Här presenteras de mest relevanta slutsatserna från analysdelen. Vårt syfte var att undersöka hur banker ser på den osäkerhetsfaktor som råder kring de immateriella tillgångarna och hur detta påverkar kreditgivningen vilket vi nedan presenterar. Sist lägger vi fram förslag på vidare forskning.
6.1. Slutsats och diskussion
Det råder en stor osäkerhet kring de immateriella tillgångarna och vår undersökning visar att dessa tillgångar uppfattas som mindre trygga än de materiella. De undersökta bankerna är eniga om att det ekonomiska värdet är det enskilt största problemet. För att tillgångarna skall räknas med vid kreditgivningen måste det finnas ett underliggande ekonomiskt värde. Anses det inte finnas något värde elimineras de ur balansräkningen och bortses därmed helt från kreditprocessen vilken i många fall är förödande för den som söker kredit. Det står också klart att vid beviljade krediter kompenseras denna problematik och osäkerhet med striktare lånevillkor i form av högre ränta och/eller kortare avbetalningstid.
De undersökta bankerna lägger stor vikt vid relationen till den som söker kredit. Studien visar att tidigare relation spelar stor roll vid kreditgivning. Dock kan den kvalitativa informationen aldrig väga upp osäkerheten som råder kring de immateriella tillgångarna för att krediten ska bli beviljad.
Övergången mot en tjänsteorienterad företagsekonomi medför fler företag med högre andel immateriella tillgångar. Särskilda verktyg och mallar förekommer inte vid bedömning av de immateriella tillgångarna i kreditprocessen, utan hanteras på samma sätt som de materiella. Eftersom detta är våra framtida företag och arbetsplatser är det viktigt att det finns ett system som klarar av att hantera den rådande situationen. Mycket tyder på att bankorganisationen hanterar de immateriella tillgångarna konservativt vilket leder till ett hinder för innovationer och entreprenörer.
48 6.2. Förslag på vidare forskning
Under uppsatsens gång har vi kommit i kontakt med problemområden som inte vi behandlat som skulle vara intressanta för vidare forskning.
En av våra respondenter påpekade att banker i Värmland inte i så stor utsträckning kom i kontakt med företag som har en hög andel immateriella tillgångar. Företagen här har en högre andel materiella tillgångar då de i hög utsträckning kretsar kring industri och skogsbruk. Därför hade det varit intressant att utföra studien i ett storstadsområde som traditionellt sett har en större andel företag med inriktning på tjänst och innovationer.
Det hade också varit intressant att belysa det faktum att det idag finns tendenser att banksystemet ligger efter i hanteringen av de immateriella tillgångarna vid kreditgivning. Bankernas sätt att behandla dessa vid kreditgivning uppfattas som konservativa och i många fall missgynna innovativa entreprenörer eller företag med hög andel immateriella tillgångar.
49
7. Referenser
A. Cole, R. (1998). The importance of relationships to the availability of credit.
Journal och banking and finance, 22, 959-977.
Amir, E., & Lev, B. (1996). Value-relevance of nonfinancial information: The wireless communications industry. Journal of Accounting and Economics, 22, 3-30.
Artsberg, K. (2003). Redovisningsteori, -policy och -praxis. Jönköping: Liber Ekonomi.
Bernstein, G. (2006). Viewing assets more expansively can benefit borrower and lender alike. Journal of Private Equity , 94-96.
BFN (2000). Bokföringsnämnden och regeringsrådet om immateriella tillgångar.
[Elektronisk] Tillgänglig: http://www.bfn.se/redovisning/RADET/RR/RR15.pdf
Broomé, P. (1995). Kreditgivning till företag. Lund: Studentlitteratur.
Dahlin, L., Lundén, B., & Smitterberg, A.-B. (2004). Bokslut & årsredovisning.
Näsviken: Björn Lundén Information.
Eckstein, C. (2004). The measurement and recognition of intangible assets: then and now. Accounting Forum, 28, 139-158.
Green, E. (1997). Kreditbedömning och intuition, ett tolkningsförslag. Lund:
Lunds universitet.
Gröjer, J.-E., & Catasús, B. (2003). Intangibles and credit decisions: results from an experiment. European Accounting Review, 12 (2), 327-355.
Grunert, J., Norden, L., & Weber, M. (2004). The role of non-financial factors in internal credit ratings. Journal of banking and finance, 29, 509-531.
Holme, I. M. (1997). Forskningsmetodik: om kvalitativa och kvantitativa metoder.
Lund: Studentlitteratur.
Jakobsen, D. I. (2002). Vad, hur och varför? Lund: Studentlitteratur.
Knivsflå, K. H., & Höegh-Krohn, N. E. (2000). Accounting for Intangible Assets in Scandinavia, the UK, the US, and by the IASC: Challenges and Solution.
The International journal of accounting,35 (2) , 243-265.
Koiranen, M. (2011). Intellectual capital and property rights as the key asset of a family firm: A Case Study with an Evaluation Approach. Electronic Journal of Family Business Studies, 5, 45-54.
50 Kylén, J.-A. (1994). Fråga rätt: Vid enkäter, intervjuer, observationer, läsning.
Stockholm: Kylén cop.
Lönnqvist, R. (2006). Årsredovisning i aktiebolag och koncerner. Lund:
Studentlitteratur.
Machauer, A., & Weber, M. (1998). Bank behavior based on internal credit rating of borrowers. Journal of banking and finance, 22, 1355-1383.
Marton, J., Falkman, P., Lumsden, M., Pettersson, A. K., & Rimmel, G. (2008).
IFRS - i teori och praktik. Stockholm: Bonnier Utbildning.
PRV (2013a). Patent- och registreringsverket. Hämtat från Patent och registreringsverkets-hemsida. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.prv.se/sv/Foretagare/Fakta/Ordlista/MONSTERSKYDD/
PRV (2013b). Patent- och registreringsverket. Hämtat från Patent och registreringsverkets-hemsida. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.prv.se/sv/Foretagare/Fakta/Ordlista/PATENT/
PRV (2013c). Patent- och registreringsverket. Hämtat från Patent och registreringsverkets-hemsida. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.prv.se/sv/Foretagare/Fakta/Ordlista/UPPHOVSRATT/
PRV (2013d). Patent- och registreringsverket. Hämtat från Patent och registreringsverkets-hemsida. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.prv.se/sv/Foretagare/Fakta/Ordlista/VARUMARKE/
SFS 2004:297. Lag om bank- och finansieringsrörelse. Stockholm:
Justitiedepartementet
Sundgren, S., Magnussonson, H., & Magnussonson, S. (2009). Internationell redovisning - Teori och praxis. Studentlitteratur AB.
Svensson, B. (2003). Redovisningsinformation för bedömning av små och medelstora företags kreditvärdighet. Diss. Uppsala: Uppsala Universitiet.
Uggla, H. (2001). Organisation av varumärken - för kapitalisering och affärsutveckling. Malmö: Liber Ekonomi.
Urde, M. (2002). Nationalencyklopedin. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.ne.se/rep/varum%C3%A4rkesdefinitioner-
varum%C3%A4rkena-i-v%C3%A5ra-liv?i_h_word=varum%C3%A4rkesdefinitioner[2002-02-25]
51 Bilaga 1
1. Presentation av respondenten, utbildning, erfarenheter och bakgrund?
2. Har ni många företag som söker kredit med en stor andel immateriella tillgångar?
3. Har ni sett en ökning av andelen immateriella tillgångar i företags balansräkningar?
4. Vilken är den vanligaste immateriella tillgången ni stöter på vid kreditgivning?
5. Hur ser ni på/bedömer immateriella tillgångar?
6. Anser ni att tillförlitligheten mellan immateriella och materiella tillgångar skiljer sig åt?
7. Vad anser ni vara problematiskt och osäkert med immateriella tillgångar?
8. Hur anser du denna osäkerhet skiljer sig från de materiella tillgångarna?
9. Vad är viktigast att ta hänsyn till vid kreditprocessen och varför är dessa viktiga?
10. Hur viktig är den kvalitativa informationen vid kreditgivning?
11. Hur stor betydelse har den vid kreditgivning till företag med hög andel immateriella tillgångar gentemot företag med materiella tillgångar?
12. Har ett företag hög andel immateriella tillgångar, vad måste mer uppfyllas för att få beviljad kredit?
13. Använder ni standardiserade mallar/verktyg vid kreditbedömning?
14. Finns det speciella mallar kring bedömningen av immateriella tillgångar?
15. Hanteras osäkerheterna kring immateriella tillgångarna på ett särskilt sätt?
Högre räntor? Kortare avbetalningstid?
16. Hur ser ni på långsiktiga/kortsiktiga relationer med kunder?
17. Hur stor roll spelar tidigare relation till banken vid kreditgivning?
18. Anser du att det är troligare att ett företag som har hög andel immateriella tillgångar har lättare att få beviljad kredit om relationen till banken varit lång?
19. Övriga åsikter kring immateriella tillgångar?