Huvudsyftet är att undersöka lärarstudenternas attityder och värderingar beträffande utbildningen och det blivande yrket. Jag vill undersöka deras syn på kraven som ställs. Ytterligare ett syfte är att resultatet skall kunna bli ett underlag för diskussion med studenterna om attityder och värderingar och dess plats i det framtida yrket. Studien omfattar en grupp lärarstudenter i början av sin utbildning.
Läraren har en nyckelroll i den demokratiska fostran av eleverna och de blivande lärarna måste ha kunskaper om och ett medvetet förhållningssätt till värderingars och attityders betydelse i det framtida yrket. Läraryrket har flera etiska dimensioner dels i relation till elever men även till föräldrar och kollegor. Val av innehåll och arbetsformer är en viktig dimension. Delar av yrket innebär myndighetsutövning, vilket ger yrkesgruppen makt men ställer också krav på yrkesgruppens kunskaper om gällande regelverk. Läraren som professionell yrkesutövare har stor frihet att tolka och genomföra de politiska besluten.
Mina frågor som jag i den empiriska undersökning besvarar i uppsatsen är:
1. Vilken uppfattning har studenterna i frågor som kan relateras till det etiska och formella regelverket för lärarutbildning och läraryrket?
2. Vilka föreställningar har studenterna om den frihet som förknippas med det blivande yrket?
3. I vilken utsträckning finns skillnader i studenternas attityder och värderingar med utgångspunkt från kön, ålder, gymnasieprogram, föräldrars utbildning, valt åldersspår och huvudämne?
45
METOD
För att i uppsatsen ge svar på frågeställningarna använder jag en survey-undersökning där data samlas in med hjälp av en enkät. Valet av strategi för undersökningen gjordes för att nå så många studenter som möjligt. Trost skriver att ”man brukar tala om ett
enkätformulär som ett mätinstrument” med vilket man bl.a. mäter människors åsikter.143
Bryman diskuterar enkätens fördelar framför intervjuns och nämner att det är enkelt och snabbt att administrera en enkät till skillnad från intervju som kräver tid för möten med studenterna. En annan fördel är att enkäten inte ger någon ”intervjuareffekt” där Bryman hänvisar till forskning som visar att respondenterna har en tendens att uppvisa en god bild av sig själva samt att de drar sig för att avslöja vissa känsliga förhållanden.144
Frågorna i enkäten är formulerade utifrån uppsatsens frågeställningar. Lay-outen är gjord med brottsförebyggande rådets enkät som förebild.145 Värderingar och attityder inom utbildningsväsendet är starkt förknippade med demokratibegreppet. Högskolans och skolans styrdokument har samtliga denna tydliga inriktning. Jag har valt att formulera frågorna i enkäten mot bakgrund av det regelverk som omgärdar studentens och lärarens verksamhet nämligen FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna, regeringsformens fri- och rättigheter, högskoleförordningen, skollag samt nu gällande läroplaner. Jag har även studerat urvalsprocessen som används vid rekryteringsarbete till grundutbildning för poliser. Frågor i ovan nämnda enkät gjord av BRÅ har även tjänat som inspiration och idégivare vid den konkreta utformningen av fråge- formuleringen.
Formuläret är uppdelat i fyra huvuddelar146 detta för att öka precisionen vid
ifyllandet och för att underlätta vid registreringen svaren i dataprogrammet och därmed öka reliabiliteten. Frågorna är ofta ställda i påståendeform och respondenterna markerar
143 Trost, Jan. (2001). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur. s 11.
144 Bryman, Alan. (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber. s 146.
145 Ring, Jonas. & Morgentau, Scarlett. (2004). Intolerans, Antisemitiska, homofobiska, islamofobiska och
invandringsfientliga tendenser bland unga. Stockholm: Edita Nordstedts.
46
i vilken grad de instämmer. Skalan är en Likerttyp och ett udda antal svarsalternativ har använts, vilket innebär att respondenten ges utrymme för att avge ett neutralt svar. Frågorna har fasta svarsalternativ men efter några finns möjligheter för respondenten att ge uttryck för egna åsikter147 i en egen kommentar.
I följande avsnitt redogör jag inledningsvis för den pilotstudie som gjordes ett år innan den egentliga enkäten delades ut. Därefter behandlas frågor kring urvalet, genomförandet av undersökningen och bortfallet. Etiska överväganden beskrivs och avslutningsvis förs ett resonemang om tillförlitligheten i studien.
Pilotstudie
2006 genomförde jag tillsammans med Kristina Hellén-Halme en pilotundersökning med studenter på Lärarutbildningen respektive på den Odontologiska fakulteten. Syftet var att testa frågornas innehåll och formuleringar men också att få en uppfattning om relevansen hos undersökningen i sin helhet. Studien utgjorde underlag för att ändra det som pilotgruppen uppfattade som oklart och att komplettera med frågor som studenterna tyckte borde finnas med för att uppnå syftet.148 Bryman hävdar att det är speciellt viktigt med en pilotstudie om man skall göra en enkätundersökning. Vid en intervju får forskaren direkt information om eventuella svårigheter för respondenterna att förstå frågorna.149 De studenter som ingick i pilotstudien på Lärarutbildningen var de som ingick i de två basgrupper, sammanlagt 20 studenter, som jag undervisade under deras första termin i utbildningen, vilket innebär ett icke-sannolikhetsurval. Att använda sig av respondenter som på detta sätt finns tillgängliga menar Bryman fungerar bra.150
147 Bell, Judith. (2000). Introduktion till forskningsmetodik. Studentlitteratur, Lund.
148 Ett samarbete mellan Kristina Hellén-Halme och Lilian Waldenström och med utgångspunkt i Hellén-
Halme, Kristina, Håkansson, Lilian, Lansheim, Birgitta, (2006). Lärarutbildningar och odontologiska utbildningar: En jämförelse av uppfattningar med fokus på attityder och värderingar hos nyantagna studenter. Högskolepedagogisk utbildning, modul 5. Malmö: Malmö högskola.
149 Bryman, Alan. (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. 150 Bryman, Alan. (2002). Samhällsvetenskapliga metoder.
47
Urval
Urvalsmetoden jag använde i den undersökning som ligger till grund för uppsatsen var principiellt densamma som vid pilotstudien. Ett sådant medvetet val av respondenter, som gjorts i denna uppsats, kallar Bryman bekvämlighetsurval och är exempel på ett icke-sannolikhetsurval vilket i sin tur innebär generaliseringar inte kan göras. 151 Bryman menar dock att bekvämlighetsurval kan accepteras i fall då man har tillgång till en grupp respondenter och kan samla in data från dessa men vara väl medveten om att resultaten inte är slutgiltiga. Han menar vidare att denna form av urval är vanligt förekommande i olika studier.152 Intressanta kopplingar till litteraturen kan göras samtidigt som resultatet kan utgöra underlag för vidare forskning.153
Samtliga studenter som var registrerade inom Individ och samhälle vid introduktionstillfället höstterminen 2007 utgör populationen. I min undersökning ingår 177 respondenter och antalet registrerade studenter var 204. Utifrån det gjorda urvalet kan jag uttala mig om en stor grupp studenter, även om generaliseringar beträffande samtliga antagna på Lärarutbildningens olika områden inte kan göras. Min uppsats handlar om studenter på Lärarutbildningen och dessa jag kan uttala mig om.
Bortfall
Svarsfrekvensen i undersökningen ligger på 87 %, vilket kan kategoriseras som
”bra”.154 Registret som på högskolan förs över studenterna vid antagningen kan dock
vara ofullständigt. Det kan finnas studenter som inte hunnit registreras vid introduktionstillfället men infann sig vid det tillfälle enkäten delas ut och även det omvända kan vara aktuellt nämligen att studenter som registrerats inte är närvarande och därmed inte deltog i undersökningen. Endast två studenter avstod aktivt ifrån att delta i undersökningen och besvarade alltså inte frågorna. Valet av frågor med fasta svarsalternativ, genomförandet under eller i nära anslutning till undervisningstid och att frågorna förhoppningsvis upplevdes som relevanta är bidragande orsaker till lågt
151 Bryman, Alan. (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. 152 Bryman, Alan. (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. 153 Bryman, Alan. (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. 154 Bryman, Alan. (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. s 148.
48
bortfall. Svaren på de öppna frågorna är inte nödvändiga för undersökningens resultat men innebär en fördjupning av studenternas uppfattning om olika frågor.
Grundorsaken till internt eller sekundärt bortfall155 är enligt min uppfattning att antalet enkätfrågor är stort. Studenterna kan även hoppa över någon variabel på grund av ointresse för just denna eller av misstag bläddra förbi någon fråga. Varje fråga i enkäten omfattar flera variabler.156 Vid min registrering har varje enskild variabel behandlats som en enhet.