Frågor till arbetsområde i historia

Frågorna är ställda i en klass i skolår 5-6 i anslutning till två olika arbetsområden i historia. Båda arbetsområdena inleddes med undervisning i helklass med olika arbetsformer, bl.a. lärarens berättelse, individuell läsning i lärobok, skriva sammanfattningar och rita i särskild skrivbok. Därefter fick eleverna välja ämne för en individuell fördjupningsuppgift och planera detta arbete genom att skriva frågor som utgångspunkt. I arbetsområdet ”Vasatiden och 1500- talets Sverige” deltog elever från både skolår 5 och 6, i arbetsområdet ”Sverige på 1600-talet” endast elever från skolår 5. I undersökningen ingår 28 planeringar från 21 av klassens 23 elever. 14 av planeringarna kommer från pojkar, 14 från flickor.

Totalt ställde eleverna 86 frågor inom de båda arbetsområdena, 63 från arbetsområdet som rörde 1500-talet och 23 från arbetsområdet om 1600-talet. Flickorna ställde flest frågor, i genomsnitt 3,5 per arbete. Pojkarna ställde i genomsnitt 2,6 frågor per arbete. De ämnen som eleverna intresserade sig för och ville arbeta med följer traditionella könsroller så att det endast var pojkar som valde ämnen som hade med vapen och krig att göra medan flickorna

valde ämnen som mer har med levnadsförhållanden att göra, t.ex. hur barnen hade det på 1500-talet eller vad man hade för husdjur. Både pojkar och flickor intresserade sig för kungar och drottningar och deras liv och för häxprocesserna. Några av eleverna hade sannolikt svårt att hantera situationen och instruktionerna att välja något de ville veta mer om och skriva frågor som de kunde arbeta med i anslutning till det. De skrev några frågor men lade sedan till Jag vill arbeta med/forska om x, som var något helt annat än vad deras frågor behandlade. Så skrev t.ex. en flicka i skolår 6 följande frågor: Hur många barn hade Gustav Vasa? Hur länge var Erik XIV kung? men sedan Jag vill forska om drottning Margareta. Likadant gjorde ett par flickor i skolår 5 som först skrev ner frågor bl.a. om hur barnen hade det på 1500-talet men sedan avrundade med att de vill arbeta med Gustav Vasa resp. Gustav Vasa och hans familj. En tolkning är att de blivit förvillade av instruktionen och uppfattat uppmaningarna om att skriva vilka frågor de ville ha svar på respektive att skriva vad de vill arbeta med som två separata uppgifter. Ett annat exempel är en elev som helt missuppfattade instruktionen och skrev att han vill veta mer om Walt Disney som skapade Musse Pigg, den första serie- tillverkade bilen, första och andra världskriget, när Titanic sjönk och hur Skåne blev svenskt. Alla dessa utom den sista finns med i kategorin övriga frågor.

I kategoriseringen av uppgifterna har jag använt mig av samma kategorier som i intervjufrågorna.

Tabell 4.7 Antal frågor samt fördelningen av frågor inom den egna gruppen.

Pojkar Pojkar % Flickor Flickor % Totalt % Beskrivande faktafrågor 9 24,3 16 32.7 25 29,1 Korta faktafrågor 9 24,3 10 20,4 19 22,1 Numeriska frågor 5 13,5 5 10,2 10 11,6 ”Rekordfrågor” 2 5,4 2 2,3 Utredande frågor 6 16,2 12 24,5 18 20,9 Orsaksfrågor 2 5,4 2 4,1 4 4,7 Bedömningsfrågor 3 6,1 3 3,5 Övriga, ej ämnesrelaterade frågor 4 10,8 1 2,0 5 5,8 37 49 86

I materialet dominerar de faktainriktade kategorierna. De flesta frågorna är beskrivande faktafrågor som kräver en kort beskrivning av givna fakta som svar. Vad hände med Gustav Vasas söner? Hur dog Karl XII? Vad var häxprocesser? Vissa av frågorna visar dock på tendenser att eleverna vill förstå och leva sig in i det förgångna. Jobbade folk på helgerna på 1500-talet? Vad gjorde drottning Kristina på dagarna? Till denna kategori får man också föra frågan Vad gjorde häxorna på Blåkulla mer än träffade jävulen? Som framgår av tabellen har flickorna fler frågor i denna kategori. Ca 1/3 av flickornas frågor tillhör denna kategori mot ca 1/4 av pojkarnas.

Ca 22 procent av frågorna är korta faktafrågor som kräver ett årtal, en person eller en kort uppräkning som svar. Vilket år blev Sigismund avsatt? Vem var kung efter Erik XIV? Även om eleverna inte skriver det uttryckligt torde en del av dessa frågor vara verifierande eftersom de berör det stoff som klassen arbetat med gemensamt och som eleverna skrivit och ritat om i sina arbetsböcker. Pojkarna har lika stor andel av denna typ som av den föregående, flickorna en lägre, ca 1/5.

Även i nästa kategori, de numeriska frågorna, har pojkarna en något större andel än flickorna. Det förekommer i huvudsak två typer av numeriska frågor. Den ena gäller tid, den andra antal. De frågor som ställts av flickor är i stor utsträckning kopplade till personerna. Hur många barn hade Gustav Vasa? Hur gammal var Sigismund när hans pappa dog? Pojkarnas frågor i denna kategori ställs inom intresseområdena krig och vapen. Hur många skepp fanns det i flottan? Hur länge varade slaget vid Lund?

En frågetyp som ligger nära dessa är rekordfrågorna. Materialet innehåller endast två sådana. Vem hade flest vapen? Vem hade störst armé?

Ungefär 1/4 av flickornas och 1/6 av pojkarnas frågor är utredande frågor. Många av dem, framförallt flickornas, rör levnadsförhållanden bl.a. för barnen. En annan grupp inom denna kategori rör kungarna och andra förhållande av mer politisk art. Hur var Erik XIV som kung? Hur var Sigismunds liv? Hur blev Skåne svenskt? Jag menar att dessa frågor visar hur eleverna strävar efter att skaffa sig insikt i och förståelse för det stoff som behandlats. Problemet med vissa av dessa frågor är att de kan bli så omfattande att en elev i skolår 5 och 6 oftast inte har kapaciteten att utan mycket hjälp från lärarens sida åstadkomma ett arbete som ger mer än en antydan till svar på frågan. Ett sådant exempel är Hur blev Sverige som det blev?, en fråga som eleven skulle behöva hjälp att bryta ner i mindre och mera bearbetnings- bara frågor.

En annan kategori som har med förståelse, egen reflektion och fördjupad kunskap att göra är orsaksfrågorna. Varför fanns häxprocesser? Varför blev Skåne svenskt? Materialet innehåller endast fyra sådana frågor, fördelade lika på pojkar och flickor.

Sammanfattningsvis kan sägas att frågorna uppvisar en mycket stor spännvidd från detaljfrågor; Vilket år blev Sigismund avsatt? till oerhört övergripande frågeställningar; Hur blev Sverige som det blev? I materialet finns en ganska stor andel frågor som inte är enbart faktainriktade utan också antyder att eleven strävar efter en fördjupad förståelse och insikt. Det kan ha att göra med att eleverna här har haft vissa förkunskaper att utgå ifrån i och med att de tidigare arbetat med ämnet i klassundervisning.