon har en genomtänkt demokratiuppfattning och att den används för att välja innehåll och arbetsformer som utvecklar elevernas vilja till demokrati.
47 Premfors, Rune & Roth Klas (red.). (2004). Deliberativ demokrati. s 108 48 Premfors, Rune & Roth Klas (red.). (2004). Deliberativ demokrati. s 63 49 Premfors, Rune & Roth Klas (red.). (2004). Deliberativ demokrati. s 62
50 Almgren, Ellen (2006). Att fostra demokrater. Om skolan i demokratin och demokratin i skolan.
Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis (AUU).
Tursunovic, Mirzet. (2004). Fostran till demokrati. Tre sociologiska delstudier av bosniska ungdomars politiska socialisering. Göteborg:Dept. of Sociology [Sociologiska institutionen], Univ.
22
Studenters syn på demokrati
Enligt Bernmark-Ottossons har inte mycket forskning gjorts om blivande lärares demokratiuppfattning. Hon hänvisar till en amerikansk studie från 1999 gjord av Todd Dinkelman, som följde fem studenter under deras sista år i lärarutbildningen. Hans resultat visade att de två studenter, som hade den mer utvecklade synen på demokrati, integrerade tankar om demokratiskt medborgarskap i undervisningen. De övriga tre studenterna, som uppvisade en mindre utvecklad syn på demokrati, var mer beroende av läroböcker och arbetade inte aktivt för att eleverna skulle bli förberedda på att utnyttja sin demokratiska rätt som medborgare att påverka samhällsutvecklingen. De sade sig inte hinna med att tillåta elevernas aktiva medverkan i undervisningen. Bernmark-Ottosson menar att man kan ”se det som att lärarnas uppfattningar visar sig ha större
betydelse för undervisningens form och innehåll, än vad läroplaner och kursplaner har.” 52
Bernmark-Ottossons huvudsyfte med avhandlingen är att beskriva lärarstuderandes syn på demokrati. Hon gör en jämförelse mellan dessa studenter och pol.mag.-studerande för att ev. finna ”skillnader i uppfattningar av demokrati och demokratins
villkor”.53 Hon intervjuade de studerande vid ett första tillfälle då de just inlett sina
studier i samhällskunskap respektive statsvetenskap samt en andra gång när de avslutat sina studier om demokratibegreppet. Ytterligare en intervju genomfördes med en studentgrupp som avslutat sina studier i statvetenskap. Intervjuerna genomfördes mellan september 1999 och november 2000.54
Resultatet av studenternas uppfattningar om demokrati kan sammanfattas i tre kategorier vilka grundar sig på olika synsätt på demokrati.
- Kategori 1; Studenterna i denna kategori litar till allmänna val och menar att de inte har tid eller intresse för att engagera sig politiskt. De är missnöjda med att man inte utnyttjar möjligheten som finns att påverka beslut och att man inte kan påverka tillsättning av beslutande politiker. Denna jämförs med Ansvarsdemokrati som innebär att besluten överlämnas till förtroendevalda och när medborgarna har röstat i de allmänna valen har de varit delaktiga.
52 Bernmark-Ottosson, Ann. (2005). Demokratins stöttepelare. s 43 53 Bernmark-Ottosson, Ann. (2005). Demokratins stöttepelare. s 87 54 Bernmark-Ottosson, Ann. (2005). Demokratins stöttepelare. s 98f
23
Ledarna anses ha större kunskap än medborgarna och får sin legitimitet genom valet. Ansvar utkrävs av medborgarna vid nästa val.55
- Kategori 2; Visar ett större intresse för sakfrågor än för partier. Studenterna vill känna delaktighet i det politiska skeendet, men förutsätter precis som kategori 1 medborgarnas röstningsförfarande. Jämförs med Deltagardemokrati som förespråkar att medborgarna deltar i val men också att de är politiskt aktiva under mellanperioden.56
- Kategori 3; Utgår ifrån individens rätt att delta i samtliga beslut. De förutsätter direktdemokrati och i likhet med kategori 2 en känsla av delaktighet. Synsättet är Radikaldemokrati och innebär att de som förespråkar denna demokratisyn menar att individen skall vara direkt beslutsfattande. Den enskilde medborgaren har inte tillräckligt förtroende för den valde politikern för att låta denna fatta beslut som gäller enskild
individ.57 Ingen studentgrupp överensstämmer med den uppfattning som
uttrycks i radikaldemokratin.
Nedan görs en kort sammanfattning av de tre olika kategorierna som beskrivs ovan.58 Skillnader mellan svaren i de olika intervjutillfällena var inte stora. En skillnad var att studenterna talade om tjänstemannen. Kategori 1 talade om ”demokratins tjänare”59 som såg till att de politiska besluten genomfördes medan studenterna i kategori 2 sade ”sig
vara förvånade över den makt som tjänstemän uppenbarligen har över politiker och deras beslut.” och beskrev den ”som ”oroväckande stor”60 Kategori 3 inkluderade
pekuniära synpunkter. En ökad insikt i att människan är sekundär och att den lilla individen är i ett tydligt underläge väcker en viss uppgivenhet hos studenterna i denna kategorin.
Vid intervjuerna diskuterar studenterna demokratiska fri- och rättigheter (yttrande-, åsikts-, organisations-, allas lika värde och jämlikhet). Vid andra intervjutillfället understryks respekten för de demokratiska fri- och rättigheterna tydligare än vid första tillfället då en osäkerhet avslöjades beträffande värden som yttrande- och åsiktsfrihet.
55 Jfr. Joseph Schumpeter
56 Jfr. SOU 2000:1. (2001). En uthållig demokrati! Politik för folkstyrelse på 2000-talet. Integrations- och
jämställdhetsdepartementet. Slutbetänkande från Demokratiutredningen. Stockholm. Pdf.
57 Bernmark-Ottosson hänvisar här till universitetslektor vid Lunds universitet Jan Teorell. 58 Bernmark-Ottosson, Ann. (2005). Demokratins stöttepelare.
59 Bernmark-Ottosson, Ann. (2005). Demokratins stöttepelare. s 220 60 Bernmark-Ottosson, Ann. (2005). Demokratins stöttepelare. s 221
24
Svårigheter att formulera hur antidemokratiska organisationer skulle hanteras framkom vid första tillfället medan studenterna vid andra tillfället uppvisade förmåga att uttrycka egna åsikter och ställningstaganden.
Lärarstudenterna har större förtroende för den svenska demokratimodellen än pol.mag.-studenterna. De menar att Sverige kan påverka andra länder i demokratisk riktning. Lärarstudenterna talar vid båda intervjutillfällena om hoten mot demokratin i form av lågt röstdeltagande och extremistgrupper. Pol.mag.-studenterna föreslår demokratins utveckling genom att ge konkreta exempel på förändringar.
Demokratisk kompetens, kunskaper om sak- och processfrågor för påverkan, var viktig för båda studentgrupperna medan kritiskt förhållningssätt var tydligare vid andra intervjutillfället, tydligast förändring uppvisade lärarstudenterna.
Beträffande engagemang finns både likheter och skillnader mellan grupperna. Båda tycker att engagemang är viktigt för demokratin. Lärarstudenterna föredrar att engagera sig i politiska partier men tycker samtidigt att de borde engagera sig i olika sakfrågor. Pol. mag.–studenterna är engagerade i sakfrågor.
Majoritetsbeslut på grundval av diskussion och kompromisser föredras av nästan alla studenterna. De visar på ett dilemma beträffande hänsynstagande till minoriteter och deras rätt till delaktighet. Lärarstudenterna är de som tydligast framhåller minoriteternas rätt. Att godta spelreglerna i demokratins beslutsfattande både på gott och ont framkommer tydligast hos lärarstudenterna. De menar också att en nackdel med kompromissande är att systemet blir ineffektivt och att beslutsfattare inte tar ett tydligt ansvar.
Sammanfattning; Lärarstudenterna är inriktade på att använda de befintliga strukturerna
i samhället för delaktighet i de politiska beslutsprocesserna, det är viktigt att delta i de allmänna valen, tjänstemännen expedierar politikernas beslut och har studenternas förtroende. Byråkratin är lärarstudenterna negativa till och ser som sin yrkesuppgift att ge eleverna förutsättningar för att klara sig i samhället. Pol.mag.-studerande prefererar engagemang i sakfrågor, berör inte byråkratin i intervjuerna.
Deras olika preferenser hänger samman med blivande yrken, läraren som utbildaren och försvararen av den svenska demokratin medan pol.mag.-studenten själv kommer att bli en del av byråkratin. De blivande lärarna talar i intervjuerna inte om sig själva som tjänstemän i förvaltningen men ger ”på olika sätt uttryck för att lärare har ett uppdrag
25
”demokratisk kompetens”.”61 Lärarstudenterna accepterar och solidariserar sig med de
krav som samhället ställer på dem som demokratins försvarare. Den frihet och makt som läraren har vid implementering av politikernas beslut har studenterna inte insett.
Demokrati i samhället
Det finns olika föreställningar hur ett samhälle skall styras. Olika demokratiskolor har både gemensamma och skilda uppfattningar. Gemensamt är att man bejakar politiska friheter, den allmänna och lika rösträtten och majoritetsprincipen.62
En viktig skillnad i uppfattningar om demokratin är i vilken utsträckning man
betonar processen respektive beslutsubstansen. 63 Lundquist sammanfattar olika
dimensioner av diskussionen kring demokratin i frågan: ”Kan man acceptera vilken
substans som helst bara den tillkommit genom demokratiska korrekta procedurer?”64
Den svenska offentliga verksamheten utformas, enligt regeringsformens portalparagraf,
procedurdemokratisk.65 Lundquist menar att man försökt överbrygga motsättningen
mellan substans och procedur på olika sätt men understryker att den politiska legitimeringen är komplicerad.66
Lärarstudenterna i Bernmark-Ottossons intervjuer är procedurdemokrater i sitt resonemang om att man, på gott och ont, måste godta de demokratiska spelreglerna som finns, medan de är substansdemokrater då de anser att hänsyn till minoriteter bör tas vid beslutsfattandet. Det är skolans ansvar att varje elev har förutsättningar för att delta i demokratiska beslutsprocesser i samhälls- och arbetsliv och skall sträva mot att varje elev utvecklar sin vilja att aktivt bidra till en fördjupad demokrati i arbetsliv och samhällsliv.67 I Läroplanen för den obligatoriska skolan ”skall läraren förbereda
eleverna för delaktighet och medansvar och för de rättigheter och skyldigheter som präglar ett demokratiskt samhälle.”68
61 Bernmark-Ottosson, Ann. (2005). Demokratins stöttepelare. s 243.
62 Lundquist, Lennart. (1991). Förvaltning och demokrati. Stockholm: Norstedts. s 62. 63 Lundquist, Lennart. (1991). Förvaltning och demokrati. s 63
64 Lundquist, Lennart. (1991). Förvaltning och demokrati. s 64 65 Lundquist, Lennart. (1991). Förvaltning och demokrati. s 66 66 Lundquist, Lennart. (1991). Förvaltning och demokrati. 67 Lpf 94
26 Enligt Läroplanen för förskolan skall69
vuxna vara förebilder för barnen avseende rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle.
förskolan aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem.
barnen förberedas… för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle.
I skolan är den demokratiska proceduren inte allenarådande utan innehållet/substansen i form av värdegrunden har central betydelse. Ickedemokratiska procedurer är inte tillåtna i skolan även om de skulle leda till önskad substans. Att endast förorda proceduren är inte heller tillräckligt.70 Den frihet som är förknippad med lärarens yrkesutövning innebär att lärarens attityder och värderingar är viktiga vid val av procedur och/eller substans i beslut. Om proceduren bejakas framför substansen kan en lärare med nazistsympatier, inom ramen för sitt uppdrag, välja sådant innehåll i verksamheten i skolan som gagnar hans/hennes syften.
Lundquist visar exempel på konflikt mellan majoritetsbeslut och den enskildes rättssäkerhet. Skall den demokratiska proceduren vara rådande eller den enskilde medborgares rättssäkerhet? Enligt regeringsformen 2 kap. 15 § gäller:
Lag eller annan föreskrift får ej innebära att någon medborgare missgynnas därför att han med hänsyn till ras, hudfärg eller etniskt ursprung tillhör minoritet.71
Tillämpningen av lagstiftningen kan vara problematisk. Potentiellt ligger det en konflikt mellan å ena sidan rättsstatens krav på att varje medborgares rättigheter skyddas och å andra sidan kravet på att majoriteten ska kunna fatta vilka beslut den önskar. ”Eftersom
de krav som ställs inte alltid är förenliga måste vi ibland lita till provisoriska… lösningar.”72
Ett uppmärksammat exempel i dagspressen där en konflikt mellan en enskilds rättssäkerhet och ett beslut som grundats på lagstiftningen gäller skolan. En lärare nekades att komma till anställningsintervju som han tidigare varit kallad till. Han menar att skälet till arbetsgivarens ändrade hållning var att hans politiska åsikter var kontroversiella. Arbetsrättsligt har en kommun rätt att anställa valfri person och därmed
69 Lpfö98.
70 Lundquist, Lennart. (1991). Förvaltning och demokrati. 71 Sveriges grundlagar. Regeringsformen. (1974:152). Kap 2. 72 Lundquist, Lennart. (1991). Förvaltning och demokrati. s 68.
27
kunde hans fackliga organisation inte hjälpa honom. Samma svar om den fria anställningsrätten kom ifrån JO. DO avvisade ärendet genom att hänvisa till att man inte behandlar frågor om åsiktsfrihet.73 För skolan handlar svaret på hur konflikten mellan rättssäkerhet för individen (den enskilde eleven) och folkmakten (i form av styrdokumenten) skall hanteras om yrkesutövarens värderingar och attityder och därmed ställningstagande i det enskilda fallet.
I annan uppfattning om demokrati ställs frågan om systemets stabilitet är viktigast eller är det individens möjligheter och utveckling som är avgörande. Denna dimension av begreppet demokrati, systemet mot individen, kan sammanfattas i frågan om den enskilde yrkesutövaren har rätt att åsidosätta gällande regelverk och om krav för
personlig utveckling och rätt att påverka samhället.74 Styrdokumenten för skolan
upprepar individens företräde beträffande lärande och utveckling. Samtidigt betonas en gemensam värdegrund och att skolan skall förmedla sådana mer beständiga kunskaper som utgör en gemensam referensram i samhälle.
I överensstämmelse med den etik som förvaltas av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande.75
Sannerstedt menar att implementeringsproblem vid genomförande av politiska beslut kan orsakas av tillämparen. Ovilja att genomföra besluten kan vara att yrkesutövaren anser att besluten är oetiska, innebär att arbetssättet i skolan ändras på ett för eleverna ohållbart sätt vägran grundar sig på den professionella kompetensens eller att besluten inte är förankrade i yrkeskåren. Sannerstedt tar skolan som exempel på dåligt reformklimat som motiveras av upprepade reformer och beslut som genomförts utan förankring hos de professionella. Kompetens kan vara legitim grund för vägran. 76
73 Orrenius, Niklas. (2005). ”Sparkad för sina åsikter”, Sydsvenskan först publicerad 2005-10-16, senast
uppdaterad 2006-09-19. www.sydsvenskan.se. 2007-11-17.
74 Lundquist, Lennart. (1991). Förvaltning och demokrati. s 69. 75 Lpf 94 s 3.
76 Sannerstedt, Anders. (1997). Implementering – hur politiska beslut genomförs i praktiken. I I Bo
Rothstein (red.), Politik som organisation. Förvaltningspolitikens grundproblem (ss. 18-48) (2:a uppl.). Kristianstad: SNS Förlag.
28
Etik
Enligt Colnerud & Granström utgör Skollagens krav på likvärdighet inom utbildningen, lärarens fostrande uppdrag enligt läroplanerna samt en alltmer decentraliserad styrning av skolan viktiga skäl till att formulera etiska regler för lärare.77 Vad är lärares yrkesetik? Jag vill understryka att det ligger utanför uppsatsens syfte att göra en systematisk genomgång av etikbegreppet. Jag skall nedan gå in på några relevanta sammanhang.
Yrkesetik
”Disciplinen etik kan således betraktas som läran om värderingarna bakom det som blir handling eller icke-handling.”78 Colnerud & Granström hänvisar till Michael
Bayles som menar att yrkesetiska normer ”bör kunna härledas ur ett överordnat värde-
eller normsystem.”79, där etiska teorier är överordnade sociala värden och yrkesetiska
normer. Yrkesetik kan ses som en underavdelning till etik. Den utgör en tillämpning av
etik på ett avgränsat yrkesområde.80 Colnerud & Granström menar att det är viktigt att
förankra yrkesetiska principer i sociala värden som är överordnade dessa principer. Lärarnas yrkesetik är framförallt formulerad utifrån praxis och innehåller bl.a. hänsyn till kollegor och omsorg om yrkets anseende.
Lärarna yrkesetiska principer
I dagens samhälle, finns ett allmänt ökat intresse för etiska frågor. Colnerud & Granström anser att om
lärarna som profession ges ansvar för skolans lokala styrning förutsätter det bl.a. en gemensam yrkesetik. En yrkesgrupp utan gemensamma normer kan knappast ges makt att styra om syftet är att behålla en någorlunda likvärdig skola i landet.81
2001 antog Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet, i samarbete, Yrkesetiska principer för lärare. Ett syfte med kodifieringen är att både utåt mot samhället och inom
77 Colnerud, Gunnel. & Granström Kjell. (2007). Respekt för läraryrket. Om lärares yrkesspråk och
yrkesetik (2:a uppl.). Lund: Studentlitteratur.
78 Colnerud, Gunnel. & Granström, Kjell. (2007). Respekt för läraryrket. s 137. 79 Colnerud, Gunnel. & Granström, Kjell. (2007). Respekt för läraryrket. s 139. 80 Colnerud, Gunnel. & Granström, Kjell. (2007). Respekt för läraryrket. s 137. 81 Colnerud, Gunnel. & Granström, Kjell. (2007). Respekt för läraryrket. s 136.
29
yrkesgruppen tydliggöra att gemensamma värderingar finns. Ett annat syfte är att bidra till etiska diskussioner som rör yrkesutövningen. Fyra huvudrubriker sammanfattar principerna:
1. Eleven alltid i centrum – koppling till den enskilde individen. Innebärande att samtidigt ta hänsyn till hans/hennes utveckling och till gruppens. Begrepp som att inte diskriminera, att visa respekt för integritet, värna elevens rätt till inflytande samt att vara saklig och rättvis är centrala.
2. Läraryrket och den professionella yrkesutövningen – koppling till samhället. Innebärande att aktivt utveckla verksamheten utifrån aktuell forskning, vara medveten om sitt samhällsuppdrag samt skapa en god arbetsmiljö. God kollegialitet skall visas men aldrig på bekostnad av elevernas rättigheter.
3. Att upprätthålla lärares yrkesetik – koppling till yrkets status. Innebärande att kontinuerligt diskutera yrkesetiska frågor.
4. Lärares samhällsuppdrag – koppling till framtidens generationer.
Innebärande att reflektera över yrkesgruppens etiska principer i relation till den politiskt styrda organisation som man är en del av.82
Yrkesetiska regler för lärare kom till stånd ganska sent om man jämför med övriga yrkesgrupper som arbetar med människor i beroende ställning. Colnerud & Granström diskuterar olika funktioner som en sådan kodifiering kan ha och utgår ifrån professionalism, vilket innebär en kvalité hos yrkesgruppen83
och förknippas med
yrkesutövarens och yrkesgruppens kompetens.
Yrkesetikens funktion för professionalism är att ge en gemensam värdebas för att öka kvalitén i det praktiska yrkesutövandet och ge allmänheten en garanti för att yrkesgruppen är värd dess förtroende. 84
”Sunt förnuft”
I mina diskussioner med studenterna framkommer ofta argumentet ”sunt förnuft”. ”Varför kan man inte enbart ”handla enligt en god allmänmoral i sitt yrke -”85 Det är en
motiverad fråga, eftersom de sociala värdena även formar yrkesnormerna. Här understryker därför Colnerud & Granström att lärare i sin yrkesutövning gör andra
82 Lärares yrkesetik. (2001). pdf
83 Colnerud, Gunnel. & Granström, Kjell. (2007). Respekt för läraryrket. s 140 84 Colnerud, Gunnel. & Granström, Kjell. (2007). Respekt för läraryrket. s 141 85 Colnerud, Gunnel. & Granström, Kjell. (2007). Respekt för läraryrket. s 156
30
överväganden än sådana som kan hänföras till den privata sfären. Relationen mellan lärare och elev, kan även inkludera föräldrarna, är inte jämlik. Eleven är i speciell beroendeställning i förhållande till läraren. Läraren har makt över elevens beteende, bedömning och vad som skall göras under skoldagen. Eleven saknar i grunden valfrihet eftersom han eller hon har lagstadgad plikt att närvara, åtminstone i grundskolan. 86 Elevernas beroendeställning kan motiveras med att de saknar professionell kompetens, och även att de har låg status eftersom de är barn.87
Etiska konflikter
Colnerud & Granström redovisar exempel på etiska konflikter som lärare beskrivit. Samtliga konflikter har sin grund i etiska överväganden i mötet med elever, inte i något fall ger de exempel på konflikter som har grund i val av undervisningsinnehåll. Konflikterna handlar om relationer mellan olika elever och relationen lärare och elev. Följande principer kommer vid olika tillfällen i konflikt med varandra:88
- Skydda elever
- Respekt för personlig integritet
- Rätten till självbestämmande
- Rättvisa
- Sanningsenlighet
Intressant är att lärarna inte vid något tillfälle diskuterar konflikten/dilemmat med någon annan inte heller har de verbalt formulerat problemet och reflekterat över olika möjliga handlingsalternativ vid hanteringen av situationen. Läraren balanserar mellan sitt samhällsuppdrag som innebär att eleverna skall bli sociala och fungera i samhället samtidigt som läraren skall ta hänsyn till elevens individuella rätt till personlig utveckling och företräde.89 ”Om läraren saknar medvetenhet och språk för att urskilja
vilka värden de egna handlingarna grundar sig på och vilka hänsyn de låter sig styras av, utförs denna balansakt dessutom i blindo.”90
Ytterligare en undersökning som presenteras av Colnerud & Granström visar att lärare har svårigheter i etiska ställningstaganden. Den viktiga frågan om läraren
86 Colnerud, Gunnel. & Granström, Kjell. (2007). Respekt för läraryrket.
87 Sannerstedt, Anders. (1997). Implementering – hur politiska beslut genomförs i praktiken. 88 Colnerud, Gunnel. & Granström, Kjell. (2007). Respekt för läraryrket. s 158.
89 Colnerud, Gunnel. & Granström, Kjell. (2007). Respekt för läraryrket. 90 Colnerud, Gunnel. & Granström, Kjell. (2007). Respekt för läraryrket. s 166.
31
försvarar elevens rättigheter eller om han/hon föredrar att vara lojal med kollegor och skolsystemet. Resultatet visar att lärare, trots personlig övertygelse om motsatsen, inte vågar stå på elevernas sida. Här kan ett tydliggörande av etiska principer sannolikt vara ett stöd. Colnerud & Granström talar om etiska kontrakt 91som diskuteras fram i skolornas arbetslag och som enskilda lärare kan använda som argument mot en kollega, som undertecknat det etiska kontraktet.
De ställer frågan om utveckling av professionell etik skulle bidra till att skolsystemet utmanas och ifrågasätts i större omfattning. Av hänsyn till en enskild elev kan lärare komma i konflikt med regelsystemet för skolan. Läraren kan då välja elevens behov framför systemets krav, men kan också göra det omvända. Att formulera etiska regler för yrkesgruppen är inte en tillräcklig åtgärd för att ge lärarna stöd att tillgodose elevernas intressen i alla sammanhang skall.92
Novis och expert
Colnerud & Granström gör en jämförelse mellan lärarstuderande, noviser, och erfarna lärare, experter. Deltagarna fick i uppgift att beskriva en problematisk situation som de hade upplevt eller trodde skulle kunna inträffa i skolan. Majoriteten av problemen handlade om mötet med eleverna. Ett fåtal problem berörde innehållet i undervisningen. Resultatet delades in i tre olika kategorier:
- Beskydd - Integritet - Rättvisa93
Novis-gruppen tror att situationer kopplade till samtliga kategorier skulle kunna inträffa medan expertgruppen, med ett undantag, rapporterar händelser förknippade med beskydd och integritet. Beträffande beskydd förväntar noviserna att de under utbildningstiden skall lära sig att hantera situationerna och tror att det finns ett rätt sätt. De känner sig osäkra på hur de skall göra, medan de erfarna känner sig osäkra på om de skall agera, men de litar till sitt eget omdöme beträffande att lösa alla situationer
91 Colnerud, Gunnel. & Granström, Kjell. (2007). Respekt för läraryrket. s 174. 92 Colnerud, Gunnel. & Granström, Kjell. (2007). Respekt för läraryrket. 93 Colnerud, Gunnel. & Granström, Kjell. (2007). Respekt för läraryrket. s 180.
32
allteftersom de uppstår. En annan skillnad är att de nyantagna studenterna vill skydda elevens självkänsla medan lärarna är omvårdande.94
Integritetsrelaterade problem beskrivs hos båda grupperna. De erfarna lärarna talar om konflikter med kollegor, eftersom de upplever sig ha en från övriga lärare avvikande uppfattning.95
Noviserna tror att rättvisa kommer att bli problematisk. Denna uppfattning delade inte de erfarna lärarna. En förklaring till detta är, enligt Colnerud & Granström, att lärarna sätter likhetstecken mellan omsorg och rättvisa och därmed värderar omsorg om eleverna högre än rättvis behandling av eleverna.96
Slutsatser utifrån denna undersökning är att både novis- och expertgruppen har lika uppfattning om vilka etiska frågor som kan uppstå/uppstår i verksamheten. Författarna menar att Lärarutbildningen inte har tillhandahållit kunskap om
deras kommande moraliska ansvar eller gjort dem uppmärksamma på etiska frågor. Utbildningen har inte heller givit kandidaterna nödvändiga begrepp, teorier och modeller för att kunna reflektera och samtala om etiska frågor.97
Lärarnas etiska principer inkluderar lojalitet med kollegor. Lärarna skall också ingripa till elevernas försvar om en kollega kränker dem.
Det finns en diskussion kring för- och nackdelar med en kodifiering av den etiska koden. Kritikernas tillskyndare menar att kodifieringen snarare hindrar än utvecklar individens förmåga till etisk reflektion och val. Försvararna menar att den skall vara vägledande för de verksamma och en ständig levande diskussion kring etiska och moraliska frågor, informera nyblivna lärare och vara ett ramverk där övertramp tydliggörs.
Vi ser det … som en utmärkt möjlighet för lärare att gemensamt tolka och reflektera över innebörden i de etiska riktlinjerna och att denna diskussion sannolikt är ännu mer utvecklande än tillkomsten av dokumentet.98
Men samma författare tillägger att intresset från lärarnas sida för den etiska koden inte varit stort. Lärarna har vare sig under tillkomstprocessen eller vid implementering av reglerna visat önskan till delaktighet.
94 Colnerud, Gunnel. & Granström, Kjell. (2007). Respekt för läraryrket. 95 Colnerud, Gunnel. & Granström, Kjell. (2007). Respekt för läraryrket. 96 Colnerud, Gunnel. & Granström, Kjell. (2007). Respekt för läraryrket. 97 Colnerud, Gunnel. & Granström, Kjell. (2007). Respekt för läraryrket. s 189 98 Colnerud, Gunnel. & Granström, Kjell. (2007). Respekt för läraryrket. s 197
33
Läraren - en myndighetsperson i förvaltningen
Politikerna sätter ramar för förvaltningen genom olika styrfunktioner. Riksdagen styr genom lagstiftning och regeringen utfärdar förordningar men styr också genom regleringsbrev i vilka regeringen formulerar nationella mål för verksamheten, tilldelar ekonomiska resurser samt ger instruktioner för vad som skall återrapporteras i den centrala förvaltningsmyndighetens årsredovisning till regeringen. Skolverkets uppgift i utbildningssystemet är att, ange mål för att styra, informera för att påverka samt att granska för att förbättra.99
Majoriteten av lärarna har en kommunal huvudman, grundskolan 92% och gymnasieskolan 86%.100 Skolan är en del av förvaltningen och lärarnas verksamheter är ytterst knuten till valda politikers bestämda mål och riktlinjer. Förvaltning eller byråkrati beskrivs som ”…all den offentliga organisation vilken har kärnfunktionerna
att bereda och/eller implementera101 …politikers beslut. Lundquist inkluderar även den
kommunala självstyrelsen i förvaltningen, och menar att denna uppfattning är ”…väl
förankrad i svensk politisk tradition.”102 Läraren verkställer, implementerar, de beslut
som politiker, och även överordnade tjänstemän fattat. Internationellt, nationellt, regionalt och lokalt regelverk omfattar skolan och därmed lärarnas verksamhet. ”Enligt
traditionell uppfattning är förvaltningen ett politikernas neutrala instrument som minutiöst verkställer utan att tillföra policyn något nytt.”103
Det är anmärkningsvärt att kopplingen mellan demokrati och förvaltning inte uppmärksammats i större utsträckning104 eftersom idag bedrivs…den kvantitativt allt
övervägande delen av offentlig verksamhet … i förvaltningen. Vad som sker i förvaltningen är således en betydelsefull del av den demokratiska processen.105
De enskilda medborgarnas kontakt med förvaltningen sker oftast genom lärare och andra tjänstemän anställda i förvaltningen och Lundquist avfärdar också uppfattningen om förvaltningen som ”ett politikernas neutrala instrument som minutiöst verkställer
99 Skolverket. (2005), Inspektera för att förbättra - ett informationshäfte om Skolverkets
utbildningsinspektion. Örnsköldsvik: Ågrens Tryckeri.Pdf.
100 Skolverket, Statistik. Skolor och elever. http://www.skolverket.se/sb/d/175. 101 Lundquist, Lennart. (1991). Förvaltning och demokrati. s 32
102 Lundquist, Lennart. (1991). Förvaltning och demokrati. s 32 103 Lundquist, Lennart. (1991). Förvaltning och demokrati. s 34 104 Lundquist, Lennart. (1991). Förvaltning och demokrati. s 12 105 Lundquist, Lennart. (1991). Förvaltning och demokrati. s 14
