Frågeställning 3

Finns det en skillnad i hur diskussionen i facebookgrupperna utspelar sig samt hur medlemmarna engagerar sig i processen för kollektivt lärande? I så fall hur?

Tabell 6.3.1 - Primärt ämne - frekvens (ASP & Economista)

Resultaten visar att det vanligaste ämnet att skriva inlägg om i den könsblandade gruppen var aktier medan det i den kvinnliga gruppen var privatekonomi. 61% av inläggen som analyserades ur ASP hade det primära ämnet aktier, medan 28% handlade om sparande och endast 10% om privatekonomi. Hela 63% av inläggen i den kvinnliga handlade om privatekonomi, vilket inkluderade frågor som handlade om exempelvis bolån, lön och bodelning. Endast 21% handlade om sparande och 16% om aktier.

Tabell 6.3.2 - Primärt ämne för de olika könen (ASP)

Ser man enbart till de olika könen i endast facebookgruppen ASP finns det ingen större skillnad i vilka ämnen som är mest populära för respektive kön. I tabell 6.3.2 kan man se att kvinnor, precis som män, föredrog att skriva inlägg om aktier. Detta innebär alltså att det inte är könet som automatiskt avgör vilket ämne man tycker är intressant att

diskutera. Resultatet visar tecken på att det snarare är sammanhanget och miljön som påverkar det primära diskussionsämnet. Utifrån teorin om praxisgemenskap (Kvutis u.å), som beskriver att man samlas i en grupp på grund av gemensamma intresse i syfte av kollektivt lärande, ser vi ovan ett exempel på hur gruppgemenskapen i ASP och Economista bestämt vilka ämnen som diskuteras snarare än könen.

Statistiken visade generellt många skillnader mellan facebookgrupperna men vissa resultat visade att det även fanns likheter. Som nämnt i frågeställning 1 var gruppernas primära syfte med inläggen densamma, att efterfråga kunskap (tabell 6.1.3). Som en följd av inläggens syften blev kommentarernas vanligaste primära syften att dela information och kunskap. Teoretiskt visar detta på en saklig eller till och med positiv tonalitet då man besvarat inläggsskribentens behov. Ser man till tabell 6.1.5 var kommentarerna i huvudsak opartiska, men som tidigare nämnt går det trots detta att påvisa en negativ tonalitet i den könsblandade facebookgruppen. Detta trots att

kommentarerna i huvudsak mött informationsbehovet. Statistiskt sett går det alltså att säga att ett bemött behov inte alltid är lika med en positiv tonalitet. Å ena sidan har forskare kommit fram till att en motivation av att ta emot kunskap skapas om man får sitt informationsbehov bemött (Carcía-Galera m.fl 2014:11-13). Å andra sidan menar

samma forskare att medlemmar som möts av en negativ tonalitet drar sig ifrån

sammanhanget och att drivkraften för att fortsätta samtalet försvinner trots att man kan ha fått svar på sin fråga. Det senare utfallet är det som skett i den könsblandade

gruppen. Därmed säger Carcía-Galera m.fl (2014:11-13) emot sig själva i sin forskning om kunskapsdelning i online communities (se rubrik 3.2.1).

Tabell 6.3.4 - Om inläggen uppmanade till diskussion (ASP & Economista) Uppm_till_disk = Inlägget uppmuntrar till diskussion

Tabell 6.3.6 - Korrelation mellan kommentarer som uppmanade till diskussion samt var tips- och kunskapsdelande (ASP & Economista)

Kom_kunskapsdelande = Kommentaren är kunskapsdelande. Kom_konkretatips = Kommentaren gav konkreta tips. Kommentarer uppmuntrar diskussion =

Kommentaren uppmuntrar till diskussion. Ton_kom_positiv = Tonaliteten i kommentaren: Positiv. Ton_kom_negativ = Tonaliteten i kommentaren: negativ. Ton_kom_opartisk = Tonaliteten i kommentaren: opartisk.

I Tabell 6.3.4 kan man se att medlemmarna i gruppen ASP oftare uppmuntrade till diskussion vid publicering av inlägg än Economista, däremot var skillnaden inte speciellt stor mellan grupperna. Men huruvida uppmuntrandet var av positiv eller negativ tonalitet, dvs om diskussionen uppstod för att skapa en provokation eller inte, är ingenting som resultatet kan påvisa. Generellt kan man se att inläggen i både grupperna ofta uppmanade till diskussion, vilken utspelade sig i kommentarsfältet. Även här går det inte att i resultatet avgöra om de kommentarer som uppmuntrar till diskussion var provocerande eller inte och därmed skapade en negativ tonalitet. Däremot går det i tabell 6.3.6 att se att de kommentarer som uppmuntrade till diskussion oftare var av negativ tonalitet totalt sett för hela studien. I processen för ett kollektivt lärande kan man i tabellen 6.3.6 även se att de kommentarer som var kunskapsdelande ofta hade en opartisk tonalitet men med en positiv trend. De kommentarer som var

diskussionsskapande, innehöll ofta även konkreta tips. Enligt teorin om

praxisgemenskap mognar det delande lärandet genom samtal där medlemmarna delar med sig av sina erfarenheter och tar hjälp av varandra genom att lösa dilemman (Lave & Wenger, 1991).

Tabell 6.3.7 - Ökat intresse för aktier och privatekonomi - frekvens (ASP & Economista) Kom_ökatintresseförap = Kommentarsskribenten fick ett ökat intresse för aktier och privatekonomi

Man kan enligt tabell 6.3.7 med statistisk säkerhet av de analyserade kommentarerna från facebookgrupperna säga att medlemmarna i Economista, i större utsträckning fick ett ökat intresse för aktier och privatekonomi än medlemmarna i ASP. För att ingå under denna variabeln krävdes det att kommentaren skulle visa ett intresse på att lära sig mer som att ställa en saklig följdfråga. Vidare var det vanligaste primärsyftet med inläggen i de båda grupperna att söka information, och det vanligaste primärsyftet med

kommentarerna att dela information (tabell 6.1.3). Detta går att koppla samman med den tidigare forskningen om kunskapsdelning i online communities (O’Connor L. G. 2013: 36-47). Miljöerna bestod av människor med olika typer av kunskap inom ämnet men också olika nivåer av kunskap vilket alla gruppmedlemmar behövde ta hänsyn till (ibid.). Denna förståelse var därför avgörande för att medlemmarna i

facebookgrupperna skulle kunna ta lärdom av varandra genom att integrera för att få en gemensam bild av aktier och privatekonomi (Lave & Wenger, 1991).

Tabell 6.3.8 - Kommentarer med sakliga följdfrågor och kunskapsdelande - frekvens (ASP & Economista)

Kom_saklig_följdfråga = Kommentaren ställde en saklig följdfråga. Kom_kunskapsdelande = Kommentaren var kunskapsdelande.

I tabell 6.3.8 går det även att tyda att den kvinnliga gruppen var mer benägen att ställa sakliga följdfrågor, dvs ämnesrelaterade frågor som inte var provocerande eller ironiska. Utifrån tidigare forskning om kunskapsdelande via online communities ser vi här ett exempel på hur dessa följdfrågor, genom att reda ut eventuella frågetecken, i sin tur kan skapa en miljöförståelse (O’Connor L. G. 2013: 36-47). Tabellen visar även på att

Economista var mer benägna att dela kunskap i kommentarsfältet. Resultatet tyder därför, precis som teorin om praxisgemenskap hävdar, att medlemmarna i

facebookgruppen Economista engagerar sig för kollektivt lärande och tar lärdom av varandra genom att integrera för att få en gemensam bild av aktier och privatekonomi (Lave & Wenger, 1991). Enligt tabell 6.3.8 förekom någon form av kunskapsdelande väldigt frekvent i båda grupperna, däremot kunde tonaliteten vid delning av kunskap skilja sig grupperna emellan. Facebookgruppen Economista hade ungefär dubbelt så många kommentarer som innehöll kunskapsdelning, vilket tyder på att motivationen att dela med sig av sin kompetens var hög.

Sammanfattningsvis var aktier det vanligaste ämnet att publicera inlägg om i ASP medan privatekonomi var det vanligaste ämnet i Economista. I den könsblandade grupper hittades ingen större skillnad i intresse mellan könen vilket tyder på att det är miljön snarare än könet som avgör samtalsämnet. Economista engagerade sig i större grad för det kollektiva lärandet i form av kunskapsdelning, följdfrågor och ett visat ökat intresse för ämnet. ASP hade också en hög frekvens av detta beteende men kom

däremot inte upp i Economistas nivå.