Frågeställning 2

Går det att observera ett samband mellan hur kommunikationens tonalitet utspelar sig gentemot män respektive kvinnor i den könsblandade gruppen? I så fall hur?

Tabell 6.2.1 - Könsfördelning av skrivna inlägg (ASP & Economista)

Facebookgruppen Economista hade 100% inlägg från kvinnor. Könet i denna grupp kontrollerades för varje inlägg för att säkerställa att inga män lyckats ta sig in i gruppen och publicera inlägg som skulle kunna konfundera vårt resultat. I tabell 6.2.1 visar resultatet att det endast var 20 inlägg skrivna av kvinnor i den könsblandade gruppen, vilket motsvarar 15,87%. Resterande inlägg skrevs av män, vilket innebär 106 stycken och motsvarar 84,13%. Då det var betydligt fler män som skrev inlägg i den

könsblandade gruppen blev de kvinnliga medlemmarna en underordnad grupp (Francesca Polletta 1999:1). Detta resultat ger utrymme för teorin om social

marginalisering (Rydgren och Ruth, 2011:206). Social marginalisering beskrivs som upplevelser hos en individ om hur denne inte känner sig inkluderad i ett socialt sammanhang (Byrne 2005:3; Rydgren och Ruth 2011:206). Utifrån den tidigare forskningen om kvinnlig separatism ger en mansdominerad miljö en effekt av

separatism där kvinnor väljer att dra sig undan till egna rum för att diskutera sexismen (Freedman, 1995:90). Utifrån denna forskning i kombination med teorin om säkra rum ser vi här ett exempel på hur en underordnad grupp drar sig från en dominerande grupp för att skapa ett eget rum där de får möjligheten att känna sig trygga och inkluderade (Amenabar, T., 2016). Detta skulle å ena sidan kunna vara en förklaring på den ojämna könsfördelningen av de publicerade inläggen i ASP. Å andra sidan är det möjligt att det beror på andra faktorer, som exempelvis, bristande intresse.

Tabell 6.2.2 - Tonalitet mot kvinnlig respektive manlig inläggsförfattare - korrelation (ASP)

Ton_kom_positiv = Tonalitet i kommentar: positiv. Ton_kom_negativ = Tonalitet i kommentar: negativ. Ton_kom_opartisk = Tonalitet i kommentar: opartisk.

Tabell 6.2.4 - Snittantal reaktioner per inlägg av män respektive kvinnor - frekvens (ASP) RKT = reaktion

Tabell 6.2.5 - Snittantal kommentarer per inlägg- frekvens (ASP)

Tabell 6.2.6 - Snittantal kommentarer per inlägg för kvinnor respektive män - frekvens (ASP)

Ser man till snittantalet reaktioner per inlägg har kvinnliga inlägg i ASP fått i snitt 3,45 reaktioner. Detta är en väldigt låg siffra jämfört med det totala snittet på 19,4 reaktioner, där manliga inlägg har ett snitt på 22,4 reaktioner per inlägg. Alltså fick manliga inlägg betydligt fler reaktioner än kvinnliga. Det går inte i resultatet att avgöra varför det utspelade sig på detta viset, men däremot går det att se att variansen var väldigt hög. Standardavvikelsen var 89,9% vilket berodde på att enskilda inlägg i gruppen fick

väldigt många reaktioner, medan andra inte fick några alls. På grund av detta är det svårt att dra några slutsatser om resultatet. Intressant däremot är att det som sagt är några av männen som fått avsevärt många fler reaktioner medan det är några av kvinnorna som fått avsevärt få reaktioner. På samma sätt går det i tabell 6.2.6 att se att snittantal kommentarer per inlägg för kvinnor respektive män följer samma trend.

Snittkommentarer per inlägg i ASP är ≈15 stycken, där antal kommentarer på kvinnliga inlägg låg vid undersökningen på ≈12 stycken och för manliga inlägg på ≈15,5 stycken. Kommentarerna på kvinnliga inlägg låg alltså under snittet även här, men till skillnad från tabell 6.2.4 var inte skillnaden lika markant. Standardavvikelsen var relativt hög även för snittkommentarer på inlägg av de olika könen, men långt ifrån lika hög som för snittantal reaktioner.

Resultaten i tabell 6.2.4 och 6.2.6 i relation med könsfördelningen i tabell 6.2.1 av publicerade inlägg i gruppen är intressant. Vad effekten av denna fördelning av respons på respektive köns inlägg skulle kunna bli går att förklara genom den tidigare

forskningen om online communities. Forskningen pekar på att producenterna av

innehållet i grupperna, prosumers, styrs av drivkrafter (Carcía-Galera et al, 2014:11-13). Detta då personerna känner sig hörda genom till exempel delningar, kommentarer och gilla-markeringar (ibid.). Å andra sidan kan detta få en motsatt effekt när personen i fråga inte känner sig hörd och den nödvändiga drivkraften avlägsnas (Butler et al, 2002). Denna förklaring skulle kunna tolkas som en anledning till den ojämna

könsfördelningen av inläggspublicering i ASP. Då reaktionerna på kvinnliga inlägg är statistiskt bevisat lägre kan motivationen till att delta i andra online communities blir starkare och kan kännas som det bättre alternativet (Carcía-Galera et al, 2014:11-13).

Forskare har kommit fram till att det i de sociala sammanhang där både män och kvinnor befinner sig ofta pågår ett undermedvetet tystande samt en radering av kvinnors röster på grund av att män i regel tar upp den största delen av talutrymmet (Poland 2016:18). Dorothy Smiths hävdar i sin teori om radikalfeminismen att patriarken förminskar kvinnor och vad som är förknippat med dem (Rakow och Nastasia, 2018:359), detta är något som också går att relatera till i det insamlade dataunderlaget. Interaktionen i de inlägg som skrivs av kvinnor i facebookgruppen ASP är av en betydligt mindre uppmuntrande tonalitet än mäns inlägg. Studier visar på att kvinnor kommunicerar online i mindre utsträckning än män då bemötandet av deras kommunikation ofta är av negativ ton (Poland 2016:18). Smiths teori och Polands tidigare forskning bevisas i praktiken med denna studiens statistik då just könet på inläggsskribenten avgjort hur responsen och dess tonalitet i kommunikationen såg ut.

Som nämnt under frågeställning 1 talar Theory of practice väldigt positivt om gemenskaper. I vårt exempel brister teorin då de inte hänsyn till exkludering i

gemenskaperna som resulterar i utanförskap och mindre utrymme i samtalet. I ASP kan man se tecken på en gemenskap som stöter ut en viss del av gruppen, kvinnor, vilket i sin tur hämmar det kollektiva lärandet. Detta kan tolkas som att teorin är blind för faktorer som skulle kunna skapa utanförskap trots man i grunden har samma intressen och behov. Å andra sidan skapar detta i sin tur utrymme för de som upplever

utanförskap att skapa andra grupper med samma intressen, d.v.s separata rum. Teorin om exkludering hör alltså ihop med teorin om praxisgemenskap. Däremot kan detta också vara problematiskt då man, genom att skapa enskilda rum, kan antas skjuta på problemet snarare än att itu med det genom att lära sig att göra sin röst hörd i en riskabel atmosfär (Ludlow 2004:45).

Av ovanstående tabeller att bedöma är kvinnorna i ASP en underordnad grupp. Detta resultat går att återigen koppla till Dorothy smiths feministiska teori som resonerar för att man ska ta ställning för underordnade grupper. Resonemanget om social orättvisa omfattar kvinnors diskriminering och menar att för att en social förändring ska ske bör reformer inom befintliga sociala och ekonomiska strukturer bestå (Rakow och Nastasia, 2018:358-359). Detta kan å ena sidan tolkas som att enskilda facebookgrupper inte har en påverkan på den ekonomiska jämställdheten. Å andra sidan visar vårt resultat i den kvinnliga facebookgruppen att ett ökat intresse av aktier och privatekonomi skapats hos

kvinnor under vissa inlägg (6.3.7). Detta tyder på att en viss medvetenhetshöjande effekt av samtalet om aktier och privatekonomi har uppstått som i sin tur bidrar till en ökad jämställdhet i en mindre skala.