- En kvantitativ studie om hur samtalet kring aktier och privatekonomi utspelar sig på Facebook
Evelina Berglund & Isabelle Brandt
Examensarbete
Huvudområde: Medie- och kommunikationsvetenskap Högskolepoäng: 15 hp
Termin/år: VT2021
Handledare: Mustafacan Kibar Examinator: Mikael Gulliksson
Kurskod/registreringsnummer: MK94G
Ett stort tack!
Vi vill tacka vår handledare Mustafacan Kibar för all stöttning han givit oss under detta arbete. Hans otroliga engagemang och de tips vi fått på vägen har varit bortom
Abstract
Titel: Kvinnor - investera mera! - En kvantitativ studie om hur samtalet kring aktier och
privatekonomi utspelar sig på Facebook.
Författare: Evelina Berglund & Isabelle Brandt.
Kurs, termin, år och : Media and Communication Science BA (C), Degree Project | 15.0 hp | MK094G, vårterminen 2021
Antal ord: 12 307 st
Problemformulering och Syfte: Ämnet som huvudsakligen har undersökts i studien är kommunikation i online communities, digitala grupper på internet. Problemet som vi stött på och avgränsade oss till under detta ämne var sexism inom digital
kommunikation. Utifrån ett medie- och kommunikationsvetenskapligt perspektiv var studiens syfte att observera på hur tonaliteten kring samtalet om aktier och
privatekonomi utspelat sig i en kvinnlig respektive en könsblandad facebookgrupp. Utifrån resultaten och med utgångspunkt i feministisk teori, praxisgemenskaper och social marginalisering har vi dragit slutsatser om huruvida tonaliteten i grupperna kan ha påverkat kvinnors intresse för aktier och privatekonomi.
Huvudresultat: Ur ett medie- och kommunikationsvetenskapligt perspektiv har vi genomfört kvantitativa innehållsanalyser vilket gav ett resultat som visar att den könsblandade facebookgruppen hade en mindre uppmuntrande tonalitet jämfört med den kvinnliga. Det visar sig också att den könsblandade gruppen är mansdominerade och har skapat en effekt av separatism där kvinnor väljer att avlägsna sig till andra forum där de får mer utrymme att vara en del av samtalet.
Metod: För att kunna besvara syfte och frågeställningar har en kvantitativ innehållsanalys genomförts genom datainsamling från totalt 252 facebookinlägg med tillhörande
kommentarer. Detta gjordes med hjälp av ett kodschema som behandlade 93 variabler. Sökord: separatism, online communities, facebookgrupper, aktier, privatekonomi, feminism, social marginalisering, praxisgemenskap
Innehållsförteckning
Abstract 1
1. Inledning 4
1.1 Det vetenskapliga problemet 4
1.1.1 Tonalitet 5
1.2 Utomvetenskapligt och inomvetenskapligt 5
1.3 Syfte 6
1.4 Frågeställningar 6
2. Teoretisk utgångspunkt 7
2.1 Dorothy Smith, amerikansk pragmatism och praktiska möjligheter 7
2.2 Social marginalisering 7
2.2.1 Säkra rum 8
2.3 Feminism som teoretisk utgångspunkt 9
2.4 Communities of practice 10
3. Tidigare forskning 11
3.1 Den svenska aktiemarknaden 11
3.2 Forskning om online communities 11
3.2.1 Kunskapsdelning i online communities 12
4. Bakgrund 13
4.1 Facebook som lärande miljö 13
4.1.1 Interagera på Facebook 14
4.2 Den feministiska separatismen 14
4.3 Ekonomisk jämställdhet i Sverige 14
4.4 Facebookgruppen “Economista - kvinnor som gillar aktier och privatekonomi” 15 4.5 Facebookgruppen “Aktier, sparande och privatekonomi” 15
5. Metod och material 16
5.1 Val av metod 16
5.1.1 kvantitativ innehållsanalys 16
5.2 Genomförande 17
5.2.1 Val av forskningsobjekt 17
5.2.2 Material och val av analysenheter 17
5.2.3 Kodningsguide 19
5.2.4 Pilotstudie 19
5.3 Metoddiskussion 20
5.3.1 Validitet och reliabilitet 20
5.3.2 Metodkritik 21
6. Resultat och analys 23
6.1 Frågeställning 1 23
6.2 Frågeställning 2 31
6.4 Frågeställning 4 42
7. Slutsats och slutdiskussion 45
7.1 Vidare forskning 47
8. Referenslista 49
9. Bilagor 51
9.1 Bilaga 1 - Val av analysenheter (Facebookinlägg) 51
1. Inledning
Studier visar på att kvinnor kommunicerar online i mindre utsträckning än män då bemötandet av deras kommunikation ofta är av negativ ton, detta i synnerhet av män (Poland 2016:18). Forskare har även kommit fram till att det i de sociala sammanhang, där både män och kvinnor befinner sig, ofta pågår ett undermedvetet tystande samt en radering av kvinnors röster på grund av att män i regel tar upp den största delen av talutrymmet (ibid). Tecken på detta kommunikativa beteende fann vi i facebookgrupper som behandlade ämnet aktier och privatekonomi där vi själva var medlemmar. Samtalen i de könsblandade grupperna styrdes till störst del av män, och ett mönster upptäcktes av mansdominans i aktievärlden. Även ett mönster av kvinnoseparatism uppdagades, alltså att kvinnor medvetet dragit sig ifrån de könsblandade grupperna och skapat egna communities, eller digitala grupper, för att diskutera aktier och privatekonomi.
Kvinnor ägde i början av 2020 endast en tredjedel av svenskarnas börsinnehav vilket var och är ett problem för jämställdheten (Euroclear 2020:6; Ringberg 2020).
Ekonomisk jämställdhet är en förutsättning för självständighet då en egen stabil ekonomi ger större möjlighet att själv bestämma över innehållet i sitt liv (Ringberg 2020). Denna fördelning har varit närmast oförändrad under de senaste tio åren trots en enorm digitalisering och teknisk utveckling som gjort att både kvinnor och män haft lika tillgång till aktiemäklare som Avanza, Nordnet etc. Trots detta visar studier på att kvinnor lyckas bättre på marknaden än män (Abrahamson 2020:36) och därför gick tankarna naturligt över till om det fanns andra faktorer och aspekter som påverkar den ojämna fördelningen.
1.1 Det vetenskapliga problemet
Det huvudsakliga ämnet som undersökts i denna studie är kommunikation i online communities, digitala grupper på internet. Vi har analyserat två facebookgruppers kommunikation där medlemmarna haft det gemensamma intresset aktier och privatekonomi. Skillnaden på grupperna var att den ena bestod av endast kvinnor medan den andra bestod av både kvinnor och män. Den kvinnliga gruppen har vi valt att fortsättningsvis förkorta till ‘Economista’ och den könsblandade till ‘ASP’.
Under research delen av denna uppsats söktes det till en början efter facebookgrupper med intresset aktier och privatekonomi som endast var öppna för män, för att kunna jämföra innehållet med den kvinnliga gruppen Economista. Vi lyckades inte finna några sådana grupper med en större mängd medlemmar. Däremot upptäcktes många för enbart kvinnor, där Economista var störst. Därför utvecklades också intresset för varför just kvinnor väljer att ansluta sig till separata rum, något som kan ses som ett problem ur ett samhällsperspektiv.
1.1.1 Tonalitet
Kommunikationen som vi begränsade oss till var tonaliteten i respektive facebookgrupp, det vill säga hur uppmuntrande, mindre uppmuntrande, neutral, saklig eller ironisk innehållet och responsen var i slumpmässigt utvalda inlägg och tillhörande
kommentarer. Tonaliteten justeras beroende på vem man pratar med, i vilket sammanhang samt vad man vill åstadkomma med sin kommunikation (Poland 2016:18).
Det vetenskapliga problemet som vi stötte på, och valde att avgränsa oss till under ämnet tonalitet, var exkludering och effekten av det: praxisgemenskap och separata rum på digitala forum med feministisk grund. På grund av tidigare funnen forskning som behandlade exkludering och digital sexism (Freedman, 1995:89; Poland 2016:18) utgick vi från att digital sexism existerade och studien har därför gjorts ur ett feministiskt perspektiv.
1.2 Utomvetenskapligt och inomvetenskapligt
Inomvetenskapligt var tonaliteten i digitala communities på Facebook intressant att undersöka då tidigare forskning har påvisat att den interpersonella kommunikationen kan skilja sig mellan kvinnor och män (Poland 2016:18). Det var intressant ur ett kommunikativt perspektiv såväl som ur ett feministiskt perspektiv att undersöka hur den kommunikativa könsfördelningen såg ut i forum på digitala kanaler. Med tanke på detta, samt expansionen av digitala communities, var det väsentligt att diskutera hur tonaliteten samt interaktionen hos kvinnor och män skilde sig åt i dessa miljöer.
Utomvetenskapligt var det relevant att diskutera kring varför kvinnor väljer att ansluta sig till separata rum. Jämställdhet är en av de viktigaste politiska frågorna i samhället
och ger oss frihet från de begränsningar könsrollerna håller oss i. Jämställdhet gynnar och utvecklar individen och samhället, både demokratiskt och ekonomiskt (Svenska kvinnoförbundet 2015), vilket även gör studien engagerande ur ett samhällsperspektiv. I och med digitaliseringen samt den ökande aktiviteten på digitala kanaler är studien även väsentlig politiskt. På en politisk nivå är det intressant för framtida utveckling av jämställdhetsfrågan men även en bidragande faktor till motverkan av den digitala sexsismen (Poland 2016:13–14) som skapar en tryggare miljö på internet.
1.3 Syfte
Utifrån ett medie- och kommunikationsvetenskapligt perspektiv har studiens syfte varit att observera hur tonaliteten i samtalet om aktier och privatekonomi utspelat sig i en kvinnlig respektive en könsblandad facebookgrupp. Utifrån resultaten och med
utgångspunkt i feministisk teori, praxisgemenskaper och social marginalisering har vi diskuterat om huruvida tonaliteten i grupperna kan ha påverkat kvinnors intresse för aktier och privatekonomi.
1.4 Frågeställningar
1. Finns det en observerbar skillnad i kommunikationens tonalitet hos den kvinnliga facebookgruppen jämfört med den könsblandade? I så fall hur?
2. Går det att observera ett samband mellan hur kommunikationens tonalitet utspelar sig gentemot män respektive kvinnor i den könsblandade gruppen? I så fall hur?
3. Finns det en skillnad i hur diskussionen i facebookgrupperna utspelar sig samt hur medlemmarna engagerar sig i processen för kollektivt lärande? I så fall hur?
4. Är Economista ett säkert rum för kvinnor utifrån medlemmarnas aktiviteter och utformning av forumet? I så fall hur?
2. Teoretisk utgångspunkt
Under detta kapitel presenteras de teorier som tillämpats i vår studie. De övergripande rubrikerna är marginalisering, feminism och praxisgemenskap.
2.1 Dorothy Smith, amerikansk pragmatism och praktiska
möjligheter
Sociologen Dorothy E. Smith har sina forskningsintressen inom bland annat
kvinnostudier och feministisk teori. Hon har hävdat att målet bör vara en sociologi av människor, för människor, och uppmanade att ta ställning för underordnade grupper (Rakow och Nastasia, 2018:355). Smiths ståndpunkt kännetecknas av en kritik av traditionella antaganden om kunskap och makt, som härleddes från hennes tidiga personliga feministiska influenser och akademiska erfarenheter av marxismen, samt den amerikanska pragmatismen (ibid.).
Teorin om praxisgemenskap utgår från den amerikanska pragmatismen (Lave och Wengers 1991) vilket kännetecknas av fokus på handlingars konsekvenser.
Praxisgemenskap är en social teori som kan ses som ett ramverk för att se lärande i termer av handling och som en process av aktivt socialt deltagande (Kvutis u.å). Smith problematiserade egenskaperna i det sociala och ökade den kritiska medvetenheten om den kunskapsproduktion som uppstår från “manliga kretsar”, om hur det “tvådelade medvetandet” upplevs ur kvinnors perspektiv samt om “förhållandet av härskande” som uppnås genom texter (Rakow och Nastasia, 2018:355).
2.2 Social marginalisering
Social marginalisering förklaras förenklat som graden delaktighet i vardagliga sociala interaktioner (Rydgren och Ruth 2011:206). Mer precist väljer forskare däremot att beskriva begreppet som upplevelser hos en individ om hur denne inte känner sig inkluderad i ett socialt sammanhang (Byrne 2005:3; Rydgren och Ruth 2011:206). Social marginalisering var således mycket relevant för vår studie då den utgått från att digital sexism existerar, och att kvinnor i vissa tillfällen känt sig exkluderade i sociala sammanhang online.
Rydgren och Ruth (2011:206) utgår i sin teori om social marginalisering från två utgångspunkter där endast den ena ”Relative deprivation theory” var intressant för uppsatsens kontext. ”Relative deprivation theory” riktar sig mot frustrationen hos sociala figurer som upplever sämre förutsättningar än en annan referensgrupp (ibid.) vilket kan skapa en effekt av att man drar sig undan. Denna utgångspunkt skulle i detta fall kunna vara kvinnors förutsättningar jämfört med män eller andra medlemmar i de aktuella facebookgrupperna. Däremot tar teorin inte hänsyn till de grupper med samma förutsättningar som resterande men som ändå upplever en social exkludering.
2.2.1 Säkra rum
Forskningen om säkra rum har gjorts på flera olika håll och begreppet har definierats på olika sätt, bland annat som en plats där utsatta individer och marginaliserade grupper kan känna sig trygga, inkluderande och kan diskutera sina upplevelser (Amenabar, T., 2016).
Francesca Polletta (1999:1) definierade säkra rum som småskaliga miljöer inom en gemenskap som tas bort från dominerande gruppers direkta kontroll, frivilligt deltar i den kulturella utmaningen som föregår eller åtföljer politisk mobilisering. Säkra rum har använts i flertalet olika kontexter men huvudsakligen som separata rum för HBTQ-rörelsen, kvinnor och rasistiskt exkluderade grupper (The Roestone Collective, 2014).
Medan en del argumenterar för säkra rum och fördelarna i att kunna dra sig undan för att känna sig säkra och hörda, menar andra istället att säkra rum hotar yttrandefriheten och möjligheten att få diskutera sina åsikter med andra (Ludlow 2004:45). Kritiken grundar sig i att säkra rum används på ett sätt som ofta ignorerar hur makt och privilegier genomsyrar inlärningsmiljöer, och att kravet på säkerhet kan leda till att missgynnade grupper separeras från omgivningen. Man menar att säkra rum skjuter på problemet snarare än att ta itu med det genom att exempelvis lära sig göra sin röst hörd, även inom en riskabel atmosfär (ibid.).
Separatism i form av säkra rum för kvinnor har varit en viktig feministisk strategi historiskt sett (Freedman, 1995:89). Säkra kvinnliga rum online kan hittas i exempelvis facebookgrupper, och det är den typ av könsuppdelad separatism som studien har behandla. I online-miljöer har separatistiska rum formats i hög grad som en reaktion på
trakasserier eller nedlåtande kommentarer mot kvinnor som sker över internet, något som skribenten Amanda Hess påpekar i sin omtalade krönika “Why women aren’t welcome on the internet” (2014). Hon menar även att det inte finns tillräckligt med lagar för att förhindra denna typ av beteende vilket då istället resulterat till att kvinnor skapat egna säkra rum på internet (ibid.).
2.3 Feminism som teoretisk utgångspunkt
Feminism som teoretisk utgångspunkt kommer från politiska rörelser men behöver inte alltid vara bundet till det. Det kan som som i detta fall användas som en teori med syftet att förklara specifika perspektiv (Rakow och Nastasia, 2018:358). I teorins
tillvägagångssätt erkänns skillnader mellan liberal- och radikalfeminism där begrepp om kön, kvinnor, makt, orättvisa och förändring har det främsta fokuset (Ibid.).
Liberalfeminism behandlar ojämlikheterna mellan kön och förespråkar reformer inom nuvarande sociala och ekonomiska strukturer genom fem punkter. Den första punkten syftar till att könsskillnader mellan kvinnor och män bör minimeras genom utvidgande av kvinnors roller. Den andra punkten handlar om att kvinnans identitet är rationell och individualistisk, liksom mannens. Den tredje punkten hävdar att makt utövas som sexism av enskilda män mot kvinnor som måste kontrolleras och förbättras. Den fjärde punkten argumenterar att social orättvisa omfattar kvinnors diskriminering genom historien, och den femte punkten hävdar att social förändring bör bestå av reformer inom befintliga sociala och ekonomiska strukturer (Rakow och Nastasia,
2018:358-359).
Radikalfeminism argumenterar å andra sidan för behovet av att värdera snarare än att minimera kvinnors skillnader från män samtidigt som de finner gemensamma drag bland kvinnor på grund av deras delade förtryck (Rakow och Nastasia, 2018:359). Precis som liberalfeminismen har även radikalfeminismen fem punkter de
argumenterar om. Den första punkten hävdar att patriarken förminskar kvinnor och vad som är förknippat med dem. Den andra punkten hävdar att kvinnors identitet består av kollektiva upplevelser, som därmed skiljer sig från mäns. Punkt tre handlar om att maktrelationer måste bekämpas genom att förändra män snarare än kvinnor. Den fjärde punkten inom radikal feminism hävdar att social orättvisa upprätthålls av de fortsatta
våldet mot nedtystande av kvinnor. Den sista punkten hävdar att social förändring bör syfta till att göra om befintliga sociala och kulturella institutioner (ibid.).
Eftersom vår studie har undersökts ur ett feministiskt perspektiv har denna teoretiska position i kontexten varit relevant.
2.4 Communities of practice
“Communities of practice are groups of people who share a concern or a passion for something they do and learn how to do it better as they interact regularly.” – (Wenger
2001)
För att förstå hur kunskapen om aktier och privatekonomi kommunicerats inom facebookgrupperna Economista och ASP har vi utgått från Lave och Wengers teori (1991) om Communities of practice, eller praxisgemenskap på svenska. En
praxisgemenskap är en grupp människor som delar ett intresse och engagerar sig i en process för kollektivt lärande som skapar band mellan dem: en stam, ett band, en grupp ingenjörer som arbetar med liknande problem (Lave & Wenger 1991). Människor har genom alla tider samlats med anledning av gemensamma intressen för att diskutera möjliga strategier och tillvägagångssätt. Vi går samman oavsett om det handlar om att jaga för överlevnad, besegra fienden i krig eller hitta den bästa strategin för ökad lönsamhet (Wenger 2001). Teorin är alltså grundad i den mänskliga naturen.
Lave och Wenger (1991) argumenterar för att det som utmärker en praxisgemenskap är att individerna som tillhör gruppen lär av varandra genom interaktion. Detta ger i sin tur utrymme för en gemensam bild av praktiken som gynnar både individen och gruppens progression. Enligt teoretikerna mognar det delande lärandet genom samtal där medlemmarna delar med sig av sina erfarenheter och tar hjälp av varandra för att lösa dilemman (ibid). Denna studie har undersökt praxisgemenskaper med ett
gemensamt intresse för aktier och privatekonomi där kunskapsstöd varit en del av gruppens funktioner. Det är alltså inte internet i sig som utgjort gemenskapen, det är Facebook, eller ännu tydligare, facebookgrupperna och medlemmarna i den som skapat detta eftersom det funnits utrymme för medlemmarna i forumet att samspela med varandra (Kvutis, u.å). Därför har teorin och praxisgemenskap varit relevant för uppsatsen.
Communities of practice talar för att man genom gemensamma intressen ska gynna gruppens progression. Däremot tar dem inte hänsyn till grupper med en mindre uppmuntrande tonalitet i vilket vår studie skulle kunna ta vid.
3. Tidigare forskning
3.1 Den svenska aktiemarknaden
En av de främsta svenska studierna som behandlar den svenska aktiemarknaden är Euroclear Swedens årliga rapport över ägandet i svenska aktiebolag (Euroclear 2020:4). I rapporten tar man upp könsfördelningen av svenskarnas aktieägande. Rapportens underlag sträcker sig fram till utgången av 2020 och innehåller data över samtliga svenska aktiebolag vars aktier är noterade till handel, samt svenska onoterade
aktiebolag vars aktier är anslutna till Euroclear Swedens värdepapperssystem, totalt 1 491 bolag (Euroclear 2020:4). Man kan i rapporten se att kvinnorna i Sverige ägde 31,6% av det totala innehavet, medan männen ägde 68,4% (Euroclear 2020:6).
Att kvinnor är en minoritet på den svenska aktiemarknaden skulle kunna påverka skillnaden i tonalitet i de respektive facebookgrupperna. Ovanstående resultat har därmed varit relevant för att det ska vara möjligt att ha den ojämna fördelningen som utgångspunkt och antagande i analysen.
3.2 Forskning om online communities
I den vetenskapliga artikeln “Community Effort in Online Groups: Who Does the Work and
Why?” av Butler et al (2002) undersöks anledningen till varför människor väljer att
skapa online communities ur ett allmänt perspektiv. Ur ett MKV perspektiv är
forskningen intressant då forskarna beskriver gemenskaper online som annorlunda från det verkliga livet och att man på internet ofta behöver ett gemensamt ämne att samlas kring för att hålla samtalen levande, medan det i verkligheten finns en naturlig drivkraft (ibid.). Denna drivkraft kan vara att man möts genom vänner eller på på arbetsplatsen och därefter finner nya samtalsämnen efter hand. Facebookgrupperna Economista och ASP har det gemensamma intresset aktier och privatekonomi där man som medlem kan lära känna varandra, men även ställa frågor anonymt. Författarna nämner däremot
ingenting i sin studie om att exkludering eller säkra rum skulle vara en anledning till att skapa online communities och för att täcka den luckan skulle vår studie kunna vara ett bra komplement.
3.2.1 Kunskapsdelning i online communities
Precis som skapare av online communities, styrs producenterna av innehållet i grupperna, prosumers, av drivkrafter (Carcía-Galera et al, 2014:11-13). Detta då personerna känner sig hörda genom till exempel delningar, kommentarer och
gilla-markeringar (ibid.). Å andra sidan kan detta få en motsatt effekt när personen i fråga inte känner sig hörd och den nödvändiga drivkraften avlägsnas (Butler et al, 2002). Motivationen till att delta i olika online communities kan således bero på bekräftelse och att känna sig sedd, men även på att deltagarna känner ett utbyte av exempelvis kunskap eller andra faktorer som gynnar dem (Carcía-Galera et al, 2014:11-13).
Flertalet studier har skapats för att belysa personers kunskapsdelningsbeteende i olika online miljöer. I takt med digitaliseringen och de ökade möjligheterna till att dela sina tankar, frågor, kunskaper etc. började Facebook att bli en välanvänd kanal att göra just detta på. Pi, Shih-Ming m.fl (2013:1971–1979) gjorde en studie om facebookgrupper och dess medlemmars kunskapsdelande. Man konstaterade att deltagandet i grupperna inte medförde direkt ekonomisk vinning för dem och därför kunde ses som en objektiv miljö. Forskarna kom även fram till att kunskapsdelningsbeteendet på Facebook skilde sig från andra sammanhang när det handlar om yttre motivation, sociala och
psykologiska krafter samt delningskultur i sociala nätverk (ibid.). Kunskapsdelandet på Facebook motiveras som tidigare nämnt av bland annat bekräftelse och känslan av att känna sig hörd (Carcía-Galera m.fl 2014:11-13). Att däremot ta till sig kunskap i digitala forum menar forskare motiveras av att få sitt informationsbehov bemött. Tidigare studier om vad som driver medlemmar i online communities, att både dela kunskap men även ta emot kunskap, har en betydelse för vårt ämne då det kan klarlägga hur medlemmarna i facebookgrupperna Economista och ASP styrs av vissa förutsättningar.
Vår studie har studerat facebookgrupper med intresse av aktier och privatekonomi. När det handlar om informationsdelning och kunskapsdelning i miljöer bestående av
investerare, både nybörjare och erfarna, kan förståelsen för miljön vara avgörande (O’Connor L. G. 2013: 36-47). Forskning visar att information som sprids i onlineforum
kan ha en betydande inverkan på enskilda investerare och värdepappersmarknaden vilket också i vissa områden för informationsanvändning kan äventyra investerarnas beslutsfattande. Denna studie har kompletterat tidigare forskning genom att öka ämnets relevans för medie- och kommunikationsvetenskap. Med detta menar vi att studien har tagit reda på om kommunikationen i respektive facebookgrupp har kunnat kopplats samman med resultaten från den tidigare forskningen i samma kontext.
4. Bakgrund
4.1 Facebook som lärande miljö
I grund och botten skapades det sociala nätverket Facebook för att ge människor möjligheten att interagera med vänner och familj (Facebook u.å.). Idag har det
utvecklats till världens största sociala nätverk som dessutom används av majoriteten av världens organisationer för att kommunicera med sina målgrupper (Pi et al.
2013:1971). Mängder av funktioner har uppkommit sedan Facebooks start och idag används det även som en plattform för att finna andra likasinnade med samma intressen genom digitala grupper och communities, och det är den funktionen som har varit relevant för vår undersökning.
Facebook skapar möjligheter att diskutera intressen och hobbys och tillåter användare att enkelt och snabbt utbyta perspektiv och kunskaper med andra runt om i Sverige och övriga världen (Pi et al. 2013:1971). Dessa perspektiv och kunskaper skapar
möjligheten att söka information utan att vara bunden till en tid eller plats. Plötsligt finns personer som besitter kunskapen du söker, bara ett klick bort, kanske på andra sidan jorden. Facebook förändrar alltså inte bara människors sätt att kommunicera, det förändrar även människors sätt att ta in och söka kunskap. Facebookgrupper är ett exempel på forum där folk med liknande intressen kan utbyta erfarenheter, dela
personliga expertiser och tillföra kunskapsstöd till varandra (Pi et al. 2013:1971). Som effekt av detta har fler och fler internetanvändare gått med i olika typer av online communities (ibid.).
4.1.1 Interagera på Facebook
Att interagera på Facebook innebär att man reagerar, delar eller kommenterar det innehåll man vill agera på. Enligt Facebook själva, gillas eller kommenteras över två miljarder inlägg varje dag på nätverket och möjligheten att interagera med genom dessa aktioner har skapat möjligheter till ett socialt engagemang som revolutionerat vårt sociala liv (Gerlitz & Helmond 2013:1352-1353). I denna undersökning har endast interaktionerna “gilla” och “kommentera” varit relevanta då facebookgrupperna som undersökts varit privata och därmed inte kunnats delas vilket uteslutit den funktionen.
4.2 Den feministiska separatismen
Separatism är strävan efter frigörelse (Freedman, 1995:89-90), men ur ett feministiskt perspektiv är det en politisk strategi som hjälper kvinnor att mobilisera politiskt och få mer inflytande i det bredare samhället (ibid.). I 1800-talets Amerika uppkom
kvinnoseparatistiska grupperna där kvinnor, som annars var exkluderade ur samhället, delade unika livserfarenheter som döttrar, fruar, barnafödare och moraliska
vårdnadshavare. De förmedlade sina värderingar och traditioner till sina kvinnliga släktingar och skapade det som liberalfeminister har kallat "The Female World of Love and Ritual", en värld av homosociala nätverk som hjälpte kvinnor att överskrida utanförskapet i hemmet (Freedman, 1995:89-90). Kvinnor insåg vikten av att
upprätthålla dygderna i kvinnovärlden samtidigt som omvärlden diskriminerade dem offentligt. När deras politiska analys utvecklades i mitten av århundradet, och grundade sig på begreppen: kvinnlig moralisk överlägsenhet, systerskap samt bekräftandet av kvinnans separata natur, fick man mycket motstånd av män. Kvinnor började då kräva separatistiska rum där man kunde diskutera sexism och patriarkala strukturer mellan varandra (Freedman, 1995:90).
4.3 Ekonomisk jämställdhet i Sverige
En undersökning från Yougov, som gjordes på uppdrag av Nordnet, visar att två av tre kvinnor inte har, eller inte vet om de har ett sparande som gör de möjligt för dem att ta kontrollen över sin egen livssituation (Ringberg, 2020).Ekonomisk jämställdhet är en förutsättning för självständighet då en egen stabil ekonomi ger större möjlighet att själv bestämma över innehållet i sitt liv (ibid.).Den ekonomiska jämställdheten i Sverige är ett problem som kontinuerligt tas upp på den politiska agendan men även i samhället i
stort. Kvinnor tar än idag det största ansvaret för hem och familj vilket leder till en större frånvaro från arbetet i form av VAB, föräldraledighet och deltidsarbete under många år (Saco, 2015). Detta medför negativa påföljder för kvinnors privatekonomi i form av löne- och karriärutveckling, framtida pensioner och hälsa (ibid.).
4.4 Facebookgruppen “Economista - kvinnor som gillar aktier
och privatekonomi”
“Gruppen Economista - kvinnor som gillar aktier och privatekonomi är skapad för dig och alla andra kvinnor som är intresserade av aktier oavsett tidigare kunskaper. Här inne delar vi med oss av frågor, funderingar, lyckade affärer och allt annat som har med aktiehandel att göra! Även privatekonomiska frågor är varmt välkomna och vi uppmuntrar alla former av ekonomirelaterade frågeställningar.”
Så lyder administratörernas beskrivning av den kvinnliga facebookgruppen som vi i studien valde att förkorta till ‘Economista’. Gruppen är alltså tillgänglig för den som identifierar sig som kvinna och är således också privat vilket innebär att den är stängd för allmänheten. Det innebär att det enbart är godkända medlemmar som kan se vilka som är med i gruppen och vad som publiceras i den. På så sätt kan medlemmarna känna sig bekväma med att publicera information som kan kännas privat, i detta fallet om sin privatekonomi och sina investeringar utan att utomstående facebookvänner eller män kan interagera med inlägget. Administratörerna godkänner inläggens innehåll före publicering för att säkerställa att de stämmer överens med gruppens policy.
4.5 Facebookgruppen “Aktier, sparande och privatekonomi”
“Denna grupp är till för dig som är intresserad av aktier, sparande och privatekonomi. Inga frågor är för dumma för att ställa och vi behandlar varandra med respekt i gruppen. Vi tipsar och hjälper varann med målet om att kunna leva ett rikare liv.”
Så lyder administratörernas beskrivning av den könsblandade facebookgruppen som vi i studien valde att förkorta till ‘ASP’. Gruppen är tillgänglig för båda könen och är privat vilket innebär att den är stängd för allmänheten. Det innebär att det enbart är godkända medlemmar som kan se vilka som är med i gruppen och vad som publiceras i den. På så sätt kan medlemmarna känna sig bekväma med att publicera information som kan
kännas privat, i detta fallet om sin privatekonomi och sina investeringar utan att utomstående facebookvänner kan interagera med inlägget. Administratörerna
godkänner inläggens innehåll före publicering för att säkerställa att de stämmer överens med gruppens policy.
5. Metod och material
5.1 Val av metod
För att utföra undersökningen har en kvantitativ metod använts, en kvantitativ innehållsanalys. Då syftet med studien var att undersöka tonaliteten i hela
facebookgrupper med tusentals medlemmar var en kvantitativ metod mest lämplig för att kunna täcka flera perspektiv och ämnen. Vi har undersökt hur samtalen i de olika facebookgrupperna utspelat sig och samlat in data utifrån utvalda variabler och
påståenden för slumpmässigt utvalda inlägg. Med denna information har vi sedan gjort en tydlig analys och därefter reflekterat över om tonaliteten i facebookgrupperna eventuellt kan ha bidragit till att separata kvinnorum med intresset aktier och privatekonomi skapats.
5.1.1 kvantitativ innehållsanalys
Att använda kvantitativ innehållsanalys som metod för undersökningen valdes framförallt för möjligheten att studera en stor mängd data. Med en innehållsanalys arbetar man sig fram genom att på olika sätt räkna sig till ett svar (Barmark och Djurfeldt 2020:25). Då studien är kvantitativ har den varit direkt mätbar och operationaliserbar genom att man i efterhand har kunnat fylla en datamatris med objektiv information i ett kodschema (Esaiasson et al. 2017:201). Datan samlades in och analyserades i statistikprogrammet SPSS där varje påstående blev en egen variabel. Genom kodschemat (se bilaga 9) har vi sammanställt ett resultat för att därefter besvara syftet och frågeställningarna. När metodens påståenden besvarats har de analyserats genom att först sorterats och reducerats innan identifiering av olika mönster gjorts.
5.2 Genomförande
5.2.1 Val av forskningsobjekt
Först och främst togs beslutet att begränsa studien till Sverige för att inte göra den för omfattande. För att vidare begränsa studien valdes Facebook som undersökningskanal, ett beslut som baserades på statistik från Svenskarna och internets rapport från 2020 där resultatet visade att Facebook vid tidpunkten användes av 80% av de
internetanvändande svenskarna. Statistiken gjorde Facebook därmed till det största sociala mediet i Sverige (ibid.). Då ekonomisk jämställdhet är en förutsättning för självständighet och är ett problem valdes aktier och privatekonomi i kombination med kommunikation och feminism som undersökningsämne. Objekten som därefter utsågs som undersökningsobjekt för studien var två facebookgrupper med intresset aktier och privatekonomi. Beslutet att undersöka två stycken grupper togs för att avgränsa
studiens omfattning samt för att vi ansåg att två grupper skulle vara tillräckligt som komparativa enheter. Samtliga inlägg som studerades kom från de utvalda
facebookgrupperna Economista och ASP. Valet av facebookgrupper beror till viss del på dess stora medlemsantal, 145 000 st respektive 45 000 medlemmar. Trots att
Economista hade fler medlemmar såg vi inte det som problematiskt då vi efter
avvägning ansåg ASP ha tillräckligt med medlemmar för att det skulle vara möjligt att tydligt urskilja en tonalitet i gruppens kommunikation.
Samma antal inlägg analyserades i de båda grupperna, 126 stycken vardera, och samtliga valdes ut genom ett slumpmässigt urval utifrån bestämda tidsperioder. I studien undersöktes samtliga inlägg på samma sätt oavsett inläggsformat, d.v.s. text/länkinlägg, bildinlägg, videoinlägg eller en kombination av det.
5.2.2 Material och val av analysenheter
126 stycken inlägg ur vardera facebookgrupp analyserades. För att komma fram till antalet inlägg gjordes ett urval som skulle hjälpa oss att avgränsa studien. Tidsperioden som primärt valdes var 2021, vilket innebar att samtliga analyserade inlägg publicerats efter årsskiftet 2020/2021. Då studien gjordes i maj valde vi att inte använda oss av den månaden då vi ville använda oss av hela, passerade tidsperioder. Viktigt för oss var att studien skulle vara aktuell och relevant i tid, vilket gjorde att vi beslutade oss för att
analysera inlägg från de senast passerade månaderna: februari, mars och april.
Anledningen till att januari valdes bort var främst för att begränsa omfattningen för att ha tid till att möjliggöra bra analyser.
För att få en jämn fördelning av inlägg i förhållande till tidsperioderna delade vi upp månaderna i veckor vilket blev 12 stycken, fyra per månad (se bilaga 1). För att
ytterligare avgränsa insamlingen bestämde vi oss för att endast undersöka inlägg från två av fyra veckor per månad. Däremot valdes inte samma veckor från varje månad för att inte riskera att det skulle finnas en trend av att fler inlägg av ett visst ämne alltid publicerades under en viss vecka av månaden. I mars undersöktes därför inlägg från den första och tredje veckan i månaden, och i februari och april undersöktes inlägg från den andra och fjärde veckan i månaden (se bilaga 1).
Efter att ha bestämt att inläggen borde kategoriseras veckovis, bröt vi ner veckorna i dagar. Inläggen från vardera dag slumpades därefter för att med större chans hamna på olika klockslag. Anledningen till att vi inte valde att undersöka specifika klockintervall beror på att vi under pilotstudien upptäckte att det efter en viss tid bakåt i historiken i varje facebookgrupp slutade stå vilket klockslag som inlägget publicerades. Dessutom blev denna information irrelevant då vi såg att inläggen publicerades när
administratörerna för varje grupp godkänt inläggens innehåll, vilket gjordes vid ungefär samma klockslag varje dag. För att lyckas med slumpandet räknades först antalet inlägg som publicerats under ett datum. Genom en slumpgenerator på internet
(https://slumpgenerator.nu/) kunde vi ange antalet inlägg från datumet och sedan be generatorn välja tre av dessa vilket sedan också blev de inlägg vi analyserade.
Varje inlägg kodades och därefter analyserades även de tre populäraste kommentarerna under varje inlägg. Med populäraste menas de med mest respons i form av interaktioner, d.v.s reaktioner och svar. Samtliga inlägg med tillhörande kommentarer har kodats med hjälp av ett kodschema (se bilaga 2).
Så kallad “shitposting” kan definieras som något ironiskt som publiceras på internet. Till exempel ett inlägg som inte är särskilt roligt eller som inte ger så mycket mening. Dessa typer av inlägg är dessutom avsedda för att håna eller förolämpa någon (Cambridge Dictionary, u.å). Detta är ett vedertaget begrepp inom internetkulturen som ännu inte
behandlats tillräckligt utförligt i den akademiska litteraturen. Däremot har vi ansett genom rimliga överväganden att begreppet är relevant att ha med i denna studie.
5.2.3 Kodningsguide
Undersökningsvariablerna skapades utifrån studiens syfte och frågeställningar. De användes som en utgångspunkt för skapandet av de parametrar som utgjorde en stabil grund i kodschemat: tonalitet och engagemang. Utifrån valda variabler gjorde vi
noggranna bedömningar för varje inlägg och kommentar huruvida de passade in under de bestämda påståendena eller inte. Kodningsguiden inleddes med en primär fråga fråga vilket handlade om tonaliteten av inlägget. Därefter kön, syfte, ämne etc. Totalt mättes 93 variabler för varje inlägg där kommentarernas variabler under inlägget är inkluderade. Kodboken finns som bilaga 9.2.
5.2.4 Pilotstudie
I denna studie utfördes pilotstudien precis som studien, däremot innefattar
pilotstudiens inlägg ett mindre antal än själva studien. Anledningen till att en pilotstudie genomfördes var för att redan innan studiens analys stöta på eventuella problem och åtgärda dem. Detta för att inte bemöta problemen vid studiens genomförande och då behöva göra ändringar och därmet förlora dyrbar tid.
Vid pilotstudiens genomförande kom vi fram till att en del ändringar i kodschemat behövde göras, detta för att få ett tydligare resultat och en bättre analys som svarar på frågeställningarna och följer studiens syfte.
Det största problemet vi stötte på var tidsintervallerna, som vi utökade från kl. 08-20 till kl. 07-00. Anledningen till detta var för att inläggen som skrivs i första hand måste godkännas av en administratör av gruppen, i och med det hamnar flertalet inlägg i kö. När dessa inlägg sedan godkänns av en administratör kan det hamna på tidslinjen flera timmar efter själva skrivandet av inlägget vilket i sin tur kan leda till att det inte finns något inlägg upplagt förrän vid kvällstid. I och med detta blev tidsintervallerna irrelevanta och förlorade sitt syfte. Vid en vidare diskussion valde vi att ta bort
tidsintervallerna helt. Detta val gjordes då inläggets tidsstämpel försvinner efter X antal månader bakåt i historiken vilket inte längre gör det möjligt för oss att ta med dem i kodschemat.
Den andra justeringen som gjordes var tillägget av kön för både personen som skrivit inlägget och personen som skrivit kommentarerna i den könsblandade gruppen. Denna ändring gjordes för att tydligt kunna se om tonaliteten skilde sig beroende på vilket kön inläggsskribenten hade, men också för att se vilket kön som interagerar mest i en könsblandad facebookgrupp.
5.3 Metoddiskussion
Kvantitativ innehållsanalys är ett mycket användbart verktyg när man vill ha svar på frågor om förekomsten av olika typer av kategorier i ett material (Esaiasson et al. 2017:198). En kvalitativ studie hade varit begränsande och för många möjliga felkällor identifierades, framförallt bristen på flera olika perspektiv i facebookgrupper av den storlek som undersökts i denna studie.
5.3.1 Validitet och reliabilitet
Kvantitativ innehållsanalys stämmer överens med vetenskaplig metod och ger oftast valida resultat till skillnad från till exempel kvalitativ innehållsanalys som kan vara svår att genomföra med tillförlitlighet. Däremot är en utmaning med metoden att den måste återspegla en korrekt bild av verkligheten för att upprätthålla en validitet. Som forskare kan man alltså inte dra en egen slutsats i ärendet (Esaiasson et al., 2017:208).
Innehållsanalysen gjordes med ett slumpmässigt urval. På grund av det slumpmässiga urvalet kan den externa validiteten vara hög (Bryman, 2018). Inläggen som
analyserades valdes ut av en slumpgenerator vilket innebär att medlemmarna vars inlägg analyserats till stor sannolikhet är bosatta på olika delar av Sverige, d.v.s. både i stadsmiljö och på landsbygd. Hade en kvalitativ metod som intervjuer gjorts, hade informationen varit mer ingående, men inte täckt lika breda områden geografiskt och demografiskt. Detta gör vår studie generaliserbar för en större population.
Reliabilitet handlar om tillförlitlighet i en undersökning och om att undvika
slumpmässiga fel. För att denna studie ska påvisa kvalitet och noggrannhet har ett reliabilitetstest gjorts där vi har gått igenom mindre delar av materialet ännu en gång (Esaiasson et al. 2017:209). Variabel för variabel har undersökts genom att beräkna procentandelen med överensstämmande kodningar och därmed fastställt reliabiliteten (ibid.). Ju lägre felprocent som visas betyder i sin tur att reliabiliteten är högre. Varje
kvantitativ innehållsanalys brukar omfatta ett reliabilitetstest som agerar som en slags betygsättning på undersökningens kvalitet och noggrannhet (Esaiasson et al.,
2017:208). För att utföra detta test valde vi 10 slumpmässiga enheter som vi sedan enskilt, men också en utomstående, genomfört ett reliabilitetstest på. Detta visade en procentuell tillförlitlighet på 86%, vilket är en hög tillförlitlighet i en omfattande kvantitativ studie som denna (Esaiasson et al., 2017:208). En anledning till att testet inte visar ett hundraprocentig resultat kan bero på den enskilda individens tolkning och uppfattning av dataenheten.
För att kunna generalisera resultatet är det nödvändigt att siffrorna som resultatet visar talar sanning och är representativa (Esaiasson et al., 2017:209). För att kontrollera detta har vi har gjort ett signifikanstest med hjälp av pearson’s r som visade att korrelationen stämmer med 99% statistisk säkerhet. Samtliga test är 3-stjärniga vilket innebär att korrelationen hamnar på ett konfidensintervall till 95%.
Undersökningen är stabil då över ett hundratal inlägg per grupp har analyserats. Skulle exempelvis något facebookinlägg raderas skulle detta inte göra en märkbar skillnad för resultatet om någon skulle försöka göra om studien vid ett senare tillfälle. Detta skulle däremot kunna vara en avgörande faktor i en kvalitativ studie där man i regel
undersöker färre objekt. För att säkerställa att kodschemat vi har använt oss av är av kvalitet så har vi utfört en mindre pilotstudie. I pilotstudien har kodschemat testat för att se om vi valt de mest effektiva kategorierna för att bringa ett givande resultat. Mer om pilotstudien går att läsa under rubrik 5.2.3.
5.3.2 Metodkritik
En faktor som skulle kunna ses som kritiskt för metoden är att vi endast undersökt 0,00086% inlägg i den kvinnliga gruppen och 0,0028% inlägg i den könsblandade gruppen i förhållande till antalet medlemmar på grund av dess mycket höga medlemsantal. Detta innebär givetvis att även om vi försökt göra studien så
generaliserbar som möjligt för en större population hade det inte varit möjligt att utföra studien på ett sätt som tar hänsyn till mängden medlemmar i gruppen och gör resultatet representativt för samtliga. Å andra sidan är det möjligt att en stor del av medlemmarna i båda grupperna inte är aktiva vilket i sin tur skulle innebära att de inte heller är en del av samtalet och tonaliteten. Ett alternativ för att lyckas representera en större
procentuell del av gruppmedlemmarna skulle kunna vara att undersöka en facebookgrupp med färre medlemmar.
En vidare diskuterbar faktor i metoden som skulle kunna påverka resultatet är faktumet att vi som forskare av studien har tolkat facebookinlägg som kvinnor. En risk med detta är att inläggen då kan ha tolkats annorlunda än om exempelvis en man utan de tidigare erfarenheter som kvinnor. För att denna felkälla skulle kunna minskats hade en mans analys av inläggen varit nödvändigt. I reliabilitetstestet undersöktes kodschemat av en man för att försöka identifiera felkällorna som kunde ha uppstått på grund av denna faktor. Däremot hittades ingen större avvikelse och då vi inte med säkerhet kan påvisa att denna mans tolkning representerar samtliga män har vi inte använt detta resultat för att bevisa något. Med denna vetskap har vi i analysen därför haft en kritisk inställning till resultaten och de eventuella tolkningar som vi som forskare gjort.
Något som anses kritiskt mot studien, men som kan ses som utvecklingspotential, är att det framtagna resultatet kan vara att det endast utspelar sig på detta vis i just dessa grupper. Om andra facebookgrupper med samma syfte hade inkluderats, eller ett större antal grupper analyserats, hade resultatets utfall kanske kunnat utspelat sig annorlunda.
Etiska aspekter förekommer alltid i studier som inkluderar människor. I detta fall har en undersökning gjorts som involverar en diskussion om andras privatekonomi vilket givetvis kan vara ett känsligt ämne. Vi har undersökt en grupp människor som delat med sig av personliga och privata erfarenheter och frågor där medlemmarna inte varit medvetna om att deras inlägg granskats. Å andra sidan har samtliga varit anonyma och inga personuppgifter har sparats vilket gör att ingen kan komma att identifieras i efterhand.
I studien har endast kriteriet kön tagits upp från kategorierna för demografiska aspekter. Det innebär att inga faktorer som etnicitet, ålder eller religion har tagits hänsyn till i frågan om inkludering och exkludering. Resultaten kan därmed inte påvisa om kvinnor i Economista upplever en exkludering på grund av exempelvis hudfärg eller tro.
6. Resultat och analys
I avsnittet resultat och analys har vi presenterat och redogjort för de mönster och samband vi har funnit mellan uppsatsens frågeställningar, datainsamlingens resultat, den tidigare forskning och de teorier vi valt. Utvalda teorier finns under rubrik 2 och tidigare forskning under rubrik 3.
Datainsamlingen har utgått från slumpmässigt utvalda inlägg i facebookgrupperna Economista och ASP. Analysen gjordes först på inlägget i fråga där data för varje variabel samlades in (se bilaga 9.2). Därefter analyserades de tre populäraste kommentarerna för varje inlägg. Med populäraste menas de med flest reaktioner från andra medlemmar. Den kommentar med flest reaktioner under inlägget kallades för “kommentar 1”, den med näst flest för “kommentar 2” och den med tredje flest för “kommentar 3”.
Kommentarerna analyserades var för sig utifrån angivna variabler (se bilaga 9.2).
6.1 Frågeställning 1
Finns det en observerbar skillnad i kommunikationens tonalitet hos den kvinnliga facebookgruppen jämfört med den könsblandade? I så fall hur?
I kodschemat kategoriserades tonaliteten in i: uppmuntrande, mindre uppmuntrande, neutral, saklig och ironisk. Detta kategoriserades i sin tur in i positiv tonalitet där
uppmuntrande ingick, negativ tonalitet där mindre uppmuntrande och ironisk ingick
samt opartisk tonalitet där neutral och saklig ingick. Intressant för studiens resultat var främst den övergripande tonaliteten i grupperna, d.v.s inläggen och
kommentarsfältens sammanlagda tonalitet i korrelation med varandra. För att kunna mäta detta skapades en grupperade variabler för att inkludera både inläggen och kommentarerna i den totala tonaliteten.
Tabell 6.1.1 - Den totala tonaliteten - frekvens (ASP & Economista)
Tabell 6.1.2 - Den totala tonaliteten - korrelation (ASP & Economista)
Utifrån tabell 6.1.1 och 6.1.2 fick vi ett resultat som visade att det fanns en observerbar skillnad i tonaliteten mellan facebookgrupperna. I tabellerna ovan har vi ställt
gruppernas tonalitet i korrelation mot varandra för att kunna svara på frågeställningen. “N” står för den totala mängden observerbara enheter, medan “missing” står för de enheter som saknades, i detta fall när det inte funnits tre kommentarer att analysera under ett inlägg. Ser man till tabell 6.1.2 kan man se att det var en väldigt liten signifikant skillnad mellan gruppernas opartiska tonalitet. Dessutom har båda grupperna i förhållande till sina egna respektive kommentarer och inlägg, mer publicerat innehåll av positiv än av negativ tonalitet.
Sätter man de olika facebookgrupperna i korrelation med varandra kan man i tabell 6.1.2 se att ASP hade en något mer opartisk tonalitet än Economista, 7,4%. Det innebär att ASP hade 7,4% fler kommentarer och inlägg som var sakliga, neutrala eller både och. Däremot visar tabellen att en negativ tonalitet var 46,3% mer förekommande i gruppen ASP än Economista. Det innebär att det förekom 46,3% fler kommentarer och inlägg som var mindre uppmuntrande, ironiska eller både och i ASP. Till sist går det ur tabellen att utläsa att Economista hade en 45,1% mer positiv tonalitet än ASP, d.v.s att 45,1% kommentarer och inlägg var uppmuntrande. Skillnaden mellan grupperna är statistiskt signifikant i fråga om positiv och negativ tonalitet. Därför kan vi med 99% statistisk säkerhet säga att tonaliteten i Economista var av en mer positiv bemärkelse i jämförelse med ASP och tvärtom. I båda grupperna fanns inlägg av samtliga tonlägen, men som svar på frågeställningen så var den könsblandade gruppens tonalitet generellt mer negativ än den kvinnliga.
Graden på ASPs negativa tonalitet beror på vad den ställs i förhållande till. Trots att det publicerade materialet i ASP generellt var av mer negativ tonalitet än Economista, är det möjligt att i tabell 6.1.1 utläsa att de inlägg som var av negativ ton, inte var speciellt många. Endast ca ≈13 st inlägg, vilket i förhållande till N=115 är lågt. I sig är det alltså en låg siffra, men ställer man ASPs negativa tonalitet i förhållande till Economistas är den hög. Economista innehöll ≈<2 inlägg av negativ tonalitet vilket i relation till N=113 nästan är obefintlig. Trots att ASPs tonalitet var mer negativ i förhållande till
Economistas förekom det, som tidigare nämnt, mer innehåll i ASP som var av positiv tonalitet internt i gruppen. Däremot var det endast ≈14 inlägg och kommentarer som var av positiv tonalitet i ASP vilket i förhållande till sina 13 negativa inte var signifikant. På samma sätt var ASPs positiva tonalitet I förhållande till Economistas ≈45 stycken positiva kommentarer och inlägg obetydliga. Med statistiken ur tabell 6.1.1 och 6.1.2 kan man med 99% statistisk säkerhet säga att tonaliteten i Economista är märkbart positiv i jämförelse med ASP och tvärtom vilket svarar på frågeställningen.
Tabell 6.1.3 - Primärt syfte med kommentarerna respektive inläggen - frekvens (ASP & Economista)
PsI:KD = Primärt syfte inlägg: Kunskapsdelande. PsI:SK = Primärt syfte inlägg: Söka kunskap. PsI:ÅD = Primärt syfte inlägg: Dela åsikt. PsI:SP = Primärt syfte inlägg:
Shitposting. PsK:KD = Primärt syfte kommentar: Kunskapsdelande. PsK:SK = Primärt syfte kommentar: Söka kunskap. PsK:ÅD = Primärt syfte kommentar: Dela åsikt. PsK:SP = Primärt syfte kommentar: Shitposting
Tabell 6.1.4 - Primärt syfte med kommentarerna respektive inläggen - korrelation (ASP & Economista)
PsI:KD = Primärt syfte inlägg: Kunskapsdelande. PsI:SK = Primärt syfte inlägg: Söka kunskap. PsI:ÅD = Primärt syfte inlägg: Dela åsikt. PsI:SP = Primärt syfte inlägg:
Shitposting. PsK:KD = Primärt syfte kommentar: Kunskapsdelande. PsK:SK = Primärt syfte kommentar: Söka kunskap. PsK:ÅD = Primärt syfte kommentar: Dela åsikt. PsK:SP = Primärt syfte kommentar: Shitposting
Tabell 6.1.5 - Tonalitet hos kommentarer respektive inlägg - frekvens (ASP & Economista) Ton_kom_positiv = Tonalitet i kommentar: positiv. Ton_kom_negativ = Tonalitet i kommentar: negativ. Ton_kom_opartisk = Tonalitet i kommentar: opartisk.
Ton_in_positiv = Tonalitet i inlägg: positiv. Ton_in_negativ = Tonalitet i inlägg: negativ. Ton_in_opartisk = Tonalitet i inlägg: opartisk.
Tabell 6.1.6 - Tonalitet hos kommentarer respektive inlägg - korrelation (ASP & Economista)
Ton_kom_positiv = Tonalitet i kommentar: positiv. Ton_kom_negativ = Tonalitet i kommentar: negativ. Ton_kom_opartisk = Tonalitet i kommentar: opartisk.
Ton_in_positiv = Tonalitet i inlägg: positiv. Ton_in_negativ = Tonalitet i inlägg: negativ. Ton_in_opartisk = Tonalitet i inlägg: opartisk.
För att få en djupare förståelse för svaret på frågeställningen var det vidare intressant att undersöka kommentarernas tonalitet och syfte i förhållande till inläggens. Det
att söka information/kunskap, dela åsikt, shitposting eller otydligt. Tabell 6.1.3 visar att inläggen i de båda grupperna bestod till största del av sakliga frågor där syftet varit att söka eller ta del av information. I tabell 6.1.4 kan man däremot se att gruppen
Economista bestod av 22% fler kunskapssökande inlägg, medan ASP istället bestod av 17,9% fler inlägg av kunskapsdelande karaktär. Ett naturligt resultat av att de båda grupperna bestod av flest kunskapssökande inlägg blev att kommentarerna till största del bestod av informationsdelning av något slag. Detta kunde vara ett svar på frågan, allmän kunskapsdelning eller konkreta tips.
Tabell 6.1.7 - Kategoriserad tonalitet i kommentarsfälten - frekvens (ASP & Economista)
I tabell 6.1.5 där inläggens tonalitet står i korrelation med kommentarernas kunde man se att inläggen ur både ASP och Economista i princip bara var neutrala och sakliga, d.v.s opartiska. Detta resultat skulle kunna förklaras av Tabell 6.1.3 och att inläggen främst bestod av sakliga frågor. Även kommentarsfälten bestod till största del av opartiskt innehåll, men här utmärkte sig den negativa och positiva tonaliteten mer än i inläggen. Det innebär alltså att det är kommentarerna i de båda grupperna som bidragit till den positiva respektive negativa tonaliteten. I tabell 6.1.6 kan man utläsa att det i ASP förekom 46,1% mer negativ tonalitet i kommentarsfälten än i Economista. På andra hållet går det också att i samma tabell se att Economistas kommentarsfält var av 44,3% mer positiv tonalitet än ASPs. Detta motsvarade enligt tabell 6.1.7 ≈50 kommentarer i Economista och ≈19 kommentarer i ASP. Bryter man ned kommentarerna ytterligare för att se exakt vilken typ av negativ tonalitet som kommentarerna i ASP bestod av, kan man se i tabell 6.1.7 att den mindre uppmuntrande tonaliteten var mest förekommande.
Det var ≈29 kommentarer av mindre uppmuntrande karaktär, medan ≈11 stycken
bestod av ironisk karaktär. Detta resultat utmärker sig när man jämför med den negativa tonaliteten i Economista där det inte förekom någon ironisk kommentar och endast ≈6 stycken av en mindre uppmuntrande karaktär.
Både facebookgruppen ASP och Economista är i grunden skapade för att människor ska kunna tipsa och hjälpa varandra i frågor om aktier, sparande och privatekonomi. Detta går att koppla till teorin om praxisgemenskap, d.v.s communities of practice, som utmärks av kollektivt lärande, gemensamma intressen och att individens interaktion i gruppen ska gynna både sig själva och gruppens progression (Lave och Wenger, 1991). Statistiken visar på att den kvinnliga facebookgruppen lever som teorin om
praxisgemenskap lär då en stor andel följdfrågor och ökat intresse skapats ur inläggen i gruppen (se tabell 6.4.2 & 6.4.3), vilket gynnar progressionen (ibid.). Däremot säger resultatet för ASP emot denna teori då tonaliteten, istället för att gynna gruppens progression, präglas av en negativ attityd och ironi som istället hämmar progressionen (Lave och Wenger, 1991). Bristfällande för teorin om praxisgemenskap är att den har en ytterst idealisk syn på gemenskap, d.v.s att den inte tat hänsyn till brister som kan skapa en negativ progression för gruppen. Tabellerna ovan visar att negativa tonaliteter som i ASP finns och gör att en idyllisk gemenskap ofta inte är möjlig. Inte heller Economista är befriad från negativ tonalitet. Ännu en kritisk punkt inom teorin om säkra rum är att den definierar rummen som småskaliga miljöer (Polletta, 1991:1). Det går genom statistiken av denna studie att bevisa att säkra rum inte alltid behöver vara ett mindre antal människor, då det även går att förena denna teori med en större grupp och storskalig miljö.
6.2 Frågeställning 2
Går det att observera ett samband mellan hur kommunikationens tonalitet utspelar sig gentemot män respektive kvinnor i den könsblandade gruppen? I så fall hur?
Tabell 6.2.1 - Könsfördelning av skrivna inlägg (ASP & Economista)
Facebookgruppen Economista hade 100% inlägg från kvinnor. Könet i denna grupp kontrollerades för varje inlägg för att säkerställa att inga män lyckats ta sig in i gruppen och publicera inlägg som skulle kunna konfundera vårt resultat. I tabell 6.2.1 visar resultatet att det endast var 20 inlägg skrivna av kvinnor i den könsblandade gruppen, vilket motsvarar 15,87%. Resterande inlägg skrevs av män, vilket innebär 106 stycken och motsvarar 84,13%. Då det var betydligt fler män som skrev inlägg i den
könsblandade gruppen blev de kvinnliga medlemmarna en underordnad grupp (Francesca Polletta 1999:1). Detta resultat ger utrymme för teorin om social
marginalisering (Rydgren och Ruth, 2011:206). Social marginalisering beskrivs som upplevelser hos en individ om hur denne inte känner sig inkluderad i ett socialt sammanhang (Byrne 2005:3; Rydgren och Ruth 2011:206). Utifrån den tidigare forskningen om kvinnlig separatism ger en mansdominerad miljö en effekt av
separatism där kvinnor väljer att dra sig undan till egna rum för att diskutera sexismen (Freedman, 1995:90). Utifrån denna forskning i kombination med teorin om säkra rum ser vi här ett exempel på hur en underordnad grupp drar sig från en dominerande grupp för att skapa ett eget rum där de får möjligheten att känna sig trygga och inkluderade (Amenabar, T., 2016). Detta skulle å ena sidan kunna vara en förklaring på den ojämna könsfördelningen av de publicerade inläggen i ASP. Å andra sidan är det möjligt att det beror på andra faktorer, som exempelvis, bristande intresse.
Tabell 6.2.2 - Tonalitet mot kvinnlig respektive manlig inläggsförfattare - korrelation (ASP)
Ton_kom_positiv = Tonalitet i kommentar: positiv. Ton_kom_negativ = Tonalitet i kommentar: negativ. Ton_kom_opartisk = Tonalitet i kommentar: opartisk.
Tabell 6.2.4 - Snittantal reaktioner per inlägg av män respektive kvinnor - frekvens (ASP) RKT = reaktion
Tabell 6.2.5 - Snittantal kommentarer per inlägg- frekvens (ASP)
Tabell 6.2.6 - Snittantal kommentarer per inlägg för kvinnor respektive män - frekvens (ASP)
Ser man till snittantalet reaktioner per inlägg har kvinnliga inlägg i ASP fått i snitt 3,45 reaktioner. Detta är en väldigt låg siffra jämfört med det totala snittet på 19,4 reaktioner, där manliga inlägg har ett snitt på 22,4 reaktioner per inlägg. Alltså fick manliga inlägg betydligt fler reaktioner än kvinnliga. Det går inte i resultatet att avgöra varför det utspelade sig på detta viset, men däremot går det att se att variansen var väldigt hög. Standardavvikelsen var 89,9% vilket berodde på att enskilda inlägg i gruppen fick
väldigt många reaktioner, medan andra inte fick några alls. På grund av detta är det svårt att dra några slutsatser om resultatet. Intressant däremot är att det som sagt är några av männen som fått avsevärt många fler reaktioner medan det är några av kvinnorna som fått avsevärt få reaktioner. På samma sätt går det i tabell 6.2.6 att se att snittantal kommentarer per inlägg för kvinnor respektive män följer samma trend.
Snittkommentarer per inlägg i ASP är ≈15 stycken, där antal kommentarer på kvinnliga inlägg låg vid undersökningen på ≈12 stycken och för manliga inlägg på ≈15,5 stycken. Kommentarerna på kvinnliga inlägg låg alltså under snittet även här, men till skillnad från tabell 6.2.4 var inte skillnaden lika markant. Standardavvikelsen var relativt hög även för snittkommentarer på inlägg av de olika könen, men långt ifrån lika hög som för snittantal reaktioner.
Resultaten i tabell 6.2.4 och 6.2.6 i relation med könsfördelningen i tabell 6.2.1 av publicerade inlägg i gruppen är intressant. Vad effekten av denna fördelning av respons på respektive köns inlägg skulle kunna bli går att förklara genom den tidigare
forskningen om online communities. Forskningen pekar på att producenterna av
innehållet i grupperna, prosumers, styrs av drivkrafter (Carcía-Galera et al, 2014:11-13). Detta då personerna känner sig hörda genom till exempel delningar, kommentarer och gilla-markeringar (ibid.). Å andra sidan kan detta få en motsatt effekt när personen i fråga inte känner sig hörd och den nödvändiga drivkraften avlägsnas (Butler et al, 2002). Denna förklaring skulle kunna tolkas som en anledning till den ojämna
könsfördelningen av inläggspublicering i ASP. Då reaktionerna på kvinnliga inlägg är statistiskt bevisat lägre kan motivationen till att delta i andra online communities blir starkare och kan kännas som det bättre alternativet (Carcía-Galera et al, 2014:11-13).
Forskare har kommit fram till att det i de sociala sammanhang där både män och kvinnor befinner sig ofta pågår ett undermedvetet tystande samt en radering av kvinnors röster på grund av att män i regel tar upp den största delen av talutrymmet (Poland 2016:18). Dorothy Smiths hävdar i sin teori om radikalfeminismen att patriarken förminskar kvinnor och vad som är förknippat med dem (Rakow och Nastasia, 2018:359), detta är något som också går att relatera till i det insamlade dataunderlaget. Interaktionen i de inlägg som skrivs av kvinnor i facebookgruppen ASP är av en betydligt mindre uppmuntrande tonalitet än mäns inlägg. Studier visar på att kvinnor kommunicerar online i mindre utsträckning än män då bemötandet av deras kommunikation ofta är av negativ ton (Poland 2016:18). Smiths teori och Polands tidigare forskning bevisas i praktiken med denna studiens statistik då just könet på inläggsskribenten avgjort hur responsen och dess tonalitet i kommunikationen såg ut.
Som nämnt under frågeställning 1 talar Theory of practice väldigt positivt om gemenskaper. I vårt exempel brister teorin då de inte hänsyn till exkludering i
gemenskaperna som resulterar i utanförskap och mindre utrymme i samtalet. I ASP kan man se tecken på en gemenskap som stöter ut en viss del av gruppen, kvinnor, vilket i sin tur hämmar det kollektiva lärandet. Detta kan tolkas som att teorin är blind för faktorer som skulle kunna skapa utanförskap trots man i grunden har samma intressen och behov. Å andra sidan skapar detta i sin tur utrymme för de som upplever
utanförskap att skapa andra grupper med samma intressen, d.v.s separata rum. Teorin om exkludering hör alltså ihop med teorin om praxisgemenskap. Däremot kan detta också vara problematiskt då man, genom att skapa enskilda rum, kan antas skjuta på problemet snarare än att itu med det genom att lära sig att göra sin röst hörd i en riskabel atmosfär (Ludlow 2004:45).
Av ovanstående tabeller att bedöma är kvinnorna i ASP en underordnad grupp. Detta resultat går att återigen koppla till Dorothy smiths feministiska teori som resonerar för att man ska ta ställning för underordnade grupper. Resonemanget om social orättvisa omfattar kvinnors diskriminering och menar att för att en social förändring ska ske bör reformer inom befintliga sociala och ekonomiska strukturer bestå (Rakow och Nastasia, 2018:358-359). Detta kan å ena sidan tolkas som att enskilda facebookgrupper inte har en påverkan på den ekonomiska jämställdheten. Å andra sidan visar vårt resultat i den kvinnliga facebookgruppen att ett ökat intresse av aktier och privatekonomi skapats hos
kvinnor under vissa inlägg (6.3.7). Detta tyder på att en viss medvetenhetshöjande effekt av samtalet om aktier och privatekonomi har uppstått som i sin tur bidrar till en ökad jämställdhet i en mindre skala.
6.3 Frågeställning 3
Finns det en skillnad i hur diskussionen i facebookgrupperna utspelar sig samt hur medlemmarna engagerar sig i processen för kollektivt lärande? I så fall hur?
Tabell 6.3.1 - Primärt ämne - frekvens (ASP & Economista)
Resultaten visar att det vanligaste ämnet att skriva inlägg om i den könsblandade gruppen var aktier medan det i den kvinnliga gruppen var privatekonomi. 61% av inläggen som analyserades ur ASP hade det primära ämnet aktier, medan 28% handlade om sparande och endast 10% om privatekonomi. Hela 63% av inläggen i den kvinnliga handlade om privatekonomi, vilket inkluderade frågor som handlade om exempelvis bolån, lön och bodelning. Endast 21% handlade om sparande och 16% om aktier.
Tabell 6.3.2 - Primärt ämne för de olika könen (ASP)
Ser man enbart till de olika könen i endast facebookgruppen ASP finns det ingen större skillnad i vilka ämnen som är mest populära för respektive kön. I tabell 6.3.2 kan man se att kvinnor, precis som män, föredrog att skriva inlägg om aktier. Detta innebär alltså att det inte är könet som automatiskt avgör vilket ämne man tycker är intressant att
diskutera. Resultatet visar tecken på att det snarare är sammanhanget och miljön som påverkar det primära diskussionsämnet. Utifrån teorin om praxisgemenskap (Kvutis u.å), som beskriver att man samlas i en grupp på grund av gemensamma intresse i syfte av kollektivt lärande, ser vi ovan ett exempel på hur gruppgemenskapen i ASP och Economista bestämt vilka ämnen som diskuteras snarare än könen.
Statistiken visade generellt många skillnader mellan facebookgrupperna men vissa resultat visade att det även fanns likheter. Som nämnt i frågeställning 1 var gruppernas primära syfte med inläggen densamma, att efterfråga kunskap (tabell 6.1.3). Som en följd av inläggens syften blev kommentarernas vanligaste primära syften att dela information och kunskap. Teoretiskt visar detta på en saklig eller till och med positiv tonalitet då man besvarat inläggsskribentens behov. Ser man till tabell 6.1.5 var kommentarerna i huvudsak opartiska, men som tidigare nämnt går det trots detta att påvisa en negativ tonalitet i den könsblandade facebookgruppen. Detta trots att
kommentarerna i huvudsak mött informationsbehovet. Statistiskt sett går det alltså att säga att ett bemött behov inte alltid är lika med en positiv tonalitet. Å ena sidan har forskare kommit fram till att en motivation av att ta emot kunskap skapas om man får sitt informationsbehov bemött (Carcía-Galera m.fl 2014:11-13). Å andra sidan menar
samma forskare att medlemmar som möts av en negativ tonalitet drar sig ifrån
sammanhanget och att drivkraften för att fortsätta samtalet försvinner trots att man kan ha fått svar på sin fråga. Det senare utfallet är det som skett i den könsblandade
gruppen. Därmed säger Carcía-Galera m.fl (2014:11-13) emot sig själva i sin forskning om kunskapsdelning i online communities (se rubrik 3.2.1).
Tabell 6.3.4 - Om inläggen uppmanade till diskussion (ASP & Economista) Uppm_till_disk = Inlägget uppmuntrar till diskussion
Tabell 6.3.6 - Korrelation mellan kommentarer som uppmanade till diskussion samt var tips- och kunskapsdelande (ASP & Economista)
Kom_kunskapsdelande = Kommentaren är kunskapsdelande. Kom_konkretatips = Kommentaren gav konkreta tips. Kommentarer uppmuntrar diskussion =
Kommentaren uppmuntrar till diskussion. Ton_kom_positiv = Tonaliteten i kommentaren: Positiv. Ton_kom_negativ = Tonaliteten i kommentaren: negativ. Ton_kom_opartisk = Tonaliteten i kommentaren: opartisk.
I Tabell 6.3.4 kan man se att medlemmarna i gruppen ASP oftare uppmuntrade till diskussion vid publicering av inlägg än Economista, däremot var skillnaden inte speciellt stor mellan grupperna. Men huruvida uppmuntrandet var av positiv eller negativ tonalitet, dvs om diskussionen uppstod för att skapa en provokation eller inte, är ingenting som resultatet kan påvisa. Generellt kan man se att inläggen i både grupperna ofta uppmanade till diskussion, vilken utspelade sig i kommentarsfältet. Även här går det inte att i resultatet avgöra om de kommentarer som uppmuntrar till diskussion var provocerande eller inte och därmed skapade en negativ tonalitet. Däremot går det i tabell 6.3.6 att se att de kommentarer som uppmuntrade till diskussion oftare var av negativ tonalitet totalt sett för hela studien. I processen för ett kollektivt lärande kan man i tabellen 6.3.6 även se att de kommentarer som var kunskapsdelande ofta hade en opartisk tonalitet men med en positiv trend. De kommentarer som var
diskussionsskapande, innehöll ofta även konkreta tips. Enligt teorin om
praxisgemenskap mognar det delande lärandet genom samtal där medlemmarna delar med sig av sina erfarenheter och tar hjälp av varandra genom att lösa dilemman (Lave & Wenger, 1991).
