Frågor kring den kvalitativa informationen

Vad är viktigast att ta hänsyn till vid kreditprocessen och varför är dessa viktiga?

Här säger Strid att när de får en kreditförfrågan är kassaflödet det första de tittar på, och då enbart kassaflödet från den löpande verksamheten. Här skiljer man också på vad verksamheten genererat och vad som är tillfört externt.

Detta för att undersöka om företaget kan amortera på sitt lån och betala den utsatta räntan. Vi vill se om bolaget kan betala tillbaka de vi lånar ut, vi vill ha tillbaka våra pengar.

34 För att undersöka detta använder de sig av framåtriktade kassaflödesanalyser, i vissa fall flera år framåt i tiden. Hon säger även att det är viktigt att ta hänsyn till eventuella framtida ränteförändringar, vilket många företag inte räknar med. Hon säger också att de vill ha en säkerhet när de lånar ut, detta i realtillgångar. Banken tittar också på hur mycket personerna plockat ut i utdelning. I ett företag med hög andel immateriella tillgångar och mindre materiella blir det lite dubbelmoral när personerna först plockar ut massa pengar ur bolaget, och sen kommer till oss och vill långa pengar menar Strid, då finns det inga säkerheter kvar.

Magnusson berättar att man först och främst, i alla fall om det ska vara någon form av storlek på affären, måste träffa den som den eventuella affären ska göras med. Ett fysiskt möte är absolut nödvändigt. Efter det går vi igenom det ekonomiska materialet som består av kassaflöde, årsredovisning, delårsrapporter, budgetar och olika prognoser. Vi försöker säkerhetsställa att krediten vi lämnar kan betalas tillbaka. Sen vill banken till slut ha säkerhet i fall utfallet inte blir som planerat. Magnusson menar att man idag har större möjligheter att söka information om företag och vara mer förberedd inför möten. Han anser att mötena är mer innehållsrika än det var förr. Detta ser han som en klar fördel när man innan mötet kan ta reda på all den officiella information som finns redan innan mötet.

Oldne berättar att det viktigaste är att man lär känna personen och skaffar förtroende för denne. Det är trots allt han/hon som ska driva företaget och tjäna pengarna till ränta och amortering. Får man ingen bra känsla av personen man ska göra affären med kan det medföra tvivel och till och med nekad kredit. Sen gör hon en bedömning utifrån företagets budget och finansiella rapporter. Man måste helt klart se till helheten. Swedbank gör även kassaflödesanalyser, andra finansiella uträkningar och undersöker säkerheter.

Hur viktig är den kvalitativa informationen vid kreditgivning?

Den är viktig menar Magnusson. Han tror att det måste finnas en kunskap och känsla för den man gör affärer med. Magnusson tror aldrig att det kommer ske kreditgivning till företag över nätet eller på telefon.

Affärsiden är absolut viktig, vi måste tro på affärsiden och på de personer som står bakom bolaget, säger Strid. Detta för att dessa personer ska ta affärsmässiga beslut varje dag för att leda företaget framåt, utan att banken kan

35 påverka det, och detta med bankens pengar. Det är otroligt viktigt att vi kan lita på vad de gör. Likaså ledningens kompetens, bakgrund och utbildning menar Strid. Hon säger att under kreditgivningsprocessen träffas de ansikte mot ansikte och resonerar om situationen. Banken försöker skaffa sig en känsla för personen och bolaget, hur de fungerar och om det är seriöst. Strid säger också att det är viktigt att ta reda på om personen har koll på sin ekonomi. Hon säger att entreprenörer ofta ”kan sin grej”, men att de inte allt för ofta har koll på sin ekonomi.

Swedbank anser att den kvalitativa informationen är otroligt viktig.

Företagaren måste visa att han är beredd att kämpa för att klara den uppsatta budgeten. Det blir väldigt personanknutet med affärside och vad företaget kan erbjuda för säkerheter. I och med att det är väldigt personanknutet måste banken självklart titta på hur företagsledningen hanterar den immateriella tillgången.

Hur stor betydelse har kvalitativ information vid kreditgivning till företag med hög andel immateriella tillgångar gentemot företag med materiella tillgångar?

Här menar Strid att bolag med immateriella tillgångar inte har så stor säkerhetsmassa, och att banken då måste hitta säkerheter på annat vis. Hon säger att det självklart är viktigt med personerna bakom företaget, men den kvalitativa informationen i företaget aldrig kan fylla luckan av behovet av säkerhet. Hon säger att det är viktigt att man försöker hitta möjliga lösningar.

Strid tar upp ett modernt fall med konsultbolag, som säljer timmar. Hon säger att dessa kan finansieras via fakturabelåning. De traditionella bolagen med materiella tillgångar är oftast inga problem men svårare är de för de bolag med en hög andel tillgångar som är immateriella.

Går vi in i en affärsrelation där bolaget i fråga har en lite mer lättflyktig balansräkning måste vår uppföljning och fundering på vad som sker ute i samhället vara mer noggrann. Eftersom vi vid dessa fall inte har någon annan väg ut, inga säkerheter att ta i anspråk, måste vi leva nära bolaget och där med skapas förmodligen en djupare relation än där man har mer stillastående krediter till exempel i fastighetsbolag.

Oldne menar att det på grund av osäkerheten kring de immateriella tillgångarna brister i säkerheten och då spelar de kvalitativa faktorerna en

36 större roll. Idag jobbar vi mycket med borgen, 99 procent av alla företag knyts till borgen. Man måste se till helheten, alla delar måste bidra.

Har ett företag hög andel immateriella tillgångar, vad måste mer uppfyllas för att få beviljad kredit?

Magnusson menar att det inte är lätt för de bolagen att få ett lån beviljat. Det kommer bli en utmaning för banksystemet att förstå det här framöver.

Tjänsteproducerande företag eller de som har patent för något som ska bli framtidens rikedomar kan bankerna bara neka krediter till. Magnusson tror inte att bankerna riktigt är med på utvecklingen mot tjänsteproducerande företag, då det inte finns något bra kreditbedömningsverktyg för dessa bolag.

Strid säger att problematiken i detta fall ligger i avsaknaden av real säkerhetsmassa. Hon relaterat återigen till exemplet om konsultföretaget som inte har materiella tillgångar. Strid menar återigen att man får försöka resonera sig fram till en alternativ finansieringsmöjlighet, exempelvis fakturabelåning.

Hon säger att det är viktigt att företagaren också själv är med på ett hörn vid finansieringen vid kreditgivning.

Oldne förklarar att även om en viss del i processen är lite tveksam exempelvis de immateriella tillgångarna, kan detta vägas upp genom att företagaren har andra säkerheter exempelvis en god privatekonomi och därmed kan gå i borgen.

4.6. Frågor kring relationen mellan kredittagare och kreditgivare