Resultatet redovisas i tabeller som visar signifikanta samband och frekvenser.164 För att ta fram underlag till tabeller för de olika variablerna har SPSS använts. Jag kommer här att redovisa statistiskt signifikanta samband, mellan de i uppsatsen använda oberoende variablerna kön, valt åldersspår, studenternas åldersgrupp, det/de huvudämne/n som studenten valt, behörighetsgivande utbildning samt föräldrarnas utbildning och övriga variabler i enkäten. De oberoende variablerna presenteras i resultatavsnittet.
I analysdelen redovisas först statistiskt säkerställda skillnader i studenternas uppfattningar. Denna undersökning visar dock inte orsakssamband. För att ett sådant skall vara förhanden krävs tre förutsättningar:165
• Statistiskt signifikant samband
• Samband där orsak föregår verkan
• Ingen inverkan från andra variabler, som skulle kunna ge en annan förklaring
Två av dessa tre förutsättningar uppfylls här. Den oberoende variabeln kommer tidsmässigt före de beroende variablerna.166. Chi-Square Test har använts för att beskriva samband i analysen. χ2 (”Pearson´s Chi-Square”) anger sannolikheten, p, för att det inte finns något samband mellan de båda variablerna.167 Här analyseras endast de värden som är ≤0,05 vilket motsvarar signifikansnivån 5% och lägre.168 I de fall där sannolikheten för att samband inte finns är tillräckligt litet föreligger ett statistiskt signifikant samband. Den tredje förutsättningen för orsakssamband föreligger inte eftersom jag inte kan ”utesluta att andra variabler kunnat inverka på sambandet
(författarens kursivering) mellan”169 de undersökta variablerna.
164 Signifikans i Bilaga 2 och Frekvenser i Bilaga 3.
165 Eliasson, Annika. (2006). Kvantitativ metod från början. Lund: Studentlitteratur. s 94. 166 Eliasson, Annika. (2006). Kvantitativ metod från början. s 94.
167 Eliasson, Annika. (2006). Kvantitativ metod från början. 168 Värdet ,010 motsvarar 1% och ,001 motsvarar 0,1%.
53
Därefter analyseras enskilda enkätfrågorna utifrån typvärden och de kommentarer som studenterna gjort på öppna delfrågor.
Resultat
Följande oberoende varibler används Analys – del 1.
Tabell nr: 1.R. Könsfördelning
Kön Man Kvinna Summa
Antal studenter 62 114 176 åldersgrupp/ antal män/kvinnor 88 6 87 48 81 6 76 1 71 1 88 17 87 68 81 14 76 11 71 4
Läraryrket är kvinnligt i den betydelsen att majoriteten som söker till och utbildar sig inom yrket är kvinnor. Cirka dubbelt så många kvinnor som män väljer utbildningen. Fördelning inom åldersgrupper visar de yngsta studenterna i respektive grupp 88 och de äldsta i motsvarande 71.170 Männen är generellt yngre än kvinnorna då 87% av gruppen är född mellan 1988 och 1982. Motsvarande för kvinnorna är 75%.
Tabell nr: 2.R. Valt åldersspår
Åldersspår 1 spår Två spår Tre spår Antal stud.
Fritidspedagog 1 (fp,fö,gs) 1
Förskollärare 3 42 (fö,gt) 45
Grundskolan t 43 43
Grundskolan s 7 38 (gs,gy) 45
Gymnasielärare 43 43
Drygt hälften, 96 studenter, väljer endast att utbilda sig för ett åldersspår. De skall utbilda sig, framförallt, till lärare i grundskolans tidigare år eller till lärare i gymnasieskolan. De studenter som väljer dubbel behörighet är inriktade mot förskola och grundskolans tidigare år samt mot grundskolans senare år och gymnasieskolan. Tabell nr: 2.R. visar två tydliga och lika stora grupper, en inriktad mot de yngre eleverna och en mot de äldre.
170 Se Tabell nr: 3.R.
54
Tabell nr: 3.R. Studenternas ålder fördelad på fem olika grupper
Åldersgrupp 5 4 3 2 1
Född något
år mellan 1955-1971/ 1972-1976/ 1977-1981/ 1982-1987/ 1988/
Antal stud. 5 12 20 116 23
23 av de studenter som besvarade denna enkät kom direkt från gymnasieskolan. Den största gruppen är mellan 20 och 25 år. De fem studenter som finns gruppen 36 till 52 år utgör en mycket liten grupp. En klar majoritet av studenterna på Individ och samhälle har något eller några yrkesverksamma år bakom sig. I samtal med de nyantagna studenterna berättar många att de har en annan utbildning/yrkeskarriär bakom sig. Några är barnskötare eller förskollärare och har valt att utbilda sig till lärare i skolan. Andra talar om att de nu förverkligar en tidig dröm om att bli lärare, medan andra åter talar om att lämna databranschen för längtan att få möjligheter att arbeta med människor.
Tabell nr: 4.R. Valt huvudämne/n
Huvudämne Samhällsvetenskap Historievetenskap Religionsvetenskap Sambarn. Antal stud. (% av total) 31 (17,5%) 44 (24,9%) 40 (22,6%) 56 (31,6%)
Sex studenter besvarade inte denna fråga därför blir summan inte 100%. En tredjedel är antagna till Sambarn och är därmed inriktade mot de yngre barnen och här ingår även förskolan. Av de övriga valda huvudämnena dominerar inriktningen mot skolan och då främst mot de äldre eleverna. Varför studenten valt sitt huvudämne ingår inte i denna undersökning att ta reda på. Inte sällan vittnar studenterna om någon bra lärare har fått dem att välja just detta ämne.
Tabell nr: 5.R. Gymnasieprogram Program Natur. (NV) Samhälls. (SP) Medie (M) Estetiskt (ES) Barn- och fritid (BF) Övriga Antal stud. 11 95 12 9 9 39 Procent av total 6,2 53,7 6,8 5,1 5,1 22,0
55
Samhällsvetenskapliga programmet är klart dominerande bland de studenter som söker sig till denna enhet på lärarutbildningen. Mer än hälften av de studenter som påbörjade utbildningen höstterminen 2007 hade denna skolbakgrund. De ämnen som erbjuds på enheten inbjuder naturligtvis till valet. 29 SP-studenter har valt historievetenskap och sambarn, 27 studenter, med lika fördelning på de två övriga huvudämnena. Övriga program är fördelade ganska jämt mellan religionsvetenskap, sambarn och historievetenskap, ca 10 på varje ämne, medan färre har valt samhällsvetenskap. Studenterna från BF har valt sambarn och från M har de flesta valt religionsvetenskap. De studenter som kom från NV är jämt fördelade på de olika huvudämnena.
”Övriga” avser program/utbildningar som endast förekommer vid ett tillfälle och inte räknas bland de nuvarande nationella programmen. Exempel utgör Dansprogram, Pedagogisk linje, Musiklinje med påbyggnad och Idrottsprogrammet. Två studenter hade inte besvarat frågan.
Tabell nr: 6.R. Visar föräldrarnas högskoleutbildning
Högskole – utbildning..
..har ingen av föräldrarna
..har en av föräldrarna ..har båda föräldrarna
Andel av stud. 64 (36%) 63 (36%) 50 (28%)
72% av studenterna som började 2007 har ingen eller en förälder med högskoleutbildning. 50 studenter har föräldrar med högskoleutbildning. Jag noterade särskilt att alla studenter inte är helt säkra på vad som avses med högskoleutbildning. I svaren förekommer ”sjuksköterska” både som högskoleutbildad och icke högskoleutbildad.