Frågeställning 1

Finns det en observerbar skillnad i kommunikationens tonalitet hos den kvinnliga facebookgruppen jämfört med den könsblandade? I så fall hur?

I kodschemat kategoriserades tonaliteten in i: uppmuntrande, mindre uppmuntrande, neutral, saklig och ironisk. Detta kategoriserades i sin tur in i positiv tonalitet där

uppmuntrande ingick, negativ tonalitet där mindre uppmuntrande och ironisk ingick

samt opartisk tonalitet där neutral och saklig ingick. Intressant för studiens resultat var främst den övergripande tonaliteten i grupperna, d.v.s inläggen och

kommentarsfältens sammanlagda tonalitet i korrelation med varandra. För att kunna mäta detta skapades en grupperade variabler för att inkludera både inläggen och kommentarerna i den totala tonaliteten.

Tabell 6.1.1 - Den totala tonaliteten - frekvens (ASP & Economista)

Tabell 6.1.2 - Den totala tonaliteten - korrelation (ASP & Economista)

Utifrån tabell 6.1.1 och 6.1.2 fick vi ett resultat som visade att det fanns en observerbar skillnad i tonaliteten mellan facebookgrupperna. I tabellerna ovan har vi ställt

gruppernas tonalitet i korrelation mot varandra för att kunna svara på frågeställningen. “N” står för den totala mängden observerbara enheter, medan “missing” står för de enheter som saknades, i detta fall när det inte funnits tre kommentarer att analysera under ett inlägg. Ser man till tabell 6.1.2 kan man se att det var en väldigt liten signifikant skillnad mellan gruppernas opartiska tonalitet. Dessutom har båda grupperna i förhållande till sina egna respektive kommentarer och inlägg, mer publicerat innehåll av positiv än av negativ tonalitet.

Sätter man de olika facebookgrupperna i korrelation med varandra kan man i tabell 6.1.2 se att ASP hade en något mer opartisk tonalitet än Economista, 7,4%. Det innebär att ASP hade 7,4% fler kommentarer och inlägg som var sakliga, neutrala eller både och. Däremot visar tabellen att en negativ tonalitet var 46,3% mer förekommande i gruppen ASP än Economista. Det innebär att det förekom 46,3% fler kommentarer och inlägg som var mindre uppmuntrande, ironiska eller både och i ASP. Till sist går det ur tabellen att utläsa att Economista hade en 45,1% mer positiv tonalitet än ASP, d.v.s att 45,1% kommentarer och inlägg var uppmuntrande. Skillnaden mellan grupperna är statistiskt signifikant i fråga om positiv och negativ tonalitet. Därför kan vi med 99% statistisk säkerhet säga att tonaliteten i Economista var av en mer positiv bemärkelse i jämförelse med ASP och tvärtom. I båda grupperna fanns inlägg av samtliga tonlägen, men som svar på frågeställningen så var den könsblandade gruppens tonalitet generellt mer negativ än den kvinnliga.

Graden på ASPs negativa tonalitet beror på vad den ställs i förhållande till. Trots att det publicerade materialet i ASP generellt var av mer negativ tonalitet än Economista, är det möjligt att i tabell 6.1.1 utläsa att de inlägg som var av negativ ton, inte var speciellt många. Endast ca ≈13 st inlägg, vilket i förhållande till N=115 är lågt. I sig är det alltså en låg siffra, men ställer man ASPs negativa tonalitet i förhållande till Economistas är den hög. Economista innehöll ≈<2 inlägg av negativ tonalitet vilket i relation till N=113 nästan är obefintlig. Trots att ASPs tonalitet var mer negativ i förhållande till

Economistas förekom det, som tidigare nämnt, mer innehåll i ASP som var av positiv tonalitet internt i gruppen. Däremot var det endast ≈14 inlägg och kommentarer som var av positiv tonalitet i ASP vilket i förhållande till sina 13 negativa inte var signifikant. På samma sätt var ASPs positiva tonalitet I förhållande till Economistas ≈45 stycken positiva kommentarer och inlägg obetydliga. Med statistiken ur tabell 6.1.1 och 6.1.2 kan man med 99% statistisk säkerhet säga att tonaliteten i Economista är märkbart positiv i jämförelse med ASP och tvärtom vilket svarar på frågeställningen.

Tabell 6.1.3 - Primärt syfte med kommentarerna respektive inläggen - frekvens (ASP & Economista)

PsI:KD = Primärt syfte inlägg: Kunskapsdelande. PsI:SK = Primärt syfte inlägg: Söka kunskap. PsI:ÅD = Primärt syfte inlägg: Dela åsikt. PsI:SP = Primärt syfte inlägg:

Shitposting. PsK:KD = Primärt syfte kommentar: Kunskapsdelande. PsK:SK = Primärt syfte kommentar: Söka kunskap. PsK:ÅD = Primärt syfte kommentar: Dela åsikt. PsK:SP = Primärt syfte kommentar: Shitposting

Tabell 6.1.4 - Primärt syfte med kommentarerna respektive inläggen - korrelation (ASP & Economista)

PsI:KD = Primärt syfte inlägg: Kunskapsdelande. PsI:SK = Primärt syfte inlägg: Söka kunskap. PsI:ÅD = Primärt syfte inlägg: Dela åsikt. PsI:SP = Primärt syfte inlägg:

Shitposting. PsK:KD = Primärt syfte kommentar: Kunskapsdelande. PsK:SK = Primärt syfte kommentar: Söka kunskap. PsK:ÅD = Primärt syfte kommentar: Dela åsikt. PsK:SP = Primärt syfte kommentar: Shitposting

Tabell 6.1.5 - Tonalitet hos kommentarer respektive inlägg - frekvens (ASP & Economista) Ton_kom_positiv = Tonalitet i kommentar: positiv. Ton_kom_negativ = Tonalitet i kommentar: negativ. Ton_kom_opartisk = Tonalitet i kommentar: opartisk.

Ton_in_positiv = Tonalitet i inlägg: positiv. Ton_in_negativ = Tonalitet i inlägg: negativ. Ton_in_opartisk = Tonalitet i inlägg: opartisk.

Tabell 6.1.6 - Tonalitet hos kommentarer respektive inlägg - korrelation (ASP & Economista)

Ton_kom_positiv = Tonalitet i kommentar: positiv. Ton_kom_negativ = Tonalitet i kommentar: negativ. Ton_kom_opartisk = Tonalitet i kommentar: opartisk.

Ton_in_positiv = Tonalitet i inlägg: positiv. Ton_in_negativ = Tonalitet i inlägg: negativ. Ton_in_opartisk = Tonalitet i inlägg: opartisk.

För att få en djupare förståelse för svaret på frågeställningen var det vidare intressant att undersöka kommentarernas tonalitet och syfte i förhållande till inläggens. Det

att söka information/kunskap, dela åsikt, shitposting eller otydligt. Tabell 6.1.3 visar att inläggen i de båda grupperna bestod till största del av sakliga frågor där syftet varit att söka eller ta del av information. I tabell 6.1.4 kan man däremot se att gruppen

Economista bestod av 22% fler kunskapssökande inlägg, medan ASP istället bestod av 17,9% fler inlägg av kunskapsdelande karaktär. Ett naturligt resultat av att de båda grupperna bestod av flest kunskapssökande inlägg blev att kommentarerna till största del bestod av informationsdelning av något slag. Detta kunde vara ett svar på frågan, allmän kunskapsdelning eller konkreta tips.

Tabell 6.1.7 - Kategoriserad tonalitet i kommentarsfälten - frekvens (ASP & Economista)

I tabell 6.1.5 där inläggens tonalitet står i korrelation med kommentarernas kunde man se att inläggen ur både ASP och Economista i princip bara var neutrala och sakliga, d.v.s opartiska. Detta resultat skulle kunna förklaras av Tabell 6.1.3 och att inläggen främst bestod av sakliga frågor. Även kommentarsfälten bestod till största del av opartiskt innehåll, men här utmärkte sig den negativa och positiva tonaliteten mer än i inläggen. Det innebär alltså att det är kommentarerna i de båda grupperna som bidragit till den positiva respektive negativa tonaliteten. I tabell 6.1.6 kan man utläsa att det i ASP förekom 46,1% mer negativ tonalitet i kommentarsfälten än i Economista. På andra hållet går det också att i samma tabell se att Economistas kommentarsfält var av 44,3% mer positiv tonalitet än ASPs. Detta motsvarade enligt tabell 6.1.7 ≈50 kommentarer i Economista och ≈19 kommentarer i ASP. Bryter man ned kommentarerna ytterligare för att se exakt vilken typ av negativ tonalitet som kommentarerna i ASP bestod av, kan man se i tabell 6.1.7 att den mindre uppmuntrande tonaliteten var mest förekommande.

Det var ≈29 kommentarer av mindre uppmuntrande karaktär, medan ≈11 stycken

bestod av ironisk karaktär. Detta resultat utmärker sig när man jämför med den negativa tonaliteten i Economista där det inte förekom någon ironisk kommentar och endast ≈6 stycken av en mindre uppmuntrande karaktär.

Både facebookgruppen ASP och Economista är i grunden skapade för att människor ska kunna tipsa och hjälpa varandra i frågor om aktier, sparande och privatekonomi. Detta går att koppla till teorin om praxisgemenskap, d.v.s communities of practice, som utmärks av kollektivt lärande, gemensamma intressen och att individens interaktion i gruppen ska gynna både sig själva och gruppens progression (Lave och Wenger, 1991). Statistiken visar på att den kvinnliga facebookgruppen lever som teorin om

praxisgemenskap lär då en stor andel följdfrågor och ökat intresse skapats ur inläggen i gruppen (se tabell 6.4.2 & 6.4.3), vilket gynnar progressionen (ibid.). Däremot säger resultatet för ASP emot denna teori då tonaliteten, istället för att gynna gruppens progression, präglas av en negativ attityd och ironi som istället hämmar progressionen (Lave och Wenger, 1991). Bristfällande för teorin om praxisgemenskap är att den har en ytterst idealisk syn på gemenskap, d.v.s att den inte tat hänsyn till brister som kan skapa en negativ progression för gruppen. Tabellerna ovan visar att negativa tonaliteter som i ASP finns och gör att en idyllisk gemenskap ofta inte är möjlig. Inte heller Economista är befriad från negativ tonalitet. Ännu en kritisk punkt inom teorin om säkra rum är att den definierar rummen som småskaliga miljöer (Polletta, 1991:1). Det går genom statistiken av denna studie att bevisa att säkra rum inte alltid behöver vara ett mindre antal människor, då det även går att förena denna teori med en större grupp och storskalig miljö.